Kommunstyrelsens handlingar 2013-10-29
HALMSTADS KOMMUN KALLELSE Sida Kommunstyrelsen 2013-10-23 1(4) Box 153 301 05 Halmstad Tfn: 035 13 73 07 E-post: mikael.petersson@halmstad.se Plats: Kommunstyrelsens sessionssal Sammanträdesdatum 2013-10-29 Tid: 14:00 Ordförande: Carl Fredrik Graf Sekreterare: Mikael Petersson
HALMSTADS KOMMUN FÖREDRAGNINGSLISTA Sida Kommunstyrelsen 2013-10-23 2(4) ÄRENDEN Tid Sida 1 KS Val av justerare 2 KS Godkännande av dagordning 3 KS KS 2009/0254 Nuläge handlingsprogram för hållbar energi Information Stefan Lundh och Pernilla Widstam 14.00-14.20 6 4 KS Information om ny kommunallag Mats Wallmark 14.20-14.40 5 KS KS 2013/0026 Ekonomirapporter januari - september 2013 Ola Wall 14.40-14.50 27 6 KS KS 2013/0211 Ekonomirapportering stadskontoret och samhällsbyggnadskontoret januari - september 2013 Malin Andersson 14.50-15.00 66 7 KF KS 2013/0526 Renhållningsordning för Halmstads kommun - Beslut om taxekonstruktion Henrik Persson och Kai Sällström 15.00-15.15 75 8 KF KS 2013/0510 Hamnen - renovering av kaj 600 111 9 KS KS 2013/0482 Insatser i samband med valet till Europaparlamentet och de allmänna valen 2014 119 10 KF KS 2013/0109 Motion om införande av vårdhundar i Halmstads kommun 127
HALMSTADS KOMMUN FÖREDRAGNINGSLISTA Sida Kommunstyrelsen 2013-10-23 3(4) ÄRENDEN Tid Sida 11 KS KS 2013/0519 Remittering av motion om renovering av gamla fiskartorpet "Lilla Köpenhamn" 137 12 KS KS 2013/0527 Remittering av motion om att Halmstads kommun bör anlägga en barntrafikskola 140 13 KS KS 2013/0369 Tillsyn av Halmstads kommuns arbete med våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld - Remiss 144 14 KF KS 2013/0558 Bolagsordning Halmstad & Co AB 15 KS KS 2012/0412 Information om utredning angående Kontaktcenter Anders Bergenek 185 15.30-16.00 196 16 KS KS 2013/0025 Anmälningsärenden KS 2013 198 17 KS KS 2013/0040 Delegationsbeslut samhällsbyggnadskontoret 200 18 KS KS 2013/0001 Delegationsbeslut stadskontoret 203 19 KS KS 2013/0035 Entreprenörsregionen - Information 20 KS KS 2013/0035 Kommunberedningen - Information 21 KS KS 2013/0035 Ordförandens/kommunchefens information
HALMSTADS KOMMUN FÖREDRAGNINGSLISTA Sida Kommunstyrelsen 2013-10-23 4(4) ÄRENDEN Tid Sida 22 KS KS 2013/0016 Övriga frågor
Halvtidsuppföljning av Handlingsprogram för hållbar energi Energigruppen September 2013
Halvtidsuppföljning av Handlingsprogram för hållbar energi Handlingsprogram för hållbar energi antogs av kommunfullmäktige i oktober 2010 och är ett strategidokument för en hållbar energiomvandling i Halmstad under perioden 2010-2014. Programmet är framtaget av kommunens Energigrupp, vilken består av tjänstemän från ett flertal förvaltningar och bolag. Handlingsprogrammet är indelat i sju strategiska områden och i det här dokumentet redovisas hur det har gått med handlingsprogrammets strategier och delstrategier fram till september 2013. Det görs mycket på olika håll i kommunen för att uppfylla visioner och mål på detta område och allt får inte plats i detta dokument. Här kommenteras kortfattat med exempel vad som gjort för att uppfylla respektive delstrategi. Indikatorerna som finns under varje strategi följs också upp där tillgängliga uppgifter finns. För att få mer bakgrund till strategierna hänvisar vi till Handlingsprogram för hållbar energi. När det gäller statistik och andra uppgifter som redovisas i dokumentet är de så aktuella som möjligt. Senast tillgänglig energistatistik för den geografiska kommunen från SCB är således från år 2011 och helårsstatistiken för energianvändningen i de kommunala byggnaderna samt i kommunen och bolagens transporter är från 2012. /Energigruppen September 2013
Strategiskt område 1 - Bebyggelse och industri Strategi 1A - Omställning till förnybara energikällor Delstrategier Fossil energi för uppvärmning av kommunala byggnader/fastigheter ersätts med förnybar energi. Hur går det? -Flera fastigheter i kommunen har konverterats från olja till pellets eller fjärrvärme. Det finns dock fortfarande fastigheter som värms med olja, som till exempel Mjellby konstmuseum där det fortfarande eldas med olja trots att planer finns för fortsatt verksamhet. -HFAB har avtal om 100 procent förnybar el genom HEM men kommunen köper el som inte är ursprungsmärkt och får därför den så kallade residualmixen där cirka 40 procent av elen kommer från fossila källor. Kommunstyrelsen har i sin verksamhetsplan (2013-2015) belslutat att uppdatera kommunens strategi för elinköp så att den i högre grad tar hänsyn till förnybara energikällor vid inköp av el. Detta har dock inte genomförts. -Kommunen och bolagen har avtal om 100 procent biogas där det tidigare använts naturgas som är ett fossilt bränsle. -Hem har tagit beslut om att bli klimatneutrala. Fossilandelen i fjärrvärmeproduktionen minskas genom byte till bioolja i Bäckagård. Vid ny- och ombyggnation redovisas förutsättningar för solenergilösningar och solenergianvändning eftersträvas, när andra energival görs ska detta motiveras. Hur går det? Förutsättningarna för solenergilösningar vid ny- och ombyggnation redovisas av fastighetskontoret i planeringsstadiet. Exempel på solenergilösningar vid nybyggnation är solceller på Söndrumskolan och solfångare på HFAB:s passivhus i Simlångsdalen.
Indikatorer att följa upp Andel fossil och förnybar energi i kommunala fastigheter Hur går det? Andel fossil och förnybar energi 2012 24 % fossil energi 70 % förnybar energi (6 % kärnkraft) Andel förnybar energi har ökat från 68 procent år 2009 och 70 procent år 2011. Till förnybar energi räknas förutom biobränslen även spillvärme från Pilkington och 70 % av avfallet samt förnybar andel av elen. Andel förnybar energi i kommunala bostäder och lokaler i Sverige i genomsnitt var år 2011 66 procent.
