Hälsoinspiratören September 2012 Månadens tema Att andas på rätt sätt Innehåll Ledaren Optimal och ineffektiv andning Så andas du bättre Fem sätt att träna andning på Orsaker till sämre andning Andningens funktion i kroppen Konsekvenser av att andas fel Övningar för bättre andning Olika andningsmönster vid vila HÄLSOINSPIRATÖREN c/o Proformia Hälsa AB Box 15128 167 15 Stockholm info@proformia.se www.proformia.se ANSVARIG TEXTINNEHÅLL Susanne Colliander info@proformia.se UTGIVNING Hälsoinspiratören utkommer med tolv nummer per år. Inom österländska traditioner har andningstekniker varit kända i årtusenden och utövas i bl a yoga, qigong och ayurveda. I västvärlden var det först i början på 1900-talet som man tittade närmare på andningens betydelse. Läkaren och röstvårdsspecialisten Ingrid Samzelius utvecklade en rad andningsövningar för bl a sångare/sångerskor som hon 1926 redovisade i sina böcker ( Medveten och allsidigt lagd träning i andningsmekanismen ) samt 1932 ( Andningsvård: andnings-, avspännings-, ledgångsövningar för envar ). 1952 gjorde den den ryske läkaren och professorn Konstantin Buteyko en självupplevd upptäckt mellan andning och hälsa. Konstantin led av högt blodtryck och genom att ta kontroll över sin häftiga andning och tvinga sig att andas lugnare och djupare kunde han dämpa sina symtom. Professorn använde därefter sina resterande 50 år av sitt liv åt att hjälpa andra människor att förbättra sin andning. Han utbildade över 200 läkare i Ryssland och idag är Buteyko-metoden spridd över hela världen. Att andas är livsviktigt, men också hur vi andas har stor betydelse för hur länge vi lever. Det menar Anders Olsson, som är andningsinstruktör och författare till boken Medveten andning. Eftersom andningen är kroppsstyrd och sköter sig själv, tänker vi inte på att den går att påverka. Men då andningen speglar vad som pågår i kroppen, kan vi ta kontroll över den och påverka såväl våra tankar och känslor, som våra inre organ. Det är Anders Olsson helt övertygad om. I detta nummer går vi igenom orsakerna till varför många har en dålig andning och vilka samband med olika symptom och sjukdomar som kan kopplas till felaktig andning. Du får också reda på hur du kan känna igen en dålig andning och på vilket sätt som den kan förbättras. Trevlig läsning Susanne Colliander Optimal andning Ineffektiv andning Djupandning Ytlig bröstandning Näsandning med stängd mun Munandning med öppen mun Avslappnad Spänd, uppdragna axlar Rytmisk, regelbunden Orytmisk, oregelbunden Tyst Ljudlig Långsam, få andetag Snabba andetag Lång utandning Kort, spänd utandning Upprätt hållning Framåtlutad, ihopsjunken hållning När diafragman står för 75 procent Hjälpmuskler i bröst, nacke o axlar av muskelarbetet är överaktiva Nederdel av bröstkorg expanderar Endast övre delen av bröstkorgen i sidled, framåt och bakåt vidgas 1
Fem sätt att träna andning på BLI MEDVETEN OM ANDNINGEN Bli medveten om hur du andas i olika situationer i vardagen när du kör bil, tittar på tv, sitter framför datorn, läser, pratar, koncentrerar dig, sover, lagar mat, är irriterad, blir stressad etc. STÄNG MUNNEN Stäng munnen så ofta som möjligt på dagtid för att säkerställa att andningen sker in och ut genom näsan. Så andas du bättre Många i västvärldens andas ineffektivt genom att t ex använda både näsan och munnen till andningen. Dessutom andas flera av oss med bröstet och använder då bara tio procent av sin lungkapacitet. Om vi andas ytligt hela dagarna kan det få en negativ påverkan på flera av våra kroppsliga funktioner som hjärta, hjärna och immunförsvar. Genom att ändra vår andning har vi