STUDIETEKNIK Till eleven Tro på dig själv! För att du ska lyckas riktigt bra med dina studier, måste du tro på din egen förmåga. Försök tänka på något som du är bra på, för då stärker du ditt självförtroende och då sprider du duktigheten till dina studier. Om du försöker tänka positivt om studierna, har du mycket stora chanser att klara av dina studier på ett bra sätt. Alltså: du kan om du vill. Lär dig en effektiv studieteknik. På dessa sidor kommer du att få en del tips om hur du kan studera effektivt. Men du måste komma ihåg, att det inte är så lätt att lära sig nya tekniker att det räcker att läsa några sidor. Du måste använda de tips och instruktioner, som du får i detta häfte när du pluggar med ditt skolarbete. Det krävs praktiska övningar och uthållighet, men det kommer du att tjäna på. Ta gärna hjälp av t.ex. en förälder, när du pluggar. Ett bra sätt för att själv komma ihåg de nya kunskaperna bättre, är att berätta om dem för någon. Det här materialet i studieteknik är uppdelat i fyra avdelningar, A, B, C och D: A. Olika sorters läsning. Detta har du nytta av i de flesta ämnen, där du ska lära dig något genom att läsa längre texter. B. Matematik. Här får du tips om hur du ska arbeta både på lektioner och med läxor. C. Språk. Här får du tips om hur du arbetar med glosor, texter, grammatik och skrivuppgifter både i skolan och som läxa. D. Eget arbete. Tips om vad du bör tänka på när du ska skriva ett större, självständigt arbete. A. Olika sorters läsning Du läser naturligtvis inte en spännande deckare på samma sätt som du läser en lärobok i historia eller kemi utan anpassar din lästeknik efter syftet med läsningen. I studiesammanhang talar man om två former av lästeknik: skumläsning och intensivläsning. Skumläsning: Det finns två sorter av skumläsning. Dessa är översiktsläsning och lokaliseringsläsning. Ett exempel på översiktsläsning är när du skummar morgontidningen för att få en snabb överblick över innehållet. Du kanske tittar på tidningens framsida och större nyheter i tidningen. Eventuellt läser du litet mera på någon sida som intresserar dig. Den andra typen av skumläsning är lokaliseringsläsning. Exempel på detta är när man försöker leta upp ett nummer i telefonkatalogen eller slår upp betydelsen av ett ord i ett lexikon.
När ska du skumläsa? Översiktsläsning ska du använda, när du ska börja med en ny bok eller ett nytt kapitel för att få en första uppfattning om innehållet. Översiktsläsning är också bra att använda när du söker en bok i ett visst ämne och snabbt vill ta reda på om du har nytta av boken. När du repeterar en bok eller ett kapitel har du stor nytta av översiktsläsning. Du har stor nytta av lokaliseringsläsning när du söker fakta i en uppslagsbok eller försöker ta reda på betydelsen av en fackterm som inte förklaras i kursboken. Intensivläsning Intensivläsning är den viktigaste tekniken som du ska använda dig av när du pluggar. Till skillnad från skumläsning innebär intensivläsning att man läser en text i avsikt att lära in den. Intensivläsningens sex viktiga delar: När du intensivläser en kursbok, bör du använda dig av dessa sex steg: 1. Skaffa dig en översikt. 2. Ställ frågor till texten. 3. Läs texten. 4. Förhör dig själv. 5. Repetera efter ett tag. 6. Använd dina nya kunskaper! Arbeta så här när du ska läsa ett avsnitt i en bok som du måste komma ihåg innehållet i: 1. Översikt över innehållet. Du får mycket information om boken, om du börjar med att skaffa dig en översikt. Först bör du se på innehållsförteckningen, eftersom den kan ge upplysningar om innehållet. Därefter bör du bläddra igenom boken och se på rubriker, bilder, tabeller osv. Om det finns inledning och sammanfattning i boken, bör du läsa dessa avsnitt. 2. Ställa frågor till texten. Intensivläsningens andra steg är att du är aktiv och ställer frågor till texten, innan du läser den. Om du gör så, kommer du inte att slöläsa texten. Aktivitet är en viktig faktor som underlättar inlärandet. Vid läsningen söker du sedan svar på frågorna. Ett sätt att ställa frågor är att formulera om rubrikerna till frågor. Om du läser ett avsnitt som har rubriken Bastiljen stormas, kan du t.ex. ställa de här frågorna till dig själv innan du läser avsnittet: Vad var Bastiljen? Vilka stormade Bastiljen? Hur gick stormningen till? 3. Att läsa texten. Intensivläsningens tredje steg är att läsa texten aktivt genom att göra marginalanteckningar, understrykningar eller en tankekarta (mindmap). Marginalanteckningar: Om du äger en bok eller ett häfte, är det bra att anteckna i marginalen det som är viktigt i texten. Om du har lånat boken, kan du skriva samma anteckningar, men på ett löst papper eller i en skrivbok. Glöm då inte att anteckna från vilken sida i boken anteckningarna är.
