Naturvård och mångfald i skogen



Relevanta dokument
Verkställande av METSO och regionala mål med hjälp av Kemera-lagen

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

METSO handlingsplanen för den biologiska mångfalden i skogarna

Känn din skog. Ta vara på möjligheterna.

Svenska modellen. Skydd. Ex HF. Generell hänsyn

6NRJDUPHGK JD QDWXUYlUGHQ L6WRFNKROPVOlQ. Björn Möllersten

METSO handlingsplanen för den biologiska mångfalden i skogarna Skogsägarens val till förmån för Finlands natur

Naturvårdsprogram Uppdaterad kortversion 2014

3Tillföra föda till vattenlevande organismer. 4 Ge beskuggning. 5 Tillföra död ved. 6 Bevara biologisk mångfald

Skogsstyrelsen och vatten. Daniel Palm, Johan Baudou

GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT

Bli en bättre beställare

7.5.7 Häckeberga, sydväst

Skogsstyrelsens författningssamling

Fördjupad utvärdering Myllrande våtmarker 2014

Efterbehandling av torvtäkter

Finlands viltcentrals strategi för naturvård och naturskydd 2014

Program för Jönköpings kommuns skogar

Översiktlig naturvärdesbedömning av östra delen av Horgenäs 1:6

RP 141/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om skydd för växters sundhet

Mål för skogsskötsel och naturvård i Timrå kommun

Synpunkter på skötsel av olika miljöer i Nitta

Ny 150 kv kraftledning från vindkraftparken Blodrotberget till ställverk vid Norrtjärn

- Utgångspunkten för skogsproduktion måste vara att denna bedrivs inom ekosystemets ramar.

Bastardsvärmare och smalvingad blombock i Nackareservatet

Bildande av naturreservatet Högemålsbranten i Jönköpings kommun

Vikten av småbiotoper i slättbygden.

Fortbildning inom skogsbranschen

RP 108/2015 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 39 i lagen om Finlands

Skogen förr. Skog som ska röjas. Skog som ska gallras. Skogen idag

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER

Förslag till nytt naturreservat

FFCS :2003, Kriterier för gruppcertifiering inom skogscentralens verksamhetsområde

NATURVÄRDEN VID SÖDRA TÖRNSKOGEN, SOLLENTUNA KOMMUN

Beslutad av styrelsen POLICY FÖR NATURVÅRD

Den lönsamma skogsgården Mats Blomberg, Södra

- I några fall är behovet av att restaurera biotoper för att möjliggöra utplantering av särskilt hotade arter stort. Detta bör göras tydligt.

Skogsbrukets hållbarhetsproblem

Svenska Jägareförbundet får härmed lämna följande yttrande över rubricerad remiss.

Värdefulla kalkberg och lundar i Nyland. Skyddet av objekt som är viktiga för naturens mångfald ersätts till skogsägare

Areella näringar 191

Miljöstöd och naturvårdsprojekt. Martin Sjölind 2015

Uppföljning av skogsprogrammen

Låt dina miljötankar bli verklighet

RIKTLINJER FÖR FÖRVALTNING AV KALIX KOMMUNS SKOGSINNEHAV

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

RIKTLINJER FÖR MARKANVÄNDNING LKAB KONCERNEN

Mål och åtgärder. Foto: Simon Jonegård. Jönköpings kommuns Naturvårdsprogram

JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET FÖRORDNING Nr 02/08

Kronobergs läns författningssamling

Vattenvård och skydd av små vattendrag inom skogsbruket i Finland

Utvecklingsprogrammet för Sydvästra Finlands vattentjänster Goda vattentjänster

HANDLINGSPLAN FÖR VATTEN OCH MILJÖ

Restaurering av Fiskvandringsleder i Malax

Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker?

SKOGSRIKET-regional färdplan för Västerbotten

Skog och jakt. Det ska vara enkelt och roligt att jaga på Holmens marker! Mål för skog och klövvilt

PEFC miljöstandard för skogsentreprenörer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

Synpunkterna är framarbetade vid en workshop i Falun den 17 april, där merparten av distriktets personal medverkade.