Strategi 1 B - Optimera energianvändningen Delstrategier Energianvändningen i kommunala fastigheter och lokaler avseende uppvärmning, tappvarmvatten, fastighetsel samt hushållsel/verksamhetsel minskas. Hur går det? Energianvändningen i kommunen och bolagens fastigheter har minskat med 7 procent mellan 2009 och 2012. HFAB har energieffektiviserat kontinuerligt under flera år och i kommunens fastigheter har ett stort EPC 1 -projekt genomförts. Målet i Halmstads kommun är att minska med 10 procent mellan 2009 och 2014. Det nationella målet är att energianvändningen ska minska med 20 procent mellan 2008 och 2020. De flesta kommuner i Sverige har satt mål om att minska energianvändningen och i genomsnitt vill man minska med 10 procent till 2014 och 20 procent till 2020 i både byggnader och transporter jämfört med 2009. Användningen av elenergi för uppvärmning av bostäder och lokaler minimeras. Hur går det? Flera fastigheter i kommunen och i HFAB har konverterats från elvärme till fjärrvärme eller pellets, vilket minskar elanvändningen för uppvärmning. Det förekommer att nya byggnader värms med värmepumpar som drivs med el. Särskilt beakta energieffektivisering vid renovering, om- och nybyggnation. Hur går det? HFAB:s renovering av fastigheter på Maratonvägen är ett exempel där energieffektivisering har beaktats i samband med renovering. Målsättningen har varit att halvera energianvändningen. Öka antalet hus som byggs med passivhusteknik. Hur går det? HFAB har byggt passivhus i Simlångsdalen och i Söndrums kyrkby. De har också planer på att bygga ett plusenergihus i Harplinge. Det vill säga ett hus som producerar mer energi än vad det använder. 1 EPC=Energy Performance Contracting
Indikatorer att följa upp Energianvändning i bebyggelsesektorn, SCB I geografiska kommunen Halmstad har energianvändningen minskat med 6 % mellan 2009 och 2011 enligt Statisitiska Centralbyrån, SCB. Specifik energianvändning i kommunala fastigheter kwh/m 2 A-temp Energianvändning i kommunen och bolagens fastigheter var i genomsnitt 144 kwh/m 2 A-temp år 2012. I bostäder var energianvändningen 117 kwh/m 2 A-temp (hushållsel ej inräknad) och i lokaler var den 191 kwh/m 2 A-temp. I tabellen nedan jämförs med kommunala fastigheter i genomsnitt i Sverige. Uppgifterna är normalårskorrigerade. Bostäder Lokaler Halmstad Sverige Halmstad Sverige kwh per m 2 kwh per m 2 kwh per m 2 kwh per m 2 2009 123 159 213 198 2011 129 (+5 %) 156 (-2 %) 205 (-4 %) 193 (-2,5 %) 2012 117 (-5 %) Uppg. saknas 191 (-11%) Uppg. saknas
Strategi 2A - Öka andelen förnybara drivmedel Delstrategier Öka andelen förnybara bränslen (inklusive el) som används för kommunala fordon och arbetsmaskiner. Om fordon med förnybara bränslen (inklusive el) inte väljs vid nyinköp ska detta motiveras. Hur går det? År 2012 köptes totalt 49 st fordon under 3,5 ton in. 22 % av dessa kunde drivas med förnybara bränslen. Mellan januari och augusti 2013 var dock 91 % av de nyinköpta (43 av 47 st) fordonen sådana som kan drivas med förnybara bränslen (Obs! i siffrorna för 2013 är enbart kommunens förvaltningar inräknade ej bolagen). 90 % av kommunens och bolagens fordon ska 2020 drivas med miljövänliga drivmedel som till exempel biogas. Hur går det? 25 % av fordonen kan drivas med miljövänliga drivmedel 2012. 2009 låg siffran på 15 %. Men med samma takt skulle inte 90 % nås till år 2020, snarare 50-55 %. Förtäta tankställen för förnybara bränslen och laddstolpar för att ladda elfordon. Hur går det? Endast ett tankställe finns för biogas (OKQ8 vid Sannarp), hög andel när det gäller etanol och viss förtätning har skett av laddstolpar.
Indikatorer att följa upp Andel fordon av kommunens egna fordon som drivs med gas/etanol/el Andel fordon som kan drivas med gas/etanol/el år 2012 och gällande fordon under 3,5 ton: 25 % (15 % 2009) varav Gas 17 %, Etanol 8 % och El mindre än 1 % Tittar man på andra kommuner så hade 25 stycken en motsvarande andel på över 40 % år 2012. Andel tankstationer med möjlighet att tanka gas, etanol Andel tankstationer 2013: Gas - 1 av 24 stationer och Etanol ca 60 % av stationerna Antal laddningsstolpar för elfordon Antal laddningsstolpar 2013: 5 st publika (19 st totalt) Här står sig Halmstad bra gentemot andra kommuner. Relativt få registrerade bilar i Halmstad ännu dock. Andel miljöfordon i hela kommunen Andel miljöfordon 2012: Ca 13 % av fordonen i hela den geografiska kommunen var s.k. miljöfordon. Det gäller den gamla miljöbilsdefinitionen som sträckte sig t.o.m. 2012. 13 % är som jämförelse strax under snittet för hela Sverige.
Strategiskt område 3 - Lokal produktion av el och förnybara bränslen Strategi 3A - Öka den lokala produktionen av el Delstrategier Öka elproduktionen från vindkraft. Hur går det? Här har det stått stilla länge men hösten 2012 tog Eon i drift nya vindkraftsverk på gränsen till Hylte. De tre verken som står på Halmstads sida av gränsen beräknas producera cirka 20 000 MWh per år. De verk vi har sedan tidigare producerar cirka 10 000 MWh årligen. Nya vindkraftsverk är också under uppförande i Stjärnarp. Introducera elproduktion från solceller på kommunala fastigheter Hur går det? Satsning på solceller inleddes 2009-2010 i samband med EPC-projektet. Därefter har ett årligt anslag gjort det möjligt att sätta upp solceller på flera byggnader i kommunen och fler planeras. Hem har planer på att sätta upp en solcellsanläggning på Skedala deponi och LBVA planerar en anläggning vid Västra strandens reningsverk. År 2012 producerade solcellsanläggningarna på de kommunala fastigheterna 0,13 GWh. I tabellen nedan redovisas statistik från 2011 eftersom det är den senast tillgängliga för total elanvändning i den geografiska kommunen. Ett kraftigt prisfall på solceller i kombination med ett statligt stöd har också gjort att även privata fastighetsägare har investerat i solceller.
Indikatorer att följa upp Antal GWh lokalt producerad el Andel lokalt producerad el (respektive energislag) av den totala elanvändningen 2007 (GWh) Andel av total elanv. 2007 2011 (GWh) Andel av total elanv. 2011 Vattenkraft 94 7,3 % 109 9,3 % El från kraftvärmeverk 59 4,6 % 79 6,7 % Vindkraft 10 0,8 % 10 0,8 % Solceller 0 0 % 0,06 0,005 % Summa 162 13 % 198 17 %
Strategi 3 B - Öka produktionen av förnybara bränslen Delstrategier Öka tillgången på organiskt avfall för biogasproduktion, som matavfall från hushållen, genom att möjliggöra utsortering av organiskt hushållsavfall. Hur går det? Beslut har fattats om att börja sortera ut det organiska hushållsavfallet genom den nya renhållningsordningen (som började gälla 1 juli 2013). Tillvarata organiskt avfall från livsmedelsindustrin för biogasproduktion. Hur går det? En avpaketeringsanläggning för att skilja matavfall från förpackningar är i drift. Anläggningen tar emot paketerat matavfall från butiker och livsmedelsproducenter. Matavfallet transporteras sedan till Laholms biogasanläggning där man dels får ut biogas och dels kan ta vara på rötresterna till växtnäring. Som en parentes kan nämnas att Hem numer även samlar in fallfrukt från hushållen som går till avpaketeringsanläggningen. Västra strandens reningsverk utnyttjas optimalt för biogasproduktion till fordon, när det är ekonomiskt försvarbart. Hur går det? Fjärrvärme är inkopplat till reningsverket. Den biogas som produceras där är möjlig att sälja alternativt producera fordonsgas av, detta görs inte idag utan istället produceras el. Indikatorer att följa upp Antal GWh lokalt producerad biogas/fordonsgas Antal GWh lokalt producerade biobränslen På Västra strandens reningsverk produceras ca 8 GWh biogas årligen. Produktionen har varit ganska konstant de senaste åren. Det finns ingen uppgift om lokalt producerade biobränslen för övrigt.
