Skillnader mellan kvinnor och män i den audiologiska rehabiliteringen vid Hörsel- och dövverksamheten Södra Älvsborg

Skillnader mellan kvinnor och män i den audiologiska rehabiliteringen vid Hörsel- och dövverksamheten Södra Älvsborg Uppdragsgivare: Projektledare: Medarbetare: Jill Gunilla Jansson, verksamhetschef Hörsel- och dövverksamheten (HDV) Milijana Lundberg, leg. audionom HDV Södra Älvsborg Urban Andersson, hörselingenjör HDV Södra Älvsborg Madeleine Sundberg, kurator HDV Södra Älvsborg Wiberg, leg. audionom HDV Södra Älvsborg

Sammanfattning Bakgrund Hörsel- och dövverksamhetens balanserade styrkort utgår ifrån fyra perspektiv som är vägledande styrmodeller för verksamheten. Ett av dessa perspektiv är patientperspektivet och är förutsättningen till projektet. Patientperspektivet beskriver Hörsel- och dövverksamhetens roll i att göra nytta för patienterna. Tidigare statistik som redovisar förvaltningens patientperspektiv har visat att skillnader finns i utprovningar av hörapparater mellan män och kvinnor. 2007:s årsrapport visar att på totala antalet binaurala hörselrehabiliteringar har kvinnor 7 % färre binaurala utprovningar i jämförelse med män. Årsrapporten visar även att medelkostnaden för hörapparater skiljer sig åt. Kvinnors hörapparater är 271kr billigare i förhållande till mäns hörapparatkostnad. Syfte Syfte med det här projektet var att göra en djupare analys och undersöka de bakomliggande faktorerna till de redovisade könsskillnaderna inom den audiologiska rehabiliteringen vid Hörsel- och dövverksamheten Södra Älvsborg. Metod Analysen delades upp i fyra delar: 1. Faktaframtagning avseende hörselrehabiliteringar 2. Frågeformulär till anställda audionomer 3. Frågeformulär till patienter som har genomgått hörselrehabilitering 4. Djupintervjuer med patienter som har genomgått hörselrehabilitering Deltagare är patienter som har förskrivits hörapparat under perioden 2008-01-01 och 2008-06-30, är 20 64 år och har tonmedelvärde för frekvenserna 500-, 1000-, 2000- och 4000 Hz mellan 30-70 db HL (Hearing Level), bilateralt. Resultat Resultatredovisningen sammanställer analysens fyra delar. Konklusion Den audiologiska rehabiliteringen vid Hörsel- och dövverksamheten är baserad på de individuella skillnaderna i behov av insatser och åtgärder som finns hos den enskilde patienten. Om projektet: Uppdragsgivare: Gunilla Jansson, verksamhetschef Hörsel- och dövverksamheten (HDV) Projektledare: Milijana Lundberg, leg. audionom HDV Södra Älvsborg Medarbetare: Urban Andersson, hörselingenjör HDV Södra Älvsborg Madeleine Sundberg, kurator HDV Södra Älvsborg Jill Wiberg, leg. audionom HDV Södra Älvsborg Projektkalkyl: Tidsåtgång 16 tim/veckan (40 %) ca 180 000 Projektdeltagare: Deltagarna i projektarbetsgruppen är patienter som har fått ta del av den audiologiska rehabiliteringen inom Hörsel- och dövverksamheten samt legitimerade audionomer verksamma vid Hörsel- och dövverksamheten Södra Älvsborg. Genomförande: Projektet påbörjades 2008. Kartläggning under 2008 och 2009. Projektet avslutades januari 2010. Dokumentstyrning: Alla deltagare finns inne i den ordinarie verksamheten som vårdsökare utifrån en vårdbegäran (remiss). Alla dokument förvaras bakom låsta dörrar. Deltagarna benämns med ett försökspersonnummer.

Innehållsförtecknig Introduktion... 1 Bakgrund... 1 Hörsel- och dövverksamheten 1 Balanserat styrkort 2 Jämställdhet i Västra Götalandsregionen 2 Audiologisk rehabilitering 3 Audiologisk rehabilitering med fokus på kön- vad säger litteraturen? 5 Icke audiologiska variabler och mätinstrument 5 Strategier män och kvinnor 5 Syfte...6 Metod... 6 Kartläggning 6 Faktaframtagning avseende hörselrehabiliteringar 6 Frågeformulär till anställda audionomer 7 Beskrivning av audionomerna 7 Frågeformulär till patienter som har genomgått hörselrehabilitering 8 Beskrivning av patienterna 8 Djupintervjuer med patienter som har genomgått hörselrehabilitering 9 Resultat... 10 Frågeformulär till anställda audionomer 10 Frågeformulär till patienter som har genomgått hörselrehabilitering 12 Del 1: Hörapparatutprovning och hörapparatanvändning 13 Del 2: Delaktighet och behov 16 Del 3: Bemötande 16 Djupintervjuer med patienter som har genomgått hörselrehabilitering 17 Diskussion... 19 Metoddiskussion 19 Resulta tdiskussion 19 Konklusion... 22 Handlingsplan utifrån resultat och slutsats... 22 Referenser... 23 Bilagor... 24 1. Enkät till audionom 24 2. Rekryteringsbrev 26 3. Enkät till patient 27 4. Påminnelse brev 29 5. Intervju på individbasis 30 6. Enkät till audionom- sammanställning av fråga 7 och 16 31 7. Enkät till patient- sammanställning av fråga 14 och 15 33

Introduktion I Sverige är det ca 1,3 miljoner människor (0-110 år) som har en hörselnedsättning och 30 % av dessa använder hörapparat (1). Det totala antalet personer med hörselnedsättning kan förväntas vara högre om några år om hänsyn tas till människans längre livslängd. HRF:s årsrapport visar att av de med hörselnedsättning (16-110 år) utgör männen 56 % och kvinnorna 44 % (1). Bakgrund Hörsel- och dövverksamheten Hörsel- och dövverksamheten är en utförarverksamhet med hög specialistkompetens och audiologiska kunskaper för att kunna erbjuda habilitering/ rehabilitering, ge råd och stöd och vara en kulturöversättare för verksamhetens målgrupp. Verksamheten arbetar med personer med hörselskada/ dövhet/ dövblindhet, i syfte att öka delaktigheten i samhället och ge ett så meningsfullt liv som möjligt. Hörsel och dövverksamhetens verksamhetsidé är att genom en samlad tvärprofessionell kompetens bidra till att människor med hörselskada/dövhet/ dövblindhet får ökade möjligheter att påverka sin livssituation. Verksamhetens vision, d v s den framtida målbild som tydliggör Hörsel- och dövverksamhetens långsiktiga ambitioner är: Det goda livet för människor med hörselskada dövhet/dövblindhet. Hörsel- och dövverksamheten bedriver verksamhet i FyrBoDal, Göteborg och Södra Bohuslän, Skaraborg och Södra Älvsborg (se figur 1). Till verksamheten hör också ett Dövteam och ett Dövblindteam som arbetar över hela regionen. Verksamheten består av barn-, ungdomoch vuxenverksamhet. I verksamheten finns enheter hörseldiagnostik och rehabilitering samt hörapparatverkstad. Verksamheten ansvarar för text- och bildtelefonin över hela regionen. Verksamhetschef Text- och bildtelefoni Medicinskt, Informationssystem IT och administrativt Område FyrBoDal Område Göteborg och Område Skaraborg Område Södra Älvsborg Dövblindteam och Södra Bohuslän Dövteam Figur 1. Figuren visar en organisationsskiss för Hörsel- och dövverksamhetens verksamhet. 1

