13-10-04 Matematikstrategi 2013-2015 Avsiktsförklaring Kommunens matematikstrategi har som syfte att göra FoG:s matematiksatsning tydlig och kommunicerbar samt ange inriktningen för utvecklingsinsatser i matematik. Lärare, rektorer, förvaltningsledning och politiker har ett gemensamt ansvar för att bidra till denna utveckling. Inledning Barn- och ungdomsnämnden har högt ställda mål när det gäller att förbättra måluppfyllelsen i matematik. Målet är att alla barn och elever ska lyckas och utveckla sin matematiska förmåga så långt det är möjligt. Målet 2015 är att varje enhet har halverat antalet elever som ej når nivån för godkända kunskapskrav samt ökat antalet elever som når de högsta kunskapskraven. Bakgrund Matematik har varit ett prioriterat område för Barn- och Ungdomsnämnden de senaste åren. Det har bland annat resulterat i satsningen på en kommungemensam matematikutvecklartjänst från 2006, att kompetensutveckling inom matematik prioriterats 2007-2010 inom ramen för Lärarlyftet. F o G har sökt statsbidrag för matematikutveckling och Läsa-skriva- räkna, och har inom ramen för dessa, utbildat matematiksamordnare på kommunens skolor, byggt upp matematiknätverk och matematikverkstäder samt genomfört olika kompetensutvecklingsinsatser. En kommungemensam screening i matematik för årskurs 3 har genomförts sedan 2007 och från och med 2011 har alla elever i förskoleklassen screenats med Pröva med tal. Resultaten på Nationella prov och betygsresultat samlas in och redovisas i enheternas verksamhetsberättelser och kvalitetsredovisningar. Resultatet för elevernas måluppfyllelse i matematik är dock inte tillfredsställande utifrån de högt ställda målen. Andelen elever som klarar målen för det nationella provet i matematik för årskurs 9 har kontinuerligt minskat sedan 2008. Under våren 2012 och 2011 var andelen elever i åk 9 som inte klarade målen i nationella provet i matematik 19 %, detta är en försämring sedan 2008, då var andelen elever som inte klarade målen 10,3 %. Resultaten för åk 3 och åk 5 (6) på de nationella proven är något högre, men även de har en tendens att försämras. Nationella kunskapsmätningar visar även de att elevernas kunskaper i matematik har försämrats. (Skolverket, 2011a)Den enskilt viktigaste förklaringen till de försämrade resultaten är att undervisningen domineras av tyst räkning, dvs. eleverna arbetar på egen
2(7) hand ur läroböckerna den sortens undervisning medför att andelen lärarledd förståelsebaserad undervisningstid har minskat i den svenska skolan (Skolverket, 2003; 2004; 2007; 2011a). Järfälla kommun medverkar sedan hösten 2012 i SKL:s Matematiksatsning PISA 2015. Under det gångna året har representanter från politiker, förvaltningsledning, rektorer och lärare tillsammans med andra deltagande kommuner utbytt erfarenheter utifrån ledning, styrning och matematik. Strategins syfte Matematikstrategin gäller under perioden 2013-2015 med syftet att vara ett övergripande, styrande och sammanhållande dokument för de olika nationella satsningarna och förvaltningens egna insatser utifrån analyserade verksamhetsspecifika behov. En övergripande Matematikstrategi tjänar syftet att tydliggöra förvaltningens övergripande intentioner när det gäller att utveckla matematikundervisningen inom FoG. Mål Utifrån 2012 års resultat på nationella provet i matematik och fram till 2015 ska antalet elever, som ej når godtagbara kunskapskrav halveras och antalet elever som når de högsta kunskapskraven ska öka. (Detta mål ska gälla på kommun och enhetsnivå.) Våra operativa mål - Andelen elever som når målen på nationella provet i årskurs 3 i matematik ska öka, (jämfört med det senaste mättillfället). - Andelen elever i årskurs 6 som når målen på nationella provet i matematik ska öka, (jämfört med det senaste mättillfället). - Andelen elever i årskurs 9 som når högre betygssteg (A,B,C) i matematik ska öka varje år. - Fler elever ska tycka att matematik är ett intressant och roligt ämne. (jämfört med utgångsläget i elevenkät 2013).