Strategiskt område 4 - Fjärrvärme och fjärrkyla Strategi 4 A - Fortsatt utveckling av fjärrvärme Delstrategier Förtäta fjärrvärmeanslutningen inom befintliga fjärrvärmeområden. Hur går det? Arbete med förtätning pågår. Fortsatt utbyggnad av fjärrvärmenätet Hur går det? Det har skett en fortsatt utbyggnad av fjärrvärmenätet. Under 2011 byggdes fjärrvärmen ut i Kårarp och ett nytt bostadsområde i Sofieberg. År 2012 anslöts 70 nya kunder till fjärrvärmenätet, vilket var lite lägre än tidigare år. 2012: 70 nyanslutningar 2011: 160 nyanslutningar 2010: 124 nyanslutningar 2009: 166 nyanslutningar Utreda nya tillämpningar och produktionsmetoder för fjärrvärme Hur går det? Alternativa tillämpningar och produktionsmetoder följs upp av Hem. Indikatorer att följa upp Antal GWh levererad fjärrvärme 2012: 568 GWh 2011: 518 GWh 2010: 608 GWh (kallt år) 2007: 508 GWh
Strategi 4 B - Utveckla fjärrkyla för nedkylning av verksamhetslokaler Delstrategier Utbyggnad av ett fjärrkylasystem genom kombinerade lösningar med fjärrvärme Hur går det? Fjärrkyla finns numera i centrum, på Sannarp och vid Högskolan. Utbyggnad pågår även på den östra sidan av Nissan. Indikatorer att följa upp Antal GWh levererad fjärrkyla 2012: 6,0 GWh 2011: 6,1 GWh 2010: 5,6 GWh 2009: 3,6 GWh Strategi 4 C - Utreda närvärmesystem i orterna utanför fjärrvärmenätet Delstrategier Utbyggnad av närvärme genom kombinerade lösningar med spillvärme/biobränsle och solenergi i kranskommunerna Frågan har utretts men närvärme har inte blivit aktuellt eftersom det inte har varit lönsamt. Indikationer att följa upp 0 GWh Antal GWh levererad närvärme
Strategiskt område 5 - Fysisk planering Strategi 5A - Skapa förutsättningar för resurseffektiva och hållbara energisystem Delstrategier Genom den fysiska planeringen ge förutsättningar för utveckling av resurseffektiva energisystem med låg miljöpåverkan. Hur går det? Handlingsprogram för bostadsförsörjning 2010-2030 har tagits fram. I riktlinjer för bostadsbyggandet i detta ska: - Kommunen verka för en tät, robust och hållbar struktur genom att prioritera förtätning av den bebyggda miljön, utan att inkräkta på värdefulla grönområden. -Staden i princip växa inifrån och ut. -Nybyggnation primärt ske längs befintliga trafikstråk för att understödja servicepunkter och kollektivtrafik. -Planering och genomförande av projekt ske på ett sådant sätt att det främjar effektivast möjliga resursanvändning. Utforma ny bebyggelsestruktur så att optimal användning av solenergi möjliggörs. Hur går det? Inga riktlinjer eller helhetsgrepp finns angående denna fråga. Däremot finns enstaka exempel på där bebyggelsestrukturen utformas för optimal användning av solenergi. HFAB:s nya planerade flerbostadshus i Harplinge är ett av dem. Vid planering och anläggning av nya områden för bebyggelse undersöks förutsättningar för uppvärmning med fjärrvärme och när fjärrvärmeanslutning är aktuell samordnas den med framdragning av annan infrastruktur. Hur går det? Fjärrvärmeanslutning samordnas med annan infrastruktur där det är aktuellt med fjärrvärme. En avvikelse är dock det nya villaområdet i Albinsro. Utveckla incitament så det blir attraktivt även att ansluta lågenergihus till fjärrvärmelösningar. Hur går det? Ett exempel på detta är när fjärrvärmeanslutningen ingick i tomtpriset i ett område på Sofieberg.
Anpassa elnätet för att möta framtida efterfrågan på el till elfordon. Hur går det? När behovet av laddstolpar för elfordon blir större i Halmstad (när fler elbilar registreras) har Hem för avsikt att förstärka nätet till exempelvis p-garage och snabbladdningsstationer. Indikatorer att följa upp Andel förnybar energi (inkl. fjärrvärme) av total energianvändning/tillförsel SCB Andel förnybar energi (inkl. fjärrvärme) var 79 procent i bebyggelsesektorn år 2011 (totalenergi exkl. energi i transporter och i industri) om man inte räknar med el. Andelen inklusive el är svårare att ange eftersom det beror på vilken el abonnenterna köper. Om alla köper förnybar el skulle andelen vara 91 procent förnybar energi (inkl. fjärrvärme), om alla köper el som inte är ursprungsmärkt blir andelen 47 %. Strategi 5B - Fysisk planering och samhällsbyggande ska ha ett tydligt energiperspektiv Delstrategier Belysa energieffektivitet för byggnader vid markanvisningstävlan och när markanvisningsavtal tecknas. Hur går det? När markanvisningsavtal tecknas belyses frågan vid dialog med exploatören och det resulterar i bra lösningar. Ett exempel på att energieffektivitet har belysts vid markanvisningstävlan är markanvisningstävlingen Tallvik (ett område i Stenhuggeriet), där juryns motivering lyder Förslaget tar väl vara på platsens kvaliteter och har högt ställda energikrav och miljöambitioner. Belysa energieffektivitet när reservationsavtal tecknas. Hur går det? Se frågan ovan.
Den fysiska planeringen bör gynna användning av lågvärdig energi framför högvärdig energi. Hur går det? Genom att förtäta staden och bygga där fjärrvärmenätet är utbyggt ges förutsättningar för användning av lågvärdig energi. Se första delstrategin under 5A. Indikatorer att följa upp Relevanta indikatorer saknas. Uppföljning görs av aktiviteter eller åtgärder i förvaltningars och bolagens verksamhetsplaner. Strategi 5C - Trygga en säker och tillräcklig energitillförsel Detta ingår som en del i kommunens styrande dokument Handlingsprogram för arbete med skydd mot olyckor.
