Riskfaktorer för fysisk barnmisshandel - Vad har vi för nytta av forskningsresultat om risker? - Hur kan kunskapen användas i arbetet med de utsatta barnen? Eva-Maria Annerbäck FoU-centrum/Centre for Clinical Research, Uppsala University eva-maria.annerback@dll.se
Polisanmälda misshandelsbrott mot barn i hela landet Antal 9000 8000 7000 6000 5000 4000 3000 2000 1000 0 1986 1991 1996 2001 År 7-14 år 0-6 år Ökande anmälningar innebär stor arbetsbelastning. Vad är prioriterat arbete? Hur kan barn bäst skyddas?
Riskfaktorer barnets kön, förövarens kön, arbetslöshet, barnets ålder, förövarens ålder, missbruk, sjukskrivning, kriminalitet, egen utsatthet som barn, positiv attityd till våld i barnuppfostran, stress, fattigdom, för mycket arbete, trångboddhet, utlandsfödd förälder, sjukdom i familjen, det utsatta barnets sjukdom eller funktionsnedsättning, hederskultur, bråkiga barn, hemarbetande etc. etc.
Ingen enskild faktor förklarar barnmisshandel Humanekologiska modeller hjälper oss sortera Inflytande från andra kulturer Attityder till våld Ojämlika förhållanden, bristande nätverk Barnets och förälderns specifika förutsättningar
Två olika material Registerstudie av alla polisanmälda fall i Linköpings polisdistrikt 1986-1996 (N=142) Liv & Hälsa ung 2008 Tvärsnittsstudie. Enkätundersökning till samtliga elever i Åk 7 och 9 i grundskolan samt Åk 2 på gymnasiet i Sörmlands län, Sverige Svarsfrekvens 83 % (n=8 494)
Riskfaktorer på olika nivåer förekomst av risker bland familjerna utifrån anhopning i allvarliga fall n=20 (M= 6.95 per fall) Förövarfaktorer n=15/20 (75 %) Förövares psykiatriska symtom (13) Förövares missbruk (7) Förekomst av partnervåld (10) Stress /belastningsfaktorer i familjen n=20/20 (100%) Socio Ekonomiska faktorer (20), (lägsta SEI, arbetslöshet, ekonomiska problem) Utlandsfödda föräldrar (10) Konflikter mellan föräldrar (15) Hälsoproblem i familjen (11) Bristande socialt nätverk n= 13/20 (65 %) Ingen kontakt med ursprungsfamiljer eller vänner beroende på isolerat boende eller immigration och i några fall beroende på konflikter med släkt och vänner. Barnfaktorer n=18/20 (90 %) Ålder/förskolebarn (13) Barnets beteende (12) Barnets sjukdom/funktionsnedsättning (6) 2012-06-04 Eva-Maria Annerbäck
Liv & Hälsa ung 2008 Delarbete III och IV Enkätundersökning till samtliga elever i Åk 7 och 9 i grundskolan samt Åk 2 på gymnasiet i Södermanlands län (N 10 600) Svarsfrekvens 83 % åk 7-88 % åk 9-84 % åk 2-78 %
Riskfaktorer vid beräkning av aor (95 % CI) Slagen upprepade gånger Våld mellan de vuxna en till två gånger 6.9 Våld mellan de vuxna mer än två gånger 35.1 Ensamstående förälder 1.9 Båda föräldrarna födda utanför Sverige 2.2 Barnets bristande nätverk 3.0 Barn med psykisk funktionsnedsättning 1.8 Barn med kronisk sjukdom 1.9 Multipel logistisk regression där variablerna Kön, Föräldrars sysselsättning, Boendeform, Familjesammansättning, Utlandsfödda föräldrar, Barnets sjukdom eller funktionsnedsättning, Socialt nätverk och Våld mellan de vuxna i familjen lagts in samtidigt i modellen.
Utlandsfödda föräldrar i Sverige - förhöjd risk på olika nivåer Kulturella skillnader i synen på barnuppfostran Bristande socialt nätverk i Sverige Förövarfaktorer Traumatisering i hemlandet Sorg/Depression Belastningsfaktorer i det nya landet Arbetslöshet Ekonomiska problem
Teoretisk modell: Fysisk barnmisshandel uppstår då fyra interagerande faktorer finns vid handen fyrfaktormodellen : En person med benägenhet att använda våld i konfliktsituationer. En onormal belastning på förövaren och familjen, som upphäver de spärrar som annars finns mot att använda våld. Brister i det sociala nätverket, som inte förmår skydda barnet. Ett barn som inte förmår skydda sig själv.
Test av fyrfaktormodellen i materialet från enkätundersökningen n=8494) Jämförelse mellan tre grupper och risker inom fyra områden: Partnervåld, Socioekonomisk stress, Bristande socialt nätverk, Barn med handikapp/kronisk sjd Grupp 1. Aldrig slagen Grupp 2. Slagen 1 gång M=0.47 risker per person M=0.94 risker per person Grupp 3. Slagen >1 gång M=1.33 risker per person (p<,001)
Praktiska och kliniska implikationer av studierna Barnmisshandel bör förebyggas, utredas och interventioner göras på fyra nivåer 1. Förövare 2. Belastningsfaktorer 3. Nätverksfaktorer 4. Barnfaktorer Ett första steg: Utveckla metoder att bedöma allvaret i en anmälningssituation
Riskfaktorer Vad vet anmälaren? (början på en triagemodell) Förövarfaktorer Vad vet man om den misstänkte? Psykisk sjukdom? Missbruk? Förekomst av familjevåld? Stress /belastningsfaktorer i familjen Arbetslöshet? Sjukdom i familjen? Utlandsfödda föräldrar? Konflikter mellan de vuxna? Bristande socialt nätverk Nyinflyttade? Isolerade? Barnfaktorer Små barn? Barn med handikapp/kronisk sjukdom? Starka hierarkier I familjen?