Miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen Sara Kopparberg, Ansvarig planarkitekt PLANBESKRIVNING TILLHÖRANDE DETALJPLAN FÖR Mobiltelefonmast vid Knapstigen Del av fastigheten Brevik 1:1 Inom Tyresö kommun, Stockholms län.
PLANBESKRIVNING 2(8) HANDLINGAR Till detta förslag till detaljplan hör en plankarta i skala 1:1000 med planbestämmelser, en genomförandebeskrivning, en miljökonsekvensbeskrivning, en fastighetsförteckning samt denna beskrivning med bilagor. SYFTE OCH HUVUDDRAG Bakgrund På regeringens uppdrag har Post- och Telestyrelsen (PTS) lämnat fyra företag/ operatörer tillstånd att bygga ut ett rikstäckande UMTS-nät (Universal Mobile Telecommunication System) i Sverige. UMTS är begreppet som används för tredje generationens mobilsystem (3G), ett trådlöst kommunikationssystem med högre överföringshastighet än de tidigare systemen GSM och NMT. En stor skillnad jämfört med GSM är att det i 3Gnätet blir möjligt att skicka multimedia med bilder och ljud. De fyra operatörer som fått tillstånd för UMTS är: Hi3G, Orange, Tele2 och Vodafone. Tele2 och Telia har tillsammans bildat bolaget Svenska UMTS-nät AB och Hi3G, Orange och Vodafone har tillsammans bildat bolaget 3G Infrastructure Services AB (3GIS) för att bygga ut UMTS i vissa delar av landet. När utbyggnaden är klar ska systemet täcka 99,98 % av Sveriges befolkning. UMTS använder högre frekvenser än dagens GSM-nät och antennerna kommer att sitta tätare, varför det i många områden blir nödvändigt att uppföra nya basstationer (tex. i master). För att Tyresö kommun ska kunna bevilja permanent bygglov för en ny mast krävs, i vissa fall, en detaljplan för maständamål. Plan- och teknikberedningen i Tyresö kommun gav därför planeringsavdelningen i uppdrag den 30 januari 2002 att utarbeta förslag till detaljplaner för områden där det är nödvändigt. En detaljplan är ett juridiskt dokument som bestämmer hur marken får användas. Processen att ta fram en detaljplan är reglerad i Plan- och bygglagen. Syfte Planens syfte är att möjliggöra uppförande av en mobiltelefonmast med tillhörande teknikbodar inom fastigheten Brevik 1:1. Masten ersätter den befintliga mast som finns i området. PLANDATA Lägesbestämning Areal Markägoförhållanden Planområdet berör en del av fastigheten Brevik 1:1 som är beläget längs Knapstigen strax söder om Telegrafberget i östra Tyresö. Planområdet är ca 2300 kvm. Marken ägs av Tyresö kommun.
PLANBESKRIVNING 3(8) TIDIGARE STÄLLNINGS- TAGANDEN Riksintressen Översiktliga planer Gällande planer Planprogram Kusten och skärgården är med hänsyn till natur- och kulturvärdena i sin helhet klassat som riksintresse. Här ska turismens och det rörliga friluftslivets intressen särskilt tas tillvara. Området är utpekat som naturmark i den fördjupade översiktsplanen för Östra Tyresö som antogs 2003. Under de senaste decennierna har en omvandling av fritidshusområden i Stockholmsregionen skett till att i allt större utsträckning innehålla permanentboende. Planområdet ligger inom området Yttre Brevik där knappt hälften av fastigheterna idag bebos året runt. För området gäller idag byggnadsplan för Brevik 1:1, Ällmora 1:144, Mokärrsområdet, antagen 1951-01-05 med tillhörande moderniserade bestämmelser som antogs 1985-02-21, vilka föreskriver att markområdet skall nyttjas som naturmark. Planarbetet föregicks av ett programsamråd. Detaljplaneprogrammet skickades ut till samtliga berörda under tiden 29 september till och med 20 oktober 2003. En sammanfattning av inkomna yttranden med kommentarer finns i en särskild programsamrådsredogörelse. FÖRUTSÄTTNINGAR OCH FÖRÄNDRINGAR Mark och Natur Området har, liksom övriga Tyresö, Södertörns skärgårdskaraktär bestående av sprickdalslandskap med branta bergsryggar och smala dalgångar. Planområdet utgörs till största delen av hällmarkstallskog med berg i dagen. I sänkorna växer barrblandskog med inslag av främst asp och björk. De många stigar som genomkorsar skogsområdet tyder på att det används som ett mindre rekreationsområde av de som bor i närheten. Vid Knapstigen strax nordväst om det aktuella planområdet finns i dag redan en mobiltelefonmast med tillhörande teknikbodar, men den är inte tillräckligt hög för att rymma ytterligare antenner. Den befintliga masten är placerad relativt nära bostadsbebyggelsen längs Knapstigen och bullret från teknikbodarnas fläktar upplevs som störande av de närboende. Planområdet tangerar Telegrafberget och området runt Ällmora träsk som är klassat som ett ekologiskt särskilt känsligt område. (Se bild på nästa sida). Strax öster om planområdet går en kraftledning.
