Att formulera SMARTA mål. Manja Enström leg. psykolog leg. psykoterapeut 011-400 17 00 manja.enstrom@psykologpartners.se



Relevanta dokument
Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013

Jag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet.

Lära och utvecklas tillsammans!

Övningar till avsnitt 3 - Leva inifrån och ut

Tänk om det handlar om dina försök att undvika smärtan? - Lektion 5. Kärlek Glädje Nyfikenhet Ilska Rädsla Sorg Skuld/skam Chock Avsmak

6-stegsguide för hur du tänker positivt och förblir positiv.

5 vanliga misstag som chefer gör

Leda förändring stavas psykologi

IPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10.

MELISSA DELIR. Vilsen längtan hem

ATT LEDA SAMTAL FÖR UTVECKLING

Lära tillsammans som grund för utveckling erfarenheter från förskolan. Sunne 3-4 februari 2010 Katina Thelin

Plugga och må bra. Samtidigt.

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som:

7 steg från lagom till världsklass - 7 tips som berikar Ditt liv

Sammanställning av ungdomsdialog om psykisk hälsa Hur mår du?

MI - Motiverande samtal

Orolig för ett barn. vad kan jag göra?

TJUVSTARTER I AGILITY - en kamp i envishet

Om skaparen. Tomas Öberg är idag entreprenör, föreläsare och på gång med sin första självbiografi Ilska, kärlek och framgång från insidan och ut.

Han fick ge sin bild av sig själv, (snarare) än att jag hade mammans bild av honom

Så får du bättre. självkänsla. Experter Frågor och svar Intervjuer Steg för steg-guider Praktiska tips SIDOR

KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS

KARTLÄGGNING INFÖR OCH UNDER INDIVIDPLAN

Bengts seminariemeny 2016

Fallbeskrivningar. Mikael 19 år. Ruben 12 år. Therese 18 år. Tom 10 år

Hantering av problemskapande beteende

Knivsta Scoutkår. Ungdoms- och föreningspolicy för Knivsta scoutkår Antagen vid kårstämman den 18 mars 2012

ACT / Att hantera stress och främja hälsa Stöd till digital Livskompass

Illustrationer: Hugo Karlsson, Ateljé Inuti Projektledare: Elinor Brunnberg. Mälardalens högskola Text: Kim Talman, Jeanette Åkerström Kördel, Elinor

Livet är en magisk resa där tiden inte existerar

Elevens och hans/hennes vårdnadshavares egna åsikter/synpunkter kring skolsituationen är nödvändiga att ta med i sammanställningen.

LOGGBOKEN LOGGBOKEN. Serviceloggboken ger dig konkreta verktyg för att bemöta kunder och utveckla din kompetens som servicegivare.

Välkommen till ditt nya liv. vecka 13-16

Intensiv Hemmabaserad Familjebehandling. Ungdomsbehandlaren

hh.se/studentsupport goda råd för en hållbar studietid Studentsupport

Handlingsplan mot könsrelaterade och sexuella trakasserier

Online reträtt Vägledning vecka 26

En beskrivning av det professionella rådgivningssamtalet

Efter fem tsunamier av motstånd

Få vardagen att fungera med utmanande barn

Självkänsla. Här beskriver jag skillnaden på några begrepp som ofta blandas ihop.

Viktigt att tänka på i en intervju och de vanligaste fallgroparna. som intervjuar. Ett kostnadsfritt whitepaper utgivet av Level Recruitment

Utbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117]

Granskningsrapport. Brukarrevision. Londongatan Boende för ensamkommande

Oktober Lyssna på mig! Delaktighet - så mycket mer än att bestämma

Ovanliga Tips till ett Smalare Liv av Seif Fendukly Alla rättigheter förbehålls.

Chefens sju dödssynder - undvik dem och lyckas som ledare!

Huvud, axlar, knä och tå: daglig läsning vecka 3

Barns medverkan i den sociala barnavården hur lyssnar vi till och informerar barn. Lyssna på barnen

Konsten att leda workshops

Om autism information för föräldrar

ÖPPNA DITT HEM BLI VÄRDFAMILJ!

2. Hur tycker du att stämningen i sjuan i stort har förändrats under året glädje, trygghet, gemenskap och kommunikation?

Hantering av problemskapande beteende

GOLFINSPIRATION Inledning. Släpp kontrollen

Grafisk form: Frida Nilsson Barns och ungdomars rätt på sjukhus

Grafisk form: Frida Nilsson Barns och ungdomars rätt på sjukhus

Vad är fritid? Göra vad jag vill. Vad är en funktionsnedsättning?