flera hälsovinster att hämta, menar författaren Anders Olsson som skrivit boken Medveten andning. Andas in och ut genom näsan Lungorna vill bli serverade sin dagliga luft (ca 10-15 000 liter) på ett bra sätt. Genom näsans geniala konstruktion så värms, fuktas och rensas luften på bakterier innan den går vidare ner i luftvägar och lungor. Vid utandning fungerar näsan som en effektiv spärr som hindrar att mer vatten och värme än nödvändigt lämnar kroppen. Andas man istället genom munnen, får man i sig ofiltrerad torr och kall luft samtidigt som en stor mängd vatten och värme lämnar kroppen. Andas med magen Andningen ska ske långt ner i magen så att luften når de nedersta delarna av lungorna. Andningsmusklerna består av diafragman samt muskler i mage, bröst, nacke och axlar. 70-80 procent av muskelarbetet vid inandning bör utföras av diafragman, vilket är det som kallas för djupandning. Vid vila är inandningen aktiv och diafragman + övriga andningsmuskler jobbar, medan utandningen är passiv. Vid fysisk aktivitet eller sjukdomar, som ger upphov till en ansträngd andning, är andningsmusklerna aktiva både vid in- och utandning. Ha en avslappnad andning En bra andning är avslappnad och lugn. Jämfört med en spänd och stressad andning, som sitter högt uppe i bröstet, blir andningsvolymen lägre, dvs vi tar färre och mindre andetag som når längre ner i magen. Andas jämnt och regelbundet Andningen ska vara jämn och regelbunden. Många gånger andas vi på samma sätt som om vi körde bil med gasen nedtryckt ena sekunden och foten på bromsen i nästa sekund. Det innebär att andningen blir orytmisk vilket kroppen upplever som jobbigt. Optimal andning Ineffektiv andning Andas tyst En andning som låter, är inte naturlig. När vi suckar, stånkar, pustar och harklar oss, tar vi omedvetet samtidigt ett andetag. Dessa andetag är väldigt oregelbundna och ett ineffektivt sätt att andas på. Källa: Boken Medveten andning av Anders Olsson FÖRLÄNG UTANDNINGEN Utandning är kopplad till avslappning och återhämtning. Du förlänger utandning genom att pressa ut luften mellan sammanpressade läppar eller genom att tyst räkna 1-2-3 på inandning och 1-2-3-4-5-6 på utandning. Förlängd utandning ger ökad avslappning, en mer jämn andning och en bättre och djupare inandning. TRÄNA MED STÄNGD MUN Rörelse i kombination med en bra andning är ett optimalt sätt att uppnå harmoni och få en kropp i balans. Trädgårdsarbete, promenader, stavgång är utmärkta aktiviteter att börja tillämpa näsandning vid. Efter lite träning är det bara att fortsätta med näsandning till aktiviteter som cykling, jogging m.m.. BLI KROPPSMEDVETEN Hållningen och nivån av avslappning i kroppen påverkar andningen. En upprätt hållning underlättar en djup diafragma-andning. Genom att slappna av i olika situationer när vi omotiverat spänner oss får vi också en bättre andning. Var vaksam på när du spänner dig i ansiktet (käken, läpparna, mellan ögonen), bröstkorgen, nacken, händer och armar, fötter och ben. 2
Orsaker till sämre andning Normalt andas vi ca 20 000 gånger per dygn och tar in ca 10 000 liter luft/dygn. Andas vi inte ordentligt, uppstår brist på syre i kroppen. Det betyder att cellerna inte får den energi de behöver. Hjärnan, hjärtat och musklerna är de organ som kräver mest syre men alla processer i kroppen är beroende av syre. När man andas med buken syresätts dubbelt så mycket blod som när man andas med bröstkorgen. Andningen blir dessutom lugnare. Djupandningen sänker också trycket inne i brösthålan, förbättrar blodcirkulationen och gör det lättare för blodet att återvända till hjärtat. Det är också viktigt att