Bildande av naturreservatet Bjurforsbäcken

Anteckningar från Dialogexkursionen 8 november 2012

SAMMANDRAG AV CERTIFIERINGSRAPPORTEN PÅ KUSTENS SKOGSCENTRALS VERKSAMHETSOMRÅDE SAMT ÅLAND ÅR 2015

Restaureringsplan för alléer på kommunal mark Allé i Södra Freberga. Motala kommun

Översyn av föreskrifter för Sonfjällets nationalpark - konsekvensanalys

2. Metoden för METSO skydd beror på objektet permanent eller tidsbestämt skydd

4126 Gyllebo. Areal värdekärna 41 ha Areal skyddszon 0 ha Areal utvecklingsmark 49 ha Areal arronderingsmark 0 ha

Lärarhandledning. Vad gör jag innan, under och efter lektionen?

Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken

Arealbaserade jordbrukarstöd så undviker du vanliga fel. En sammanfattning av fel som ofta upptäcks i samband med fältkontroll i Skåne och Blekinge

ågelsjön Hälla Skötselplan Antagen av tekniska nämnden Motala kommun

Hur påverkar skogbruket vattnet? Johan Hagström Skogsstyrelsen

Teknisk försörjning VATTEN I PLANERINGEN

Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun

Åtgärder för ökad fosforretention i och runt öppna diken i odlingslandskapet

Kan vi återskapa naturvärden?

Götene kommuns miljöpolicy och miljömål

HÅLLBAR TILLVÄXT OCH JOBB STRUKTURFONDS- PROGRAMMET FÖR FINLAND ÖPPEN ESF-UTLYSNING I VÄSTRA FINLAND

Vattenöversikt. Hur mår vattnet i Lerums kommun?

Morakärren SE

Behovsbedömning för planer och program

Åtgärden som gör din skog mer värd. Ungskogsröjning

Skogsfastighet i Torpa församling, Ljungby kommun

Årets viktigaste skog- och viltseminarium kring hållbart brukande av skog, hjortdjur och landsbygd i Mellansverige Skogsstyrelsen

Information till prospekteringsföretag i Västerbotten

Bengt Eriksson

Läge Påverkan Konsekvenser Fortsatt arbete och möjliga åtgärder

Uppföljning av skogsprogrammen

3 Om Komet 5 Kometområde Östra Skåne 6 Arbetssätt 9 Vad är en skog med höga naturvärden? 11 Skyddsvärda skogsmiljöer

med fortsättning 2009

Anna-Lena Axelsson. Anna-Lena Axelsson. Forest Landscape Change in Boreal Sweden a multi-scale approach. Historiska källmaterial

Skogsbruk och vatten. Johan Hagström Skogsstyrelsen. Foto: J. Hagström

Lättfattligt om Naturkultur

VATTENANVÄNDNING - VATTENVÅRD

Vi kräver ett stopp för Skogssällskapets utförsäljning av Svartedalens naturreservat och Natura område!

Nominering - Årets Miljösatsning Med checklista

Hållbart skogsbruk. och skogscertifiering. Allt virke är inte lika PEFC/

Hur mår miljön i Västerbottens län?

På Orust nns drygt ha åkermark och cirka ha betesmark. Lantbruksnämnden klassi cerade 1990 jordbruksmarken i tre kategorier:

Arbete i brandskadad skog

Transkript:

Naturvård och mångfald i skogen

Naturvården en del av skogsbrukets ansvar Utgivare: Miljöministeriet och Jord- och skogsbruksministeriet Förlag: Metsäkustannus Oy Layout: Susanna Appel Kuvat: Suomen metsäkeskus paitsi s. 1, s. 6 (pyy) ja s. 12 (kulotus) Suomen ympäristökeskus Esitteen PDF-versio: www.metsonpolku.fi -> julkaisut ISBN 978-952-6612-65-9 (häftad.) ISBN 978-952-6612-66-9 (PDF) Med hjälp av olika naturvårdsåtgärder kan du förebygga skogsbrukets negativa miljökonsekvenser och ge bättre levnadsmöjligheter åt många arter. Naturhänsyn och aktiv naturvård är vardag i ett hållbart skogsbruk och samtidigt kan skogen nyttjas ekonomiskt. En skog med många arter är frisk och motståndskraftig. Också skogslagen kräver att skogsägaren värnar om mångfalden i skogen. Genom skogsskydd och naturvård i ekonomiskogarna kan du påverka arternas mångfald och även vattendragens kvalitet och skogslandskapet. Genom olika naturvårdsåtgärder kan du bevara skogens kulturarv och öka möjligheterna till mångbruk, som till exempel naturturism eller jakt. Naturvården en del av skogsbrukets ansvar 3

Redan små åtgärder främjar mångfalden Det finns betydligt mindre död ved i ekonomiskogar än i naturskogar. Främst beror skillnaden på en effektiv användning av ekonomiskogarna, men också på att skogsbränder nuförtiden är sällsynta. Många sällsynta skogsarter är beroende av ved som brunnit eller som befinner sig i olika nedbrytningsstadier. Ett enkelt sätt att öka mängden död ved i skogen är att låta enstaka stormfällda eller rottorra träd bli kvar i skogen. Du kan lämna naturvårdsträd vid alla avverkningar för att det i framtiden ska finnas mer hålträd och död ved. Hyggesbränning av områden med naturvårdsträd är ett effektivt sätt att öka mängden brandskadad ved i skogen. Vid plantskogsvård i gran- och tallbestånd är det skäl att lämna kvar lövträd. Det lönar sig att spara särskilt asp, sälg och ädla lövträd eftersom de ger föda och skydd åt en mångfald av arter. I samband med både plantskogsvård och gallring ska du gärna lämna en del buskagen orörda med tanke på viltet. Gamla grova träd och grupper av aspar är värdefulla som naturvårdsträd. Naturvården en del av skogsbrukets ansvar 5

I närheten av vattendrag ska du alltid lämna skyddszoner vid avverkning, dikning eller gödsling. Många arter har då lättare att överleva och att förflytta sig och dessutom minskar åtgärdernas påverkan på vattendragen. Vid avverkning i strandskog ska du sträva efter att bevara landskapsbilden. Skogslagen, som förnyades år 2014, ger skogsägaren både större friheter och större ansvar vid valet av skogsbruksmetod. Du kan nu välja ett kalhyggesfritt skogsbruk eller sköta din skog med betoning på naturvård eller viltvård. En skyddszon tryggar vattenkvaliteten och landskapet och sparar näringsträd för skogsarter, till exempel järpen. 6 Naturvården en del av skogsbrukets ansvar