Strategiskt område 6 - Inköp och upphandling Strategi 6A - Öka efterfrågan på förnybara bränslen och energieffektiva produkter och tjänster Delstrategier Vid upphandlingar efterfråga och beakta energibesparingar och livscykelkostnad för energi (LCCenergi). Hur går det? Generellt har inte energibesparingar och livscykelkostnad beaktats vid upphandlingar. Det som kan sägas är att Miljöstyrningsrådets baskrav har följts ibland, men inte spetsigare än så. Nedan är två exempel på nya avtal på senare tid: Ljuskällor och batterier: Nytt avtal från 2012-03-01 Det som kan sägas är att det inte specifikt har riktats mot energieffektiva ljuskällor. Hela spektrumet finns med, från glödlampor till LED o.s.v. Mobiltelefoner och telefoner för analog telefoni samt service: Nytt avtal från 2011-05-01 - Produkterna skall uppfylla energisparkraven enligt ekodesigndirektivet (d.v.s de nya lagkraven). Efterfråga energieffektivitet och drift med förnybara bränslen vid upphandling av fordon, maskiner och transporttjänster. Hur går det? Nedan tas två avtal upp där energieffektivitet och/eller drift med förnybara bränslen har efterfrågats. Hyrfordon: Reviderat avtal från 2012-01-01 Personbilarna ska uppfylla miljöbilskriterierna ( de gamla miljöbilskriterierna som gick ut 2012-12- 31). Här handlar det i praktiken om snåla dieselbilar och de är klart energibesparande (de drivs dock inte med förnybara bränslen). Fordon: Nytt avtal från 2012-12-01 - Personbilarna ska uppfylla miljöbilskriterierna ( de gamla miljöbilskriterierna som gick ut 2012-12- 31). Övriga fordon ska uppfylla Miljöstyrningsrådets baskrav + B2 och B3. Dessutom ska fordon som
kan drivas med förnybara bränslen finnas med bland alternativen i (i princip) varje fordonsgrupp (d.v.s småbil, mellanstor bil o.s.v.). Indikatorer att följa upp Antal upphandlingar som resulterat i energibesparande anbud Omfattande statistik saknas. Se delstrategier ovan för viss fingervisning.
Strategiskt område 7 Information och samverkan Strategi 7A - Engagera fler i omställningen till en mer hållbar energianvändning Delstrategier Kommunens riktlinjer för energi och transporter kommuniceras med medarbetare och förtroendevalda. Hur går det? -Alla nämnder har fått information från medlemmar av energigruppen om handlingsprogram för hållbar energi. -Kommunens reseriktlinjer har kommunicerats till hela eller delar av personalen på servicekontoret, kulturförvaltningen, stadskontoret, socialförvaltningen, teknik & fritid och räddningstjänsten. Dessutom är reseriktlinjerna integrerade i informationen om resor i tjänsten på kommunens intranät. -Broschyren energismart på jobbet har kommunicerats eller getts ut till delar eller hela personalen på kulturförvaltningen, servicekontoret, socialförvaltningen, stadskontoret, hemvårdsförvaltningen, samhällsbyggnadskontoret. Kommuninvånarna stimuleras till mer energieffektiva konsumtionsvanor och resor. Hur går det? -Varje år ges miljöalmanackan ut till alla kommuninvånare, där information ges om mer hållbara konsumtionsvanor. -Hem kommunicerar bl.a. genom sin hemsida ut hur människor kan spara energi. -HFAB stimulerar till mer energieffektiva konsumtionsvanor genom bl.a. det som kallas Allmännyttans energisparkampanj! -Från 2012 finns Hållbart resande, en verksamhet på samhällsbyggnadskontoret som stimulerar Halmstadsborna till hållbara resvanor. Kommunen förmedlar energi- och klimatrådgivning till invånare och näringsliv. Hur går det? En halvtidstjänst för energi- och klimatrådgivning finns i kommunen. Rådgivning sker via telefon, mail eller besök. Dessutom sker rådgivning på mässor, utställningar och liknande, samt via anordnande av föreläsningar.
Indikatorer att följa upp Relevanta indikatorer saknas. Uppföljning görs av aktiviteter eller åtgärder i förvaltningars och bolagens verksamhetsplaner. Strategi 7B Öka samverkan mellan olika aktörer Delstrategier Skapa en arena för ökad samverkan mellan olika intressentgrupper för energieffektiv renovering och byggande av fastigheter. Hur går det? Ansökan gjordes för ett antal år sedan och medel beviljades. Däremot gick arbetet inte vidare från det och således har ingen lokal arena skapats. Men arenor finns dock, men på mer regional och nationell nivå. Samverka och utbyta erfarenheter om hållbara energilösningar med andra städer och regioner. Hur går det? Detta pågår ständigt genom nätverk inom de olika intresseområdena. Ökad samverkan med det lokala näringslivet för gemensamma lösningar kring energieffektivisering och logistiklösningar. Hur går det? -Här har t.ex. politikerna i kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott tagit ett initiativ genom att arrangera en miljödag med näringslivet. Miljötrender i näringslivet kallades dagen och tanken var att man ville ha en dialog om näringslivets miljösatsningar för en hållbar samhällsutveckling. Syftet var även att ge politikerna mer kunskap om hur näringslivet agerar och få ta del av goda exempel på miljösatsningar från lokala företag. -Regionalt MEK-råd finns, där länsstyrelsen är sammankallande och där personer från både näringslivet, organisationer som offentlig förvaltning ingår.
-Samhällsbyggnadskontoret/Stadskontoret kan miljödiplomera företag/organisationer (genom ett avtal med Göteborgs stad). Ökad samverkan med högskolan inom utbildning och forskning på energiområdet. Hur går det? Tjänstemän från kommunen är på högskolan och talar/föreläser då och då inom sina respektive områden. Dessutom erbjuds studerande på högskolan både praktikplatser och ex-jobbstillfällen fortlöpande. Någon samverkan gällande forskning på energiområdet pågår dock ej. Indikatorer att följa upp Relevanta indikatorer saknas. Uppföljning görs av aktiviteter eller åtgärder i förvaltningars och bolagens verksamhetsplaner.