PLANBESKRIVNING 4(8) Utdrag ur den fördjupade översiktsplanen för Östra Tyresö som visar det ekologiskt särskilt känsliga området runt Telegrafberget markerat i orange färg. Geotekniska förhållanden Anordningar Ingen geoteknisk undersökning är gjord. Grundförhållandena bedöms som mycket goda. Mark och berggrundsförhållandena är av s.k. normalrisktyp ur radonsynpunkt. För att erbjuda täckning för det nya UMTS-systemet över hela landet byggs ett nät av basstationer. När man ringer från en mobiltelefon sänder telefonen ut radiovågor som en basstation fångar upp och leder till en växel. Denna växel skickar samtalet till det fasta telenätet eller till en annan basstation. Från den slutliga basstationens antenn överförs samtalet via radiovågor till mottagarens mobiltelefon. Basstationerna tar alltså både emot och sänder radiovågor. Eftersom mobiltelefonerna har en begränsad räckvidd måste det finnas basstationer i närheten av den som ringer. Basstationerna är därför jämt utplacerade enligt regelbundna mönster. Det byggs två typer av basstationer: en på byggnader och en i master eller torn. För att fungera väl måste utrustningen placeras högt, till exempel i befintliga torn, skorstenar eller master. Finns inga lämpliga höga platser uppförs nya torn och master. Planförslaget innebär att den befintliga masten demonteras och ersätts av ny mast med en maximal höjd om 42 meter, med tillhörande teknikbodar, i ett nytt länge längre ifrån bostadsbebyggelsen. Den nya masten kommer att rymma både installationer för GSM och 3G- mobiltelefoni.
PLANBESKRIVNING 5(8) Anläggningsarbeten kommer att bestå av betongkonstruktioner till masten. Anordningarna och teknikbodarna kommer att landsättas med helikopter. Utformning och landskapsbild Mobiltelefonmasten kommer att ha stor påverkan på landskapsbilden. För att minimera detta ska en sådan masttyp väljas, som innebär minst påverkan, tex. en fackverkskonstruktion. Stor omsorg ska läggas vid teknikbodarnas utformning och inplacering i området. Taken ska utföras med sadeltak lämpligen i svart eller grått. Fasaderna utformas i falurött, grått eller mörkt grön. Bilden till vänster visar möjlig utformning av teknikbod. Fornlämningar Gator och trafik Tillgänglighet och säkerhet. Strålning Inga kända fornlämningar finns inom planområdet. Om man vid grävning eller annat arbete skulle påträffa fornlämningar som ej tidigare varit kända, föreligger anmälningsplikt enligt fornminneslagen. Eftersom anläggningarna landsätts med helikopter krävs ingen tillfartsväg. Masten ska placeras så är att inga byggnader, förutom teknikbodarna, befinner sig inom en radie som motsvarar mastens fulla höjd om 42 meter. Någon inhägnad av mastläget är inte planerad, däremot skall regelmässig varningsskyltning sättas upp i mastlägets närmaste omgivningar. Masten kommer också att få klätterskydd. Teknikbodarna blir inte tillgängliga för servicefordon. Trådlös kommunikation bygger på radiovågor som överför information från en plats till en annan. Basstationerna sänder ut samma typ av radiovågor som traditionella TV- och FMradiosändare. Det som främst skiljer TV- och radiosändare från basstationer för UMTS är radiovågornas frekvens och sändarnas uteffekt. En TV-sändare kan ha mer än tusen gånger högre effekt än en utomhusmonterad antenn för mobilkommunikation. Basstationerna och andra radio- och TV-sändare sänder inte ut joniserande strålning av den typ som man förknippar med t.ex. röntgen eller strålning från radioaktiva ämnen. Strålning från radiosändare kallas icke-joniserande. Hit hör även en lång rad