Utvärdering 2015 deltagare Voice Camp

Avigajl. 1 Sam 25:6b-11

En hjälp på vägen. Uppföljning av projektledarutbildning kring socialt företagande - projekt Dubbelt så bra. Elin Törner. Slutversion

Global nedvärdering av sig själv, andra och livet.

Från förvaring till förvandling Från förvaring till förvandling

DRÖMTYDNING AV ROBERT NILSSON

Betyg E (med tvekan) : (= Eleven beskriver mest med egna ord hur man upplevt träningen)

Lyssna, stötta och slå larm!

Framtidstro bland unga i Linköping

14 oktober talade vi om. Ulricehamn. Du kan! Idag. Mental träning & prestation. Man kan lära sig styra sig själv för att

Verktyg för Achievers

GRIPSHOLMSSKOLAN. - Mobbning är handlingar som är avsiktliga och återkommande och som riktar sig mot en försvarslös person

NKI - Särskilt boende 2012

Psykologiska aspekter på långvarig smärta. Monica Buhrman Leg psykolog & doktorand Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset

Öppna ditt hem för någon som behöver det. Bli familjehem, kontaktfamilj, stödfamilj eller kontaktperson.

SLUTA SKJUTA UPP OM UPPSKJUTARBETEENDE OCH KONSTEN ATT SLUTA SKJUTA UPP OLA OLEFELDT STUDENTHÄLSAN

SafeSelfie.se. (Chattlogg hämtad från polisförhör)

Dagverksamhet för äldre

Barn med sja lvskadande sexuellt beteende som kan hamna i ma nniskohandelsliknande situationer

MI Motiverande Samtal i UP Arbetsmaterial

Vad gör man när. En förändrad syn på restid Förändrad syn på restiden. Hur människor använder sin restid i regional kollektivtrafik

Ta steget! Konfirmation 2014/15

Uppgift 24A - Reflektion över boken "Vem snodde osten?"

Sociala berättelser 1

Från sömnlös till utsövd

Granskningsrapport. Brukarrevision Boendestöd Örgryte Härlanda SDF

FÖRÄLDRAENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN STOCKHOLM TELEFON

1En engagerad förälder är positivt. 1 Skriftliga omdömen. 2 En framåtsyftande planering

Att vara chef Ny roll för chefer och medarbetare

Den magiska dörren. Kapitel 1 Hej. Jag vaknar av att mamma skriker: - Benny dags att gå upp!

SLALOMINGÅNGAR hur svårt kan det vara?

{ karriär & ledarskap }

Resultatrapport. Järfälla Kommun Äldreomsorg

Likabehandling och trygghet 2015

Att leda förändring. Jostein Langstrand Daniel Lundqvist. Helixdagen 2015

ÖKA ENTUSIASMEN. Copyright 2013 Dale Carnagie & Associates, Inc. All rights reserved. be_enthusiastic_060214_gb

KiVa Skola situationskartläggningen 2016 sidan 1/31. KiVa Skola situationskartläggningen 2016 sidan 2/31

Att skriva Hur utformar man en Social berättelse? Lathund för hur en Social berättelse kan skrivas

ALKOHOL OCH DROGPOLICY FÖR FÖRETAGET

BEHANDLING- OCH UTREDNINGSHEM

Transkript:

Att formulera SMARTA mål Manja Enström leg. psykolog leg. psykoterapeut 011-400 17 00 manja.enstrom@psykologpartners.se

Handleder inom - Kriminalvården - Socialtjänsten - Skolan Arbetar inom - Barn- och ungdomshälsovård - Psykiatrin - Habiliteringen Klinisk behandling - Behandling av barn, ungdomar och vuxna - Intensivträning med barn med autism Organisation och ledarskap

Mål Beteenden Mål Värden Inlärningsteoretiska principer Förändring Mål

Mål utifrån uppdrag BLI AV MED Slippa ångest Bli mindre stressad Sluta bråka och vara aggressiv Sluta skrika och bitas Slippa må dåligt KÄNSLOMÅL eller TANKEMÅL Känna sig uppskattad av andra Tänka mer positivt STORA OCH DIFFUSA MÅL Få en fungerade skolgång Bli så självständig som möjligt Fungera socialt med jämnåriga Få bättre självkänsla Bli medveten om sin diagnos Fungera bättre i socialt samspel med jämnåriga FOKUS PÅ ANDRA Bli bemött som andra

Mål Mål utjämnar maktbalansen, säkerställer att de inblandade arbetar åt samma håll Mål i sig påverkar: - viljan att engagera sig aktivt i förändringsarbetet - emotionellt välbefinnande - beteendeförändring och avhopp: ju mer integrerade målen är i förändringsarbetet, desto mer tenderar individen att testa nya beteenden samt att stanna kvar i förändringsarbetet (Linton & Flink 2011)

