RIKTLINJER FÖR EXAMENSARBETEN

Ver 1.13 (2006-01-13) RIKTLINJER FÖR EXAMENSARBETEN KTH Teknik och hälsa 2006

INNEHÅLL Sida 1. ALLMÄNT OM EXAMENSARBETEN 1 1.1 Syfte med detta PM 1 1.2 Handledare 1 1.3 Examensarbetets syfte 1 1.4 Krav enligt KTH-handboken 1 1.5 Allmänna principer 2 1.6 Konfidentiella delar i examensarbetet 3 2. GENOMFÖRANDE AV EXAMENSARBETET 4 2.1 Förstudie 4 2.2 Allmänna råd för arbetets bedrivande 4 3. DOKUMENTATION 7 3.1 Allmänna principer 7 3.2 Krav på rapportens inledande sidor 8 3.3 Format och layout 9 3.4 Rapportens innehåll och disposition 10 3.5 Källförteckning 12 4. REDOVISNING 13 BILAGOR Bilaga 1 Anmälan till examensarbete 2 Checklista för student 3 Checklista för handledare 4 Checklista för examinator 5 Checklista för företag 6 Mall för framsida

1 ALLMÄNT OM EXAMENSARBETEN 1.1 Syftet med detta PM Syftet med detta PM är att hjälpa dig som examensarbetare att säkra en hög kvalitet på ditt examensarbete. I detta kapitel redovisas gällande krav utifrån Projekthandboken samt för de övergripande regler och riktlinjer för examensarbete 10 poäng för KTH Syd och från KTHhandboken, som bör följas i tillämpliga delar i samråd med handledaren. 1.2 Handledare Examinator kan själv handleda, men utser ofta en annan lärare som fullgör denna uppgift. Handledaren bistår med råd och anvisningar och hjälper till med synpunkter på den skriftliga rapportens struktur och innehåll. Du ska också ha en handledare på arbetsplatsen som hjälper dig med att sätta dig in i uppgiften, anvisa kontaktpersoner och stödja dig i det operationella arbetet. Ansvaret för att examensarbetet blir bra är dock primärt ditt, vilket innebär en viss frihet att välja egna metoder och lösningar inom de givna ramarna. 1.3 Examensarbetets syfte Syftet med examensarbetet är att visa att teknologen kan använda sina under studietiden förvärvade kunskaper vid lösning av en förelagd uppgift med anknytning till utbildningen har god förmåga till professionell skriftlig och muntlig kommunikation kan tillgodogöra sig innehållet i teoretisk litteratur och relevant facklitteratur på området samt sätta in sitt arbete i detta sammanhang kan använda kunskaper och färdigheter som erhållits vid studier till och med fördjupningsnivå C vid utformandet av lösning(ar) har förmågan att diskutera och beakta miljöhänsyn och resursutnyttjande 1.4 Krav enligt KTH-handboken Enligt KTH-handboken del II flik 11.6 ska examensarbetet utgöra 10 poäng av ämnesfördjupningen på totalt 60 poäng för att uppfylla kraven på högskoleingenjörsexamen. Examensarbetet ska genomföras inom den kompetensinriktning som studenten valt. Det åligger examinator att tillse att studenten har erforderlig ämnesfördjupning innan examensarbetet påbörjas. Allmänt gäller att en huvuddel av studierna skall vara avklarade. Kravet är att 80 poäng ska vara klara plus att kurser i ämnesfördjupningen skall vara utförda i den utsträckning att fördjupningskunskaper i ämnet kan fås. 1