PLANBESKRIVNING 6(8) andra fysikaliska fenomen, t.ex. synligt ljus, ultraviolett och infraröd strålning, mikrovågor samt elektriska- och magnetiska fält. Det finns internationella rekommendationer för hur starka radiovågor vi får exponeras för. Gränsvärdena bygger på resultat från dryga 30 års forskning och är satta med bred marginal för att skydda människor, oavsett ålder, från alla påvisade hälsoeffekter. Gränsvärdet för allmänheten är 61 Volt/meter (V/m). Den räknas vid frekvensen 2000 MHz. Vill du läsa mer finns ytterligare information att hämta i tillhörande miljökonsekvensbeskrivning och på hemsidorna: www.ssi.se, www.tyreso.se/mobil Buller och vibrationer Anläggningens kylfläktar och andra anordningar skall klara Naturvårdsverkets bullerriktlinjer om 35 dba. TEKNISK SERVICE El Vatten och avlopp ADMINISTRATIVA FRÅGOR Anläggningen kommer att anslutas till närliggande elledning. Anläggningen ställer inga krav på vare sig vatten eller avloppsanslutning. Planläggningen sker i Tyresö kommuns regi. I en särskild genomförandebeskrivning behandlas bland annat frågor om tidplan och planekonomi. Genomförandetiden skall vara 5 år räknat från det datum planen vunnit laga kraft. Bengt Lindvall Miljö- och stadsbyggnadschef Sara Kopparberg Ansvarig planarkitekt
Principskiss på ostagad mobiltelefonmast med tillhörande teknikbodar. PLANBESKRIVNING 7(8)
PLANBESKRIVNING 8(8) Vad är en detaljplan och hur går det till? En detaljplan är ett juridiskt dokument som bestämmer hur marken får användas. Processen att ta fram en detaljplan är reglerad i plan- och bygglagen. 1. Program Först ska ett program göras där utgångspunkter och mål för planen anges. Programmet skickas på remiss till fastighetsägarna, myndigheter, föreningar och övriga berörda. 2. Samråd Kommunen tar fram ett samrådsförslag med programmet som underlag. Samrådshandlingarna skickas på remiss till berörda. I handlingarna beskrivs vad planen är tänkt att innehålla. Inom angiven tid finns möjlighet att yttra sig och tala om hur man som fastighetsägare eller övrig berörd anser att planen ska utformas. Efter att samrådet avslutats görs en samrådsredogörelse där samtliga yttranden besvaras. 3. Utställning Kommunen gör en bearbetning av planen efter synpunkter och annat som kommit fram och planen tas upp i kommunstyrelsen för beslut om utställning. Därefter skickas den till berörda fastighetsägare med flera. Nu finns ytterligare ett tillfälle att yttra sig över planen. Även efter utställningen görs en sammanställning av inkomna yttranden med svar från kommunen. Efter utställningen kan smärre justeringar av planen göras. 4. Antagande och genomförande Kommunstyrelsen och sedan kommunfullmäktige ska nu i tur och ordning anta planen. Det finns möjlighet för den som fortfarande är missnöjd att överklaga planen till länsstyrelsen och i sista hand till regeringen. 5. Laga kraft Om inga överklaganden kommer in vinner detaljplanen laga kraft efter 3 veckor eller när Länsstyrelsen eller Regeringen avgjort ärendet. Först när planen vinner laga kraft kan bygglov för masten behandlas och beviljas.