Utbildningsinspektion i Täby kommuns gymnasiesärskola och vuxenutbildning för utvecklingsstörda

Utbildningsinspektion i Täby kommuns gymnasiesärskola och vuxenutbildning för utvecklingsstörda UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna arbetar i riktning mot de nationella målen för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning och vuxenutbildning. En väsentlig del i inspektionen är att granska kvalitetsarbetet och förmågan att utveckla den egna verksamheten. Inspektionens inriktning Inspektionsutredningen har inriktats mot sju områden. De är särskilt väsentliga för att säkra att alla barn, elever och vuxenstuderande får den omsorg och utbildning som de har rätt till enligt nationella bestämmelser. De sju områdena, som granskats utifrån flera olika aspekter och frågeställningar, är: Resultaten: 1. Normer och värden 2. Kunskaper Verksamheten: 3. Arbetsmiljö och delaktighet 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Förutsättningarna: 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning 7. Resurser I denna rapport behandlas i första hand förhållanden som avviker positivt eller negativt från vad som förväntas i fråga om utbildningskvaliteten enligt de nationella bestämmelserna. Några aspekter behandlas dock i alla aktuella verksamheter, nämligen kvalitetsarbetet, rektorsfunktionen, personalens kompetens, läromedel och utrustning, likvärdiga möjligheter vid funktionsnedsättning, stödinsatser, arbetet med övergripande hälsomål i läroplanerna, bedömning av lärandet och betygssättningen. En helhetsbedömning och motiveringar till bedömningarna görs inom varje granskningsområde. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån läroplaner och författningar i övrigt. Inspektörernas sakkunskap och erfarenheter av jämförbara verksamheter är också betydelsefulla. Analyserna av den insamlade informationen syftar till att klargöra om de lokala lösningarna och systemen fungerar väl. Rapporten avslutas med en sammanfattande bedömning som utgör underlag för Skolverkets beslut angående förbättrings- och kritikområden. 1

SKOLVERKET Beskrivning av skolan/rektorsområdet Antal studerande Gymnasiesärskola 31 Vuxenutbildning för utvecklingsstörda, särvux 33 Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden i Täby kommun ansvarar för gymnasiesärskolan och vuxenutbildningen för utvecklingsstörda. Gymnasiesärskolans individuella program med yrkesträning och verksamhetsträning erbjuds. Yrkesträningen innehåller de gemensamma kurserna svenska, matematik, samhällsorientering, idrott och hälsa samt estetisk verksamhet. Valbara kurser är datorkunskap, engelska, estetiskt skapande, mat och boende samt natur och miljö. Arbetet i yrkesträning och praktik bedrivs i fyra stationer; ateljé, kök, verkstad och media/kontor. Elever som väljer andra nationella program i gymnasiesärskolan hänvisas till andra kommuner. Vid inspektionstillfället går 18 elever från Täby kommun i gymnasiesärskola i andra kommuner. I det individuella programmets verksamhetsträning går totalt 10 elever med grava förståndshandikapp och tilläggshandikapp uppdelade på tre klasser. I yrkesträningen går totalt 21 elever uppdelade på tre klasser. I verksamheten ingår även fritidsverksamhet för verksamhetsträningens elever för de elever som bor i Täby kommun. Täbyelever i yrkesträning samt andra kommuners elever har sin fritidsverksamhet i hemkommunen. Skolans elever och pedagogiska personal arbetar i arbetslag bestående av personal och elever i respektive klass. Klasstorleken varierar mellan 3-9 elever per klass. 21 elever kommer från andra kommuner och flertalet elever har lång skolväg och åker taxi till skolan. Vuxenutbildning för utvecklingsstörda, särvux, inryms i separata lokaler i samma byggnad som gymnasiesärskolan. De båda skolformerna leds av en gemensam rektor på halvtid. Skolans lokaler är i mycket gott skick och inrymda i en fastighet med bl.a. många småföretag. Skolan har vissa kontakter med dessa företag och samverkar också i viss omfattning. 1999 beslutades att separera gymnasiesärskolan från gymnasieskolan och gymnasiesärskolan överfördes till gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden från att tidigare ha tillhört barn- och grundskolenämnden. Genomförandet av inspektionen i gymnasiesärskolan, särvux Skolverket sände den den 5 maj 2004 skriftlig information till kommunen om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande. Inspektörsteamet med ansvar för inspektionen i gymnasiesärskolan och vuxenutbildningen för utvecklingsstörda har bestått av undervisningsråden Monica Norberg och Ingrid Åsgård. Besök i gymnasiesärskolan och vuxenutbildningen för utvecklingsstörda genomfördes den 8 oktober 2004. 2

