Kulturarvsdag 10 december 2013 Ett femtiotal kulturarbetare från länet samlades på Murberget i snön för att tillsammans uppleva en kulturarvsdag. Tomas Eriksson, ny enhetschef för enheten medarbetarstöd på länsmuseet hälsade välkommen. Han berättade lite om sig själv och tyckte att det var roligt att få vara med i det här sammanhanget. Därpå tog moderator för dagen Anna Molin från länsstyrelsen vid. Hon började med några tråkiga nyheter; dagens båda föreläsare, Lars Ilshammar och Heléne Lööw, har blivit sjuka och tvingats ställa in sitt medverkande. Beskeden kom sent dagen innan men en ersättare har ändå kunnat plockas in, Masoud Kamali. I övrigt konstaterade Anna att dagens program kommer att kastas om en del, men att det ändå kommer att bli en bra dag.
Ordet gick sedan vidare till Jonas Walker, länsstyrelsen, och Märta Molin, landstinget. De berättade om den överenskommelse som fredagen innan (6/12) slutits mellan Riksantikvarieämbetet, länsstyrelsen och landstinget. Riksantikvarieämbetet vill sluta överenskommelser med regioner för att få en bättre insikt i det regionala kulturarvsarbetet, och de är intresserade av Västernorrland för att vi här är bra på att samarbeta och duktiga på att jobba strategiskt och få saker gjorda. Att vi har en kulturplan och ett kulturarvsprogram som harmoniserar är också något som gör oss till attraktiva samarbetsparter. Överenskommelsen innebär för länets del att det öppnas dörrar till nya rum, att Riksantikvarieämbetet förlägger verksamhet till länet och en ökad samverkan mellan länet och Riksantikvarieämbetet. Man har enats om fyra samarbetsområden och börjat planera för gemensamma arrangemang. Mer om detta kan du läsa i en folder som tagits fram om överenskommelsen: http://www.lansstyrelsen.se/vasternorrland/sitecollectiondocuments/sv/pressmeddelande /2013/folder-overenskommelse-om-ett-utvecklat-kulturarvsarbete.pdf Märta fortsatte med att berätta om att arbetet med en ny kulturplan för länet är på g. Märta, Catarina Lundström (landstinget) och Åsa Claesson Nordin (kommunförbundet) är den arbetsgrupp som ska ta fram en ny plan och som styrgrupp sitter kulturforum. Under hösten har man hållit samrådsmöten vilket man kommer att fortsätta med under vintern. I april ska den nya planen ut på remiss och nästa höst ska den vara färdig. Därefter blev det, efter lite omflyttning i programmet, dags för öppet forum och det inleddes av Mats Henriksson som berättade om projektet Västernorrlands historia en del av Europa och världen. Bakgrunden till projektet är att man kommit till insikt att gemene man har dålig koll på Västernorrlands historia vilket man vill göra något åt. Man har bildat en ekonomisk förening och ska söka pengar för att rigga ett projekt. Utgångspunkten är människorna och landskapet och man vill titta på samspelet mellan dem, hur landskapet har påverkat människornas förutsättningar under historien. Varför har Västernorrland haft den historiska
utveckling vi haft? Planen är att driva ett treårigt projekt där man bland annat tar fram pedagogiskt material, en fin bok och underlag för besöksnäringen. Många kontakter har redan knutits, tex med SGU (Sveriges geologiska undersökning) som tycker att projektet är mycket intressant, kommunerna i länet, länsstyrelsen och länsmuseet. Lars Göran Spång från Murberget länsmuseet Västernorrland, fick sedan ordet för att presentera det arbete han gjort med några av länets riksintresseområden. En satsning har gjorts där man intervjuat och fotograferat och tagit fram skrifter om riksintresseområden, Kvissle-Nolby, Klingstatjärn och norra Alnö. Med skrifterna vill man lyfta medvetenheten om riksintressena hos de som bor i områdena. Man har också försökt att få människorna i områdena att komma till tals och berätta om sin syn på riksintresset. Det har varit en viktig resurs och nödvändigt för att få en breddad bild av riksintresseområdenas betydelse. Jonas Walker hoppade därefter in för att kort berätta om den översyn av riksintressen som länsstyrelsen gjort parallellt. Ett pilotprojekt har bedrivits under 2013 där man har tittat på riksintresset Härnösand. Syftet med projektet är att se över hur man arbetar med riksintressena, hur man kan hjälpa kommunerna i deras arbete och informera dem om vad de ska ta hänsyn till vad gäller riksintressen. Läs mer om arbete på länsstyrelsens webbsida: http://www.lansstyrelsen.se/vasternorrland/sv/samhallsplanering-och- KULTURMILJO/PLANFRAGOR/RIKSINTRESSEN/Pages/riksintressen-for-kulturmiljo.aspx Därpå gick det raskt vidare till Lina Marklund och Mona Bergman från Riksarkivet, landsarkivet i Härnösand. De berättade om sitt arbete med Umeå kulturhuvudstad 2014. Bland annat har man byggt en webbsida där man varje dag under hela 2014 kommer att publicera ett arkivdokument med koppling till Umeå och den aktuella dagen. Material till sidan tas fram i samarbete med regionala arkiv i Västerbotten. Sidan kommer att publiceras den 1 januari 2014 på www.arkivkalendern.se/umea2014.