man andas ut ordentligt. Då förhindras en ökning av koldioxidhalten i blodet, som i sig kan vara problematiskt. Stress och ökad press Stressen vi upplever idag är ofta mentalt betingad, till skillnad från våra förfäders stress, som uppstod i samband med fara. Kroppens primitiva reaktioner, som tidigare förberedde oss på att fly eller fäkta, ökar nu adrenalinutsöndringen och andningsfrekvensen till ingen nytta. Den ökade andningen står inte i relation till kroppens behov och gör att vi överandas. Överskott på stimuli Vår hjärna går på högvarv eftersom vi konstant matas med en mängd stimuli utifrån. Alla de tankar och känslor som föds därav, påverkar vår andning och gör den oregelbunden och stressad. En stressad andning skapar i sin tur stress tillbaka till kroppen. På så sätt skapas en ond cirkel och en stressad andning kan fortsätta långt efter att tankarna och känslorna som satte igång processen är över. Andningens funktion i kroppen Kroppens celler och organ förbrukar hela tiden stora mängder syre och producerar stora mängder koldioxid. Andningen är därför en av våra mest grundläggande funktioner eftersom den förser kroppen med syre och för bort koldioxid. För att överleva räcker det inte med att äta och dricka. Vi måste andas också. Det beror på att alla celler i kroppen behöver syre för sin förbränning. Kroppen består av många miljarder celler som är specialiserade för att utföra olika uppgifter. Cellerna bildar organ som lever, hjärta och hjärna. Även om cellerna och organen kan ha väldigt olika specialisering har de samma grundläggande behov - det behöver syre, vatten och näring. Förbränningsprocessen i cellen Vid förbränningen i cellen omvandlas druvsocker och syre i cellerna till koldioxid och vatten, samtidigt som cellerna får den energi de behöver. Tack vare lungorna kan vi ta upp syre från luften till blodet. Det är också lungorna som hjälper oss att bli av med den koldioxid som hela tilden bildas i cellerna. När vi andas på ett ineffektivt sätt minskar både syresättningen och kroppens förmåga att producera energi. 3 Forts. på nästa sida > Forts. på nästa sida >
> Forts från föregående sida Orsaker till sämre andning För varmt Har vi för för varma kläder eller för varmt inomhus börjar vi andas mer. Det beror på att kroppens egna förmåga att reglera sin värme via huden försummas, vilket gör att vi måste föra ut värmen via utandningen och andningsfrekvensen ökar. Illaluktande inom-/utomhusluft För att undvika lukter och avgaser andas vi hellre genom munnen, eftersom vi inte vill få ner luften för djupt ner i lungorna. Omedvetet börjar vi då att andas högre upp i bröstet, en s k ytlig andning. Extrem högintensiv träning Extrem högintensiv träning, där vi andas kraftfullt, kan leda till att vi börjar andas högintensivt även i vila. För lite fysisk aktivitet Eftersom vi sitter för mycket får inte kroppen den rörelse den behöver för att organen ska fungera optimalt. Detta märks tydligt på andningen. För mycket av dålig mat och dryck Äter vi för mycket blir magsäcken proppfull och andningen tvingas högre upp i bröstet. Är maten dessutom processad måste andningen öka för att bibehålla ph-balansen i kroppen (processad mat är ofta syrabildande) och kompensera för brist på näring och vatten. Fel användning av rösten Vår röst är en direkt spegling av hur vi andas. En röst som är hes, gäll, intensiv, ansträngd eller nasal indikerar att andningen inte är optimal. Källa: Boken Medveten andning av Anders Olsson; Friskaceller.nu > Forts från föregående sida Andningens funktion i kroppen Andningens fyra processer En andning består av ventilation (in- och