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Täby kommun Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Skolverket följer därefter upp eventuella krav på åtgärder som riktas till huvudmannen och vilka effekter i övrigt som utbildningsinspektionen leder till. Tidpunkter för uppföljningen framgår av Skolverkets beslut. Underlag Underlaget till denna rapport består av dels dokument från kommunen och, dels den information som samlats in vid observationer, intervjuer och samtal under besöket. Rapporten grundar sig också på annan information om kommunen och skolan som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem eller finns publicerat på annat sätt. I gymnasiesärskolan och vuxenutbildning för utvecklingsstörda (särvux) genomfördes formella intervjuer med rektor och pedagogisk samordnare samt representanter för personal och föräldrar. Lektioner i olika klasser besöktes. En grupp elever från yrkesträningen, som hade stöd av sin klasslärare, intervjuades. Inspektörerna deltog i lunch, musiksamling för hela skolan, fikarast med eleverna mm. Under besöket intervjuades också yrkesvalslärare, psykolog och skolsköterska. 1. Normer och värden Bedömning Enligt skollagen skall verksamheten inom det offentliga skolväsendet för vuxna utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Utbildningen för barn och ungdom skall främja deras utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I läroplanen för de frivilliga skolformerna framhålls att eleverna skall utveckla förståelse och respekt för alla människors lika värde. Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet och lust att lära. Eleverna i vuxenutbildningen skall ta ett allt större ansvar för det egna arbetet och för miljön. Inom detta granskningsområde behandlas resultaten av arbetet för att främja vårt samhälles demokratiska värderingar och för att utveckla normer och värden enligt läroplanernas mål. En av skolans uppgifter är att främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Ingen skall i skolan utsättas för mobbning. Enligt de intervjuade eleverna förekommer inte mobbning och kränkande behandling på skolan. Om något sådant skulle inträffa uppger eleverna att de vänder sig till en vuxen på skolan. Personal finns till hands även på raster. Intervjuade föräldrar delar elevernas uppfattning och framhåller att situationen på skolan är mycket positiv. Elevers och lärares bemötande av varandra är gott, vänligt och respektfullt. Vid inspektionstillfället framträdde detta bl.a. vid den gemensamma musiksamling som hålls varje fredagseftermiddag. Elever och personal har ett fadderbarn i ett utvecklingsland för att bl.a. ge eleverna insikter och kunskaper om förhållanden i andra länder och ge konkret 3

SKOLVERKET upphov till samtal om solidaritet med utsatta och svaga. Inspektörerna bedömer att gymnasiesärskolans resultat av arbetet i detta hänseende är mycket gott. Utbildningen i skolan skall främja elevernas utveckling till ansvarskännande människor, som aktivt deltar i och utvecklar yrkes- och samhällslivet. Elevernas möjligheter att utöva inflytande på undervisningen och att ta ansvar för sina studieresultat förutsätter att skolan klargör utbildningens mål, innehåll och arbetsformer, liksom vilka rättigheter och skyldigheter eleverna har. Elevernas arbete i Miljögruppen är ett exempel på hur eleverna tar ansvar för den egna miljön och som innebär att eleverna håller ordning i skolan, samlar papper, sorterar mm. Gymnasiesärskolans elever deltar i och påverkar på olika sätt planeringen av verksamheten. Eleverna arbetar varje vecka i olika grupper och de har stora möjligheter att själva välja vad de vill arbeta med. Varje morgon inleds med gemensam och individuell planering, där elevernas möjlighet till påverkan kommer till uttryck. Intervjuade föräldrar uttrycker en stor tillit till skolan och till personalens sätt att arbeta. De anser att lärarna