Ärende 5 HALMSTADS KOMMUN Kommunstyrelsens ledningsutskott Utdrag ur PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2013-10-15 KLU 188 KS 2013/0026 Ekonomirapporter januari - september 2013 Beslut Kommunstyrelsens ledningsutskott föreslår att kommunstyrelsen beslutar att lägga ekonomirapport januari september 2013 till handlingarna. Ärendet I kommunens ekonomistyrningsprinciper antagna av fullmäktige framgår att det skall ske rapportering och uppföljning av kommunens ekonomiska resultat i förhållande till den fastställda budgeten. Föreligger av stadskontoret upprättad ekonomirapport januari september 2013. Ärendets beredning Stadskontoret, ekonomi och styrning, har handlagt ärendet. Förslag till beslut Kommunstyrelsens ledningsutskott föreslår att kommunstyrelsen beslutar att lägga ekonomirapport januari september 2013 till handlingarna. Beslutsgång Kommunstyrelsens ledningsutskott beslutar i enlighet med föreliggande förslag. Vid protokollet Mikael Petersson Justerat 2013-10-15
Ordförande Justerare Carl Fredrik Graf Anders Rosén
1(2) Tjänsteskrivelse 2013-10-01 Diarienummer: KS 2013/0026 Version: 1.0 Beslutsorgan: KS Avdelningen för ekonomi och styrning Ola Wall E-post: ola.wall@halmstad.se Telefon: 035-13 74 14 Tjänsteskrivelse - Ekonomirapport januari-september 2013 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås lägga ekonomirapport januari september 2013 till handlingarna. Sammanfattning I kommunens ekonomistyrningsprinciper antagna av fullmäktige framgår att det skall ske rapportering och uppföljning av kommunens ekonomiska resultat i förhållande till den fastställda budgeten. Föreligger av stadskontoret upprättad ekonomirapport januari september 2013. Ärendet Uppdrag I kommunens ekonomistyrningsprinciper antagna av fullmäktige framgår att det skall ske rapportering och uppföljning av kommunens ekonomiska resultat i förhållande till den fastställda budgeten. 1
Bakgrund Stadskontoret har sammanställt en kommungemensam rapport över kommunens prognostiserade ekonomiska resultat. Den ekonomiska prognosen bygger dels på underlag från nämnder, dels på stadskontorets bedömning vad gäller exempelvis kommunens lån, likviditet, skatteintäkter och räntor. Analys, förslag och motivering - Konsekvenser - Ärendets beredning Inom kommunen Stadskontoret har berett ärendet. Andra grupper - Fackliga organisationer - Lista över bilagor 1. Ekonomirapport januari september 2013. För stadskontoret Fredrik Geijer Kommunchef Stefan Sorpola Ekonomichef 2
Bilaga 1
INNEHÅLLSFÖRTECKNING Översikt... 1 Budgetavvikelse i driftredovisningen... 10 Nämndredovisning... 10 Bolagsredovisning... 18 Budgetavvikelse i investeringsredovisning... 21 Nämndredovisning... 21 Bolagsredovisning... 26 Bilagor... 28
Översikt ÖVERSIKT F öreliggande ekonomiska prognos bygger dels på förvaltningarnas och bolagens egna uppgifter och kommentarer rörande avvikelser i förhållande till drift- respektive investeringsbudgeten på helårsbasis, dels på stadskontorets bedömningar vad gäller bland annat kommunens lån, likviditet, skatteintäkter och räntor. Kommunens prognostiserade resultat för 2013 beräknas uppgå till 186,4 Mkr vilket innebär att prognosen är 175,2 Mkr högre än budget. Jämfört med föregående prognostillfälle har den positiva budgetavvikelsen ökat med +7,5 Mkr, till allra största del beroende på en lägre prognostiserad driftkostnad. Kommunen prognostiserar att klara det lagstadgade så kallade balanskravet, som innebär att intäkter ska vara lika med eller högre än kommunens kostnader. Resultat enligt balanskravet uppgår till 120,8 Mkr. Den positiva budgetavvikelsen beror främst på en återbetalning från AFA Försäkring. Även skatteintäkter och stadsbidrag beräknas bli högre än budgeterat samtidigt som avskrivningar förväntas bli något lägre. En större finansiell intäkt bidrar positivt till avvikelsen. Samtidigt kan noteras att den sammanlagda driftredovisningen för förvaltningar visar en positiv avvikelse från budgetramen, +9,3 Mkr, även om skillnaderna är stora mellan anslagsområdena och vissa avviker negativt från budgeten. 1
Översikt Resultaträkning (Mkr) Prognos 2013 Budget 2013* Budgetavvikelse Diff mot fg prognos Bokslut 2012 Verksamhetens nettokostnad före avskrivningar och pensionskostnader -3 695,2-3 805,8 110,7 7,4-3 580,6 Därav Tilläggsanslag -1,9-1,9-0,0-7,0 Därav Resultatbalansering -6,4-6,4-0,0 0,6 Därav Reavinster/-förluster fastighetsförsäljning 7,0 0,0-0,0 7,1 Avskrivningar -247,3-255,0 7,7 0,0-247,2 Pensionskostnader -266,7-259,3-7,4 0,0-260,7 Verksamhetens nettokostnad -4 209,2-4 320,1 110,9 7,5-4 088,5 Skatteintäkter & statsbidrag 4 271,4 4 245,7 25,7 0,0 4 087,5 Finansiella intäkter 144,6 97,7 47,0 0,0 128,2 Finansiella kostnader -20,4-12,1-8,3 0,0-6,9 Resultat efter skatteintäkter och finansnetto 186,4 11,3 175,2 7,5 120,3 Årets resultat 186,4 11,3 175,2 7,5 120,3 Justeringar enligt balanskrav -65,7 0,0-65,7 0,0-19,5 Resultat enligt balanskrav 120,8 11,3 109,5 7,5 100,8 * Reviderad budget 2013: Inklusive resultatbalanser och eventuella tilläggsanslag. Tabell 1: Resultaträkning, Halmstads kommun. Prognostiserat per den 30 september 2013. 2
Översikt Prognos aug-13 sep-13 Nämndernas nettokostnad -4 284,5-4 332,4 Nettoinvesteringar -534,3-530,5 Avskrivningar -247,4-247,3 Pensionskostnader -266,7-266,7 Skatteintäkter 4 271,4 4 271,4 Finansnetto 124,2 124,2 Tabell 2: Prognostiserat helårsutfall för Halmstads kommun exklusive bolag (Mkr). Budgetavvikelse aug-13 sep-13 Nämndernas nettokostnad 1,9 9,3 Nettoinvesteringar 397,3 401,0 Avskrivningar 7,6 7,7 Pensionskostnader -7,4-7,4 Skatteintäkter 25,7 25,7 Finansnetto 38,6 38,6 Tabell 3: Prognostiserad budgetavvikelse för Halmstads kommun exklusive bolag (Mkr). Förvaltningarnas driftredovisning inom anslagsområdena visar i septemberprognosen ett budgetöverskott uppgående till +9,3 Mkr, vilket innebär en förändring mot föregående prognos, +7,4 Mkr. Den enskilt största förändringen återfinns inom anslagsområdet gymnasieskolan, som justerar sin prognos med +4,8 Mkr. Konkursen hos en av de fristående aktörer har lett till förändrade elevvolymer inom den kommunalt drivna verksamheten, vilket även lett till en lägre kostnad. Likt tidigare prognostillfällen beror avvikelsen huvudsakligen på att verksamheten grundskola/barnomsorg visar ett underskott, nu uppgående till 14,0 Mkr. Främst hänförs detta till lönekostnader, där budgeten beräknas överskridas med cirka 15,5 Mkr. Det bör nämnas att verksamheten säger sig ha genomfört åtgärder för att reducera avvikelsen och 3 kostnaderna