Examensarbetet skall genomföras tillsammans med en annan student eller individuellt. I det tidigare fallet ska var och en svara för hela arbetet. Examensarbetet utförs normalt på ett företag men kan även utföras inom en utbildningsenhet. Det kan också utföras utomlands och då kan viss hjälp, med t ex stipendier eller försäkringar, får genom KTH Syds internationella koordinator Lennart Pålsson. Examensarbetet kan inkludera seminarier, opposition på andras examensarbete eller andra moment som examinator bedömer lämpliga. För studenter vid Campus Haninge är det obligatoriskt att deltaga på den s.k. exjobbsdagen. Arbetet skall ge träning i ett vetenskapligt arbetssätt med kritisk värdering, analys och syntes. Examensarbetet skall redovisas vid ett offentligt seminarium. Examensarbetet ska redovisas i en rapport som registreras på utbildningsenheten. Stor omsorg ska läggas på utformningen av rapporten liksom på den språkliga behandlingen. Rapporten kan skrivas på svenska eller engelska. Sammanfattning ska finnas på båda språken. 1.5 Allmänna principer Du ska i första hand själv föreslå en uppgift/ämne och ta kontakt med ett företag för examensarbetet. Normalt har vi på avdelningarna också egna idéer om examensarbeten baserat på önskemål från företag. Det är ditt eget ansvar att välja arbetsuppgift för examensarbetet, men samråd ska ske med examinatorn och den tilltänkta handledaren vid avdelningen. Det är en fördel om uppgiften uppfyller följande kriterier: uppgiften behandlar ett problem som är av intresse för att öka kunskapen på området, och/eller som kan leda till praktisk tillämpning det behandlade problemet kan beskrivas på ett enkelt sätt någon form av datainsamling ingår (alternativt kan redan insamlade data bearbetas) uppgiften är genomförbar för 1-2 studenter inom ramen för de 10 veckor som ett examensarbete normalt skall ta Examensarbetet skall vara ett självständigt genomfört projekt där det väsentligaste är att genomföra de olika stegen på ett ingenjörsmässigt/vetenskapligt sätt. Om några signifikanta, nya resultat också framkommer så är det naturligtvis bra, men det är inte huvudsyftet. Självständigheten innebär inte att du är förhindrad att ta råd av personer som är insatta i problemen. 2

Till det första mötet med handledaren skall en förstudie göras som innefattar examensarbetets mål, avgränsningar, metoder och tidplan. Kom ihåg att examensarbetet utförs som en del av utbildningen på KTH, och att eventuella krav från uppdragsgivare om innehåll och metodik kommer i andra hand. 1.6 Konfidentiella delar i examensarbeten KTH är en offentlig myndighet vilket innebär att arbete utfört i universitetets regi är en offentlig handling. Detta gäller även examensarbeten, som publiceras och arkiveras genom t ex enhetsbiblioteket. Finns det speciella skäl kan delar av examensarbetet behandlas konfidentiellt, men den del som är offentlig måste vara tillräckligt stor för att utgöra grund för bedömning, publicering och godkännande. För att delar av ett examensarbete skall behandlas konfidentiellt krävs i princip att detta är ett krav från uppdragsgivaren för att jobbet över huvud taget ska få göras. Ansökan ska ske vid examensarbetets start och källan till de konfidentiella delarna ska alltid anges i slutdokumentet. Se till att källan inte är enbart en person på ett företag. Människor kommer och går men examensarbeten består. 3

2 GENOMFÖRANDE AV EXAMENSARBETET 2.1 Förstudie I samband med planeringen av examensarbetet genomförs en förstudie med kortfattad beskrivning av innehåll och omfattning av huvudmomenten i arbetet. Vi rekommenderar att du disponerar en till två veckor med att fastställa nuläget på det fält du ska bearbeta, gör litteraturstudier, formulerar mål och avgränsningar samt väljer och beskriver möjliga och valda lösningsmetoder. Kalla därefter till ett första uppföljningsmöte med handledaren för att få förstudien godkänd. Till förstudien presenteras också angivande av tids- och eventuella resurskrav, i form av ett diagram, för varje moment. Förstudien presenteras för handledaren inom en till två veckor efter kursens start. 1. Inledning med bakgrund, uppgift, mål och avgränsningar (Litteraturstudie. Vad har tidigare gjorts inom området?) 2. Metoder och material (T ex litteraturstudie, konstruktion, försök, modellering, företagsbesök, intervjuer etc.) 3. Förväntade resultat (Beskriv den förväntade nyttan. Vad ska det användas till? Ta hjälp av företaget här.) 4. Tidplan Erfarenheter visar att det är svårt att hålla tidsgränser. Extra tidsmarginal bör därför planeras in. Om du märker att en försening hotar uppstå bör du ta upp detta med handledaren. Resultaten dokumenteras i separata kapitel under hand som arbetet fortskrider med en kapitelindelning som motsvarar huvudmomenten i arbetsprogrammet. 2.2 Allmänna råd för arbetets bedrivande Kom ihåg att huvudsyftet med examensarbetet är att genomföra en självständig uppgift med ett ingenjörsmässigt/vetenskapligt arbets- och redovisningssätt. Det innebär att stora krav ställs på planeringen av vilka data som måste insamlas, samt hur dessa data registreras, bearbetas och analyseras för att lösa uppgiften enligt det angivna målet. Kom ihåg att din lösning skall ta hänsyn till miljöbelastning och resursutnyttjande och att miljö och ekonomi skall diskuteras och beaktas i rapporten. En väl genomtänkt och dokumenterad metodik är därför viktigare än de erhållna resultaten som sådana, ofta räcker inte den insamlade datamängden till för att ge några generaliserbara resultat. Några allmänna råd för hur arbetet kan bedrivas lämnas nedan. 4