stimulerar elevernas utveckling till självständiga och delaktiga individer genom den struktur som genomsyrar verksamheten. De intervjuade eleverna uttrycker att de trivs mycket bra, känner sig trygga och respekterade på skolan och har en mycket positiv inställning till lärandet och skolan. Inspektörerna bedömer att gymnasiesärskolans arbete med elevernas ansvarstagande och inflytande uppvisar goda resultat. En del av gymnasiesärskolans elever inom verksamhetsträningen har ett omfattande stödbehov. Ett antal elever kan i viss utsträckning avvända sig av ljud och signalord eller bilder och det är svårt att tolka den information som ges. Resultatet av arbetet med normer och värden när det gäller dessa elever är därmed svårt att bedöma. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att resultatet av arbetet avseende normer och värden är av mycket god kvalitet. Elevers och lärares bemötande av varandra är mycket gott, vänligt och respektfullt. Eleverna trivs mycket bra och känner lust att lära. Eleverna tar, utifrån sin förmåga, ansvar för sitt lärande och för sin miljö på ett gott sätt. 2. Kunskaper Utbildningen skall ge kunskaper i vid mening, såväl fakta och förståelse som färdigheter och förmåga att exempelvis utvärdera sitt eget lärande och att arbeta självständigt. Skolan skall sträva efter att de studerande tillägnar sig goda kunskaper inom utbildningens ämnesområden och kurser men även utvecklar en tillit till sin egen förmåga. Kunskapsmålen anges närmare i den nationella läroplanen och i kursplanerna. Inom detta område granskas resultaten av det pedagogiska arbetet. Gymnasiesärskolan skall utifrån varje elevs förutsättningar fördjupa och utveckla elevernas kunskaper som en förberedelse för ett meningsfullt vuxenliv i arbete, boende och fritid. Alla elever i Täby kommuns gymnasiesärskola har en individuell utvecklingsplan med mål både för den personliga och sociala utvecklingen och för kunskapsutvecklingen. Målen är utformade utifrån respektive 4

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Täby kommun elevs individuella behov. Lärarna följer och dokumenterar elevernas kunskapsoch färdighetsutveckling på olika sätt, t.ex. genom krysscheman och portfoliomappar. Även deras självständighetsutveckling i skolarbetet dokumenteras. Eleverna kan beskriva olika arbetsmoment, vad som ingår i dem och vad de skall lära sig. De kan också berätta varför de lär sig olika saker. Intervjuade föräldrar framför att resultatet av elevernas lärande under studietiden på gymnasiesärskolan är mycket gott och att deras framsteg och utveckling är mycket god utifrån sin förmåga. De framhåller särskilt skolans goda resultat när det gäller måluppfyllelse. Lärarna stimulerar varje elev på rätt nivå, ställer lagom stora krav samt ser och tar tillvara även de små framstegen, menar föräldrarna. 97 procent av eleverna fullföljer större delen av utbildningen inom fyra år. Inga elever erhöll slutbetyg vårterminen 2004. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att elevernas kunskapsutveckling är god och dokumentationen av densamma har god kvalitet. 3. Arbetsmiljö och delaktighet Enligt skollagen skall verksamheten i skolan och i det offentliga skolväsendet för vuxna vara utformad i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar där skall främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö. Särskilt skall jämställdhet mellan könen främjas och alla former av kränkande behandling aktivt motverkas. All personal skall samverka med eleverna i arbetet med att forma en god miljö för utveckling och lärande. Granskningen gäller hur man i verksamheten arbetar för en god miljö och för att förebygga kränkningar och ge möjlighet till delaktighet och samverkan. Ett klassråd skall finnas för varje klass eller motsvarande, där det med hänsyn till elevernas utvecklingsnivå är möjligt. Klassrådet skall behandla frågor som är av gemensamt intresse för klassens elever. Rektor för gymnasiesärskolan har ett särskilt ansvar för att föräldrarna får insyn i elevernas skolgång. Vid Täby gymnasiesärskola samlas skolans alla elever och personal till stormöte veckovis, där en elev är ordförande och en av de anställda skriver protokoll. Eleverna och deras lärare samlas också inför varje arbetsdag för planering av dagen. De intervjuade föräldrarna