Balanserat styrkort Hörsel- och dövverksamheten arbetar enligt Habilitering & Hälsas (H&H) intentioner med balanserat styrkort som ett ledningsinstrument. Det är en metod för dialog, styrning och uppföljning av våra mål och vår strategi. H&H har satt strategiska mål och identifierat framgångsfaktorer. Även verksamhetens ledning har arbetat fram styrtal och mätbara mål där uppföljning planeras utifrån verksamhetsnivå. Hörsel- och dövverksamheten balanserade styrkort utgår ifrån fyra perspektiv som är vägledande styrmodeller för verksamheten (2). Dessa perspektiv är: patienter, interna processer, medarbetare samt ekonomi. För varje perspektiv har verksamheten fastställt mål som ska mätas. Med utgångspunkt från verksamhetens styrkort kan enheter bryta ned målen i egna handlingsplaner/aktivitetsplaner. Målet ur ett patientperspektiv beskriver Hörsel- och dövverksamhetens roll i att göra nytta för patienterna och grundläggande för verksamheten är att stöd och åtgärder utgår ifrån patienternas perspektiv (2). Målet är att verksamheten gör rätt åtgärder, har god tillgänglighet och ett bra bemötande. Andra grundläggande värderingar är patienternas delaktighet i planering och genomförande av åtgärder samt att informationen anpassas efter individens förutsättningar (2). Habilitering & Hälsas årsredovisning omfattar bland annat patientperspektivet. Under punkten patientperspektiv har förvaltningen sedan 2006 redovisat könsspecifik statistik beträffande utprovning av hörapparater samt kostnad för hörapparater och rapporten har visat att skillnader finns i utprovningar av hörapparater mellan män och kvinnor. 2007:s årsrapport (3 1 ) visar att på totala antalet binaurala hörselrehabiliteringar har kvinnor 7 % färre binaurala utprovningar i jämförelse med män, som kan jämföras med 6 % under 2006. Fördelningen av binaurala hörselrehabiliteringar inom ålderspannet 20-64 år visar att kvinnor har 2,5 % färre binaurala hörselrehabiliteringar. Detta kan jämföras med att kvinnor i samma åldersspann hade 2 % fler antal binaurala utprovningar under 2006. Årsrapporten visar även att medelkostnaden för hörapparater, för totala antalet hörselrehabiliteringar för 2007, skiljer sig åt där kvinnors hörapparater är 271kr billigare i förhållande till mäns hörapparatkostnad (3). Motsvarande siffra för 2006 är 256 kr. Fördelningen av hörapparatkostnaden inom åldersspannet 20-64 år visar att kvinnors hörapparater var 114 kr billigare än männens under 2007. Motsvarande siffra för 2006 är 104 kr. Den redovisade skillnaden är inte stor men en marginell ökning har skett till männens fördel. Utvecklingsprojekt är av stor betydelse för Hörsel- och dövverksamheten och att undersöka jämställdhet ur ett patientperspektiv kan innebära en ökad möjlighet att förverkliga verksamhetsplanen för förvaltningen. Med ovanstående bakgrund i bagaget väcktes idén om att göra en djupare analys av materialet och undersöka varför dessa skillnader mellan män och kvinnor uppstår inom den audiologiska rehabiliteringen. Jämställdhet i Västra Götalandsregionen Västra Götalandsregionen har den 21 oktober 2008 undertecknat "Den europeiska deklarationen för jämställdhet", CEMR (Council of European Municipalities and Regions) (4). CEMR representerar de europeiska kommunförbundens och regionförbundens samarbetsorganisation och dess medlemmar är kommunförbund och regionförbund från över trettio europeiska länder. Deklarationen definierar jämställdhet som jämlikhet mellan kvinnor och män (5). Jämlikhet anses vara ett bredare begrepp som handlar om lika villkor, möjligheter 1 Den 1:a januari 2010 nytte förvaltningen namn till Habilitering & hälsa 2

och rättigheter gällande exempelvis social klass, etnicitet och kön. De som har undertecknat deklarationen förklarar att följande principer är grundläggande för deras agerande: 1. Jämställdhet är en grundläggande rättighet 2. För att jämställdhet ska garanteras måste flerfaldig diskriminering och andra missgynnande bekämpas 3. Ett representativt deltagande av kvinnor och män i beslutsprocessen är en förutsättning för ett demokratiskt samhälle 4. Att avskaffa stereotypa uppfattningar om kön är avgörande för att uppnå jämställdhet 5. Jämställdhetsintegrering 1 av alla kommunens/ regionens verksamheter är nödvändiga för att främja jämställdhet 6. Att handlingsplaner och program har tillräcklig finansiering är nödvändigt för att jämställdhetsarbetet ska nå framgång (5) Att öka jämställdheten i vården ses som ett utvecklingsarbete. Västra Götalandsregionen har arbetat med att synliggöra skillnaderna i bemötande och behandling som beror av kön. Regionens styrkort syftar till att ge struktur åt jämställdhetsarbete och är ett instrument och stöd för verksamheterna att hitta egna ingångar till en jämställdhetsintegrering (6). Styrkortet anger hur arbetet bör bedrivas utifrån de fastställda politiska uppdragen samt sätter upp övergripande strategiska mål. För att uppnå dessa mål och en ökad jämställdhet har, som nämnt tidigare, framgångsfaktorer beskrivits inom varje perspektiv och aktiviteter som är kopplade till dessa kan tilläggas i förvaltningarnas handlings- och verksamhetsplaner (6). Habilitering & Hälsas verksamhetsplan (7) betonar att arbetet för jämställdhet inom verksamhetsområdena börjar med att se kvinnors och mäns, flickors och pojkars olika villkor. Verksamhetsplanen tar även upp att förvaltningens resurser ska fördelas och organiseras utifrån båda könens behov där verksamheterna ska i uppföljningen redovisa och analysera skillnader i åtgärder utifrån ett genusperspektiv. Audiologisk rehabilitering Målsättningen för en audiologisk rehabilitering är att minimera de negativa effekterna som en hörselnedsättning kan ha på det sociala samspelet och livskvaliteten (8). De negativa effekterna kan vara svårigheter med taluppfattning eller med kommunikationen, begränsningar som följd av detta samt inskränkningar i de sociala interaktionerna. Boothroyd menar att målsättningarna kan uppnås genom att bland annat anpassa hörseltekniska hjälpmedel inklusive hörapparat och instruera användaren i användning av sådana (8). Att anpassa en hörapparat är dock inte ett mål för sig utan en del av den audiologiska rehabiliteringen. Anpassningen kan ses som ett verktyg för att uppnå de mål som patienten och audionomen tillsammans har formulerat i samband med behovsbedömningen. Att en audiologisk rehabilitering ska grundas på ett samarbete mellan audionom och patient bekräftas av Arlinger med kollegor vilka betonar vikten av att som kliniker ha respekt för patientens önskningar och prioriteringar (9). Arlinger med kollegor skriver att valet av hörapparat inom den audiologiska rehabiliteringen ska bygga på patientens behov, hörselnedsättningens grad och typ, syn och känsel, motorik, kognition, aktiviteter och 1 Jämställdhetsintegrering definieras av FN:s ekonomiska och sociala råd (ECOSOC) på följande sätt: en process för att bedöma konsekvenserna för kvinnor och män av planerade åtgärder, däribland lagstiftning, politik eller program, på alla områden och på alla plan. Det är strategi för att göra såväl kvinnors som mäns synpunkter och upplevelser till en integrerad del av utformning, genomförande, övervakning och utvärdering av politik och program inom alla politiska, ekonomiska och sociala områden, så att kvinnor och män gagnas i samma utsträckning och så att ojämställdheten inte blir bestående. Det yttersta målet för jämställdhetsintegrering är att uppnå jämställdhet. 3