Mål Beteenden Beteenden Värden Inlärningsteoretiska principer Förändring Mål

Vad är ett beteende? Allt vi gör är beteenden Topografi hur ett beteende ser ut - KO-testet: Konkret och Observerbart Yttre beteenden - Det som syns Inre beteenden -Tankar, känslor - Svårt att observera men kan konkretiseras Därför: formulera mål i termer av att kunna: - Att kunna säga nej till droger - Att kunna gå förbi en affär utan att snatta - Att kunna hantera min ilska så att jag inte hamnar i slagsmål - Att kunna gå tillbaka till skolan efter en helg hemma

Att beskriva beteenden Tummregel: sök efter verb istället för substantiv - Dvs: beskriv vad personen gör istället för vad den har eller är Jämför: Han är hotfull Han har sagt att han vill döda mig Hon är omotiverad Hon står vid fönstret och tittar ut Han är lat Han bäddar inte sängen på morgonen

Överskott och underskott Överskott beteenden gör för mycket av (i förhållande till önskade) Frekvens för ofta tvätta händerna 25ggr/dag Intensitet för mycket tvätta händerna med stålull och klorin Duration för länge tvätta händerna i 30 min i sträck Uppträder i fel sammanhang avbryter ett samtal för att gå och tvätta händerna för att det pratades om ngt som uppfattades som smutsigt Underskott beteenden gör för lite av (i förhållande till önskade) Frekvens för sällan tvätta händerna 1 gång/vecka Intensitet för lite att tvätta smutsiga händer utan att använda tvål Duration för kort tvätta smutsiga händer genom att dra dem snabbt genom rinnande vatten Uppträder inte i sammanhang där det skulle vara bra i relation till mål inte tvätta smutsiga händer innan man sätter sig till bords vid en middag

Olika former av överskott och underskott Överskott för mycket utifrån: Duration tid ex. självstimulerar 2h, spelar wow 12h, ligga i sängen 18h/dygn Intensitet styrka ex. när pratar med folk så skriker man, skall peta på någon så slår man Frekvens mängd ex. äter 12 munkar, tjata, kramas, tafsar, hotar någon Uppstår i sammanhang där det inte borde klä av sig

Olika former av överskott och underskott Underskott för lite utifrån: Duration tid Ex. sitta still på en lektion, lyssna, vänta på sin tur Intensitet styrka Ex. prata så det hörs, motorik/rörelse, säga ifrån, ta kontakt Frekvens mängd Ex. skoltimmar, fritidsaktivitet, träning, läxläsning Uppstår inte i ett sammanhang där det borde uppstå säga ifrån

Beteendets funktion Samma beteenden kan ha olika funktion - Topografi (form, hur det ser ut) ex. Stanna hemma från skolan för att slippa ett prov eller för att få vara med pojkvännen Skära sig för att slippa ångest eller för att få omvårdnad Olika beteenden kan ha samma funktion - Responsklasser. Flera olika beteenden som fyller samma funktion för utövaren. ex. Springa, skära sig, äta, sova, träffa vänner, spela dataspel för att slippa komma i kontakt med oro inför framtiden.

Mål Beteenden Värden Värden Inlärningsteoretiska principer Förändring Mål

Värden - Mål Värden - Hjälper oss att bestämma i vilken riktning vi vill gå - Blir vi aldrig klara med - De skall kännas - Motivation Mål - Konkretiserar vilka steg som leder oss dit - Förändras ofta med tiden

Värdebaserat arbete Hinder Värden och mål Vad vill du att ditt liv ska handla om? Vilka beteenden är hinder för barnet/ungdomen att nå värden och mål? Vilka beteenden för barnet/ ungdomen närmre sina värden och mål?

Vara en god förälder Exempel på värden Känna gemenskap i familjen Vara en god vän Ha en god fysisk och psykisk hälsa Göra ett bra jobb i skolan Vara en bra partner

Att jobba med värden Kan ta tid Inte säkert att personen vet själv när vi frågar Som samtalsledare - Var nyfiken, utforska (Locka fram) - Lägg expertrollen åt sidan (Samarbete) - Individen bestämmer i sitt liv (Autonomi) - Äkta (Motiverande samtal)

Mål Beteenden Inlärningsteoretiska principer Värden Inlärningsteoretiska principer Förändring Mål

Olika konsekvenser som påverkar beteenden Positiv förstärkning Tillförsel av en önskvärd konsekvens ökar sannolikheten för ett givet beteende uppstår igen (lägga till) Negativ förstärkning Borttagande av en icke önskvärd konsekvens ökar sannolikheten för ett visst beteende (dra ifrån). Positiv försvagning Tillförsel av icke önskvärd konsekvens minskar sannolikheten för ett givet beteende (lägga till). Negativ försvagning Borttagande av önskvärd konsekvens minskar sannolikheten för ett givet beteende (dra ifrån). Utsläckning Utebliven förstärkning gör att beteendet till slut upphör.