framhåller personalens positiva förhållningssätt till alla elever, inte bara den egna gruppen. De besöker förhållandevis ofta skolan och känner sig välkomna. Elever och föräldrar kan när som helst vända sig till vem som helst i personalen med frågor, synpunkter och önskemål. Föräldrarna samverkar med skolan i en samrådsgrupp som behandlar skolövergripande frågor och leds av rektor. Inspektörerna bedömer att gymnasiesärskolan arbetar med samverkansfrågorna på ett gott sätt. Det är rektors ansvar att upprätta, genomföra, följa upp och utvärdera skolans handlingsprogram för att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling, såsom mobbning och rasistiska beteenden bland elever och anställda. Enligt skolans elever förekommer inte kränkande behandling och mobbning och eleverna känner väl till vad det kan innebära och vem de kan vända sig till. Enligt de föräldrar vi träffade förekommer mobbning sällan och de menar att 5

SKOLVERKET personalen alltid finns med i ungdomarnas skoldag även på raster på ett diskret sätt och därigenom ingriper eller kan ingripa om mobbning och kränkningar skulle förekomma. Föräldrarna anser att personalens förhållningssätt och arbete har skapat en god och positiv miljö. Inspektörerna har tagit del av ett program mot mobbning med förebyggande och åtgärdande delar. Programmet innefattar emellertid inte perspektivet kränkningar vuxen-elev och inspektörerna bedömer att programmet bör kompletteras till att omfatta även vuxen-elev perspektivet. Skolan skall uppmärksamma hälso- och livsstilsfrågor. Skolan skall även sträva efter att ge eleverna förutsättningar att regelbundet bedriva fysiska aktiviteter. Skolsköterskan genomför hälsosamtal om kost, motion och livsstil med alla nya elever. Gymnasiesärskolan har en anställd skolsköterska som arbetar 4 timmar per vecka. Förutom hälsosamtalen kan skolsköterskan även delta i utvecklingssamtal med elever och föräldrar. På personalens initiativ och utifrån elevernas vikande intresse för idrott har skolan utvecklat ämnet idrott och hälsa. Idag engagerar skolan olika specialister utifrån ungdomarnas önskemål och behov. T.ex. deltar eleverna i Friskis & Svettis aktiviteter (styrketräning, spinning) en gång per vecka i olika grupper. Dessutom tar man gemensamma promenader en gång per vecka. Utflykter görs till äventyrsbad, till Tibblebadet, eleverna spelar bowling, badminton mm. Eleverna är mycket nöjda med aktiviteterna på Friskis & Svettis och personalen anser att de på detta sätt bättre kan stimulera ungdomarna till ungdomsadekvata hälsofrämjande idrotts- och fritidsverksamheter. Inspektörerna bedömer att gymnasiesärskolans arbete med hälsofrämjande insatser är av god kvalitet. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att skolans arbete inom området arbetsmiljö samt samverkan mellan hem och skola är av god kvalitet. Skolan bör revidera sitt handlingsprogram mot kränkande behandling så att det omfattar alla former av kränkningar mot elever samt situationer då vuxen kränker elev. 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning Arbetet för att nå målen skall främst utformas av de lärande och personalen. De nationella läroplanerna, skolformsförordningarna och kursplanerna ger dock också riktlinjer för arbetet. De gäller t.ex. stödinsatser, betygssättning, utbildning på arbetsplatser, prövning etc. Målen i kursplanerna ger dessutom vägledning för arbetssätten genom att beskriva vilka kunskaper och färdigheter vuxenstuderande skall nå. Granskningen riktas mot hur man arbetar för att nå målen och hur man anpassar arbetet till olika behov. Täby skolplan gäller sedan den 1 mars 2004. Arbetsplanen vid gymnasiesärskolan var vid inspektionstillfället under revidering med anledning av den nya skolplanen. Enligt gymnasiesärskoleförordningen skall arbetsplanen utarbetas under medverkan av lärare och övrig berörd personal samt representanter för eleverna. Rektor har ett särskilt ansvar för att undervisningens uppläggning, innehåll och arbetsformer skall anpassas efter elevernas skiftande behov och förutsättningar. 6

