Dokumentationspraktik vid Krishantering. Jonas Landgren Göteborgs Universitet Institutionen för Tillämpad IT

Relevanta dokument
Krishanteringsplan i föreningen

GLÖM INTE DOKUMENTERA! Hantering av dokumentation vid krishantering

PLAN KRISER

Hur förskolan och skolan kan utveckla verksamhetens kvalitet. Sara Knöfel, undervisningsråd

Följa upp, utvärdera och förbättra

Vid Marcus Nilssons presentation av regionens organisation och utredningsgruppens arbetssätt kom bl.a. följande fram.

Katastrofmedicinskt Centrum Kmc_ra_06_075

Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete

Beredskapsplan för krishantering inom PN7, Biomedicinprogrammen

Akvarellens förskola Helsingborg

Riktlinje anhörigstöd

SOCIALTJÄNSTPLAN EMMABODA KOMMUN

HÄLSA LÄRANDE ARBETSMILJÖ. Vår skolas rutiner för. elevhälsa

Hot Risker Larma 112 Eld och brand

Policy. Handlingsplan för samhällsstörning. Sida 1/7

Välkommen Till Trollbackens förskola

Orolig för ett barn. vad kan jag göra?

Hur gör jag med dokumenten?

Medarbetarskap I Arbetsgivarsamverkan, MIA

Diskussion kring klassrum/verksamhetsbesök (2011)

Ett projektinriktat arbetssätt! Det handlar om hur vi organiserar barnen i olika grupper för att de ska kunna använda sig av varandras tankar och

STADENS SÄKERHETSARBETE UPPFÖLJNING AV TIDIGARE GRANSKNING. Kommunstyrelsen har gett säkerhetsfrågorna hög prioritet

Projekt L4U Lean Life Long Learning Ungdom Enköping Kommun

Välkommen Till Kryssets förskola 2015

Revisionsrapport. Sydnärkes miljönämnd

Individuell lärandeplan (ILP) för verksamhetsförlagd utbildning (VFU)

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Fasanens förskola

Göteborg 15 januari 2008

Förskolan Wåga & Wilja på Sehlstedtsgatans plan mot diskriminering och kränkande behandling

FRA - en del av vår svenska underrättelsetjänst

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet

Dokumentation och kvalitet i förskolan för vem? Torgeir Alvestad & Sonja Sheridan

Anvisningar för journalhantering och dokumentationsskyldighet inom elevhälsan

Lära tillsammans som grund för utveckling erfarenheter från förskolan. Sunne 3-4 februari 2010 Katina Thelin

LOKAL ARBETSPLAN 2014

7 steg från lagom till världsklass - 7 tips som berikar Ditt liv

Krisledningsplan

Att vara chef Ny roll för chefer och medarbetare

Arbetsplan augusti 2013 juni Rönnängs Förskola

Pedagogisk dokumentation

December Revisionsrapport Ansökan om ersättning för kostnader från Migrationsverket Östersunds kommun

Lärares planering och genomförande av arbetsområdet Glasögonbågar

Krishanteringsplan för Täfteå IK

Volontärverksamhet i skolor. Dnr Bun 2012/263

Regeringens skrivelse 2012/13:60

Krisledningsnämnd. Strategisk Krisledning. Krisledningsstab

Utvecklingssamtal Chefsmaterial Bild på man och kvinna som samtalar.

Kommunövergripande riktlinjer för säkerhet och krisberedskap i Östra Göinge kommun mandatperioden

Utvärdering av VISA som arbetssätt Förvaltningen för funktionshindrade Örebro kommun

Kvalitetsrapport verksamhetsåret 2014/2015

Självkänsla. Här beskriver jag skillnaden på några begrepp som ofta blandas ihop.

Informationsträff 4 nov 2015

Läroplan för handledarutbildning

Hantering av känslig information inom dricksvattenförsörjningen. Ann-Sofie Wikström Vatten & Miljöbyrån

Trygghet 9 Empati 6 Hänsyn 3 Bemötande 2 Tolerans 2 Förhållningssätt 2 Omsorg 2 Respekt 2 Kamrat 1 Ärlighet 1 Omtanke 1 Skyldighet 1 Rättighet 1

Pedagogisk dokumentation i förskolan. Hur får vi fatt i barns flöde av tankar?

Björnligans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Handlingsplan vid oväder

APL-plan/Systematiskt arbetsmiljöarbete Struktur, rutiner och ansvarsområden kring APL/praktik på gymnasiesärskolan

Att söka tillstånd. 2. Samråd

Utvecklingsmedel till förebyggande arbetet mot våld och förtryck i hederns namn

Barns tidiga och livslånga lärande Fokus i kvalitetsarbetet

SOSFS 2005:23 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Smittspårning. Socialstyrelsens författningssamling

Elevers (o)hälsa Hur kan vi främja elevernas utveckling, hälsa och lärande?

Systematiskt Kvalitetsarbete 2014/2015. Fritidshem Isabergskolan/Öreryds skola

Ledarpolicy. Innehåll. Uppdaterad 15XXXX

Kvalitetsdokument 2014/2015, Idala förskola

Ucklums förskolas plan för likabehandling, diskriminering och kränkande behandling.