omgivningsfaktorer. Patient och närstående bör informeras i början av den audiologiska rehabiliteringen, antigen i grupp eller enskilt vilket också bekräftas av rapporten (9). Informationen syftar till att förbereda och motivera de berörda samt ge rimliga förväntningar på vad en hörapparat kan prestera. Informationen bör enligt rapporten innehålla bland annat anatomi, hörselnedsättningens inverkan på kommunikation och den sociala miljön, kommunikationsstrategier och hörapparaters möjligheter och begränsningar. Tidigare studier har inte kunnat visa att bilateral hörapparatanpassning (en hörapparat i varje öra) ger större nytta än monaural (en hörapparat) (9) medan ett flertal nya vetenskapliga studier har påvisat nyttoeffekten av en bilateral hörapparatanpassning (9, 10). Fördelar med en bilateral hörapparatanpassning är bland annat förbättring av patientens riktningshörsel, förbättring av patientens taluppfattning i bullriga ljudmiljöer samt ökad ljudkvalité (10). Nackdelar med en bilateral hörapparatanpassning är bland annat att de är mer mottagliga för vindbrus och svårare att hantera för vissa äldre patienter. Ytterligare en nackdel är att vissa patienter identifierar sig själva som svårt hörselskadade när de har två hörapparater och väljer av den anledningen att använda endast en hörapparat (monaural anpassning) (10). För en väldigt liten skara människor kan en binaural anpassning leda till sämre taluppfattning än vad en monaural hörapparatanpassning skulle leda till (10). Audiologisk rehabilitering för vuxna personer med hörselnedsättning inom Hörsel- och dövverksamheten omfattar följande punkter: Förinformation alla personer vars remiss har inkommit till Hörsel- och dövverksamheten kallas till en gruppinformation. Gruppen består vanligtvis av 6-8 deltagare tillsammans med deras anhöriga. Syftet med förinformationen är att öka deltagarnas kunskap och förståelse om innebörden av hörselskador och om möjlig rehabilitering. Informationen omfattar grundläggande medicinska, tekniska och psykosociala aspekter på hörsel och hörselskador. Behovsanalys efter förinformationen bokas deltagarna in för en individuell behovsanalys som en del av en rehabiliteringsplan. Individuella målsättningar sätts upp tillsammans med patienten. Utprovning / Anpassning en utprovning/ anpassning av hörseltekniska hjälpmedel (inklusive hörapparat) sker utefter patientens behov. Patienten får därefter möjlighet att testa dessa hjälpmedel i en realistisk miljö. Uppföljning innefattar uppföljning av den individuella rehabiliteringsplanen. Rehabilitering av teamet vid behov kan en rahabiliteringsplan innebära en samordnad rehabilitering av teamet där insatserna kan vara bland annat rådgivande och stödjande samtal hos psykolog, kurator eller hörselpedagog eller till exempel arbetsplatsbesök för rehabiliterande åtgärder i arbetssituationen. Det är en audionom som är ansvarig för förskrivning av hörseltekniska hjälpmedel, inklusive hörapparat (11). Hörsel- och dövverksamheten erbjuder hörapparater kostnadsfritt till personer med hörselnedsättning. Verksamheten tar ut en besöksavgift på 100 SEK/ besök. Hörsel- och dövverksamheten klarar den nationella vårdgarantin och har enligt Habilitering & Hälsas årsrapport för 2007 2 utfört hörselrehabiliteringar på totalt 2265 personer för en total kostnad på 2932 SEK/ hörapparat (3). 2 Från och med 1 januari 2009 överfördes ansvaret för hörselhabilitering- och rehabiliteringsverksamheterna i regionen inom NU-sjukvården, Skaraborgs sjukhus, Sahlgrenska Universitetssjukhuset samt Frölunda Specialistsjukhus till Habilitering & Hälsas Hörsel- och dövverksamhet. Dessa hörselverksamheter ska, tillsammans med Hörsel- och dövverksamhet bilda en sammanhållen organisation i regionen. Detta innebär att Habilitering och Hälsas årsredovisning för 2007 innefattar hörselrehabiliteringar utförda inom det som idag omfattas av Hörsel- och dövverksamhet Södra Älvsborg. 4

Audiologisk rehabilitering med fokus på kön- vad säger litteraturen? Det har varit svårt att hitta studier som undersöker könsskillnader i just hörapparatutprovning. Litteraturen belyser mer olika strategier som personer med hörselnedsättning använder sig av för att handskas med sin hörselnedsättning. Icke audiologiska variabler och mätinstrument Kricos redovisar i sin artikel från 2000 en sammanfattad litteraturundersökning kring samband mellan icke audiologiska variabler som kön, ålder och personlighet och mätinstrument inom den audiologiska rehabiliteringen (12). Kricos menar att en interaktion uppstår mellan dessa. Artikelns slutliga redovisning visar att personlighet påverkar den audiologiska rehabiliteringen mer än vad mätinstrument inom den audiologiska rehabiliteringen gör. Även Dillon berör personlighet som en avgörande faktor för den audiologiska rehabiliteringen (10). Mer utåtriktade hörapparatanvändare rapporterar större nytta av sin/a hörapparat/er än de som är tillbakadragna (12). Kvinnor som inte använder sin/a hörapparat/er har visat större känslor av motverkan och pessimism jämfört med män och de som använder hörapparat/er av båda kön. Hälsostatus, attityder och motivation är enligt författaren ytterligare några viktiga aspekter för den audiologiska rehabiliteringens utgång. Författaren betonar vikten av att sätta individuella mål för patienten och motivation beskrivs som den viktigaste aspekten (12). Strategier män och kvinnor Oavsett kön visar studier att personer med hörselnedsättning använder sig av endera undvikande- eller kontrollerande strategier (13,14)(se Figur 2). Dessa kan enligt Hallberg med kollega sammanfattas som problemfokuserade strategier, d v s att handskas med en situation på ett aktivt och konstruktivt sätt (13). Hallberg och kollega beskriver fem faktorer som kan avgöra om undvikande strategi kan förändras och bli mer en kontrollerande strategi. Dessa är situationens omständigheter, samspelsförhållanden, social närhet, graden av prioritet och graden av hörselnedsättningens acceptans och insikt (13). Att acceptera sin hörselnedsättning ses vara avgörande för att övervinna känslor av skam och underlägsenhet som kan relateras till en funktionsnedsättning (13). Hög acceptans av en hörselnedsättning innebär att känna sig värdefull trots funktionsnedsättningen och Hallberg och kollega beskriver att högre acceptans av en hörselnedsättning kan relateras till kontrollerande strategier (14). Lägre acceptans kan relateras till undvikande strategier och en strävan av att agera som om funktionsnedsättningen inte existerade (13). Det sistnämnda i form av att låtsas förstå det som har sagts eller att gissa vad som har sagts. Problem fokuserade strategier Undvikande strategier Kontrollerande strategier (Lägre acceptans) Män? (Högre acceptans) Kvinnor? Figur 2. Figuren visar strategier som används av män/ kvinnor med hörselnedsättning och hur dessa samspelar med varandra samt med graden av acceptans. 5

