Budget 2005 Tillsammans bygger vi ett ännu attraktivare Örnsköldsvik Befolkningsstrukturen - en kommunal utmaning Vi lever i en föränderlig värld och det påverkar dagligen förutsättningarna för den kommunala verksamheten. Förändringar sker inom teknik, miljö, marknad och inte minst i befolkningsstrukturen. När den sistnämnda förändras är det inte bara en fråga om abstrakt statistik, utan det påverkar verkligen den kommunala verksamheten. Vi vill att alla ska färdas väl genom livet. Det ställer krav på oss att möta de olika behov vi människor har under livets olika faser. Från en bra barnomsorg och skola och senare i livet ett bra arbetsliv samt en god omsorg när vi blir gamla. När, som nu sker, elevunderlaget i grundskolan sjunker, medelåldern bland invånarna stiger och antalet äldre ökar, så krävs det en omfördelning av resurser. Omfördelningsbeslut kan upplevas obekväma men är nödvändiga för att skapa långsiktiga förutsättningar för den goda resan genom livet. Vi återställer och skapar balans i ekonomin Den kommunala ekonomin påverkas framförallt av tre faktorer: Tillväxten i landet Befolkningsutvecklingen i den egna kommunen Våra kostnader Tillväxtprognoserna i landet har under det senaste halvåret nedreviderats kraftigt. Tillväxten behöver öka ytterligare. Vi har i Örnsköldsvik under en längre period haft en negativ befolkningsutveckling, men ser nu tecken på en vändning. Trots detta kvarstår arbetet med att anpassa den kommunala organisationen (som är uppbyggd för att ge service till 60.000 invånare) till dagens befolkning på 55.000 invånare. Våra kostnader har ökat mer än skattemedlen. Sammantaget har detta inneburit en ordentlig påfrestning på den kommunala ekonomin. Vi hade ett underskott 2003 och prognosen för innevarande år visar också på ett relativt stort negativt resultat. Vi delar denna situation med det stora flertalet övriga kommuner i landet. Kvinnor 95-99 90-94 85-89 80-84 75-79 70-74 65-69 60-64 55-59 50-54 45-49 40-44 35-39 30-34 25-29 20-24 15-19 10-14 0-4 % 4 3 2 1 0 0 1 2 3 4 % 100-5-9 Män Kommunen Riket 1 (7)
Budgeten för 2005 har upprättats mot denna bakgrund. Det är nu nödvändigt att återställa balans i vår ekonomi. Detta är en viktig förutsättning för att skapa positiva framtidsutsikter. Budgetförslaget innebär att vi sänker kostnadsnivån genom ökad samverkan, effektiviseringar och besparingar. Samtidigt måste vi vara fortsatt restriktiva vad gäller nya satsningar, som inte bidrar till ökad tillväxt. Kritisk omprövning av tidigare fattade beslut ingår som en naturlig del i nämndernas fortsatta arbete. Budgeten för 2005 visar ett positivt resultat om 33,4 Mkr (samtidigt som skatteramarna sänks med 40 Mkr). Detta budgeterade resultat är i enlighet med lagens balanskrav, som innebär att kommunen har att arbeta in det negativa resultatet för 2003. Även budgetåret 2006 förväntas ett positivt resultat. Nyckeln till ett långsiktigt hållbart samhälle För att vara en livskraftig kommun, nu och genom kommande generationer, måste vi bygga upp ett långsiktigt hållbart samhälle. Ett samhälle som behåller sin livskraft och attraktion och som säkrar återväxten genom att det finns unga som tar vid efter de äldre. Där folk har arbete och känner trygghet, jämställdhet råder och folk både kan uppleva stadens puls och den omgivande landsbygdens möjligheter till rekreation och reflektion, där skapas tillväxt. I en kommun där både in- och utflyttning sker, där olika kulturer möts och det finns många olika idéer, finns också en bra grund för kreativitet, utveckling och framtidstro. I vår kommun finns grunden som krävs för att både företag, besöksnäring, invånarantal och enskilda individer ska växa. Nyckeln till ökad tillväxt är att vi lyfter blicken, formulerar visioner och prioriterar insatser som ökar vår attraktionskraft ännu mer. Botniabanan är ett lysande exempel på detta. Det är nu vi måste agera för att skapa förutsättningarna för en bra framtid. Tillsammans vill, törs och kan vi. För att lyckas måste vi göra en gemensam insats. Ensam är inte stark. Alla måste vara med och ta sitt ansvar, när vi bygger ett långsiktigt hållbart Örnsköldsvik. Det gäller såväl kommun och näringsliv som enskilda invånare. Vi måste tro på oss själva och Örnsköldsvik, engagera oss, tänka positivt och se möjligheter istället för hinder. Vi vill att unga människor väljer Örnsköldsvik och att vi i vår kommun bejakar mångfald. När viljan finns, kommer saker att hända. I både stort och smått, i stad och på landsbygd. Det visar inte minst arbetet inom Vision 2008. Goda resultat i framtiden kräver förstås att vi accepterar det faktum, att vi inte kan bygga ett hållbart samhälle bara genom att anpassa oss efter dagens förutsättningar. Eftersom omvärlden förändras i allt snabbare takt måste vi vara observanta och utnyttja de möjligheter som uppnås i tider av förändring. Men vi måste även förbereda och anpassa oss för framtida förändringar. Nyckeln till framgång handlar om en anpassning till nuet och framtiden. 2 (7)