2.2.1 Identifiering av det problem som ska studeras Innan datainsamling och andra arbetskrävande aktiviteter påbörjas är det viktigt att noga identifiera och precisera det problem som skall studeras i examensarbetet genom att beskriva bakgrunden till problemet med utgångspunkt från nuvarande och förväntad situation lokalt, nationellt eller internationellt beskriva vilka målgrupper som berörs av problemet beskriva vilka konsekvenser som problemet har för dessa målgrupper beskriva hur examensarbetet kan utöka befintlig kunskap och/eller lösa problem på området Om man inte kan klart identifiera och beskriva det problem som skall studeras, samt vad målet med arbetet är, så är det stor risk att man lägger ner mycket arbete på moment som i slutskedet visar sig vara onödiga. 2.2.2 Precisering av mål, omfattning och avgränsning 2.2.2.1 Mål När det problem som ska behandlas noga identifierats och behovet av en studie har motiverats, är det dags att formulera målet med examensarbetet. Detta bör ske i form av ett antal precist formulerade satser som beskriver primära och sekundära moment som skall genomföras. Dessa meningar är kanske de viktigaste i hela examensarbetet, och utgör ett löfte om vad det kommer att omfatta. Det är därför viktigt att målet är absolut klart och entydigt, så att inte tveksamhet uppstår under arbetets gång om vad det egentligen är som ska studeras. När examensarbetet är klart kontrollerar handledaren och examinator om målet uppnåtts eller ej. Exempel på hur målet kan vara formulerat visas nedan. Målet med examensarbetet är att: studera hur tillverkningsprocessen kan effektiviseras genom... analysera sambanden mellan... föreslå en modell för bestämning av kapaciteten... utreda olika program(easyview och Labview) och deras möjliga tillämpning inom separatorprovning.. göra förslag på instrumentpaneler som kan införas omgående med befintlig utrustning. bygga en prototyp på en av de föreslagna operatörspanelerna som exempel på en enhetlig lösning.. 5

det PC-baserade reglersystemet ska vara fullt kompatibelt mot befintliga system. det PC-baserade reglersystemet ska vara flexibelt mot framtida system och krav 2.2.2.2 Omfattning och avgränsning Även om målet är klart angivet krävs som regel en precisering av omfattning och avgränsning så att examensarbetet blir genomförbart inom den tillgängliga tids- och resursramen. Detta görs bäst i form av en uppräkning av förutsättningarna. Exempel på precisering av omfattning och avgränsning: undersökningen omfattar medelstora företag i Europa endast effekter med avseende på bearbetning och tidsvinster studeras mätningarna genomförs dagtid under en vecka i april 2004 endast en principkonstruktion skall göras 2.2.3 Metod När uppgiften för examensarbetet definierats och preciserats är det dags att välja metod för hur problemet ska lösas. Eftersom varje examensarbete är unikt finns det ingen metod som passar alla, men några olika typer av problem och angreppssätt kan ändå särskiljas. Här är det viktigt att handledaren tillsammans med studenten tydligt visar och diskuterar vilka metoder som bäst passar det aktuella och praktiska tillämpningsområdet. 6