utflöde av luft), gasutbyte (syrgas och koldioxid mellan blod och alveolerna), gasutbytet mellan blodet och cellerna samt cellandningen (de kemiska andningsprocesserna i cellerna). Inandningen Varje minut andas vi vanligtvis 10-12 ggr vilket gör ung 20 000 ggr på ett dygn. När vi andas passerar först luften genom nästhålan och munhålan. Näshålan och munhålan går ihop i svalget som sedan delar sig igen i matstrupe och luftstrupe. Över luftstrupen finns ett struplock som i normala fall är öppet. När vi sväljer stängs det så att vi inte ska få ner mat eller dricka i luftstrupen. Om vi ändå får ner något i luftstrupen försöker kroppen genast att skicka upp det igen genom en hostreflex. Syrets väg till lungorna Luftstrupen ska fungera ungefär som en motorväg fast för luften - mycket luft ska strömma genom den på kort tid. Därför är luftstrupen försedd med hårda väggar och en stor diameter. Luftstrupen delar sig i två mindre luftrör, bronker, som leder till höger resp vänster lunga. I lungorna grenar bronkerna ut sig till ännu mindre luftrör, så att luften kan spridas i hela lungorna. Luften transporteras genom luftstrupen och bronkerna till lungblåsorna,vilka utgör själva lungan, eller lungvävnaden. Detta kan liknas vid ett träd där luftstrupen är stammen och luftrören är grenarna. Lungblåsorna sitter fast på luftrören på samma sätt som löven på trädets grenar. De allra minsta luftrören bildar till slut klasar av små lungblåsor, som är ungefär 0,1 mm i diameter. När vi andas in fyller vi lungorna med luft och luftblåsorna blåses upp som små ballonger. När vi andas ut töms ballongerna på luft och pressas ihop. Alveolernas totala yta är 50-100 m2, vilket motsvarar en halv tennisplan. Denna gigantiska lungytas uppgift är att tillgodose vår kropps enorma behov av syre. Blåsorna har mycket tunna väggar och är omgivna av små blodkärl, kapillärer. Syrgasen överförs till blodet I lungorna finns sammanlagt flera hundra miljoner lungblåsor (alveoler), där det viktiga utbytet av syre och koldioxid. Genom blåsornas tunna väggar tar blodet upp syre ur luften vi andas in. Samtidigt lämnar blodet koldioxid till lungblåsorna, så att vi kan andas ut den. Forts. på nästa sida > 4
> Forts från föregående sida Andningens funktion i kroppen Muskler som sköter andningen Andningen sker automatiskt med hjälp av ett andningscentrum i hjärnan som skickar signaler till de muskler som sköter in- och utandningen. En stor muskel som kallas mellangärdet eller diafragman sköter vår andning. När diafragman spänns blir lungorna större och luft sugs in. När den slappnar av dras lungorna ihop och luft pressas ut. Under en inandning så måste även revbensmusklerna, halsmusklerna och bröstmusklerna hjälpa till. Takten påverkas av hur mycket koldioxid (CO2) det är i blodet, kroppens temperatur, musklerna och senornas spänningsgrad samt de egna känslorna. Syrgasen överförs till cellerna När det syrerika blodet lämnar lungorna går det först till hjärtat och därifrån vidare runt i kroppen. Hjärtats uppgift är att pumpa runt blodet för att förse cellerna med näring och syre samt föra bort överskott som koldioxid och restprodukter och onaturliga ämnen vi får i oss när vi äter, dricker och andas. Balans mellan syre och koldioxid Många tror att syre är den räddande ängeln som vi ska ta in så mycket som möjligt av och att koldioxid är en giftig restprodukt som ska ut ur kroppen så fort som möjligt. Men det stämmer inte utan det handlar om att andningen ska upprätthålla balansen mellan behovet av syre och produktionen av koldioxid. När vi överandas motsvarar inte längre andningen kroppens behov