Margareta Johansson från hembygdsrörelsen var näst på tur att tala. 2016 fyller hembygdsrörelsen 100 år, men de känner sig fortfarande unga och fulla av entusiasm och har en hel del på gång. Man har inom rörelsen fått pengar från Riksantikvarieämbetet för att rusta upp byggnader på hembygdsgårdarna, vilket varit mycket tacksamt då det är ett hårt arbete att hålla de gamla husen i skick som tar mycket kraft och pengar. Nu vill man satsa på att berätta husens historia, vem har bott i dem, vad har de för byggnadsteknik och så vidare. Man arbetar också med att ordna och digitalisera sina arkiv och har här fått hjälp av föreningsarkivet med tips och råd. Margareta berättade vidare om att man från riksstämman fått ett uppdrag att arbeta med skogen. Vad händer med landskapet i och med modern skogsindustri? Hur påverkar det kulturmiljöerna? Hembygdsrörelsen kan här vara en resurs då de finns på plats ute i landet och direkt kan rapportera om vad de ser och om något går snett. Man arbetar därutöver med tillgängligheten på hembygdsgårdarna för att göra det möjligt för alla att besöka dem. Märta Molin och Pär Wärmegård avslutade förmiddagen med att berätta om landstingets arbete med syntolkning. Landstinget tog i våras ett beslut om en satsning på att syntolka kultur. En syntolk är till för att hjälpa människor som inte ser att förstå vad som sker. Under hösten har man köpt in utrustning för syntolkning och utbildat personal på kulturinstitutioner till syntolkar. Det innebär att det nu finns möjlighet att syntolka visningar och föreställningar i länet. Pär är nyanställd koordinator för de frågor som rör syntolkning av kultur. Kontakta gärna honom så kan vi hjälpas åt att göra kulturen tillgänglig för alla.
Dagens lunch serverades en trappa upp i det som tidigare var museets restaurang och café. Med mycket kort varsel var det möjligt för Masoud Kamali att närvara som föreläsare. Masoud är professor i socialt arbete vid. Han valde att prata om Globalisering, kultur, kulturarv och social sammanhållning. Enligt Masoud har ett i grunden globalt perspektiv dominerat historiskt. Det var först på 1700-talets slut med den franska revolutionen och nationalstaternas behov av att manifestera sin överhöghet och ideologi som det stora trendbrottet ägde rum. Då blev det nödvändigt att prata om ett vi och de andra. Där lades grunden till många av dagens konflikter. Idag har vi åter en utveckling mot ökad globalisering. Man kan se dagens globalisering som en process av glokalisering, en kulturell avlokalisering, där den plats du befinner dig på inte är lika unik längre. Vissa har åsikten att dagens globalisering är en globalisering av den nordamerikanska kulturen.