Inlärningsteoretiska principer Har vi lärt in kan vi lära om När nya beteenden skall etableras - Förstärkning varje gång - Hitta förstärkare Vill gärna arbeta med underskott Motivationsbrist (vill inte) eller färdighetsbrist (kan inte)

Mål Beteenden Förändring Värden Inlärningsteoretiska principer Förändring Mål

MI hur vi pratar spelar roll - Förändringsprat - Hantera dissonans Förändring Färdighetsbrist (inte kan) eller Motivationsbrist (inte vill) Vi påbörjar inte förändringsarbete förens vi tror att vi har chans att lyckas Förändring tar tid, normalt att vara ambivalent

Förändring förstärkas Förändring För att kunna förstärka tydligt vad som skall förstärkas Tydligt vem som skall förstärka förändringen och när När bollen rullar, självförstärkande

Mål Beteenden Mål Värden Inlärningsteoretiska principer Förändring Mål

Mål utifrån värderingar Värderingar Långsiktiga mål Delmål

Långtidsmål Specifika och mätbara Vanliga svar på personers mål: - Må bättre - Ha mindre ångest - Vara mindre stressad - Bli mindre nedstämd

Långtidsmål Låt värderingarna ligga till grund för långtidsmålen Specifika Mätbara Möjliga att nå inom en viss tidsrymd Formuleras som något personen vill nå (snarare än något hon vill undvika)

Värderingar - Som riktlinjer för mål - Ex. Klara egen försörjning Värderingar - Mål Långtidsmål - Specifika, mätbara långtidsmål att arbeta mot - Ex. Ta tre betyg i skolan till jul Delmål - Konkreta delmål på väg mot långtidsmål - Ex. Gå till skolan kl 9 på fredag

Långtidsmål möjliga att nå Det är förstärkande att uppnå mål Det kan skapa hopplöshet att inte uppnå mål

Exempel: Vaga mål: Bli mindre nedstämd Specifika och mätbara mål: Vara med på en social aktivitet minst en gång/vecka Gå i skolan minst 50% Göra en aktivitet med familjen minst en gång/vecka

Exempel: Vaga mål: Ha mindre ångest Specifika och mätbara mål: Tacka ja till minst 2 av 3 sociala aktiviteter som erbjuds Säga minste en mening på varje lektion

SMARTA mål Specifikt vad är det vi strävar efter? - jmfr: få bättre självförtroende med att kunna uttrycka sina åsikter Mätbart Hur vet vi när vi är där? - jmfr: det känns som det blivit bättre med jag har lyckats säga nej till droger vid fem tillfällen Accepterat Är individen det gäller med på tåget? Realistiskt Är målet möjligt att uppnå? Tidsbundet När skall målet vara uppfyllt?

SMARTa mål Specifika Att ett mål är specifikt innebär att det är väldigt exakt och väl definierat och att det inte kan misstolkas på något sätt. För att ta som exempel så skulle ett ospecifikt mål kunna vara att spara pengar varje månad medan ett motsvarande specifikt mål skulle vara spara 200 kr varje månad. Du skall alltid sätta upp specifika mål då de är enklare att följa och lättare att se om de uppnåtts. (Beteende) Mätbara Vilket är målet? Det skall kunna mätas. Som under den förra punkten så handlar det alltså om att det sklla vara lätt att veta när du uppfyllt målet. Om man t ex har som mål att sköta hem och hygien så är det väldigt svårt att veta när man faktiskt uppnått målet. Det finns inget direkt mått för det. Istället ska det gå att mäta och som exempel skulle man kunna ha som mål att gå till tvättstugan och tvätta kläderna en gång i veckan samt duscha två gånger i veckan. (Beteende)

SMARTa mål Accepterat Det är viktigt att man kan stå bakom sina mål och därmed acceptera dess innebörd. Denna punkt blir ännu viktigare om det är flera personer som är involverade i målet. (Värden) Realistiskt Ett mål behöver vara rimligt och realistiskt. Men samtidigt får målen inte heller vara för lätta. Sträva efter att sätta upp mål som är utmanande men inom realistiska ramar. (Förändring, Inlärningsteoretiska principer) Tidsbundet När man sätter upp mål så är det viktigt att man har tydliga start och slutdatum. Framförallt så är det viktigt att sätta en bestämd tid när målet ska vara uppfyllt. Om man inte gör detta så tappar man effekten av att kämpa mot att nå målet i tid. Samtidigt är det lätt att hela tiden skjuta upp målet. Sätt ett datum på alla dina mål. (Beteenden)

Sammanfattning Värden Operationalisera beteenden Förstärker beteenden SMART