och det blir en obalans mellan nivåerna av syre och koldioxid. Vi andas för mycket Vi använder bara 25 procent av det syre som vi andas in. 75 procent andas vi alltså ut igen. Hur mycket syre som behövs styrs av aktiviteten i cellen. Ju mer aktivitet, desto större behov av syre, så att mer energi kan produceras. Hemoglobinet i de röda blodkropparna nöjer sig normalt med syret det får vid en normal andning i vila. Det fyller därför inte något syfte att andas mer (som många av oss gör). Det ger istället en tvärtomeffekt som innebär att blodet innehåller för mycket syre och för lite koldioxid. Därmed levereras mindre syre till cellerna. Vid överandning, andas vi ut mer koldioxid än vad som produceras i kroppen. Det uppstår då en brist på koldioxid först i lungorna, därefter i blodet och sedan i vävnader och organ. Kronisk överandning gör att vi permanent bibehåller låga nivåer av koldioxid i kroppen. Brist på koldioxid ger ett ökat ph i blodet, vilket gör att syret inte kan frisläppas för att producera mer energi i cellerna. Syrebrist uppstår därmed i cellerna. Så styrs andningen automatiskt Kroppens viktigaste sätt att styra andningen är att avläsa koldioxidnivåerna. Våra celler producerar hela tiden koldioxid och när nivåerna i blodet ökar, vilket mäts av andningscentrum i hjärnan, stimuleras andningsmusklerna och vi andas in. På den efterföljande utandningen följer stora mängder koldioxid med luften ut. Koldioxidnivåerna sänks då igen och när nivån av koldioxid återigen stigit tillräckligt högt triggas en ny inandning igång. Så styrs andningen manuellt I pannloben finns vårt centrum för medvetet tänkande. Vi kan medvetet med våra tankar bestämma oss för att hålla andan eller andas snabbt. När vi koncentrerar oss, tänker på vad som hände igår eller drömmer om morgondagen har det en mycket stor påverkan på vår andning. När vi upplever känslor av oro, rädsla, sexuell upphetsning eller andra känslor, såväl positiva som negativa, har det också en direkt inverkan på andningen. Källa: Puls och Biologi; Natur&Kultur; Medikon; Bonniers Läkarbok 5
Konsekvenser av att andas fel En ineffektiv andning ger upphov till syrebrist. Följden blir att cellernas förmåga att producera energi minskas och det livsviktiga syret hindras därigenom att nå fram till arbetande muskler och organ. Dåliga andningsvanor (se sid 8) gör att vi inte effektivt utnyttjar syret i luften vi andas in. Då kompenserar vi det genom att öka andningsfrekvensen och ersätter kvalitet med kvantitet, ungefär som när en bil med dålig verkningsgrad använder mer bränsle och olja. Eller så styrs andningen genom våra tankar och känslor och gör den oregelbunden och kaotisk. Den jämförande bilfärden blir då guppig och ojämn fylld av start och stopp. Det finns sex viktiga negativa konsekvenser av dålig andning; 1. Nervsystemet hamnar i obalans Andningen är mycket viktig för att upprätthålla en balanserad kropp, eftersom andningen påverkar nervsystemet. Inandning aktiverar gasen (sympatiska nervsystemet) och utandningen aktiverar bromsen (parasympatiska nervsystemet). En ineffektiv andning, när t ex utandningen är kort och forcerad, bidrar till ökat stresspåslag och en mer spänd kropp. 2. Blodkärlen drar ihop sig När vi överandas, minskar koldioxidnivåerna i kroppen. Då drar blodkärlen ihop sig eftersom koldioxiden har en vidgande effekt på glatt muskulatur som bl a finns i blodkärl och luftvägar. Låga nivåer av koldioxid kan då ge trängre luftvägar, högre blodtryck och ansträngt hjärta. 