har minskat inom vissa områden. Samtidigt har effekterna sett utifrån hela verksamheten uteblivit och den negativa avvikelsen har ökat med två miljoner kronor sedan årets första prognos i februari. En annan betydande avvikelse noteras hos anslagsområdet social omsorg där budgetramen beräknas överskridas med 10,9 Mkr. En av anledningarna till avvikelsen är att socialförvaltningens barnoch ungdomsverksamhet har sett kraftigt ökade kostnader till följd av ökat antal långvariga placeringar. En annan anledning är att personlig assistans bedöms bli dyrare än budgeterat. Verksamheten menar på att åtgärder har vidtagits för att avsluta eller ersätta dessa med andra insatser där möjligheten finns, men någon positiv förändring av avvikelsen kan ännu inte ses och ett underskott prognostiseras på helårsbasis. Samtidigt återfinns positiva budgetavvikelser inom bland annat samhällsbyggnadskontoret, stadskontoret och kommunstyrelsen. Även anslagsområdet äldreomsorg uppvisar en positiv avvikelse, huvudsakligen på grund av att ett av de större avtalen med ett LOV-företag avslutas, vilket ger lägre kostnader än budgeterat. Slutligen har tidigare nämnda gymnasieskolan ändrat sin prognos för helåret och räknar nu med ett överskott. Totala nettoinvesteringar inom kommunens förvaltningar beräknas för helåret uppgå till 530,5 Mkr, vilket innebär ett prognostiserat överskott med 401,0 Mkr. Differensen mot föregående prognos,
Översikt +3,8 Mkr, beror till stor del på en ny prognos för projektet Söndrumsskolan inom förvaltningsfastigheter. Sedan tidigare beror överskottet till stor del på senareläggningar inom olika projekt, så som gymnasieskolor, äldreboenden och gruppbostäder, som tillhör förvaltningsfastigheter. Även flera samhällsbyggnadsprojekt, så som hamnen och ny deponi, lämnar ett överskott hos samhällsbyggnadskontoret. Tillsammans svarar de två anslagsområdena för totalt 325,3 Mkr av investeringsbudgetavvikelsen. Avskrivningarna beräknas i dagsläget uppgå till 247,3 Mkr vilket är 7,7 Mkr lägre än den budgeterade nivån om 255,0 Mkr och marginellt lägre i jämförelse med föregående prognos, 0,1 Mkr. Den främsta anledningen till avvikelsen är att ny- och ombyggnationer av gymnasieskolor och äldreboenden senarelagts samt att några projekt inom teknik- och fritidsnämnden, nämnden för Laholmsbuktens VA och räddningsnämnden har blivit försenade. Pensionskostnaderna beräknas under 2013 uppgå till 266,7 Mkr vilket är 7,4 Mkr högre än budgeterat men oförändrat i jämförelse med föregående prognos. Den huvudsakliga orsaken till budgetavvikelsen är att den så kallade RIPS-kommittén beslutat att återigen sänka diskonteringsräntan som används för att beräkna pensionsskulden, vilket inneburit en kostnad på 5,2 Mkr mer än budgeterat. Resterande avvikelse förklaras dels av att nya beräkningar gjorts över pensionsskulden för vissa förtroendevalda som visar att 4 kostnaderna nu bedöms bli något högre än vad som förutspåddes vid budgeteringstillfället (cirka 1,0 Mkr), dels av att utbetalningar från ansvarsförbindelsen förväntas bli något högre än vad som tidigare antagits (cirka 1,0 Mkr). Skatteintäkterna, inklusive regleringsbidrag, kommunal utjämning och fastighetsavgift, prognostiseras uppgå till 4 271,4 Mkr under 2013, vilket är 25,7 Mkr högre än budgeterat men oförändrat mot föregående prognos. Den främsta orsaken till den positiva avvikelsen är att skatteunderlaget utvecklats något bättre föregående år än vad tidigare prognoser gjort gällande, vilket innebär att även årets intäkter påverkas positivt. Tillsammans med en mer positiv prognos över slutavräkningen för framförallt 2013 förklarar detta cirka 22,0 Mkr av överskottet. Ett mindre överskott beräknas även för kommunens fastighetsavgift, cirka 3,0 Mkr, jämfört med vad som budgeterats. Finansnettot för helåret beräknas uppgå till 124,2 Mkr, vilket är 38,6 Mkr högre än budgeterat. Budgetavvikelsen beror huvudsakligen på att kommunen har en realisationsvinst om 58,7 Mkr, varav 53,2 Mkr kan härledas till ett fondbyte i pensionsmedelsportföljen. Samtidigt har budgeterade utdelningar uteblivit vilket påverkar finansnettot med 8,5 Mkr. Räntemarknadens utveckling har inte varit fördelaktig för kommunens ränteplaceringar vilket har medfört att placerat medel väntas ge en avkastning som är 6,8 Mkr lägre än planerat.
Översikt Bolagen ingående i Halmstads Rådhus AB prognostiserar sammanlagt ett resultat på 116,7 Mkr före bokslutsdispositioner och skatt, vilket är 22,8 Mkr bättre än budget men 10,0 Mkr sämre än föregående prognos. Avvikelsen mot föregående prognos beror på att Halmstads Fastighets AB ej genomför en planerad fastighetsförsäljning och därmed inte realiserar en vinst om 19,0 Mkr som varit med i tidigare prognoser. Däremot prognosticerar bolaget lägre driftkostnader om 9,0 Mkr som följd av mildare väder. Tidigare är det känt att bolaget prognosticerar minskade underhållskostnader och lägre hyresintäkter. Hallands Hamnar Halmstad AB har sänkt sitt resultat med 7,5 Mkr jämfört med budget, främst på grund av stora intäktsförluster i samband med industrinedläggelse och förlorade kunder. Däremot prognosticerar Halmstads Rådhus AB 6,8 Mkr bättre resultat än budget, främst på grund av lägre räntekostnader. AB som minskar investeringsplanen med cirka 30,0 Mkr då bolaget har senarelagt stora investeringsprojekt. Halmstads Fastighets AB har till septemberprognosen också senarelagt investeringar, 16,0 Mkr. Tidigare har bolaget prognosticerat en ökning med 50,5 Mkr, främst på grund av fastighetsköp. Vid tidigare prognos har Halmstad Flygplats AB minskat bolagets investeringsprognos med 28,8 Mkr, dels på grund av breddning och omtoppning av rullbanan som inte genomförs under 2013. Hallands Hamnar Halmstad AB har investeringsstopp och avviker med 18,4 Mkr. Utfall aug-13 sep-13 Pensionsmedel 874,6 887,6 Låneskuld (kommun) 3,0 2,0 Låneskuld (bolag) 3 629,7 3 598,4 Likvida medel 124,0 113,0 Ränteportfölj 907,9 909,7 Tabell 5: Periodutfall (Mkr). Prognos aug-13 sep-13 Resultat 126,7 116,7 Nettoinvesteringar -583,0-551,0 Tabell 4: Prognostiserat helårsutfall för Halmstads Rådhus AB-koncernen (Mkr). Bolagen ingående i Halmstads Rådhus AB prognostiserar sammanlagt att investera 551,0 Mkr under 2013, vilket är 40,8 Mkr mindre än budgeterat och 32,0 Mkr mindre än föregående prognos. Avvikelsen mot föregående prognos utgörs främst i Halmstads Energi och Miljö Pensionsmedlen är för närvarande placerade i åtta fonder samt i olika strukturerade värdepapper. Marknadsvärdet uppgick 2013-09-30 till sammanlagt till 887,6 Mkr. I jämförelse med ingångsvärdet år 2013 har värdet ökat med 47,0 Mkr. Sett över den totala tiden för värdepappersinnehavet har värdet av placeringarna ökat med 86,4 procent. Den totala pensionsskulden, inklusive den del som är upptagen som en ansvarsförbindelse, inkluderande skatt, uppgick per 2013-08-31 till 2 287,6 Mkr. Detta inne- 5