I marginalen kan du exempelvis anteckna rubriker, viktiga orsaker och konsekvenser. Ofta innehåller texterna någon form av uppräkning för det första, för det andra vilket kan vara till hjälp. Du kan även ta med viktiga ord, så blir det lättare för dig att repetera innehållet. Marginalanteckningarna gör då att texten blir mer lättläst, du hittar huvudpunkterna och de ger dig en sammanfattning av texten. Understrykningar: De ord och meningar som du ska stryka under om du äger boken! uttrycker huvudpunkterna i texten. De ger dig en nyckel till textens innehåll och kallas därför nyckelord och nyckelmeningar. Men gör inte för många understrykningar! Då blir texten oöverskådlig. Meningen med understrykningarna är att man lättare ska förstå texten och att repetitionerna ska gå fortare. Om du har gjort bra understrykningar, räcker det med att läsa dessa för att få en god bild av innehållet. Det har du nytta av när du repeterar. Ibland räcker det inte med att stryka under viktiga ord (nyckelord) utan du måste stryka under hela meningar (nyckelmeningar). Nyckelmeningar kan du förstås skriva av på ett papper eller i en skrivbok, om du inte kan göra understrykningar direkt i boken. Tankekarta: I stället för att skriva av nyckelmeningar, kan du samla ihop huvudpunkter och detaljer ur texten i en tankekarta. Skriv en rubrik i mitten, skriv sedan huvudpunkterna i olika tankebubblor runt om och samla till sist olika detaljer runt respektive huvudpunkt. Läs med pennan. Det är viktigt, att du koncentrerar dig när du läser en text. För att hjälpa ögat och hjärnan med koncentrationen kan du använda en penna som du följer texten med i den takt du läser. Då kan du läsa koncentrerat. Testa denna metod! Du kommer säkert att upptäcka att din läshastighet ökar och att du läser mer koncentrerat. 4. Förhör dig själv. Intensivläsningens fjärde steg är självförhöret. Vid alla studier bör man kontrollera, att man verkligen har förstått det man har läst. Ett sätt att göra det är att förhöra sig själv. Efter varje avsnitt ska du för dig själv mumla innehållet i det du har läst. Till en början tycker du kanske att det känns lite konstigt, men efter någon övning kommer du att märka, att du ökar hjärnans inlärningsförmåga. Undersökningar har visat att man bör ägna en mycket stor del av studietiden åt självförhör och en mindre del åt att läsa texten. Redan vid första genomläsningen av en text kan du kontrollera dig själv vad du har förstått av innehållet. Stanna upp och berätta högt för dig själv huvudpunkterna och detaljerna. 5. Repetera. Repetition är intensivläsningens femte steg. Om du inte repeterar text, som du har läst, har du snart glömt den. Vid repetitionen går kunskaperna djupare in. Självförhör är en bra metod att använda vid repetitionen. Så snart du har läst din text, ska du göra din första repetition. Sedan ska varje ny repetition ske med allt längre mellanrum. 6. Använd dina nya kunskaper! För att du ska kunna nå högre mål än Godkänt är det mycket viktigt att du kan visa, att du har förstått det du har lärt in. Du ska kunna
jämföra med det du tidigare har lärt dig, dra slutsatser av detta och även kunna förklara hur de fakta, som du har lärt in, fungerar i andra sammanhang. B. Matematik: Grundläggande för att det ska gå att få goda kunskaper i matematik är förstås att vara uppmärksam och aktiv vid genomgångar av nya moment. När du sedan tränar vidare, ska du då och då gå tillbaka till målbeskrivningen för de övningar du arbetar med, så att du verkligen har klart för dig vad du tränar och till de exempelrutor, som visas i kursboken för just den typen av tal. Viktigt är också att arbeta kontinuerligt med matematikuppgifterna för att få säkerhet och vana. Ta också för vana att fundera över om de resultat du har kommit fram till vid dina uträkningar är rimliga. Gör det innan du jämför med facit. Här följer några punkter om hur du bäst lär dig matematik: Bra inlärningsbeteende i matematik är när eleven känner, att mitt sätt att tänka duger och förstår att vägen till svaret (lösningen) är viktigare än att svaret är matematiskt korrekt. berättar för läraren, när hon inte förstår. frågar läraren varför det är fel. berättar för läraren vad hon inte förstår. kontrollerar sitt arbete mot given instruktion, rättar fel och underlåtenheter. kontrollerar att hon förstått instruktioner och kan använda ev. material samt kräver ytterligare information om det behövs. söker kopplingar till tidigare arbete eller olika samtal i klassen. ställer nyfikna men generella frågor. söker kopplingar mellan vardagslivet och arbetet i skolan. letar efter svagheter i sitt eget tänkande; kontrollerar om de egna förklaringarna håller i olika situationer. vågar uttrycka avvikande åsikt. kommer med idéer, nya insikter och alternativa förklaringar. försvarar sina åsikter. utmanar texter eller svar som läraren godkänt som korrekta. Dåliga inlärningstendenser Ytlig uppmärksamhet: Eleven skummar över en text utan avsikt att aktivt ta till sig information för att skapa en personlig uppfattning. Impulsiv uppmärksamhet: Vissa delar av texten läses med uppmärksamhet medan andra skummas över, t ex intressanta avsnitt fokuseras medan andra och viktigare lämnas. Förhastade slutsatser: Eleven lämnar in ett arbete i tron att det är avslutat, fastän mycket återstår att göra. Inga försök att kontrollera produkten mot given instruktion. Olämplig tillämpning: Eleven tillämpar utan eftertanke inlärda mönster, där de inte går att använda.