3. Syret frigörs inte När vi överandas leder det till ett ökat utflöde av koldioxid och väte. Då blir blodet lite mer basiskt, det vill säga ph stiger mer än normalt. Detta leder till att mindre syre når fram till cellerna p g a att syret håller hårdare fast vid hemoglobinet i blodet när ph är högt. En högre andel energi får då produceras utan syre vilket ger upphov till ökade nivåer av mjölksyra. Den sura mjölksyran hjälper till att återställa ph i blodet, vilket dock bara är en kortsiktig lösning. 4. Minskad buffert av bikarbonat För att sänka blodets ph till normal nivå börjar njurarna utsöndra mer bikarbonat, som är basiskt, i urinen som vi kissar ut. När njurarna får kompensera för överandning, minskar den totala bikarbonatbufferten, vilket innebär att niverna hålls konstant låga. Det försämrar förmågan att ta hand om mjölksyran vid fysisk ansträngning eller när man äter mat med lågt ph (kaffe, coca-cola etc.). Forts. på nästa sida > Övningar för bättre andning Här får du några övningar som hjälper dig att andas på ett optimalt sätt. Börja med att iaktta din andning 1. Lägg dig ner bekvämt på rygg, med svagt böjda ben 2. Lägg ena handen på magen och den andra på bröstkorgen 3. Andas in och ut och räkna hur många andetag du tar på en minut (el be ngn annan räkna andetagen). Ligger det på 10-15 andetag/minut är det normalt. Andas du fler, ska du försöka öva på att arbeta ner antalet. Checka om du andas rätt 1. När du andas in ska magen fyllas med luft och bli större för att sedan sjunka ihop vid utandningen. Testa detta genom att lägga en lite lättare bok på övre delen av magen och lyft upp boken med magens hjälp när du andas in och sänk den när du andas ut. 2. Töm lungorna helt på luft genom att blåsa ut och låt sedan kroppen själv ta hand om påfyllningen. Då ska du märka att det första andetaget tas på ett riktigt sätt. 3. Om magandningen nu fungerar är det dags att börja träna. Andningsövning 1. Fokusera på en punkt mellan ögonen vid näsroten o känn din andning. 2. Räkna långsamt till tre medan du mycket långsamt andas in ett långt, djupt andetag genom näsan. Känn hur du drar in luften långt ner i magen. 3. Håll andan och räkna lugnt till tre. Räkna tyst för dig själv: Ettusenett, ettusentvå, ettusentre. 4. Efter cirka tre sekunder, andas långsamt ut genom näsan medan du långsamt räknar till tre. 5. Repetera övningen i sin helhet tio gånger. Källa: Aktivtraning.se; SVT/Toppform. 6
> Forts från föregående sida Konsekvenser av att andas fel 5. Mindre energi produceras En försämrad andning minskar kroppens förmåga att leverera syre till cellerna. Vårt energibehov är stort och när våra celler får mindre syre kan de inte producera lika mycket energi och inte utföra lika mycket arbete som normalt. Cellen blir stressad och tvingas prioritera överlevnad framför utveckling och tillväxt. 6. Proteiner fungerar sämre För att ett protein ska fungera normalt krävs en optimal ph-nivå och andningen är kroppens primära sätt att reglera ph. Exempel på två proteiner och vad som händer när dessa inte fungerar som de ska är; enzymer, som snabbar upp och effektiviserar olika kemiska processer i kroppen, t ex matsmältningsenzymer. När de fungerar sämre minskar vår förmåga att ta upp näring ur den mat vi äter. antikroppar, används för immunförsvaret för att identifiera infektioner. Vid en ph-obalans fungerar antikropparna sämre vilket innebär att det tar längre tid för immunförsvaret att bekämpa en infektion. Arbetsintensiva organ som drabbas vid försämrad andning Majoriteten av vår energi frisätts av cellernas mitokondrier genom att förbränna näring och syre. Mitokondrierna kan inte arbeta utan syre. När mindre syre levereras till cellerna minskar förbränningen i mitokondrierna. Alla