3 DOKUMENTATION 3.1 Allmänna principer Rapportskrivandet är en viktig del av arbetet. Det bör påbörjas parallellt med övrigt arbete. Dokumentera hela tiden ditt arbete. Det är först när du skriver, som du upptäcker vad som saknas, vad som behöver kompletteras eller eventuellt göras om. Skriv därför disposition och innehållsförteckning för diskussion med handledaren redan vid starten, och skriv sedan successivt under hela arbetet. Rapporten utgör offentlig handling. Principen är att allt som ingår i examinationen är offentligt. Om uppdragsgivare önskar att viss information inte släpps ut kan denna skrivas i särskild bilaga som stannar på företaget. På examensarbeten ställs krav på vetenskaplig metodik. Dokumentationen måste därför på ett klart och entydigt sätt beskriva den använda metodiken steg för steg med en detaljeringsgrad som gör det möjligt för läsaren att upprepa ett liknande tillvägagångssätt. Analysarbetet skall dokumenteras utan överhoppande av viktiga steg med målsättningen att läsaren skall kunna kontrollera om resultat eller tillvägagångssätt är logiskt och korrekt. Påståenden som inte är uppenbara bör underbyggas genom referens. Du måste motivera och argumentera för dina slutsatser. Du kan också referera till annan källa genom att ett påstående följs av källanvisning, som återfinns i källförteckningen. Du måste noga skilja på egna uppgifter och sådant du hämtat från andra. Skilj på metodik och resultat. Beskriv problemen på vägen och hur dessa övervunnits. Har du stött på problem som du inte kunnat lösa redogör du ändå för dessa och föreslår eventuellt hur vidare arbete skulle kunna ge svar. Huvudtextens omfattning inklusive figurer, bilder och tabeller uppgår normalt till 40 plus/minus 20 sidor vartill kommer bilagor. Totalt bör examensarbetet inte överskrida 100 sidor. Stavningskontroll med ordbehandlare rekommenderas. Observera att det inte är examinators uppgift att korrekturläsa och korrigera språkliga fel. Om text kopieras ordagrant från en annan författare skall detta framgå genom att citatet sätts inom citationstecken med angivande av källa. Rapporten är den främsta värdemätaren på kvaliteten i det utförda arbetet. Titeln skall beskriva innehållet och väcka intresse. Texten skall vara begriplig och språkligt korrekt. Rapporten skall vara överskådlig. Underrubriker skall användas men med viss sparsamhet. Rapportens uppläggning skall vara tilltalande för ögat och normalt vara illustrerad. Rapporten skall lämnas in i tre exemplar och dessutom i elektronisk form som ett PDFdokument. 7

3.2 Krav på rapportens inledande sidor Det finns ingen allmängiltig standard eller rätt form för ett examensarbete men nedanstående riktlinjer är obligatoriska för högskoleingenjörsutbildningen. Vid dubbelsidigt kopierade rapporter gäller detta: Sida 1 är framsidan (se bilaga 6). Där ska titel och ev undertitel, författare, handledarnas namn, uppdragsgivande företag, godkännandedatum, serienummer, KTH s logo (efter arbetets godkännande) samt utbildningsenhet finnas. Skriv titel centrerad med typsnitt Arial (eller motsvarande), 24 punkter, gemen och fetstil. Eventuell undertitel skrivs med 18 punkter. På framsidan kan ni även komplettera med någon illustrerande bild. Omslagssidan ska inte sidnumreras. Sida 2 lämnas blank och onumrerad Sida 3 innehåller en svensk sammanfattning av rapportens innehåll på 10-15 rader samt nyckelord som beskriver innehållet (upp till 10 stycken). Sida 4 eventuell fortsättning annars blank. Sida 5 innehåller en engelsk översättning av den svenska sammanfattningen. Skrivs rapporten på engelska blir sammanfattningarna i omvänd ordning. Sida 6 eventuell fortsättning annars blank. Sida 7 innehåller ett (frivilligt) förord Sida 8 lämnas blank och onumrerad På sidan 9 börjar innehållsförteckningen med titeln Innehåll. Bilagor sidnumreras inte. Den första textsidan börjar med sidnumreringen sida 1. Denna sida ska alltid vara en högersida. Alla nya kapitel börjar också på en högersida. Vid numrering av sidor före första textsidan används t.ex. i, ii, iii, iv, osv. 8