Översikt bär att 38,8 procent av pensionsskulden nu täcks av pensionsmedelsplaceringarna. Kommunens totala låneskuld uppgår vid prognostillfället till 3,0 Mkr, varav 1,0 Mkr är kortfristig. Bolagens totala låneskuld uppgår vid prognostillfället till 3 598,4 Mkr varav 1 338,4 är skuld till Halmstads kommun. I samband med att Halmstads Rådhus AB i december 2012 amorterat lånet till kommunen, har kommunen ökat sina kortfristiga placeringar och skapat en ränteportfölj. Portföljen förvaltas enligt kommunens finansiella riktlinjer och består för tillfället av tre räntefonder, fem företagsobligationer och likvida medel. Marknadsvärdet på portföljen är 909,7 Mkr, vilket är 5,7 Mkr mer än vid årsskiftet då marknadsvärdet uppgick till 904,0 Mkr. Dessutom har kommunen erhållit 4,2 Mkr i utdelning från företagsobligationer som inte har reinvesterats. 6
Översikt Verksamhetscontrolling Fördjupad verksamhets-, ekonomi- och personaluppföljning har genomförts på Halmstad & Co AB i juni 2013. Halmstad & Co har ett antal verksamhetsmål inom området Uppleva & Göra, och redovisar i delårsrapporten en mycket god prognos för dessa. Bolaget beskriver att deras verksamhet även har bäring på flera andra målområden, men att de konkretiserade målen inom dessa inte är aktuella för bolaget. Bolagets styrelse innehåller inga representanter från näringslivet/besöksnäringen. En representation från besöksnäringen i styrelsen skulle kunna leda till en högre grad av engagemang från näringens sida. Internkontrollplanen är inte grundad i en fullständig risk- och väsentlighetsanalys, men bygger ändå på en viss systematik då vd och ekonom gått igenom verksamheten och bedömt risker som kan uppstå. Bolaget redovisar också att vissa identifierade risker säkrats upp via rutiner, samt att ett utvecklingsarbete kommer att genomföras kring internkontroll. Bolaget anser att det behövs en vidgad syn hos kommunens förvaltningar och bolag kring nyttan för dem av evenemang och besöksnäring, men även vad som krävs i form av insatser och engagemang från varje verksamhet. Stadskontoret instämmer i detta, och ser det som en del i processen att skapa en högre grad av koncerntänkande. Stadskontoret bedömer att bolaget arbetar i enlighet med uppdragen i ägardirektivet. Noteras bör att någon konkurrensutsättning av verksamheten inte har skett, men skulle vara möjlig att genomföra. Bolaget beskriver som stora utmaningar framöver: Få förståelse för att besöksnäringen är en framtida näringsgren att räkna med. Den är omöjlig att exportera, eftersom den måste konsumeras på plats. Få en större delaktighet, i hela den geografiska kommunen, kring de evenemang som genomförs i Halmstad. Strukturen på de företag som finns i kommunen. Näringslivet har kanske inte alltid de muskler som krävs för den besöksnäring och de evenemang som förekommer. Hur ska Halmstad profileras och vad vill vi bli kända för? Fördjupad verksamhets-, ekonomi- och personaluppföljning har genomförts på servicekontoret i augusti 2013. Förvaltningen redovisar överlag en god måluppfyllelse för verksamhetsmålen. För framförallt de mål som är kopplade till kommunfullmäktiges övriga prioriteringar samt nämndens egna verksamhetsmål är dock måluppfyllelsen mer osäker. Flera av mätetalen kopplade till verksamhetsmål är 7
Översikt målsatta och har därmed en styrande effekt. Stadskontoret ser positivt på denna ansats. Förvaltningen redovisar att verksamheten till 99,8 procent är intäktsfinansierad. En strävan finns genomgående efter affärsmässighet vilket förvaltningen betecknar som att kostnaden för att utföra tjänster alltid ska vara känd, och att kostnadstäckning (samt även ett täckningsbidrag för fasta kostnader) alltid ska finnas. Halmstad har en i jämförelse med större städer låg kostnad för måltider framförallt i grundskolan, men även i gymnasieskolan. Förvaltningen hänför detta till att en översyn skett av bemanning, arbetsmetoder etcetera för att nyttja varje kök optimalt. Dessutom kan personalen rotera på olika arbetsuppgifter. Samtidigt med denna låga kostnad har Halmstads skolkök uppmärksammats såväl regionalt som nationellt. Vid den årliga White Guidegalan i Stockholm i maj 2013 kom Halmstad på fjärde plats i kategorin Årets skolmatskommun, i konkurrens med alla kommuner i landet. Juryn berömde bland annat samarbetet över gränserna, helhetssynen och förmågan att kommunicera det köken är bra på. Hovgårdsskolans kök tilldelades utmärkelsen Årets bästa skolkök 2012 och Östergårdsskolan har vunnit Arlas guldko. Landsbygdsministern uppmärksammade vid ett besök i april 2013 servicekontorets satsning på Matglädje-projektet, med sikte på att laga mer mat från grunden och förbättra hela måltidsupplevelsen. Förvaltningen beskriver som stora utmaningar framöver: Effektivisering, automatisering och självservice inom it-området. Fler ska kunna göra mer själva. Servicefabriken, att få till serviceteam över förvaltningsgränserna som arbetar behovsstyrt mot kunden. Att kunna ge kunden efterfrågade tjänster, och kunna ta betalt för dem. Liksom köpt service kostar gör den i egen regi det också. Det är en insikt som inte alltid finns fullt ut i organisationen. Fördjupad verksamhets-, ekonomi- och personaluppföljning har genomförts på kulturförvaltningen i september 2013. Avsikten är att i kommande verksamhetsplan inte inkludera aktiviteter, då det ses som tjänstemannaorganisationens sak att avgöra hur de politiska målen ska uppnås. Det finns också en strävan efter flexibilitet, där möjligheten att kunna förändra aktiviteterna under året är viktig. Aktiviteter kommer att arbetas fram efter nämndens beslut om verksamhetsplanen, och därefter redovisas samt följas upp i samband med tertialvis rapportering. Förvaltningen redovisar ett systematiskt arbetssätt för internkontroll, som innebär att inspel från chefer och medarbetare inom förvaltningen tas tillvara samtidigt som dessa får en insyn i arbetets bety- 8