Introduktionsmaterial för ny personal i hemtjänsten

Förhandling - praktiska tips och råd

Visualiseringar. Bilderna är tagna på dagtid vid olika tidpunkter. 46 st. vindkraftverk med navhöjd på 100 m och en rotordiameter på 126 m.

Lev utan Stress & Oro

Leverantören förbinder sig att ta emot den kund som valt leverantören.

Den individuella utvecklingsplanen

Än sen då? Resultat och reflektioner från Skolinspektionens granskning av introduktionsprogrammen yrkesintroduktion och individuellt alternativ.

Högskolan Kristianstad Att utforma din pedagogiska portfölj

Avtals- och verksamhetsuppföljning (2016)

Förarbete, planering och förankring

MINNESANTECKNINGAR. Sörmlands Folkhälsonätverk. Datum: 19 november 2013 Tid:

MÄKLARHUSETS MÄKLAR- BAROMETER

Från tanke till handling LOKE lokal uppföljning för verksamhetsutveckling. Jan Hjelte

Orgona förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Servicedeklaration för Myndighetsstaben. Bygglov Räddningstjänst Skadeförebyggande verksamhet Säkerhetssamordning Miljöstaben

tf Brandskyddsföreningen

STYRELSEMÖTESPROTOKOLL TEV Sida 1 (5)

Yttrande över Skolverkets allmänna råd med kommentarer om arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärds prog ram, dnr 2014:00371

Västervångskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hällefors kommun. Styrning och ledning Bildningsnämnden Granskningsrapport

Kvalitetsredovisning 2006 Önnerödsskolan. En del av det livslånga lärandet

Vilken betydelse har ÅLDERN för lärprocessen?

Copyright 2014 Digital Solutions AB - Mikael Eriksson Inga delar av detta material får kopieras i någon form utan speciellt tillstånd från ansvarig

HANDLINGSPLAN AMT Arbete mot mobbning och annan kränkande behandling vid Bodals skola F-9

Kom igång med LUPP 6.0

Elevhälsoplan för Tuna skola

SPÅNGA GYMNASIUM OCH GRUNDSKOLA UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN KRISPLAN

Omvårdnadspersonal Dokumentation HSL Rutin för dokumentation av omvårdnadspersonal vid hälso- och sjukvårdsinsatser

Projektmaterial SKAPANDEPROCESSER. Skinnskatteberg

Granskning av ärenden vid Åklagarkammaren i Östersund där den enskilde inte underrättats om hemlig tvångsmedelsanvändning

Tillgänglighetsrådet. Plats KS-salen, stadshuset, Östra Sjögatan 18, Kalmar PROTOKOLL. Tid Torsdagen den 15 maj 2014, kl. 16:00

Rapport skolinspektionen vt-11

Transkript:

Dokumentationspraktik vid Krishantering Jonas Landgren Göteborgs Universitet Institutionen för Tillämpad IT

Crisis Response Lab Institutionen för Tillämpad IT Göteborgs Universitet http://crisisresponselab.blogspot.com http://jonaslandgren.blogspot.com

Dokumentation? Problematik Diskussion mot bakgrund av händelser Uppsummering och slutsatser

DOKUMENTATION?

Studera hur krishanteringsaktörer dokumenterar vid större insatser och kriser. Fältstudier och intervjuer vid: Magsjukeutbrott, Lilla Edet Bränder i stormarknader, Södertälje EU-veckorna, Göteborg Brand g:a TV-huset, Göteborg Stoppa Matchen, Malmö Snöoväder, Västra Götaland Skogsbrand Oxsjön, Göteborg Bomhot centrala Göteborg

Spontana reflektioner om dokumentation Ledsen, vi fick nästan inget dokumenterat. I detta fallet avses inskrivet i LUPP. Pappersåtervinningen var fylld med anteckningspapper. - Stabschef Räddningstjänst Vi hann inte med att dokumentera under natten, vi hade alla whiteboards täckta. Stabschef Räddningstjänst i samband med omfattande bränder. Vid svininfluensan dokumenterade vi grymt mycket i WIS. Men den som skall utvärdera oss vill göra intervjuer istället. Länsstyrelse Vi har sparat all e-post och protokoll i vårt diariesystem. Våra egna dagböcker hanterar vi själva. Kommun

Vad är dokumentation? Berättelser Pappersanteckningar Automatiska loggar Whiteboardskisser Digitala anteckningar Personliga loggböcker Noteringar i WIS Bilder Rapporter Utvärderingar

Vad består dokumentation av? Kontaktuppgifter Situationsbeskrivningar Överenskommelser Organisation och resurser

Varför dokumentera? För att följa en händelseutveckling Passivt, distanserad Söka information, beskriva skeendet För att leda en händelseutveckling Aktivt, närhet Agera, skapa mening i skeendet

För vem skapas dokumentation? För individen, personliga dagbok/logg För rollen att underlätta överlämning För organisationen att säkra kvalité För att uppfylla lagkrav För att uppfylla överenskommelser För att underlätta samverkan med annan organisation.