3.3 Format och layout 3.3.1 Rubriker I texten sätts kapitelrubriker i groteska typsnitt med förslagsvis 18 punkter, gemener, fetstil. Nästa rubriknivå bör vara i fetstil, 14 punkter samt i gemener. Den tredje nivån 12 punkter, gemener och fetstil. I de flesta fall räcker tre rubriknivåer. 1 Huvudrubrik (detta är 18 punkter fet Arial) 1.1 Rubriknivå 2 (detta är 14 punkter fet Arial) 1.1.1 Rubriknivå 3 (detta är 12 punkter fet Arial) Använd gärna formatmall för rubriksättning, figurtext, fotnoter o dyl. Det underlättar arbetet och hjälper till att automatiskt framställa innehållsförteckningen. 3.3.2 Brödtext Den vanliga texten skrivs lämpligen i stilen Times New Roman, 12 punkter, som i detta dokument. 3.3.3 Källhänvisningar Alla litteraturreferenser som åberopas i examensarbetet skall anges i texten i förkortad form, till exempel: (Bång, McLean 1997). De (men inga andra) ska också återfinnas i källförteckningen sorterade i bokstavsordning efter författarnamn. Referensen ska vara så detaljerad så att läsaren kan beställa verket. Se även kapitel 3.5 Källförteckning. 3.3.4 Citat Citat markeras med citationstecken ( ) och om det är fem rader eller längre markeras det genom att det skrivs i eget stycke med indrag, och då kan man välja att utelämna citationstecken om man så vill. Om du utelämnat något i ett citat markerar du detta med tre punkter (...). Även här anger du författare och årtal. 3.3.5 Figurer, tabeller och formler Figurer och tabeller numreras i löpande följd inom respektive avsnitt med texten vänsterställd och placerad under figuren eller tabellen. Formler numreras i löpnummerordning inom varje kapitel. Numret skrivs kursivt och placeras inom en klammer längst till höger på sidan. Exempel: A * B = C [5:1] Enheters namn är olika på olika språk, men beteckningarna är däremot internationella. Använd därför de korrekta enhetsbeteckningarna. Skriv h, inte tim. Skriv m 2, inte kvm. 9

3.4 Rapportens innehåll och disposition Detta är ett förslag till disposition av ett examensarbetsrapport. Vissa rapporter kan t ex sakna ett särskilt kapitel om faktainsamling p g a att den är mindre intressant eller integreras i andra delar. Man kan också ofta se att resultaten behandlas utförligt i ett särskilt kapitel och där då kapitlet slutsatser blir en sammanfattning av resultaten. Sammanfattning skall på 10-15 rader sammanfatta hela innehållet i examensarbetet. Innehåll är en innehållsförteckning som redovisar alla avsnitt i rapporten inklusive referenser och bilagor. 1. Inledning 1.1 Bakgrund Här redovisas kortfattat motivet till varför detta arbete har utförts, bakgrunden till uppgiftens tillkomst. Vad är det i dagens situation som är otillfredsställande? 1.2 Målformulering Här redovisas vad arbetet skall leda fram till/resultera i. Försök formulera målet mätbart, realistiskt och hierarkiskt nedbrutet i delmål. 1.3 Avgränsningar Verkar i initialskedet givna men framstår efter hand ofta som allt otydligare. Tänk dig att du t ex ska utreda kvalitetsbristkostnader i svensk processindustri. Vad ska du då inte göra? Du ska knappast till Norge. Men vad är inte kvalitetsbristkostnader? Skriv det här. 1.4 Lösningsmetoder Möjliga och valda metoder för att nå målet. En diskussion bör också finnas om styrkor och svagheter med den valda metoden (validitet, reliabilitet, variabilitet etc). 2 Nulägesbeskrivning Här ges en beskrivning av det företag eller den organisation, d v s den miljö, där arbetet genomförts. Detta för att en icke initierad läsare lättare skall förstå arbetets förutsättningar. 3 Teoretisk referensram Detta avsnitt är viktigt och kan ses som en kvalitetssäkring av arbetet. Här skall du visa varför detta är en C-kursrapport och en fördjupning av något som bygger på dina tidigare utbildningsår. Det rapporterade arbetet skall inte vara av sådan art att vem som helst med lite sunt förnuft skulle kunna göra detsamma. Detta avsnitt kan innehålla en redogörelse för de teoretiska modeller som används i det fortsatta arbetet med att lösa uppgiften, vad som tidigare gjorts i ämnesfältet eller på annat sätt visa på erforderligt djup. 10