Männens motvilja att acceptera problem som en hörselnedsättning kan medföra har iakttagits av Hallberg och kollega redan 1993 i samband med en studie som grundade sig på intervju av kvinnor gifta med män som har en bullerskada (14). Hallberg och kollega förklarar detta som frukten av männens strävan efter att skydda sin självbild som en normal person i sociala sammanhang (14). Förnekelsen som används av många män som ett försvar mot en oönskad verklighet kan ses som en strategi som ämnar dölja funktionsnedsättningen för att på så sätt behålla en positiv självbild (13). Att undvika en situation är en vanlig strategi när en man med hörselnedsättning handskas med krävande ljudsituationer (13). Att integrera en hörselnedsättning i en persons identitet menar Hallberg kan leda till att motviljan att acceptera problem orsakade av en hörselnedsättning inte längre behöver skydda personens självbild. Hallbergs studie från 1999 (15) som ligger i linje med hennes och kollegan Janssons studie från 1996 (16) fann att känslorna i en specifik situation avgjorde kvinnornas val av strategier. Kvinnorna har visat större sannolikhet i att acceptera sin hörselnedsättning och aktivt agera i syfte att minimera kommunikationssvårigheter (12). Detta kan tänkas förhöja den audiologiska rehabiliteringen. Kricos rapporterar även att kvinnor upplever större medvetande kring sina problem och förnekar mindre kring sin hörselnedsättning än vad männen gör (12). Studier visar att kvinnor, yngre som äldre, värdesätter social kommunikation mer än männen och har rapporterats använda icke verbala kommunikationsstrategier mer frekvent än männen (12). Icke verbala strategier är strategier som kan användas för att underlätta kommunikationen utan att behöva be om hjälp eller be andra uppmärksamma hörselnedsättningens konsekvenser. Hallberg och kollega bekräftar att kvinnor prioriterar sociala sammanhang (16) och tillägger att kvinnor ofta uttrycker att de inte vill vara till en börda. Syfte Syfte med det här projektet var att göra en djupare analys och undersöka de bakomliggande faktorerna till de redovisade könsskillnaderna inom den audiologiska rehabiliteringen vid Hörsel- och dövverksamheten Södra Älvsborg. Metod Kartläggning Efter kartläggning och planering av studien delades analysen upp i fyra delar: 1. Faktaframtagning avseende hörselrehabiliteringar 2. Frågeformulär till anställda audionomer 3. Frågeformulär till patienter som har genomgått hörselrehabilitering 4. Djupintervjuer med patienter som har genomgått hörselrehabilitering Faktaframtagning avseende hörselrehabiliteringar Patienter rekryterades utifrån nedanstående inklussionskriterier: - TMV 4 (tonmedelvärde för frekvenserna 500-, 1000-, 2000- och 4000 Hz) 30-70 db HL (Hearing Level), bilateralt - Ålder: 20 64 år - Patienten har förskrivits hörapparat under perioden 2008-01-01 till 2008-06-30 6

TMV 4, 30 70 db valdes för att begränsa hörselnedsättningen till en viss grad. Åldersspannet valdes för att kunna jämföra gruppen med samma åldersspann som redovisas i Habilitering & Hälsas årsredovisning. Undersökningsperioden 2008-01-01 till 2008-06-30 valdes för att återigen begränsa undersökningsgruppen till en storleksmässigt hanterbar grupp. Inklussionskriterierna matades in i verksamhetens journalsystem Audit Base vilket resulterade i 156 patienter som under undersökningsperioden har förskrivits en/två hörapparater. Tillsammans med inklussionskriterierna efterfrågades kön samt medelkostnad för hörapparaterna. Frågeformulär till anställda audionomer Under hösten 2008 intervjuades 25 legitimerade audionomer anställda vid Hörsel- och dövverksamheten Södra Älvsborg. De intervjuade audionomerna var verksamma inom enheten hörseldiagnostik och rehabilitering som geografiskt omfattar Alingsås, Borås och Skene. Intervjuerna utfördes av en legitimerad audionom verksam vid enheten hörseldiagnostik och rehabilitering i Skene och grundade sig på frågorna i bilaga 1. Beskrivning av audionomerna Samtliga audionomer som intervjuades var kvinnor. De flesta av audionomerna som intervjuades hade arbetat inom sin yrkeskategori mellan 1 10 år (se figur 3). Tjugo av de intervjuade audionomerna hade förskrivit hörapparat/er under undersökningsperioden. Två av de resterande fem audionomer som intervjuades var föräldralediga under undersökningsperioden och tre var ännu inte anställda inom verksamheten. Sex av audionomerna som hade förskrivit hörapparater under undersökningsperioden var inte verksamma då intervjuerna utfördes (se tabell 1). Anledningarna var föräldraledighet, pension och annan frånvaro. 7 6 5 4 3 2 1 0 4 7 5 0-1 å r 1 t.o.m. 5 år 5 t.o.m. 10 å r 10 t.o.m. 15 år 1 5 t.o.m. 20 å r >/= 21 å r 3 Figur 3. Figuren visar en fördelning av de intervjuade audionomerna efter yrkeserfarenhet. 2 4 Tabell 1. Figuren visar fördelningen av audionomerna efter yrkeserfarenhet och antal patienter de förskrivit hörapparater till. Siffran i parentesen innebär att patienten har förskrivits hörapparat av an audionom som inte har intervjuats. Audionomer som har förskrivit hörapparaterna: 0 t.o.m 1 t.o.m 5 t.o.m 10 t.o.m 15 15 t.o.m 20 20 år 1 år 5 år 10 år år år Antal audionomer 1 6 8 4 2 5 Monauralt 3 10 14 (3) 3 1 3 Binauralt 1 15 10 (2) 10 (1) 4 11 (1) Kompletterat 2 10 6 (1) 5 3 8 7