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Täby kommun Centralt för verksamheten vid gymnasiesärskolan i Täby är att eleverna behandlas på ett vuxet sätt och att uppgifterna skall vara så åldersadekvata som möjligt. Dessutom fäster varje lärare vikt vid elevens aktuella dagsform och anpassar uppgifterna därefter. Inspektörerna såg individualiserad undervisning enskilt eller i mycket små grupper men också elever som arbetade tillsammans i mindre grupper, t.ex. i verkstäder. Goda exempel på samarbete såg inspektörerna bl.a. när eleverna arbetade i caféverksamheten. Några elever bakade och skötte försäljning. Andra elever handlade i caféet och tränade därvid att välja, använda pengar och fatta beslut om inköp. Under första gymnasieåret läser alla elever i yrkesträningen gemensamma kurser, men under vårterminen i årskurs 1 förbereder eleven sig med stöd av mentorn för att göra val. Vid utvecklingssamtalet gör elev och föräldrar val till årskurs 2. Varje elev har en mentor som bl.a. ansvarar för kontakten med föräldrarna och håller utvecklingssamtal. Arbetet i ämnet yrkesträning bedrivs i fyra stationer; ateljé, kök, verkstad och media/kontor. Eleverna får där tillfälle att öva färdigheter, koncentration och uthållighet, initiativförmåga och samarbetsförmåga. Därutöver erbjuds valbara kurser. Eleverna inom verksamhetsträningen erbjuds fem olika ämnesområden. Vissa ämnen, t.ex. musik, integreras mellan yrkesträning och verksamhetsträning. För övrigt har de båda inriktningarna gemensamma måltider, friluftsdagar, raster samt elevfester. Eleverna tillhör alltid en klass, men utifrån deras intressen och val kan olika tillfälliga grupper bildas. Undervisningen inom särvux bedrivs såväl individuellt som i mindre grupper (max 5 elever). Deltagarna studerar från 1-6 timmar per vecka och i olika grupper. Kurserna svenska, matematik, engelska, samhällskunskap och estetisk verksamhet erbjuds och kurserna finns ofta på tre olika nivåer. Alla elever har eget individuellt schema utifrån sin förmåga. Dagen inleds med morgonmöte, då elever och lärare tillsammans går igenom dagens schema, närvaro, almanacka m.m. Schemat är i vissa fall illustrerat med bilder. Inom verksamhetsträningen kan exempelvis en skoldag inledas med att gruppen tillsammans lyssnar på inspelad information från föräldrarna om morgonen hemma för att träna kommunikation. Syftet är också att skapa en bra och förståelig brygga för eleverna från hemmet till skolan. Enligt lärarna arbetar de ständigt med att koppla de teoretiska kurserna till arbetet i de olika verkstäderna. Personalen framhöll vidare att det är viktigt att anpassa verksamheten till att det är ungdomar och inte barn de arbetar med. Inspektörerna bedömer att skolan på ett mycket gott sätt arbetar med att organisera utbildningen så att den så långt möjligt anpassas efter elevernas önskemål samt att upplägg, innehåll och arbetsformer anpassas efter elevernas skiftande behov och förutsättningar. Rektor ansvarar för att varje elev i dialog med skolan gör upp en individuell studieplan och reviderar den vid olika tillfällen under utbildningen. Det är mentorns ansvar att studieplanen är uppdaterad och att elever och föräldrar är delaktiga. Den individuella studieplanen för verksamhetsträningens elever omfattar 7

SKOLVERKET både en elevbeskrivning, en allmän och personlig utvecklingsdel och en del för de olika ämnesområdena. Varje elev inom yrkesträningen har för respektive arbetsområde en individuell plan, där olika delmoment framgår och där elevens uppnåendegrad noteras. Inom vissa arbetsområden får eleverna personliga omdömen. De mål som formulerats vid utvecklingssamtalet och som dokumenterats i den individuella studieplanen utvärderar lärare, elev och föräldrar en gång per termin. Vid intervjuer med föräldrarna uppger de att de är mycket nöjda med kontakten med mentor och skolan. Inspektörerna bedömer att det särskilda ansvar som författningarna föreskriver att rektor har för att föräldrarna får insyn i elevernas skolgång väl tillgodoses. Skolan har en tydig arbetsgång för identifiering av behov av stöd och olika behov dokumenteras i elevens individuella studieplan. Inspektörerna bedömer att elevers behov av extra stöd i skolarbetet tillgodoses. Det är rektors ansvar att varje elev ges stöd vid arbetsplatsförlagd utbildning, APU, och senare vid utslussning till arbetslivet. Täby gymnasiesärskola har en heltidsanställd studie- och yrkesvägledare som bl.a. arbetar med elevernas utslussning. Under årskurs 4 bildas en slutagrupp där