4 Faktainsamling Här redovisas hur erforderliga data för att lösa uppgiften insamlats, t.ex. genom mätningar, intervjuer, användande av sekundär information etc. 5 Genomförandet I detta kapitel redogörs för hur uppgiften metodmässigt har lösts och hur arbetet genomförts. 6 Analys Insamlade data presenteras och analyseras med utgångspunkt ifrån den preciserade uppgiften. 7 Slutsatser Här redovisas resultatet av arbetet, d v s här skall frågan/frågorna ifrån avsnitt 1.2 besvaras. 8 Rekommendationer Mot bakgrund av föregående kapitel kan det finnas anledning att rekommendera företaget/ organisationen att fatta beslut om en viss handlingsriktning (jämför med uppgifts- eller bakgrundsbeskrivningen). Nedanstående är också obligatoriskt men sorteras inte under numrerade kapitel: Referenser - muntliga källor - skriftliga källor - övriga använda men inte refererade källor Allra sist placeras bilagor om sådana finns. 11

3.5 Källförteckning Referenser kan utformas på olika sätt. Det viktigaste är att referenserna skrivs på ett sådant sätt att de är lätta att identifiera och få tag på. Det här är ett förslag till referensskrivning. TRYCKTA KÄLLOR En bibliografisk referens bör innehålla följande: författarens efternamn följt av förnamnet (utskrivet eller endast med initialer), finns det fler än tre författare anges endast den först nämnda följt av m fl titel och undertitel förlagsort, förlag, tryckår, ev upplaga (böcker) volym, häftesnummer, sidor (artiklar) Exempel: Bok. Titeln stryks under eller kursiveras. Claesson, K., Effektiviteten på Stockholms Fondbörs, Ekonomiska forskningsinstitutet vid Handelshögskolan i Stockholm, 1987. Tidskriftsartikel. Artikelns titel sätts inom citationstecken men stryks inte under. Tidskriftens titel stryks under eller kursiveras. Gordon M.J.; och Shapiro E., Capital equipment analysis: the required rate of profit, Management science, oktober 1999, 3:102-110. Elektroniska källor. När man refererar till elektroniska dokument på Internet ska man alltid ange författare/upphovsman, titel, datum för senaste uppdatering av dokumentet, URL samt datum du hämtat dokumentet. Ett problem med dokument på nätet är att adressen till dem kanske ändras eller helt enkelt försvinner. Ta därför en utskrift på dokumentet (eller spara på annat sätt) och bifoga till rapporten. Göteborgs universitetsbibliotek, Upphovsrättsliga frågor kring Internet och elektroniska informationskällor, 2003-06-24, http://www.natverkstan.net/copyright/bakgrund.html (2004-02-15) Muntliga källor. Anges med namn, funktion och organisation. 12