Frågeformulär till patienter som har genomgått hörselrehabilitering Under sommaren 2009 skickades ett rekryteringsbrev till de 156 patienter som under perioden 2008-01-01 till 2008-06-30 har förskrivits en/två hörapparater. Rekryteringsbrevet beskrev bland annat undersökningens syfte, att deltagandet var frivilligt samt att de uppgifter som registreras har sekrettesskydd (bilaga 2). Tillsammans med brevet skickades ett frågeformulär (bilaga 3) och patienterna ombads att besvara frågeformuläret innan ett utsatt datum och återsända det till enheten hörseldiagnostik och rehabilitering i Borås. Patienter som inte hade besvarat frågeformuläret efter utsatt datum fick ett påminnelse brev hemskickat (bilaga 4) med en ny förfråga om att besvara frågeformuläret. Sammanlagt var det 128 patienter som besvarade formuläret, d v s 82 %. Beskrivning av patienterna Fyra av dem som hade besvarat frågeformuläret uteslöts från resultatredovisningen. Två på grund av att de hade missat att fylla i kön och personnummer vilket ledde till svårighet i att följa upp patienterna. En patient uteslöts då uppgifterna i journalen var felaktiga (hade skrivits dit av misstag) och en på grund av att patienten inte använde någon hörapparat och hade besvarat frågeformuläret utifrån detta. Sju av patienterna föll bort då de inte uppfyllde kraven för inklussionskriterierna beträffande TMV 4. Patienterna i fråga hade ouppnådda frekvenser vilket ledde till att Audit Base beräknade ett TMV på de resterande frekvenserna. För en översiktlig beskrivning av patienterna se figur 4. Figur 5 visar patienternas hörselnedsättning. Männen har i genomsnitt bättre hörsel i lågfrekvensområdet och sämre hörsel i högfrekvensområdet än vad kvinnorna har. 4 uteslöts 156 tillfrågades 7 föll bort 128 besvarade enkäten 28 besvarade inte 119 deltog i resultatredovisningen 56 MÄN 63 KVINNOR 3784,74 SEK/ hörapparat 3873,94 SEK/ hörapparat 44 binaurala hörappparatutprovningar 12 monaurala hörapparatutprovningar 41 binaurala hörappparatutprovningar 22 monaurala hörapparatutprovningar Figur 4. Figuren visar en översiktlig beskrivning av patienterna. 8

db HL (Hearing Level) 0 10 20 30 40 50 60 70 80 Frekvens (Hz) 0 500 Hz 1000 Hz 2000 Hz 4000 Hz Kvinnor: Höger Män: Höger Kvinnor: Vänster Män: Vänster Män Kvinnor TMV 4 - medel höger 44 42 TMV 4 - medel vänster 46 44 Figur 5. Figuren visar medelvärden av patienternas hörtrösklar för toner i db HL uppdelat på kön samt höger och vänster öra. Nedanför figuren visas TMV 4 uppdelat på kön samt höger och vänster öra. Djupintervjuer med patienter som har genomgått hörselrehabilitering Under januari 2010 tillfrågades 6 patienter att delta i djupintervjuer grundade på fem frågor vilka redovisas i bilaga 5. Randomiseringen gick tillväga på så sätt att de 119 patienter som deltog i nedanstående resultatredovisning delades upp i tre olika kategorier: a. monaural utprovning; b. binaural utprovning (direkt) och c. binaural utprovning (komplettering). Samtliga kategorier delades in i två grupper: man och kvinna. Randomiseringsprocessen gav oss sex grupper. Olika yrkeskategorier på Hörsel- och dövverksamheten Södra Älvsborg, oberoende av varandra, ombads att ringa i ett försökspersonnummer i en specifik grupp. Sex deltagare kontaktades av verksamhetens kurator som efterfrågade intresse för intervjuerna. De patienter som var intresserade fick en tid inbokad. Vid de tillfällen då intresset inte fanns ringades ett nytt försökspersonnummer in och ny patient kontaktades. Sex patienter bokades in för respektive intervju. En av patienterna (kategori: monaural utprovning, man) fick förhinder strax innan det inbokade besöket. Ett nytt försökspersonnummer ringades in inom samma kategori. Ett nytt tillfälle bokades in men den inbokade patienten dök inte upp på avtalad tid. Hela processen med den omnämnda kategorin förhalade resultatredovisningen och risken fanns att försättas i tidsbrist. Ett beslut fattades därav att inte ringa in ett nytt försökspersonnummer utan att redovisa de fem intervjuer som redan var klara (a. monaural utprovning, kvinna; b. binaural utprovning (direkt) man/kvinna och c. binaural utprovning (komplettering) man/ kvinna). 9

Resultat Frågeformulär till anställda audionomer Tabell 2. Tabellen visar audionomernas svar på frågeformuläret (bilaga 1). Audionomernas kommentarer till fråga 7 och 16 redovisas i bilaga 6. Yrkeserfarenhet: 0 t.o.m 1 t.o.m 5 t.o.m 10 t.o.m 15 t.o.m 20 år 1 år 5 år 10 år 15 år 20 år Antal audionomer: 4 7 5 3 2 4 3. Svarsalt: Ofta 4 7 3 2 0 3 Ibland 0 0 1 1 1 1 Sällan 0 0 1 0 1 0 Aldrig 0 0 0 0 0 0 4. Ofta 0 0 1 0 2 0 Ibland 2 4 2 2 0 4 Sällan 2 3 2 1 0 0 Aldrig 0 0 0 0 0 0 5. Ofta 0 3 4 2 1 1 Ibland 3 4 1 1 1 2 Sällan 1 0 0 0 0 1 Aldrig 0 0 0 0 0 0 6. En hel del 4 6 5 2 2 3 Till en viss del 0 1 0 1 0 1 Ingen alls 0 0 0 0 0 0 8. Ingen alls 3 7 5 2 2 4 Till en viss del 1 0 0 1 0 0 Stor betydelse 0 0 0 0 0 0 9. Ingen alls 0 1 0 0 0 0 Till en viss del 1 3 4 3 1 0 Stor betydelse 3 3 1 0 1 4 10. Ingen alls 1 0 0 0 0 0 Till en viss del 0 4 4 1 0 1 Stor betydelse 3 2 1 2 2 3 11. Ingen alls 0 0 0 0 0 0 Till en viss del 2 2 3 0 0 3 Stor betydelse 2 5 2 3 2 1 12. Ingen alls 1 0 0 0 0 0 Till en viss del 0 5 3 2 1 3 Stor betydelse 3 2 2 1 1 1 13. Ingen alls 0 0 0 0 0 0 Till en viss del 1 2 2 0 0 1 Stor betydelse 3 5 3 3 2 3 14. Ingen alls 1 1 1 2 1 0 Till en viss del 0 2 3 1 1 2 Stor betydelse 3 4 1 0 0 2 15. Ingen alls 0 0 0 0 0 0 Till en viss del 0 1 0 0 1 0 Stor betydelse 4 6 5 3 1 4 10