I enlighet med lagen om finansiering av hållbart skogsbruk kan stöd beviljas för 1. sådana arbeten för vård och iståndsättning av livsmiljöer som är viktiga med tanke på mångfalden och som sträcker sig över flera lägenheters områden samt för återställande av skogs- och torvmarksmiljöer, Naturvårdsprojekt stöd för naturvårdsarbeten 2. förebyggande eller avhjälpande av skador på vattendrag och sjöar som skogsdikningar har medfört om åtgärden är av större betydelse än vanligt för vård av vatten och vattennaturen och om kostnaderna inte kan hänföras till någon som orsakat dem, Med hjälp av naturvårdsprojekt som omfattar flera skogsfastigheter kan du få stöd för att förbättra vattenvården och främja mångbruket samt återställa skogsområden i naturtillstånd. Stödet beviljas av Skogscentralen och baserar sig på lagen om finansiering av hållbart skogsbruk. Det kan ges till enskilda markägare, samfälligheter eller yrkesutövare för sådana arbeten som främjar vård och nyttjande av enskilda skogsägares skogar. Det är frivilligt att delta i naturvårdsprojekt och det kostar inget. De olika skedena i ett naturvårsprojekt INITIATIV KONTAKT MED SKOGSCENTRALEN VAL AV OBJEKT PLANERING ANSÖKAN VERKSTÄLLANDE Skogscentralen planerar och finansierar naturvårdsprojekten. De som ska utföra arbetena väljs efter ett öppet projektutlysningsförfarande. Företag, föreningar och aktörer som erbjuder skogs- och naturtjänster kan ansöka om att få utföra arbetena. Vilka slags projekt som prioriteras är fastställt i den regionala verkställighetsplanen för naturvård. Utlysningen av projekt sker i webbtjänsten www.skogscentralen.fi. 3. hyggesbränning som stimulerar skogarnas mångfald, 4. utrotning av arter som är främmande i skogsnaturen och förhindrande av spridning av arterna på skogsbruksmark, 5. andra regionalt betydande projekt som motsvarar de projekt som avses i 1 4 punkten och som betonar vården av skogsnaturen, skogligt mångbruk och skogarnas landskaps-, kultur- och rekreationsvärden. Naturvårdsprojekten utförs tillsammans med markägaren och vid behov andra sakkunniga. Ett naturvårdprojekt kan ha flera mål samtidigt. Ibland kan också EU-projekt som främjar mångfalden utföras vid sidan av ett naturvårdsprojekt eller som en fortsättning på det. Med sådana projekt vill man stöda skogsägare och sporra till större satsningar på naturvård i ekonomiskogarna. 8 Naturvården en del av skogsbrukets ansvar Naturvården en del av skogsbrukets ansvar 9

Olika slag av naturvårdsprojekt 1. Restaurering och vård av livsmiljöer som är viktiga för mångfalden Ett naturvårdsprojekt kan vara inriktat på att restaurera och öka naturvärdena i någon viss livsmiljö, till exempel: Småvatten såsom bäckar och källor kan återställas till naturtillstånd genom olika åtgärder som görs manuellt eller maskinellt. Bäcken har fått tillbaka sin ursprungliga sträckning och brunmossmyren har restaurerats med naturvårdsarbeten. I lundskogar kan de ädla lövträden och lundvegetationen gynnas genom att granen röjs bort. I åsmiljöer kan mineraljorden blottas för att gynna sådana arter som är knutna till åsmiljöer och som är känsliga för konkurrens. Torvmarker, särskilt trädbevuxna, dikade torvmarker kan restaureras genom att återställa vattenhushållningen till vad den var före dikningen. Bland annat skogshönsfåglarna drar nytta av den här åtgärden. 10 Naturvården en del av skogsbrukets ansvar Naturvården en del av skogsbrukets ansvar 11

2. Vattenvård inom skogsbruket Vattenvårdsprojekt som syftar till att minska skogsbrukets inverkan på vattendragen hör till de vanligaste naturvårdsprojekten. Naturvårdsprojekten möjliggör mera omfattande och effektiva vattenskyddskonstruktioner, vilket gör att mängden näringsämnen och markpartiklar som lösgörs från avrinningsområdet minskar drastiskt. I ett vattenvårdsprojekt utreder man olika problem inom avrinningsområdet och sedan gör man upp en projektplan för vilka åtgärder som behöver vidtas för att problemen ska lösas. Vattenskyddskonstruktioner som visat sig vara effektiva är: serier av bottendammar på erosionskänsliga marker våtmarker översilningsområden dammar, till exempel rördammar 3. Hyggesbränning som främjar mångfalden En hyggesbränning som främjar mångfalden görs så att man inte bara bränner hyggesrester och markvegetation, utan också naturvårdsträd och grupper av naturvårdsträd. På det sättet skapar man skogsbrandsmiljöer och brandskadad ved och gynnar de arter som är beroende av dem. Markägaren kan få ersättning för det ekonomiska värdet av de brunna träden. I naturvårdsprojekten kan man bygga olika vattenskyddskonstruktioner: bottendamm, våtmark, översilningsområde och rördamm. 12 Naturvården en del av skogsbrukets ansvar