4 Redovisning Syftet med examensarbetet är bl a att den studerande skall tränas i ett vetenskapligt arbetsoch redovisningssätt. Redovisningen i detta sammanhang omfattar såväl den skriftliga dokumentationen som den muntliga presentationen. Om man inte kan förklara på ett enkelt och intresseväckande sätt vad man har gjort så är det svårt att nå någon framgång i livet. Lägg därför ned möda på att göra en bra presentation! Den bör följa rapportens disposition med särskild tonvikt på metodfrågor och slutsatser. Avsluta presentationen med en kort sammanfattning. Presentationen bör stöttas upp med visuella hjälpmedel, t ex overhead eller PowerPoint. OH skall vara gjorda med stora bokstäver (minimum font 22) samt får inte innehålla för mycket information.(max 8 rader med max 5 ord per rad). Allt man säger måste inte finnas på overhead, men det är ett bra hjälpmedel för åhörarna att förstå strukturen i presentationen. Redovisningen tar ca 30 minuter i anspråk. När detta moment avslutats är det fritt fram för övriga deltagare att ta upp frågor i anslutning till examensarbetet. Följande områden kan förväntas ifrågasättas: Meningen med rapporten: Är uppgiften betydelsefull, framgår det hur uppgiften kommer in i ett större sammanhang? Är det något som saknas? Finns irrelevant information med? Är avgränsningarna rimliga? Har uppgiften fullföljts? Arbetets utförande: Finns det brister i arbetsmetoderna eller i valet av utrustning och verktyg? Finns det alternativ och hade de i så fall varit bättre eller sämre? Är omfattningen av arbetet rimlig? Rapportens innehåll: Har något avsnitt fått för stort eller för litet utrymme? Är alla avsnitt relevanta? Följer de olika avsnitten i logisk följd, så att den röda tråden framgår? Stämmer slutsatserna med rapportens övriga innehåll? Ligger rapporten på lagom nivå eller är den för detaljerad eller alltför övergripande? Språk och layout: Är texten lättläst (meningsbyggnad och -längd, stavfel, avstavning, ordval etc). Saknas källhänvisningar? Är figurerna snygga och lättförståeliga? Är figurerna förklarade i löpande text och väsentligheter framlyfta? Helhetsintryck: Är rapporten väl genomarbetad? Vem kan ha nytta av att läsa den? Efter redovisningen gör studenten erforderliga ändringar samt lämnar in ett slutligt manus till examinator för godkännande före kopieringen. 13

Bilaga 1 ANMÄLAN till examensarbete, 10p Kurs 6.. Examensarbetare Examensarbetare Personnummer Program och inskrivningssår Personnummer Program och inskrivningssår Adress Adress Telefon e-post Telefon e-post Preliminär titel Slutlig titel Dito engelsk Arbetsplats Kontaktperson Handledare Adress Telefon Fax e-post Handledare, KTH Syd Campus Haninge, Marinens väg 30, 136 40 Haninge, fax 08-707 31 27, alt. Campus Telge, Mariekällsgatan 3, 151 81 Södertälje, fax 08-790 95 11 Telefon e-post Examinator, KTH Syd Telefon e-post Beskrivning OK Förkunskaper OK Start Godkänt datum datum datum datum sign sign sign sign Registrering Diarienummer Betygsrapportering datum datum sign sign I

BILAGA 2 Checklista för student Samla information om mål och krav för kursen examensarbete. Läs riktlinjerna. Sök en kamrat att utföra examensarbetet med. Kontakta företag för att få en lämplig uppgift som examensarbete. Kontrollera att du/ni är behöriga att utföra examensarbetet. Lämna in en beskrivning av examensarbetet och presentera den till examinatorn. Lämna in blankett anmälan till examensarbete. Framför eventuella önskemål om viss handledare till examinatorn. Bestäm tid för första mötet med KTH-handledaren och påbörja arbetet. Ett par veckor efter första mötet med KTH-handledaren skall resultatet från förstudien presenteras; mål, avgränsningar, metoder och tidplan. Fastställ disposition och layout på rapporten tillsammans med KTH-handledaren. Minst en vecka före redovisningen av examensarbetet skall en preliminär slutrapport lämnas in för bedömning till handledaren på KTH. Handledare och examinator inbjuds att delta vid redovisningen. Förse rapporten med KTH-logo och datum för godkännande, samt lämna in rapporten i tre exemplar till KTH varav en oinbunden för arkivering. En PDF- version av rapporten skall också lämnas in. II