Tabell 2 visar att 19 av 25 audionomer börjar en hörapparatanpassning med en hörapparat varav 11 av dem har en yrkeserfarenhet på 0 5 år. Viktigt att nämna är att den här gruppen är störst bland de intervjuade audionomerna. 23 av audionomerna svarar att de erbjuder komplettering antingen ofta eller ibland till de patienter som tidigare har anpassats med en hörapparat och här ses en jämn fördelning bland yrkeserfarenheten. När det handlar om att börja en hörapparatanpassning med två hörapparater så svarar 14 audionomer att de gör det ibland och spridningen av yrkeserfarenheten är någorlunda jämn. 8 audionomer svarar att de gör det sällan varav alla förutom en har arbetat 0-10 år. Endast tre audionomer svarar ofta på den här frågan varav två av dessa har arbetat 10 15 år. Hela 22 audionomer svarar att deras tidigare erfarenheter av en hörapparatanpassning har en inverkan på en nybörjaranpassning och 23 audionomer svarar att kön inte har någon betydelse inför en hörapparatanpassning. 2 audionomer svarar att kön har en betydelse varav den ena har en yrkeserfarenhet på mindre än ett år och den andra på 10 15 år. En audionom som har arbetat 1 5 år skriver att patientens utbildning/yrke har betydelse inför en hörapparatanpassning. De resterande delar på sig lika mellan att tycka att det har en viss betydelse och stor betydelse med en jämn spridning över yrkeserfarenheten. Patientens önskemål och förväntningar kring hörapparater har betydelse inför en hörapparatanpassning, antingen till en viss del eller till stor betydelse. 14 audionomer svarar att patientens förväntningar har stor betydelse och 10 att det har det till en viss del, samtliga med en jämn spridning över yrkeserfarenhet. En audionom som har arbetat mindre än ett år anser att patientens förväntningar inte har någon alls betydelse inför en hörapparatanpassning. Patientens önskemål kring hörapparater har för 15 audionomer stor betydelse och för 10 betydelse till en viss del, även här med en jämn spridning över yrkeserfarenhet. Även patientens tinnitus har betydelse till en viss del eller stor betydelse för alla audionomer förutom en, återigen en audionom som har arbetat mindre än ett år. 19 patienter svarar att patientens behov av andra hörseltekniska hjälpmedel har stor betydelse inför en hörapparatanpassning och 6 audionomer anser att det har betydelse till en viss del. De flesta som har svarat till en viss del har arbetat 0 10 år. Även patientens kommunikationsbehov styr hörapparatanpassningen där 23 audionomer svarar att det har en stor betydelse och 2 audionomer att det har en betydelse till en viss del. Dessa 2 har arbetat 5 10 år respektive 15 20 år. Verksamheten har tidigare haft ramar som begränsar en bilateral hörapparatutprovning till 30 % av alla utprovningar. Dessa ramar har haft olika betydelse för audionomerna. 10 anser att det har haft stor betydelse, 9 att det har haft betydelse till en viss del och 6 audionomer att det inte har haft någon betydelse alls. Det är ganska jämn spridning över yrkeserfarenheter beträffande den här frågan men audionomer som har en yrkeserfarenhet mellan 0 5 år dominerar på svarsalternativet stor betydelse. 11

Frågeformulär till patienter som har genomgått hörselrehabilitering Tabell 3. Tabellen visar en sammanfattad redovisning av patienternas svar på frågeformuläret (bilaga 3). Patienternas kommentarer till fråga 14 och 15 redovisas i bilaga 7. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. 10. 11. 12. 13. Man (n=56) Kvinna (n=63) Binauralt 44 Monauralt 12 Binauralt 41 Monauralt 22 Ja 38 10 27 17 Nej 6 2 12 5 missat 0 0 2 0 Inte alls 0 0 1 0 Till en viss del 3 3 5 3 Stor hänsyn 41 9 35 19 missat 0 0 0 0 Ja 44 12 39 22 Nej 0 0 2 0 missat 0 0 0 0 Ja 19 6 28 10 För det mesta 15 3 8 5 Bara ibland 10 3 5 7 Nej 0 0 0 0 Ja 28 29 För det mesta 8 2 Bara ibland 8 10 Nej 0 0 Ja, EGET 9 7 Ja, AUD 20 10 Nej, EGET 5 10 Nej, AUD 7 9 missat 2 1 Ja, E/A 0 2 Nej, E/A 1 2 Eget beslut 2 2 Audionomens 5 7 Gemensamt 4 11 Annan orsak 1 2 missat 0 0 Ja 3 8 Nej, har ej önskat 9 11 Nej, önskat 0 0 missat 0 3 Inte alls 0 0 0 0 En hel del 15 4 10 7 Lite 0 1 0 1 Väldigt mycket 27 6 28 9 Måttlig nytta 1 1 3 4 missat 1 0 0 1 Ja 42 12 39 21 Nej 0 0 2 0 missat 2 0 0 1 Inte alls 39 12 34 20 Till en viss del 1 0 4 0 Stor betydelse 1 0 1 0 missat 3 0 2 2 Inte alls 0 0 1 0 Till en viss del 2 2 4 2 Stor hänsyn 41 10 36 19 missat 1 0 0 1 12

För att på ett mer övergripligt sätt beskriva de områden som frågeformuläret belyser har formuläret delats in i tre delar. Första delen omfattar hörapparatutprovning och hörapparatanvändning och består av frågorna 1, 2, 5, 6, 7, 8, 9 och 10. Andra delen omfattar delaktighet och behov och består av frågorna 3, 4 och 13. Tredje och sista delen omfattar bemötandet och består av frågorna 11 och 12. Del 1: Hörapparatutprovning och hörapparatanvändning 92 diskuterade kring utprovning av en/två hörapparater 85 BINAURAL 34 MONAURAL 41 kvinnor 44 män 22 kvinnor # 12 män 19 hörapparat direkt* 2 21 kompletterat 1 missat** 29 hörapparat direkt* 3 13 kompletterat 2 missat** 11 efter gemensamt beslut 4 efter gemensamt beslut 7 efter audionomens rekommendation 5 efter audionomens rekommendation 2 efter eget beslut 2 efter eget beslut 2avannanorsak 1 av annan orsak 28 använder hörapparaterna 8 använder de för det mesta 5 använder de bara ibland 19 använder hörapparaterna 15 använder de för det mesta 10 använder de bara ibland 8 erbjudits komplettering 11 inte erbjudits och inte önskat 3 missat 3 erbjudits komplettering 9 inte erbjudits och inte önskat 29 använder de alltid ihop 2 använder de ihop för det mesta 10 använder de ihop bara ibland 28 använder de alltid ihop 8 använder de ihop för det mesta 8 använder de ihop bara ibland 10 använder hörapparaten 5 använder den för det mesta 7 använder den bara ibland 6 använder hörapparaten 3 använder den för det mesta 3 använder den bara ibland 28 har väldigt mycket nytta 10 har en hel del nytta 3 har måttlig nytta 27 har väldigt mycket nytta 15 har en hel del nytta 1 har måttlig nytta 1 missat 9 har väldigt mycket nytta 6 har väldigt mycket nytta 7 har en hel del nytta 4 har en hel del nytta 4 har måttlig nytta 1 har måttlig nytta 1 har lite nytta 1 har lite nytta 1 missat Figur 6. Figuren visar ett flödesschema över hörapparatutprovning och hörapparatanvändning. * 2/3 fem patienter har enlig journal kompletterat; **alla tre har enligt journal fått 2 hörapparater direkt; # 1 patient har enlig journal 2 hörapparater. 13