3(7) Matematikstrategins fokusområden Styrning och ledning Matematikstrategin blir ytterligare en möjlighet att utveckla förvaltningens ledning och styrning av verksamheten. Den ska också bidra till att förbättra kommunikationen mellan de olika nivåerna, där rektorer och matematiksamordnare/lärare är nyckelpersoner. ( Och för framgång krävs övriga nivåers tydlighet utifrån information och stöd.) SKL:s analyser visar att framgångsrika skolkommuner har ett ledarskap där den politiska nivån är engagerad, en aktiv skolchef som skapar förutsättningar för rektorerna att leda verksamheten, rektorer som är pedagogiska ledare och en systematisk resultatuppföljning. (SKL 2009) Utveckla analyserna av resultat Forskning visar att analys av resultaten som underlag till åtföljande åtgärder ger högre måluppfyllelse. I Järfälla kommun sker insamling av resultaten för Pröva med tal, screening i matematik åk 3, nationella prov åk 3, 6 och 9 samt betygresultaten i matematik. Matematiksamordnaren är en länk i analysarbetet mellan rektor och lärare samt mellan enheten och central matematikutvecklare. Härigenom möjliggörs att utifrån resultatanalysen utarbeta åtgärder på individ- grupp- och organisationsnivå. Rektor och matematiksamordnare har tillsammans ansvaret att forma ett för enheten fungerande analysarbete. Kompetensutveckling Analyser av professionell lärarutveckling visar att för att utvecklingsinsatserna ska vara framgångsrika, så ska de uppfylla ett antal kriterier med avseende på tid och kvalitet. De viktigaste framgångskriterierna för insatser som riktar sig mot matematiklärares professionella utveckling är att de: - är långsiktiga - har tydlig fokus på lärares undervisningspraktik - innehåller en aspekt av systematisk reflektion över den egna undervisningen och att de - erbjuder stöd till lärare för att de ska kunna fördjupa sig i och implementera en förbättrad undervisningspraktik (Brodie & Shalem, 2011). Skolverkets analys av utvecklingsinsatserna inom Matematiksatsningen 2009 2011 bekräftar det kollegiala lärandet som en framgångsfaktor i utvecklingsinsatser. (Skolverket, 2011b, 2011 c). Matematiklyftet (Skolverket, 2013) utgör en forskningsbaserad och väl genomtänkt modell för hur professionell lärarutveckling inom matematik bör gå till. Alla kommunens matematiklärare ska genomgå utbildningen 2013 2016. Det är även angeläget att lärare erbjuds kompetensutvecklingsinsatser i specifika matematiska moment där individen tillsammans med rektor avgör behovet. De
4(7) verksamhetsspecifika utvecklingsområdena identifieras bland annat genom analyser av nationella prov, kunskapsuppföljningar på kommun- och enhetsnivå. Genomförande Arbetet inleds med information till matematiksamordnare och rektorer om strategidokumentet och planerat genomförande. (Vid denna informationsinsats är det angeläget att samtliga nivåer deltar för att ge en tydlig signal om alla nivåers delaktighet) Rektor och matematiksamordnare ansvarar för att på den egna enheten planera upp strukturen inom de olika fokusområdena. Aktiviteter Diskussion/workshop på chefsforum Nätverket för matematiksamordnare Matematiklyftet Kompetensutveckling i JBE:s regi. SMART- nätverk Kommungemensamma diagnoser/screeningar Nationella Prov i matematik Införandet av förstelärare Utvärdering Fokusområdena och matematikstrategin som helhet ska integreras med andra matematiksatsningar. Det är viktigt att projektet blir väldokumenterat både ur förvaltningssynpunkt och utifrån deltagandet i SKL:s matematiksatsning. Enheternas ställda utvecklingsmål utvärderas och analyseras på enhetsnivå av rektor/förskolechef och matematiksamordnare. Enheternas arbete med Matematikstrategin redovisas särskilt. Verksamhetscheferna ansvarar för att enheternas utvärderingar analyseras och sammanställs av respektive förskola/skola. Matematikutvecklaren ansvarar för resultatanalys på förvaltningsnivå. Det är av vikt att enheternas arbete med utvecklingsmålen dokumenteras läsårsvis och sammanställs i samband med den årliga kvalitetsredovisningen. Underlagen behövs inför planeringen av det fortsatta arbetet på samtliga nivåer och utgör underlag för FoG:s löpande och avslutande utvärderingar av matematikstrategin. Matematikstrategin är en del av förvaltningens systematiska kvalitetsarbete.