eleverna reflekterar över sin utveckling och sitt lärande samt förbereds för kommande verksamhet. Eleverna har regelbunden praktik i framtida tänkbar daglig verksamhet utifrån sina individuella förutsättningar från årskurs 3. Skolans assistenter stöder eleverna på arbetsplatserna i den omfattning som krävs. Om elever skall gå vidare till en daglig verksamhet efter avslutad skolgång, gör eleven praktik inom olika områden för att hitta den verksamhet som passar bäst. Studie och yrkesvägledaren deltar också i arbetet med övergången till omsorgsverksamheten. Föräldrarna uppger att de har stort förtroende för skolan och dess personal när det gäller övergången till nästa verksamhet och känner också att de får ett mycket gott stöd från skolan. Inspektörerna bedömer att skolan på ett mycket gott sätt arbetar med elevernas utslussning till arbetslivet. Skolan skall sträva efter att varje elev kan bedöma sina studieresultat och utvecklingsbehov i förhållande till kursplanerna. Lärarna arbetar med ett kursplaneformulär för bedömning av elevernas lärande. Elevernas utveckling dokumenteras i de s.k. kursplaneformulären. Där beskrivs även vilka moment som ingår samt hur och i vilken grad eleven genomfört dessa. De mål som formulerats vid utvecklingssamtalet och som dokumenterats i den individuella studieplanen utvärderar lärare, elev och föräldrar en gång per termin. Efter avslutad skolgång utfärdas en sammanfattning av den individuella studieplanen som en beskrivning av elevens allmänna utveckling och elevens lärande i de olika kurserna. Elever som slutar på det individuella programmet får ett individuellt utformat dokument/intyg som följer eleven till den dagliga verksamhet som eleven går vidare till. Inspektörerna bedömer att elever vid gymnasiesärskolan på ett mycket gott sätt ges tillfälle att se vad de har lärt sig och hur de utvecklats. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att gymnasiesärskolan på ett mycket gott sätt organiserar utbildningen så att den anpassas efter elevernas önskemål samt att upplägg, innehåll och arbetsformer anpassas efter elevernas skiftande behov och förutsättningar. Vidare är skolans arbete för att eleverna skall nå kunskapsmålen och rutiner för detta av mycket god kvalitet. Arbetet med att slussa elever vidare till arbete eller annan verksamhet är mycket gott. 8

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Täby kommun 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Kommunerna har ett övergripande ansvar för skolan och det offentliga skolväsendet för vuxna på lokal nivå. Kommunerna är också huvudmän för de flesta verksamheterna. Läroplanerna lägger tydliga ansvarsområden på rektor och personal för skolornas inre organisation och arbete. Sammantaget har dessa skyldighet att se till att rätten till utbildning och till att nå de nationella målen tillgodoses. Frågor som behandlas vid inspektionen är exempelvis om verksamheten har en ledning enligt de nationella bestämmelserna, hur denna fungerar i praktiken och om det finns system för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen samt värna enskildas rättsäkerhet. Verksamheten leds av en rektor på halvtid samt en pedagogisk-administrativ samordnare. Samordnaren ansvarar under rektors ledning för tjänstefördelning, schemaläggning, visst personalansvar samt ledning av veckovisa personalkonferenser. Skolans ledningsgrupp består av rektor och samordnaren och de träffas varje vecka för genomgång av veckans arbete, personalfrågor, strategiska ledningsfrågor m.fl. frågor. Därutöver finns en referensgrupp bestående av, förutom rektor och samordnare, psykolog och studie- och yrkesvägledare som framför allt arbetar med långsiktiga utvecklingsfrågor. Skolans personal arbetar i lärarkonferenser med pedagogiska frågor, elevfrågor, kompetensutveckling samt kvalitetsarbete. Enligt uppgift från personalen är den pedagogiska debatten omfattande och medvetenheten och engagemanget är stort. Inspektörerna bedömer att ledningen av gymnasiesärskolan och särvux fungerar väl. Verksamheten utgår ifrån nationella mål i läroplan och kursplaner och gymnasie- och vuxenutbildningens mål samt lokala bearbetningar av dessa dokumenterat i en lokal arbetsplan för gymnasiesärskolan. Gymnasiesärskolan har inte på ett systematiskt sätt utvärderat verksamheten. En