Av de 119 patienter som har deltagit i resultatredovisningen har 71 % patienter binaural hörapparatanpassning och 29 % monaural hörapparatanpassning (se figur 6). På totala antalet binaurala hörapparatanpassningar har kvinnor 4 % färre binaurala anpassningar i jämförelse med män. 38 män och 27 kvinnor med binaural hörapparatanpassning har tillsammans med sin audionom diskuterat kring utprovning av en/ två hörapparater vid starten av sin rehabilitering. 10 män och 17 kvinnor med monaural hörapparatanpassning har gjort detsamma. 56 % av de patienter med binaural hörapparatanpassning har fått båda hörapparaterna direkt. Fler kvinnor än män har kompletterat en monaural hörapparatanpassning (51 % kvinnor och 29 % män). Två män och tre kvinnor har enligt deras journal i Audit Base kompletterat en monaural anpassning men har besvarat frågeformuläret utifrån en direkt binaural anpassning. Av dem som har missat att besvara fråga 7 har samtliga, enligt deras journalanteckning fått bilateral hörapparatutprovning direkt. Av de med binaural hörapparatanpassning är det 55 % som använder sina hörapparater, 27 % som använder de för det mesta och 18 % som använder de bara ibland (se figur 6). I samband med resultat genomgången väcktes intresset av att se hur länge patienterna har väntat innan de har kompletterat en monaural anpassning. Beräkningarna gjordes på de patienter som enligt frågeformuläret har kompletterat en monaural anpassning. Antalet månader togs fram mellan ordination nummer ett och utprovning av hörapparat nummer två, det sistnämnda med förutsättning att hörapparaten förskrivits till patienten efter utprovning. Uppgifter om komplettering saknades för två utav kvinnorna då journalanteckningarna inte sträckte sig så långt bakåt. Båda patienter hade utfört kompletteringen inom ett annat landsting. Den slutliga beräkningen visade att kvinnorna väntade i snitt 2,4 år med en spridning mellan 2 månader till 6 år. För männen var siffran mer än det dubbla, d v s 4,9 år med en spridning mellan 2 månader och drygt 21 år. 29 % av patienterna har hörapparat utprovat enbart på ett öra. För 35 % är det audionomen som har rekommenderat detta. För 44 % är det ett gemensamt beslut som har tagits mellan audionom och patient och 12 % har fattat beslutet på egen hand. 1 av kvinnorna har enligt journal i Audit Base förskrivits två hörapparater. Av de med monaural hörapparatanpassning är det 47 % som använder sina hörapparater, 24 % som använder sin hörapparat för det mesta och 29 % som använder den bara ibland. 59 % av de med monaural hörapparatanpassning har inte erbjudits komplettering och har inte önskat det heller. 32 % har erbjudits komplettering men har tackat nej (se figur 6). Patienterna har gett olika anledningar till varför de har tackat nej till en komplettering: Från männen: Inget större fel på hörseln. Jag valde att prova på vänstra sidan först och testa detta. Hör bättre på vänster, klarar mig, estetisk- fåfäng! Ej upplevt att dåvarande audionom lyssnat på mig Känner ingen anledning. Från kvinnorna: Jag avvaktar. Det krävs sannolikt en utprovningsperiod. Har inte hunnit. Arbetar heltid. Får vaxpropp i örat och exem, därför bara ett öra. Dem sa att det kunde räcka med en tills nästa gång och då skulle jag säga till. 14

Har svårt att sätta de i öronen, för jag har så ont i mina händer! Reumatisk värk! Eftersom hörseln på ena örat är för dålig är det inte aktuellt med ytterligare en hörapparat. Vi ansåg att det inte behövdes. Ja men jag använder den ej. Jag hör bättre på vänster örat än höger. Ingen av de tillfrågade besvarade att de inte hade någon alls nytta av sin/a hörapparat/er. 65 % med binaural hörapparatanpassning upplevde väldigt mycket nytta av sina hörapparater. 44 % med monaural hörapparatanpassning upplevde detsamma. 5 % med binaural hörapparatanpassning upplevde måttlig nytta av sina/a hörapparat/er och 15 % med monaural hörapparatanpassning upplevde detsamma. 29 % med binaural hörapparatanpassning upplevde en hel del nytta av sina hörapparater och 32 % med monaural hörapparatanpassning upplevde detsamma (se figur 6). Intresset väcktes även för att undersöka om antalet besök hos audionom skilde sig åt mellan en monaural anpassning, binaural anpassning eller komplettering av en monaural anpassning. Antalet besök räknades från förinformation, d v s tillfället för gruppinformation som erbjuds alla patienter vars remiss har inkommit till enheten till sista besök för patienten. I samband med ovanstående analys efterfrågades kostnaden per hörapparat för respektive utprovning. Den slutliga beräkningen visade följande: o Män med monaural anpassning behövde i snitt 3,1 besök och deras hörapparat kostade i snitt 3 405,69 kr/ hörapparat. o Män med binaural anpassning behövde i snitt 3,7 besök och deras hörapparater kostade i snitt 3 967,42 kr/ hörapparat. o Män som hade kompletterad en monaural anpassning behövde i snitt 6,3 besök och deras hörapparater kostade i snitt 3 698,99 kr/ hörapparat. o Kvinnor med monaural anpassning behövde i snitt 3,8 besök och deras hörapparater kostade i snitt 3 613,60 kr/ hörapparat. o Kvinnor med binaural anpassning behövde i snitt 4,9 besök och deras hörapparater kostade i snitt 3 682,98 kr/ hörapparat. o Kvinnor som hade kompletterad en monaural anpassning behövde i snitt 6,2 besök och deras hörapparater kostade i snitt 4 328,56 kr/ hörapparat. Redovisningen av antal besök visar att kvinnor behöver i snitt fler besök än män när det gäller både monaural och binaural utprovning. För komplettering av en monaural anpassning så krävs det ungefär lika många besök för både män och kvinnor. Kvinnors hörapparater vid monaural anpassning är 207,91 kr dyrare än männens. Kvinnor som har kompletterat en monaural hörapparatanpassning har förskrivits hörapparater som är 629,57 kr dyrare än männens. Kvinnor med binaural hörapparatanpassning har däremot förskrivits hörapparater som är 284, 44 kr billigare än männens. Sammanfattat har kvinnor förskrivits hörapparater som är 89,30 kr dyrare än männens. 15

Del 2: Delaktighet och behov 85 BINAURAL 34 MONAURAL 41 kvinnor 44 män 22 kvinnor 12 män 35 stor hänsyn till mina önskemål 5 till en viss del 1 inte alls 41 stor hänsyn till mina önskemål 3 till en viss del 19 stor hänsyn till mina önskemål 3 till en viss del 9 stor hänsyn till mina önskemål 3 till en viss del 36 stor hänsyn till mina behov 4 till en viss del 1 inte alls 41 stor hänsyn till mina behov 2 till en viss del 1 missat 19 stor hänsyn till mina behov 2 till en viss del 1 missat 10 stor hänsyn till mina behov 2 till en viss del Figur 7. Figuren visar ett flödesschema över delaktighet och behov. Majoriteten av dem som deltog i resultatredovisningen (87 %) upplevde att audionomen tog stor hänsyn till deras önskemål inför hörapparatutprovningen (se figur 7). Den patient som hade besvarat ovanstående fråga med Inte alls visade sig ha syftat till sitt bemötande och sina önskemål uttryckta på ÖNH- mottagningen och inte på enheten hörseldiagnostik och rehabilitering vid Hörsel- och dövverksamheten. 8 % upplevde att audionomen till en viss del tog hänsyn till deras behov. En patient upplevde att ingen hänsyn togs över huvud taget inför utprovningen av hans/hennes hörapparat. De resterande 89 % upplevde tvärtom d. v. s. att audionomen tog stor hänsyn till deras behov av att kunna höra i det dagliga livet inför deras hörapparatutprovning (se figur 7). Alla förutom två patienter (2 kvinnor med hörapparater binauralt) kände sig delaktiga i sin hörapparatutprovning, oavsett om utprovningen var monaural eller binaural. Del 3: Bemötande 85 BINAURAL 34 MONAURAL 41 kvinnor 44 män 22 kvinnor 12 män 38 nöjda med bemötandet 2 inte nöjda 42 nöjda med bemötandet 2 missat 21 nöjda med bemötandet 1 missat 12 nöjda med bemötandet 34 inte alls någon betydelse 4 till en viss del 1 stor betydelse 2 missat 39 inte alls någon betydelse 1 till en viss del 1 stor betydelse 3 missat 20 inte alls någon betydelse 2 missat 12 inte alls någon betydelse Figur 8. Figuren visar ett flödesschema över bemötandet. 16