Kört fast: Eleven saknar strategi för att komma vidare förutom att kalla på läraren, försöker inte gå tillbaka till instruktionen eller fundera över andra sätt att närma sig problemet. Ineffektivt utplånande av gamla föreställningar: Eleven vägrar att ändra uppenbart felaktiga föreställningar. Saknar reflektivt tänkande avseende skola samhälle: Eleven försöker inte koppla innehållet i skolans ämnen till företeelser i samhället. C. Språk För att bli en så bra elev som möjligt i språk ska du framför allt vara aktiv på lektionerna. Ta vara på alla tillfällen att lyssna till språket, att själv tala språket, att läsa texter och att skriva språket. När det gäller olika typer av hemuppgifter i språk, ska du tänka på följande: Glosinlärning Tänk på att lösryckta ord inte blir ett språk. Träna på att använda glosorna i sammanhang och att kunna förklara dem med andra ord på målspråket, d.v.s. det språk du tränar. Men ett språk måste ha gott om ord för att fungera alltså är det viktigt att få ett så stort ordförråd som möjligt. Använd hjärnan på olika sätt, när du tränar glosor. Uttala glosan högt, läs den flera gånger. Skriv den, förklara den för dig själv och hitta på meningar med glosan. Använd gärna datorn, så kanske du lättare kan se om du stavar rätt. Framför allt : repetera flera gånger. Textläxor Läs texten eller dialogen högt för att träna uttal. Se till, att du förstår vad den handlar om som hel text, så att du kan översätta den till bra svenska, om det inte är en sådan text, där det klart framgår, att du bara behöver hitta vissa fakta. Om det finns frågor till texten, besvara dem då för dig själv. Gör gärna egna frågor + svar till texten. Om du ska kunna berätta innehållet, träna då detta med hjälp av stödord. Grammatikläxor och liknande läxor ur övningsböcker Om din läxa är att skriva och kunna någon övning, se då till att du vet vad du tränar med hjälp av den övningen. Före en grupp övningar finns oftast en ruta med information om vad du ska lära dig av dessa övningar och med t.ex. böjningsmönster. Om din läxa är att kunna t.ex. böja ett verb i olika former, lär dig då dels att rabbla dessa former i rätt ordning, dels att göra meningar med verbet i de olika formerna. Skrivuppgifter (andra typer än färdiga övningar ur övningsböcker) Läs instruktionen eller ta reda på muntligt vad du förväntas skriva och hur mycket (ju mer arbetstid i skolan, desto större arbete!). Skriv helst först en kladd, läs igenom och förbättra och skriv sedan rent. Ett arbete vinner alltid på att se prydligt ut.
D. Större eget arbete inlämningsuppgift Ett eget arbete, ofta en inlämningsuppgift som du har haft ganska lång tid för att utföra, är till för att du dels ska lära dig något nytt, dels för att du ska visa, att du kan använda dina kunskaper genom egna analyser, reflektioner och slutsatser. Planera din tid noga, när du ska utföra ett större arbete, så att du inte behöver stressa på slutet. Spara alltid alla kladdar och glöm inte att skriva upp var du har hämtat de faktauppgifter som du använder. Du måste alltid ha källförteckning, även för de uppgifter du hämtar från Internet. Det räcker inte att skriva att uppgifter är hämtade från Internet, utan du måste ange den exakta adressen. Du bör ha åtminstone två olika källor för arbetet. Arbetet bör delas in i följande delar: Innehållsförteckning, inledning, avhandling i flera delar med underrubriker och avslutning. Efter avslutningen ska källförteckningen komma. Håll innehållet till rubriken för stycket i delarna av avhandlingen och skriv inte om samma sak på flera ställen. Det är viktigt att använda egna ord i ditt arbete. Om du skriver av delar av en text, är det ett citat och ska anges med citationstecken (... ) omkring citatet. Du kan använda citat, men ett citat ska ha en funktion i sammanhanget. Att ta hela eller delar av elevarbeten från t.ex. olika skolsidor på Internet är givetvis inte tillåtet och kan lätt upptäckas. Det är viktigt för helhetsintrycket att ditt renskrivna arbete är snyggt och överskådligt, vare sig det är skrivet för hand eller i datorn. Skriv tydliga rubriker och underrubriker. Illustrera gärna med bilder, som fyller en funktion, t.ex. kartor, diagram, tabeller.