BILAGA 3 Checklista för handledare Inför start Får examensarbetet presenterat för sig av studenterna (tillsammans med en kopia av anmälan till examensarbete ( från examinatorn). Ger klartecken till start av examensarbetet och bestämmer tidpunkt för det första uppföljningsmötet. Efter 1-2 veckor Vid första uppföljningsmötet granskar handledaren studenternas resultat från förstudien (mål, avgränsningar, lösningsmetod, tidplan mm). Under hela det fortsatta exjobbet. Handledaren följer arbetet och hjälper studenterna vid behov. Efter ca 5 veckor Handledaren fastställer tillsammans med studenterna disposition och layout på rapporten (innehållsförteckning, rubriker och hittills framkomna resultat ). Efter ca 9 veckor Handledaren granskar den preliminära rapporten och begär erforderliga kompletteringar. Slutlig svensk och engelsk titel bestäms. Efter ca 10 veckor Handledaren (ev tillsammans med examinatorn) deltar vid redovisningen på företaget eller skolan. Handledaren samråder med examinatorn om studenternas godkännande. Handledaren tar emot den slutgiltiga rapporten i tre ex plus ett ex i PDF-format och lämnar över detta till examinatorn (för arkivering, biblioteket och avdelning). III

BILAGA 4 Checklista för examinator Före start Examinatorn har en information för alla studenterna om reglerna för examensarbetet samt talar om var informationen finns i elektronisk form (tryckt material). Godkänner studenternas skriftliga förslag till examensarbete(lämplig nivå, omfattning och passande för inriktning) ev i samråd med den tilltänkta handledaren. Kontrollerar att studenterna är behöriga att utföra examensarbetet(80 poäng, underbyggande kurser m m) Utser handledare (i samråd med avdelningschef och handledaren själv), och meddelar därefter studenterna. Skickar den ifyllda examensarbetsanmälan till administrationen för registrering och ger en kopia till handledaren. Vid avslut Deltar vid behov vid den muntliga redovisningen av examensarbetet. Godkänner examensarbetet i samråd med handledaren. Fyller i godkännande och slutgiltig svensk och engelsk titel på blanketten ansökan av examensarbete och skickar den till kansliet tillsammans med det oinbundna arkivexemplaret av rapporten. Överlämnar en rapport till biblioteket och behåller ett ex av rapporten samt PDF-filen på avdelningen. Examinatorn tar tillsammans med respektive handledare ut kandidater bland föregående års studenter till bästa examensarbete i jan/feb varje läsår. Rapporterar till avdelningschef utförda examensarbeten varje läsår (maj/juni). IV

BILAGA 5 Checklista för företag eller institutioner Förberedelser Se till att det finns en kortfattad beskrivning av det önskade examensarbetet. Kom överens med studenterna om hur (materiell utrustning) och var (arbetslokal) arbetet praktiskt ska genomföras. Förslag till arbetsform Gå igenom beskrivningen av examensarbetet tillsammans med studenterna, som underlag för blanketten anmälan till examensarbete till KTH Syd. Om någon del av rapporten avser konfidentiell information bör detta tidigt diskuteras med studenterna och KTH-handledaren. Kontakta vid behov studenternas handledare vid KTH Syd. Ha regelbunden kontakt med studenterna under examensarbetet, förstudieperioden (1-2 veckor) är extra viktig. Gör en genomgång av resultaten (uppföljningsmöte) från förstudien (mål, avgränsningar, metodval, tidplan ) tillsammans med studenterna och gärna KTH-handledaren. Diskutera disposition och layout till rapport med studenterna (slutlig bedömning av rapporten görs av KTH Syd). Inför avslut, diskutera den preliminära rapporten med studenterna, med överenskommen svensk och engelsk titel. Gör upp med studenterna och deras KTH-handledare om former, tid och plats för den muntliga redovisningen av examensarbetet. Redovisningen kan äga rum på arbetsplatsen eller på KTH Syd. V

Bilaga 6 2004:XX Streckkodsbaserad individmärkning av elektronikkomponenter Barcodes for electronic components Författare: Susanne Bark Mattias Lundmark Uppdragsgivare: Företaget AB, Söderhamn Handledare: Namn Namnsson, Företaget AB Förnamn Efternamn, KTH Syd Godkännandedatum: 2004-06-11 Examensarbete10 poäng inom produktionsteknik KTH Syd, Campus Telge VI