Varför skapas dokumentation? Dokumentera för att skapa spårbarhet - WIS, LUPP, Diarie, Insatsrapportering Dokumentera för att förstå situationen

Vid: Beroende på händelse kommer olika verktyg i fokus. masskommunikation med externa parter eller med allmänhet tenderar effektiv epost-hantering och diarie vara av vikt. samverkan med högre nivåer i krishanteringssystemet tenderar effektiv användning av WIS vara av vikt. koordinering med lokala aktörer tenderar effektiv användning av mobiltelefoni vara av vikt. internbelastning för den egna organisationen tenderar effektiv whiteboardhantering vara av vikt.

UTMANINGAR

Förmåga och systemstöd Det råder ingen brist på information vid hantering av olyckor och kriser. Bristerna återfinns i förmågan att dra nytta av informationen. Mängden stödsystem för lägesinformation ökar i snabbare takt än kompetensen att använda sådana system.

Ostrukturerad information I verksamheten produceras en stor mängd meningsfull information som ur ett ISperspektiv är ostrukturerad och svårhanterlig. I systemstöden hanteras en stor mängd information som ur ett verksamhetsperspektiv saknar struktur och är svårhanterlig.

Mängden dokumentation som hanteras utanför de formella stödsystemen för insats och krisdokumentation är större än vad som hanteras i sådana system.

En stor mängd information som hanteras vid insatser och kriser har en kort eller mycket kort livslängd. En stor mängd information hanteras i icke-digitala format. Detta är en utgångspunkt och inte en negativ faktor vid design av IT-baserade stödsystem.

En utmaning är att transformera icke-digital informationsobjekt till digitala sociala objekt. En sådan transformering behöver ske utan att aktörerna belastas av administrativa uppgifter. Dokumentera i LUPP!

Prioritet kontra Intresse Prioriteten att under en pågående händelse hantera information för att i efterhand ha tillgång till dokumentation måste ställas i relationen till intresset att i efterhand dra nytta av sådan dokumentation. Saknas intresse för insatsanalys eller förbättringsarbete avseende individernas eller organisationens insats så riskerar hantering av dokumentation endast bli en symbolhandling.

För att öka möjligheten till professionell användning av dokumentation krävs förbättrade mekanismer för: A. Transformering av icke-digital information B. Strukturering och Visualisering för sociala sammanhang C. Säkerställa reflektion kring insatsarbete

Diskussion mot bakgrund av händelser

SKOGSBRAND SMITTA STORM

Förvarning med långsam utveckling Fotbollsmatcher Demonstra0oner Väderhändelser

Oförberedd händelse med hastig utveckling??? Storskaliga olyckor Bombhot Specifika aspekter vid Väderhändelser

Kapacitetsuppbyggnad och uthållighet över tid Smi>relaterade händelser Skogsbränder Översvämningar

1. Skapa ett material i syfte att förstå vad organisationen står inför. 2. Skapa ett material i syfte att underlätta överlämning och spårbarhet

Kommunalkrishantering Mobiltelefon E-post Pappersanteckningar Telefonmötesprotokoll Personliga dagboksloggar

Telefonkonferenser & Protokoll Kommunalaktör Telefonmöte med utredningsgruppen Telefonmöte med uppföljning av beslutade aktiviteter Planering Genomförande Protokollet från mötet blir tillgängligt Uppföljning

Telefonkonferenser och Protokoll En aktör skriver protokoll. Protokollet skrivs eeer mötet baserat på minnesanteckningar. Protokollet är 0llgängligt långt senare eeer mötet. Protokollet är inte synligt för deltagarna under mötet. Alla aktörer skriver egna protokoll. Protokollet skrivs under mötet. Protokollet är 0llgängligt mycket kort 0d eeer mötet. Protokollet är synligt för deltagarna under mötet. Protokollet samproduceras av alla deltagare under mötet.

Stabsarbete Verbal rapportering Visualiseringar Samtal Begränsad förekomst av tangentbordsbaserad dokumentation.

UPPSUMMERING OCH SLUTSATSER

Dokumentation - En frågan om perspektiv Perspektiv: - Arkivera/lagra Spårbarhet - Visualisera/designa Agerbarhet De två perspektiven har olika konsekvenser avseende systemstöd, informationens livslängd, format, användbarhet och målgrupp.

Centrala aspekter Formell eller informell Beständig eller flyktig Retrospektiv eller prospektiv Spårbarhet och meningsskapande Räckvidd och detaljrikedom Situerad och rollbaserad

Dokumentera vad som kommer hända Dokumentera vad som hänt Dokumentera i efterhand Dokumentera i stunden

Sammanfattning Krishanteringsaktörerna behöver fundera igenom varför och hur de dokumenterar. Systemutvecklare behöver ha större insikter kring dokumentationspraktik. Utbildningar i systemstöden Lupp och WIS behöver ta hänsyn till en heterogen dokumentationspraktik.

Nyttiggörande av forskningsresultat DHS-intresse Stöd till MSB-aktiviteter - RIB-utv - Utbildning - IM Nato/Pfp Vetenskapliga publikationer Lärande och utveckling i lokala organisationer. Produkt

http://jonaslandgren.blogspot.com