Översikt delse. Internkontrollplanen grundas på en risk- och väsentlighetsanalys, till vilken även finns kopplat en handlingsplan för åtgärder. Stadskontoret ser mycket positivt på förvaltningens internkontrollarbete, men vill framhålla att nästa steg kan vara att tydliggöra nämndens ansvar för internkontroll och även nämndens insikt i grunden till den internkontrollplan som antas. Förvaltningen redovisar att sjuktalet har förbättrats jämfört med föregående år. Previa nyttjas i olika hälsofrämjande insatser, och förvaltningen är nöjd med Previas insatser. Stadskontoret vill framhålla att förvaltningens ekonomirapporter överlag håller god kvalitet och levereras i tid. Förvaltningen prognostiserar ett mindre överskott, och det finns inget i ekonomin som stadskontoret finner skäl att uppmärksamma i denna rapport. Förvaltningen beskriver som stora utmaningar framöver: Kulturens roll för Halmstads utveckling. Att ge unga makt över sin egen fria tid. Delaktighet för invånarna i Halmstads utveckling. 9
Driftredovisning BUDGETAVVIKELSE I DRIFTREDOVISNINGEN Nedan kommenteras i regel endast de anslagsområden och bolag som vid årets slut beräknas få avvikelse mot budget. Driftredovisning sker i kkr, siffrorna inom parantes i underrubrikerna avser föregående prognos. Nämndredovisning Mkr 25 20 19,2 15 10 5 0 0,5 0,3 0,6 2,0 2,5 0,7 3,5 5,2 0,3 1,0-5 -1,7-10 -15-20 -13,9-10,9 KF KS BN SE FN TE VA KN BU UN SN HN MH RN Figur 1: Beräknade nettodriftbudgetavvikelse per nämnd (Mkr). Nämndförkortningarna skrivs ut i klartext längre fram i dokumentet. KF KS BN SE FN TE VA KN BU UN SN HN MH RN 4,1% 10,9% 4% -138,1% 2,8% 0,7% 54,6% 0,6% -0,9% 0,6% -1,9% 0,5% 2,8% 1,5% Tabell 6: Beräknade nettodriftbudgetavvikelser per nämnd, uttryckt i procent. Kommunfullmäktige (KF) 010 Kommunfullmäktige +500 (+500) Anslagsområdet prognostiserar en positiv avvikelse mot ram uppgående till +500 kkr, vilket är oförändrat jämfört med föregående prognos. Avvikelsen beror på att anslaget för KF representation inte prognostiseras att förbrukas fullt ut 10
Driftredovisning under året, +200 kkr, det finns inga planerade kostnader för kontakter med vänorter och särskilda hedersgåvor, +100 kkr, samt lägre hyra med anledning av försenade investeringar, +200 kkr. Kommunstyrelse (KS) 011 Kommunstyrelse +4 252 (+5 012) Inom anslagsområdet prognostiseras ett överskott mot budget på +4 252 kkr, vilket är 760 kkr lägre än vid föregående prognos. Förändringen beror huvudsakligen på att överskottet för anslag inom projektet «Ökade livschanser för unga» har fördelats till två nya projekt som ska starta under hösten 2013. Totalt består avvikelsen av överskott för «Ökade livschanser för unga», +3 600 kkr. Vidare prognostiseras anslaget för övriga verksamhetskostnader så som resor, trycksaker med mera inte att förbrukas fullt ut, +300 kkr. Avvikelse prognostiseras även för projektmedel Högskolan, +150 kkr, tillfälliga beredningar och kommittéer, +125 kkr, samt driftsbidrag till Sjöräddningssällskapet, +20 kkr. 031 Stadskontoret +6 977 (+6 977) Verksamheten beräknar att vid årets slut uppvisa en positiv budgetavvikelse uppgående till +6 977 kkr. Budgetavvikelsen beror främst på försäkringsersättning för Kaj 600, +8 347 kkr, och tidigareläggning av utredning av kontaktcenter, 850 kkr. Sedan tidigare beror avvikelsen på lägre utnyttjande av anslag för kommunal hedersgåva, +200 kkr, anpassningsåtgärder, +600 kkr, utredning av nytt HR/ITsystem, 1 000 kkr, samt ökade verksamhetskostnader för stadskontoret, 400 kkr. Avvikelsen består även av lägre personalkostnader till följd av föräldraledigheter, +100 kkr. 299 Samhällsbyggnadskontor +7 000 (+7 000) Anslagsområdets förväntade realisationsvinst för helåret uppgår, likt föregående månad, till +7 000 kkr och härstammar från planerade försäljningar av bostads och tomträtter. 370 Kollektivtrafik 1 000 ( 1 000) Verksamhetens förväntade avvikelse från budgetramen har inte förändrats sedan föregående prognos och beräknas uppgå till 1 000 kkr. Anledningen till avvikelsen är högre kostnader, då fler periodkort har sålts samt taxan höjts. Kommunen subventionerar, enligt avtal med Hallandstrafiken, periodkort för fler än en zon, i syfte att uppmuntra till resor med kollektivtrafiken. 371 Färdtjänst +2 000 (+2 000) Verksamheten beräknar, likt föregående prognos, uppvisa ett överskott vid årets slut uppgående till +2 000 kkr. Överskottet beror i sin helhet på färre antal resor med lokal färdtjänst än vad som budgeterats. 11
Driftredovisning Byggnadsnämnd (BN) 071 Byggnadskontor +300 (+300) Anslagsområdets prognostiserade avvikelse uppgår till +300 kkr. Intäkter beräknas avvika med +1 904 kkr, till följd av fler bygglovsärenden. Lönekostnader är lägre på grund av sjukskrivningar och tjänstledigheter, +1 105 kkr. Dessa poster reduceras av högre övriga kostnader, främst IT, 2 708 kkr. Servicenämnd (SE) 200 Servicekontoret administration 500 ( 500) Avvikelsen som verksamheten redovisar, 500 kkr, härrör från valnämnden och beror på att valförberedelserna inför 2014 års val redan påbörjats. Enligt verksamheten är avsikten att resultatbalansera den negativa avvikelsen och finansiera med nästa års anslag för valförrättning. 201 Kontorsservice 1 650 ( 1 650) Anslagsområdet räknar, likt föregående månad, med ett underskott vid årets slut uppgående till 1 650 kkr. Avvikelsen härleds i sin helhet till tryckeriverksamheten där intäkter beräknas understiga budget med 1 500 kkr, samtidigt som kapitalkostnaderna överstiger budgetramen med 150 kkr. 202 Städ och måltidsservice +300 (+500) Verksamheten räknar att vid årets slut uppvisa en positiv avvikelse uppgående till +300 kkr, vilket är 200 kkr jämfört med föregående ekonomiska prognos. Förändringen beror på högre kostnader för driften av restaurangverksamheten på Halmstad Arena. Avvikelsen i stort beror främst på ökade och förlängda städuppdrag som väntas generera dels högre intäkter, +1 648 kkr, och dels högre personal och materialkostnader, 1 348 kkr. 203 IT-service +100 (+100) Verksamheten beräknar, liksom vid föregående prognostillfälle, att vid årets slut uppvisa en positiv avvikelse uppgående till +100 kkr. Avvikelsen beror i sin helhet på lägre kostnader då vissa planerade utbildningar inte hinner genomföras. Fastighetsnämnd (FN) 205 Fastighetskontoret administration +560 (+560) Verksamheten prognostiserar en positiv avvikelse uppgående till +560 kkr vid årets slut. Avvikelsen väntas uppkomma till följd av lägre kostnader för bostadsanpassning. Teknik- och fritidsnämnd (TE) 320 Gator, parker och idrott +1 966 (+1 966) Verksamheten beräknar att vid årets slut uppvisa en positiv budgetavvikelse uppgående till +1 966 kkr, vilket är oförändrat jämfört med föregående prognos. Sedan tidigare beror avvikelsen på att medel avsedda för driften av ny idrottshall 12