4. Utrotning av skadliga främmande arter Till de främmande och skadliga arter som förekommer på skogsmark hör bland annat druvfläder, lupin och jättebalsamin. Många främmande arter sprider sig effektivt och konkurrerar snabbt ut den naturliga vegetationen. Främmande växtarter kan utrotas bland annat genom att gräva upp, täcka, slå eller bränna dem. Bekämpningsåtgärderna måste vara långsiktiga och för vissa arters del pågå i flera år. 5. Främjande av skogens mångbruk Främjandet av landskapsvård, mångbruk och rekreation kan vara en målsättning för ett naturvårdsprojekt. Projektområdet bör då ligga inom ett område där landskapet eller rekreationen har en stor regional betydelse. Genom att sköta skogen på rätt sätt och genom att öppna upp vackra vyer kan man höja landskapets värde. Ett naturvårdsprojekt kan också gå ut på att hitta och bevara fornlämningar eller andra kulturella värden. I ett naturvårdsprojekt kan man utrota främmande växtarter, sköta landskapet på värdefulla landskapsområden och utveckla skogens användning som rekreationskälla. 14 Naturvården en del av skogsbrukets ansvar

Lagstadgat och frivilligt skogsskydd En del av skogsarterna och skogsmiljöerna är skyddade enligt skogs- eller naturvårdslagen. Med tanke på artrikedomen är det ändå skäl att bevara också en del andra skyddsvärda objekt i skogen, även om lagen inte kräver det. Skogscertifieringen är ett exempel på en mekanism som stöder det frivilliga skyddet. Skogsskyddet kan basera sig antingen på skogslagen eller på naturvårdslagen. De lagstadgade naturobjekten ska alltid skyddas, till exempel genom att avgränsa en stämpling så att det värdefulla naturobjektet stannar utanför avverkningen. Det är skogsägaren som ansvarar för att lagobjekten beaktas. Som skogsägare kan du kontrollera var det finns lagobjekt i din skog genom att gå in på e-tjänsten MinSkog.fi eller kontakta Skogscentralen. Observera att alla lagobjekt inte har lokaliserats i kartläggningen, utan de ska noteras i andra sammanhang. Du kan själv ta intiativ till att skydda skog på frivillig väg i större utsträckning än vad lagen kräver. De tidsbundna eller permanenta avtalen inom ramen för METSO-programmet erbjuder olika möjligheter till ersättning. Naturvården en del av skogsbrukets ansvar 17

Naturvården på skyddsobjekt Du kan ingå ett tioårigt avtal med Skogscentralen om skogsbrukets miljöstöd för skydd av sådana objekt som omfattas av antingen skogslagen eller METSO-programmet. Om avtalet är tidsbundet behåller du äganderätten till skogen, men kan inte bedriva skogsbruk där. Ersättningen baserar sig på virkesförrådets kalkylmässiga värde. I avtalet kan man skriva in arbeten som bidrar till att återställa naturvärdena och öka den biologiska mångfalden. Du kan ansöka om stöd för de här naturvårdsarbetena eller tillsammans med andra skogsägare ansöka om ett naturvårdsprojekt för att genomföra de åtgärder som ingår i miljöstödsavtalen. I avtalen om skogsbrukets miljöstöd är de statsfinansierade arbetena av samma typ som naturvården inom ramen för ett naturvårdsprojekt. Du kan också skydda skog permanent genom att grunda ett privat naturskyddsområde eller genom att sälja skogen till staten som sedan skyddar den. I vissa fall kan ett område också fridlysas för en bestämd tid på basis av naturvårdslagen. Forststyrelsen ansvarar för skötseln av de naturskyddsområden som är grundade på basis av naturvårdslagen. NTM-centralens och Skogscentralens rådgivare ger dig information om de olika alternativen när det gäller permanent skydd. På www.metsonpolku.fi/sv hittar du mer information om det frivilliga skogsskyddet. På skyddade områden kan man återställa naturvärden bland annat genom att restaurera en bäck eller en torvmark. 18 Naturvården en del av skogsbrukets ansvar

PDF-version av broschyren: www.metsonpolku.fi > Material www.mmm.fi www.miljo.fi www.skogscentralen.fi www.tapio.fi