95 % uttryckte att de var nöjda med bemötandet de fick på enheten diagnostik och rehabilitering (se figur 8). Det var två kvinnor med binaural hörapparatanpassning som inte var nöjda med bemötandet. Kvinnorna hade fått två hörapparater direkt och det behövdes i snitt 3,5 besök för deras anpassning. En man och en kvinna med bilateral hörapparatanpassning upplevde att deras kön hade stor betydelse inför deras hörapparat utprovning. 4 % upplevde att det hade betydelse till en viss del och 88 % upplevde inte alls att deras kön hade någon betydelse inför deras hörapparatutprovning. Så många som 7 av de tillfrågade har endera avsiktligt, av misstag eller på grund av svårighetsgrad hoppat över att besvara den här frågan. Djupintervjuer med patienter som har genomgått hörselrehabilitering Intervjuerna varade mellan 30-45 minuter och för redovisningen användes tematisk analys. Grunden till tematisk analys hämtades från Braun och Clarke (17) men berördes inte i redovisningen till sin fullhet. Gemensamma teman hittades för respektive kategori vilka sedan jämfördes mellan kategorierna samt mellan män och kvinnor. Två teman som upprepades för kvinnor oavsett hörapparatanpassning var vikten av att delta i kommunikationen samt vikten av det egna engagemanget i hörselrehabiliteringen. Audionomens roll sågs som viktigt där betoningen lades på att audionomen bör lyssna, förstå och lösa eventuella problem. En bra audionom sågs motivera hörapparatanvändningen. När det var konferens eller föreläsning så fick jag vara snabb för att hitta en plats som gjorde att jag hade rätt öra mot det jag behövde höra. Kvinna, med binaural hörapparatanpassning (kompletterat); tankar inför hörselrehabilitering Det blir bättre med hörapparat tänkte jag, bara positivt. Jag ville ju höra och kommunicera, jag vill inte vara utanför och uppfatta fel. Jag tänkte att sämre kan det inte bli i alla fall Kvinna med, binaural hörapparatanpassning (direkt); tankar inför hörselrehabilitering man frågar om och så. Jag tror att de som jobbar gör så gott de kan men det beror ju på hur man som patient mår också. Försöker man själv lite så går det lättare Kvinna med monaural hörapparatanpassning; audionomens roll i hörselrehabiliteringen utan en bra audionom hade jag kanske inte haft samma nytta av min hörapparat. Kanske jag hade fått en hörapparat de tyckte passade. Men det är en viktig roll för en som jag. Informera om vad som finns och visa och prova hemma Kvinna, med binaural hörapparatanpassning (kompletterat); audionomens roll i hörselrehabiliteringen Två teman som upprepades för männen oavsett hörapparatanpassning var fåfänga samt vilken inställning man har inför en hörapparatutprovning. Fåfängan sågs påverka hörapparatanvändningen och inställningen sågs påverka hörapparatutprovningens resultat. Även männen såg audionomens roll som viktig. Audionomen sågs stötta, lyssna och inge hopp. 17

Ja, det var en process. Jag gjorde så för att känna mig mer ett med hörapparaten. Jag tyckte det såg töntigt ut. Omgivningen och så egentligen är det inget problem, men jag tyckte det var större att gå från ingen apparat till två, så då valde jag en Man med binaural hörapparatanpassning (kompletterat); tankar kring varför han valde att börja med en hörapparat Det var ingen fundering egentligen. Nedsättningen är inte jämn, men kraftig på båda öronen. Så det var två som gällde. Jag har ingen prestige kring detta, jag har inga problem med att det syns eller så Man med binaural hörapparatanpassning (direkt); tankar kring varför han valde att börja med två hörapparat Audionomen är viktig för att hantera hörselnedsättningen, inge lite hopp och förklara. De måste stötta och lyssna Man med binaural hörapparatanpassning (kompletterat); tankar kring varför han valde att börja med en hörapparat Kvinnan med en direkt binaural anpassning beskrev att kvinnor hoppas på förståelse och att kvinnor mer vill testa själva. Patienten beskrev även att en individuell anpassning är viktig då vi alla är olika. Kvinnan som har kompletterad binaural anpassning betonade vikten av strategier men tog även upp fåfänga och känsla av skam vilket hon upplevde mer i början av sin hörapparatanpassning. Detta har lett till en sporadisk användning av hörapparaterna. Kvinnan i fråga uttryckte behov av att audionomen mer aktiv styrde i rätt riktning. Kvinnan med monaural hörapparatanpassning berörde även vikten av att hörselnedsättningen inte ska vara till besvär för familjemedlemmarna, vilket i sin tur stegrade hörapparatanvändningen. Samma kvinna beskriver att hon har valt en monaural hörapparatanpassning på grund av en panikrädsla för att det ska kännas för instängd med två. Mannen med kompletterad binaural anpassning instämmer med kvinnan i samma kategori med hänsyn till att hörapparaten används sporadiskt. Samma man betonar vikten av successiv anpassning till hörselhjälpmedel och även han vikten av att hörselnedsättningen inte ska vara till besvär för familjemedlemmarna. Mannen med en direkt binaural hörapparatanpassning berörde även acceptans till en hörselnedsättning samt vikten av strategier dock mer i syfte att hantera tinnitus. Kvinnor beskriver att män har lättare att ta för sig och kanske tas mer på allvar medan kvinnor mer vill testa på egen hand. Män och andra sidan beskriver att män mest troligt drabbas mer av hörselnedsättning på grund av bullriga arbetsmiljöer samt att kvinnor kan ha en annan inställning till hörapparater och uttrycka andra behov än män. Men jag kan tänka mig att män har starkare är mer framåt. De tar för sig mer och man tar de lite mer på allvar än kvinnor. Det kan jag tänka mig. Det märks i andra sammanhang Kvinna med binaural hörapparatanpassning (direkt); tankar inför könsroll i förhållande till hörselrehabiliteringen Ingeting. Jag har aldrig haft en sådan tanke. Jag känner mig inte sämre eller att någon inte tycker att jag lever upp till min manlighet eller så Man med binaural hörapparatanpassning (kompletterat); tankar inför könsroll i förhållande till hörselrehabiliteringen 18