medarbetarutvärdering har genomförts under hösten 2003 som visar på att personalen trivs bra, får använda sin kompetens och har möjlighet att utveckla den. Under våren 2004 gjorde skolan en enkät till elever och föräldrar för att utvärdera skolans totala verksamhet. Denna enkät, som betraktas som en pilotstudie för att testa frågornas kvalitet och relevans, avses bli ett återkommande verktyg för utvärdering av verksamheten. Varje skola som ingår i det offentliga skolväsendet skall årligen upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning som ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen av verksamheten. Gymnasiesärskolan och särvux har var sin kvalitetsredovisning, upprättad i april 2004. Gymnasiesärskolans kvalitetsredovisning utgår från de nationella målen. I kvalitetsredovisningen finns målen redovisade samt vidtagna åtgärder och insatser. Däremot saknas en bedömning av måluppfyllelsen. Detta gäller även särvux kvalitetsredovisning. Inspektörerna bedömer att de presenterade kvalitetsredovisningarna saknar beskrivning i vilken grad måluppfyllelse uppnåtts och också vilka förbättringsinsatser som skolan avser att vidta. 9

SKOLVERKET Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att styrning och ledning av gymnasiesärskolan och vuxenutbildningen för utvecklingsstörda är god. Gymnasiesärskolans och särvux kvalitetsarbete och relationerna mellan mål, genomförande, uppföljning, utvärdering, förbättringsåtgärder och kvalitetsredovisningen bör utvecklas och särskilt kvalitetsredovisningens roll som instrument för att utveckla verksamheten. 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning Lika tillgång till utbildning, oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden, är en grundprincip för det offentliga skolväsendet. Utbildningen för vuxna omfattar komvux, vuxenutbildning för utvecklingsstörda och svenskundervisning för invandrare. Inom komvux kan erbjudas såväl grundläggande vuxenutbildning som kurser på gymnasial nivå och påbyggnadsutbildning. Vuxenutbildning skall ge vuxna, främst dem som erhållit minst utbildning, tillfälle att komplettera sin utbildning enligt individuella önskemål. Vuxenutbildningen kan, enligt skollagen, erbjuda såväl nationella som lokala kurser. Möjlighet till individuella kurser kan också ges. Ungdomar skall ha tillgång till ett brett utbud av nationella, specialutformade eller individuella gymnasieprogram. Granskningen gäller om det finns tillgång till utbildning i den omfattning och med den valfrihet som förutsätts enligt de statliga bestämmelserna. Även information om utbildningsmöjligheter och rekrytering till utbildning behandlas. Rektor har ett särskilt ansvar för att den studie- och yrkesorienterande verksamheten organiseras så att eleverna får vägledning inför de olika val som skolan erbjuder och inför val av fortsatt utbildning och yrke. Täby gymnasiesärskola erbjuder det Individuella programmet med sektorerna yrkesträning och verksamhetsträning. Organiserandet av utbildningen är mycket flexibel och har fokus på att tillgodose eleverna behov och stimulera deras utveckling. Olika valbara och fördjupande kurser finns för eleverna från årskurs 2. Kommunens gymnasiesärskoleelever som önskar andra program än Individuella programmet hänvisas till andra kommuner. Rektor har förvaltningens uppdrag att se över möjligheterna till nationellt program inom gymnasiesärskolan. Inför start i gymnasiesärskolan deltar de blivande eleverna i skolans verksamhet under en period. Studie- och yrkesvägledaren deltar i utvecklingssamtal tillsammans med föräldrarna redan i årskurs 8 samt samverkar med personal på avlämnande skola inför skolövergången. Intervjuade föräldrar uppger att informationen tillsammans med eleverna inför skolstarten har varit mycket bra, ett inledande samtal har genomförts, mål och planering diskuteras och formulerats. Informationen inkluderar även en bild av elevernas önskemål. Skolan har olika gemensamma aktiviteter med föräldrarna och även Öppet Hus för information till allmänheten en gång per år. Information lämnas regelbundet till elever och vårdnadshavare. Rektor har när det gäller särvux ett särskilt ansvar för att vuxna med kort eller bristfällig utbildning får stöd i att påbörja och genomföra utbildning. Särvux i Täby erbjuder kurser i matematik, svenska, data, engelska och skapande verksamhet. Skolan erbjuder även kurser för vuxna som befinner sig på träningsskolenivå. Studie- och yrkesvägledaren framförde att behov av kurser med praktisk inriktning finns för särvuxeleverna. 10

SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Täby kommun Skolan arbetar med och avser att utveckla den uppsökande verksamheten för att nå andra vuxengrupper, t.ex. med förvärvad hjärnskada. Inspektörerna bedömer att informationen om och inför gymnasiesärskolan och särvux är god. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att gymnasiesärskoleeleverna får god information om utbildningen i kommunen. Detta gäller också informationen om särvux. Tillgången till utbildning för gymnasiesärskoleeleverna är god. 7. Resurser Huvudmannen och skolans ledning beslutar hur och med vilka resurser utbildningen skall genomföras för att de vuxenstuderande skall ha tillgång till utbildning och möjlighet att nå de nationella målen. I skollagen finns bestämmelser om några viktiga förutsättningar för att säkra kvaliteten i utbildningen. Dessa avser främst krav på personalens kompetens, tillgång till ändamålsenliga lokaler, läromedel och annan utrustning som behövs för en tidsenlig utbildning. Vid inspektionen granskas dessa och andra förutsättningar för att bedriva en utbildning av god kvalitet. Även principerna för resursfördelningen aktualiseras vid inspektionen. I gymnasiesärskolan och särvux finns personal med utbildning avsedd för den undervisning och verksamhet som de skall bedriva. Skolan har ett antal assistenter, både personliga assistenter och elevassistenter med olika utbildningsbakgrund. Både pedagogisk personal och assistenter har tillgång till såväl ärendehandledning som processhandledning. En analys av behovet av kompetensutveckling genomfördes höstterminen 2002. Personalen analyserade kompetensutvecklingsbehovet utifrån skolans vision, kommunens skolplan och den lokala arbetsplanen. Resultatet av detta arbete har sammanställts och en prioritering av olika områden gjorts. Skolans elevvårdsteam består av psykolog som arbetar 10 timmar per vecka, en heltidsanställd studie- och yrkesvalslärare samt en skolsköterska, som arbetar 4 timmar per vecka. Rektor vid Täby gymnasiesärskola uppger att resurstilldelningen är tillfredsställande. Detta bekräftades också av föräldrarna som inspektörsteamet träffade. Skolan har god tillgång på material och läromedel. Lokalerna är öppna och nyligen reparerade och mycket väl anpassade till verksamheten. Centralt i skolan finns en liten trädgård med blommor och växter som eleverna arbetar med. I anslutning till trädgården ligger en kafeteria. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att tillgången på resurser kompetensmässigt och materiellt är mycket god. Lokalerna är mycket ändamålsenliga. Sammanfattande bedömning Inspektörerna bedömer att verksamheten i gymnasiesärskolan och särvux övergripande är av mycket god kvalitet. Särskilt förtjänar att framhållas resultatet av skolans arbete med normer och värden. Elevers och lärares bemötande av varandra är mycket gott, vänligt och respektfullt. Eleverna trivs mycket bra och känner lust att lära. Eleverna tar, utifrån sin förmåga, ansvar för sitt lärande och för sin miljö på ett gott sätt. 11

SKOLVERKET Gymnasiesärskolan har organiserat utbildningen så att den anpassas efter elevernas önskemål, och upplägg, innehåll och arbetsformer anpassas efter elevernas skiftande behov och förutsättningar. Vidare är skolans arbete för att eleverna skall nå kunskapsmålen och rutiner för detta goda. Arbetet med att slussa elever vidare till arbete eller annan verksamhet förtjänar att framhållas. Det finns dock behov av förbättringsinsatser inom följande områden: Arbetsmiljö och delaktighet - Skolan bör revidera sitt handlingsprogram mot kränkande behandling så att det omfattar alla former av kränkningar mot elever samt situationer då vuxen kränker elev. Styrning och ledning - Gymnasiesärskolans och särvux kvalitetsarbete och relationerna mellan mål, genomförande, uppföljning, utvärdering, förbättringsåtgärder och kvalitetsredovisningen bör utvecklas och särskilt kvalitetsredovisningens roll som instrument för att utveckla verksamheten. Datum Ort 2005-09-02 Stockholm Monica Norberg Ingrid Åsgård 12