Vi kan se flera olika konsekvenser av denna utveckling; det blir svårt att skilja mellan globalt och lokalt, gränserna suddas ut realationen mellan tid och rum ändras, t.ex. när vi sitter vid datorn relationen mellan kultur och rum försvagas, människor och kulturyttringar sprids snabbt över hela världen gränsen mellan vi och dom har förflyttats från fjärran till nära ( dom i Rinkeby) Det uppstår olika reaktioner i samband med globaliseringen; kulturkonservatism det var bättre förr kulturpluralism framtiden är viktig, det öppna samhället för alla växelverkan mellan det globala och lokala think globally, act locally Slutligen riktade Masoud sig till den kulturarvshistorsikt intresserade församlingen med maningen att se upp när det gäller kulturarvskonservatismen, synen att man besitter en kulturell särart kan ligga farligt nära ett rastänkande. Vi gör alltid val av olika slag och även valet av kulturminnen ingår i ett sociopolitiskt sammanhang. Masoud rör sig snabbt mellan detaljerade exempel och breda exposéer, ibland kan det vara svårt att följa med som åhörare. Men det är viktiga frågor han tar upp och vi har både som yrkesverksamma inom en kulturarvssektor och som privatpersoner all anledning att ta ett steg tillbaka och skärskåda våra värderingar och motiv. Häxprocesserna under 1600-talet drabbade vissa delar av vårt län hårt. Inte minst är händelserna i Torsåker välkända. I Sandslån finns idag ett häxmuseum och därifrån utgår häxvandringar till Bålberget via Hammar (där de anklagade hölls fängslade i jordkällare) och Torsåkers kyrka. På Bålberget/Häxberget finns idag en minnessten, annars kan man förundras över hur mycket av det som hände lokalt genom åren förträngdes av ortens befolkning. Kanske är det så att det var svårt med dessa tunga minnen och även det ansvar som vilade på de anhöriga. Dessa tankar präglar mycket av den satsning som görs på Murberget när det gäller att berätta historien om länets häxprocesser. Om detta talade Maria Nordlund från länsmuseet. Självklart har man lyft fram fakta i basutställning och vid visningar, men man ser det som spännande och givande att prata med ungdomar ur ett åskådarperspektiv hur skulle jag ha reagerat och agerat?. I programmet Häxbrand har Scenkonstbolaget och länsmuseet samarbetat genom att sammanföra musik och historia.. Även Lena Hermansson, bibliotekarie i Bollsta, arbetar med att föra in häxprocesserna i skolarbetet. Det är främst skolan i Ytterlännes som Lena söker samarbete med. Förutom den lokala kopplingen till ortens historia så finns mängder av aktuella och viktiga frågor att knyta an till när man studerar häxprocesserna. Här finns möjligheter att koppla till ryktesspridning via dagens sociala medier, synen på kvinnor/flickor, mobbning, civilkurage osv.
Margareta Bergvall från Murberget, Länsmuseet Västernorrland berättade om arbetet med att sy ihop ett större EU-projekt kring häxprocesser i nordliga Europa. Det var inte bara här i våra trakter som kvinnor (och även en del män) anklagades för att vara häxor och dömdes till döden. Margareta visade bilder från Vardö i nordligaste Norge där en mycket stor grupp avrättades. Tillsammans med institutioner i Norge, Finland och Skottland vill man sätta igång ett projekt som ska lyfta fram historierna. Man vill även här arbeta pedagogiskt med skola och ungdomar, men även med att utveckla besöksnäringen genom att lyfta fram besöksmål och gestaltningar i landskapet. Annika Peurell är enhetschef för Enheten för lärande på Riksantikvarieämbetet, under vilket bl.a. biblioteket sorterar. Man har många besökare både på plats och virtuellt, men man vill vidareutveckla sin webbplats och nå fler användare och få ökade kunskaper deras behov och önskningar. Annika söker samverkansmöjligheter med andra när det gäller utvecklingsprojekt kring kunskapsuppbyggnad och kunskapsförmedling. Nya pengar finns inte, så man vill börja i mindre skala och utveckla allt eftersom, samt då i samverkan med andra. Anna Molin informerade om det planerade projektet Kulturarv i utveckling som är ett initiativ från länsstyrelsen, landstinget och länsmuseet. Tanken är att med utgångspunkt i kulturarvsprogrammet arbeta för att fler aktiviteter kommer till stånd som bidrar till att
kulturarv ses som en resurs för besöksnäring och företagande samt att arbetet med kulturarv präglas av mångfald och ett inkluderande arbetssätt. Den förstudie som genomfördes av Märta Molin tidigare i år är en viktig utgångspunkt. Projektet är tänkt att fungera som en motor för att fler organisationer deltar i arbetet, särskilt fokus ligger på folkbildning, civilsamhälle och näringsliv. Leyla Nyman berättade om bidragskampanjen Ge röst åt tysta kulturarv som startade genom länsstyrelsens projektet Kalejdoskop. Syftet är att stötta projekt som lyfter fram kulturmiljöer och berättelser som tidigare har fått stå utanför den nationella historieskrivningen. Bland annat har till exempel romers och samers historia haft en undanskymd och ibland obefintlig plats. Många människor har under historiens gång inte passat in i historieskrivningen. Psykiska, fysiska, sexuella och socioekonomiska faktorer har bidragit till marginalisering och tystnad. Det behövs röster som ger liv till förbisedda, dolda och bortvalda platser människor. Läs mer på www.lansstyrelsen.se/kalejdoskop eller kontakta Leyla Nyman. Kulturavsdagen avslutades med mingel, diskussioner, små snittar och en alldeles fantastisk underhållning av elever från Härnösands folkhögskolas scensiska sånglinje. Vi fick ta del av avsnitt från deras framförande av Hoffmans äventyr av Jacques Offenbach, i en version à la MC-gäng. Text och bild: Lina Marklund, Anna Molin och Per-Erik Wik