processer i kroppen är beroende av syre. En vanlig cell innehåller oftast några hundra mitokondrier för att tillgodose energibehovet. De organ som kräver väldigt mycket energi (som kan innehålla flera tusen mitokondrier) drabbas därför väldigt hårt vid försämrad andning och syrebrist; Hjärnan Trots att hjärnan och nervsystemet bara utgör två procent av kroppsvikten använder de hela 20 procent av det syre vi förbrukar. När tillgången på syre är begränsad kommer hjärnan att arbeta långsammare. Eftersom hjärnan styr många andra funktioner i kroppen blir de negativt påverkade av en försämrad hjärnfunktion. Hjärtat Hjärtat är konstant aktivt och slår ca hundratusen slag på en enda dag (vid en puls på 75 slag/minut). Hjärtat är en storförbrukare av syre och minskad syretillgång gör att det inte kan pumpa ut blod lika effektivt. Följden blir att cirkulationen försämras. Musklerna Nästan hälften av vår kroppsvikt utgörs av muskler. När vi rör oss snabbt blir vi trötta fortare än när vi promenerar, pga att syret inte hinner levereras till musklerna lika snabbt som det förbrukas. En effekt är att mängden mjölksyra ökar. En dålig andning i vardagen med syrebrist ger sämre uthållighet eftersom musklerna blir stela, spända och trötta snabbare. Källa: Hjärt-lung.se; Vårdguiden; Boken Medveten andning av Anders Olsson 7
Olika andningsmönster (vid vila) De två huvudtyperna av försämrad andning är överandning och oregelbunden andning. Till överandning räknas andningsmönster 2-4 och innebär att andningen överstiger kroppens behov. Till oregelbunden andning räknas andningsmönster 5 och 6 och innebär att man låter/tar stora andetag innan man pratar. En person kan tillhöra båda grupperna. Vidare kan andningen vara försämrad ibland (episodisk) eller ofta (kronisk). Många människorh ar perioder när de överandas eller andas oregelbundet för att vid andra tillfällen andas mer normalt. * Obs! Låt gärna någon annan räkna dina andetag, när du inte vet om det. Om du räknar själv är det lätt att du förändrar din andning 1. Optimal andning 6 12 andetag* per minut. 2-3 sek inandning, 3 4 sek utandning och 2 3 sek. automatisk paus. Andningen sker in och ut genom näsan, avslappnad, rytmisk och tyst. Övre delen av bröstkorgen är stilla 2. Överandning (ger brist på syre och energi) 14 18 andetag* per minut. Större och fler andetag än vad som är optimalt. En låggradig, dold form av hyperventilering och det är sällan som man är medveten om att man andas för mycket. 3. Bröstandning (ger brist på syre och energi) 14 18 andetag* per minut. Korta och ytliga andetag högt uppe i bröstet. En känsla av att inte andas alls eller för litet. Kroppshållningen kan vara något ihopsjunken, vilket ger mindre utrymme för diafragman att jobba. 8 4. Hundflämtning (ger brist på syre och energi) 22 30 andetag* per minut. Kraftig överandning. Snabba andetag högt uppe i bröstet. Munnen är oftaaöppen och hållningen framåtlutad. Övre delen av bröstkorgen häver sig vid inandning och muskler i nacke/axlar är aktiva. 5. Kaotisk andning (ger brist på syre och energi) Andningen är oregelbunden och ljudligt. Det kan låta både vid in- och utandning - man harklar sig, suckar, gäspar, stönar, stånkar, pustar, hostar, snarkar, snorar och sniffar. Tar stora andetag innan man pratar, kippar efter andan. 6. Periodisk andning (ger brist på syre och energi) Uppehåll följt av snabbare andning. Andningen fastnar ( glömmer att andas) när man koncentrerar sig. Munnen är ofta öppen. Dagtid: koncentrationsapné. Nattetid: sömnapné (apne =andning med uppehåll). Källa: Boken Medveten andning av författaren Anders Olsson