Organisationsmodell 5(7)
6(7) Referenser Bridie,K. & Shalem, Y. (2011). Accountability conversations: mathematics teachers learning through challenge and solidarity. Journal of Mathematics Teachers Education. 14 (6), (s. 419 439) Skolverket. (2003) Lusten att lära med fokus på matematik. Rapport nr. 221. Stockholm: Skolverket. Skolverket. (2004) TIMMS 2003. Svenska elevers kunskaper i matematik och naturvetenskap i skolår 8 i ett nationellt och internationellt perspektiv. Rapport nr. 255. Stockholm:Skolverket. Skolverket. (2007). PISA 2006 15-åringars förmåga att förstå, tolka och reflektera naturvetenskap, matematik och läsförståelse. Rapport nr. 306. Stockholm: Skolverket. Skolverket. (2011a) Resultat från ämnesproven i årskurs 9 vårterminen 2011. Enheten för utbildningsstatistik. Stockholm: Skolverket. Skolverket (2011b) Laborativ matematik, konkretiserande undervisning och matematikverkstäder En utvärdering av Matematiksatsningen. Rapport nr. 366. Stockholm: Skolverket. Skolverket (2011c) Lesson study och learning study samt IKT i matematikundervisningen En utvärdering av Matematiksatsningen. Rapport nr. 367. Stockholm: Skolverket. Sveriges Kommuner och Landsting (2009) Analys Öppna Jämförelser. Konsten att nå resultat erfarenheter från framgångsrika skolkommuner. www.skl.se Bilaga: Uppdragsbeskrivning för Matematiksamordnarna inom FoG
7(7) Bilaga 1 till FoG: s Matematikstrategi I Järfälla kommun finns en matematiksamordnare på varje skola, i förskoleklass-åk 5 och åk 6-9 Matematiksamordnarens uppdrag: Övergripande ansvar på sin enhet, för: - att de olika kommungemensamma screeningarna i matematik: Pröva med tal i förskoleklassen, Screeningen i åk 3 genomförs och sammanställs. - att initiera resultatanalyser gällande screeningar och Nationella proven åk 3, 6 och 9. Dessa analyser ska bidra till identifiering av elever i behov av särskilt stöd i matematik samt synliggöra utvecklingsområden och möjliga åtgärder på organisations-, gruppoch individnivå. - rapportering av resultatanalyser, från screeningarna samt Nationella proven, till skolledning samt kommunens matematikutvecklare. Delta i kommunens nätverksträffar för matematiksamordnare och främja god kvalitet och utveckling av dessa träffar genom att bl.a. aktivt delta vid diskussioner samt bidra med egna erfarenheter, kunskaper, tankar och idéer. Ansvara för återkoppling och information om nätverksträffarnas innehåll till berörd personal på sin enhet. Forum för detta bör finnas på varje enhet ex. ämnesgrupper. Främja utvecklingen i matematik på sin enhet. Kompetensutvecklas kontinuerligt utifrån egna och verksamhetens behov, med stöttning från kommunens matematikutvecklare, matematiknätverket och den egna enhetens ledning.
8(7) Bilaga 2 till FoG: s Matematikstrategi Aktivitetsplan 2014 FoG:s Matematikstrategi Matematikstrategin gäller under perioden 2013-2015 med syftet att vara ett övergripande, styrande och sammanhållande dokument för de olika nationella satsningarna och förvaltningens egna insatser utifrån analyserade verksamhetsspecifika behov. En övergripande Matematikstrategi tjänar också syftet att tydliggöra förvaltningens övergripande intentioner när det gäller att utveckla matematikundervisningen inom FoG. Matematikstrategin har följande fokusområden: Styrning och ledning, Utveckling av analyserna av resultat Kompetensutveckling. Aktivitet Tid Målgrupp Ansvarig 1 Implementering av Matematikstrategin: a) Arbete med strategin i matematiknätverket b) Workshop på chefsmöten Lå-13/14 Lärare i matematik Skolledare Förvaltningspersonal Politiker PISA-gruppen Informatör 2 Matematiklyftet Start ht-13 Lärare i matematik Matematikutvecklaren 3 Kompetensutveckling i JBE:s regi. kontinuerligt Lärare i matematik Matematikutvecklaren 4 Nätverksträffar för enheternas matematiksamordnare syfte informations- och erfarenhetsutbyte samt kompetensutveckling 3 4 ggr/termin Enhetens Matematiksamordnare Matematikutvecklaren 5 SMART- nätverk a) nyheter kring matematikmaterial presenteras kontinuerligt b) SMART-träffar med Tema Matematik återkommande 6 Kommungemensamma diagnoser/screeningar a) Genomförande b) Sammanställning och analys av resultat c) Åtgärdsplan utifrån analysen Varannan månad Enheternas SMARTsamordnare Alla intresserade Lärare matematik FoG-centralt Ma-samordnare
9(7) 7 Nationella Prov i matematik a) Genomförande b) Sammanställning och analys av resultat c) Åtgärdsplan utifrån analysen Lärare i matematik Ma-samordnare 8 Införandet av förstelärare i matematik. a) Huvudläraruppdrag lokalt b) Ingå i kommungemensamt Förstelärarnätverk Från ht-13 Lärare i matematik FoG-centralt