Attraktionen finns i det vågade Vad är det som gör att folk flyttar till och etablerar verksamheter i en kommun framför någon av de övriga 289? Naturligtvis ligger basbehoven av bostad, arbete, trygghet, skola, vård och omsorg högt på prioriteringslistan. Detta är samtidigt områden där alla kommuner med självaktning håller en förhållandevis hög nivå. Vår natur och en rik fritid är en stor tillgång och det som ofta avgör är det där lilla extra. Det som sticker ut och visar att kommunen vågar satsa på investeringar och verksamheter som avviker från det självklara. Som gör att man kan känna stolthet och framtidstro. Och som visar att beslutsfattarna har visioner som sträcker sig längre än till att överleva nästa val. Det är bl.a. med hjälp av beslutskraft och väl genomtänkta investeringar som vi kan skapa förutsättningar för vårt samhälle och dess framtid. Goda exempel på lyckade investeringar som gjorts i Örnsköldsvik, och som sticker ut, är Arken Tjänstecentrum och Paradisbadet. Vi vågade satsa! Vem ifrågasätter det idag? Nyligen visade vi åter prov på detta genom Övik Energis satsning. Om vi vill uppnå våra mål och bli en ännu attraktivare kommun, måste vi våga säga ja till vissa saker, ta de långsiktiga och hållbara besluten. Även om de kan upplevas som kostsamma i ett kortsiktigt perspektiv och kanske till med riskfyllda. Men den största risk vi kan ta är att vara passiva och inte göra någonting alls. Då stagnerar utvecklingen. Vi måste våga ta beslut och säga JA till satsningar på: fler vuxna i förskolan. en fortsatt bra skola, som ger barn och unga en bra start i livet. ett ännu bättre företags- och etableringsklimat, som på sikt innebär fler jobb och en högre nettoinflyttning. Inte minst turism och besöksnäringen har stora möjligheter. en omstrukturerad äldreomsorg för att möta de äldres behov och önskemål. vuxenutbildning för att stärka den enskilde, minska arbetslösheten och möta näringslivets behov av arbetskraft i framtiden. kultur- och fritidsverksamhet som gör att vi får uppleva stadens puls och den omgivande landsbygdens möjligheter till rekreation och reflektion. att skapa förutsättningar för att fler ska satsa och ge Örnsköldsvik en ännu högre attraktionskraft för såväl invånare som omvärld. trygghet i en vid bemärkelse, där mänskliga, ekonomiska, säkerhets- och arbetsmässiga perspektiv innefattas. 3 (7)
För att kunna gasa måste vi bromsa Att investera i framtida förutsättningar kostar pengar, men det kräver också samarbete och mod. För att lyckas måste vi gasa och bromsa på samma gång. Kommunen frigör resurser för ett attraktivare Örnsköldsvik bl.a. genom: att införa en ännu mer kostnadseffektiv administration. att omfördela och anpassa resurser efter befolkningsstruktur och behov. åtgärder för att öka frisktalen i kommunen. samordning och rationaliseringar när det gäller t.ex. fastighetsskötsel inom den kommunala verksamheten. att en modern kommun använder modern teknik. Totalt räknar vi med att dessa åtgärder ska ge besparingar på cirka 20 miljoner kronor 2005 (se nedan). Där utöver ger vi koncernledningsgruppen i uppdrag att i höst presentera förslag till ytterligare insatser för effektivisering och samordning till en kostnadssänkning motsvarande 15 miljoner kronor och ökar avkastningen på kommunens bolag med 5 Mkr. Nämndsövergripande direktiv och inriktningar Från och med 2004 införs en ny ekonomisk process enligt beslut i kommunfullmäktig i januari 2004. Det budgetunderlag som nämnderna inlämnat inför upprättandet av budget 2005 har bearbetats i ekonomiberedningen och utmynnat i ett budgetförslag som fastställs i kommunfullmäktige i juni 2004. Budgetförslaget kopplas till direktiv och eventuella resultatmål. Under hösten arbetar nämnderna med detaljbudgeten som ska vara beslutad av nämnden före årsskiftet och delges kommunstyrelsen. Vi återställer och skapar balans i ekonomin 2005 visar ett positivt resultat om 33,4 Mkr. Resultatet 2003 var dock negativt och enligt lagens balanskrav har kommunen att inarbeta det negativa resultatet, - 33 mkr, senast vid utgången av 2005. Även budgetåret 2006 förväntas ett positivt resultat. Däremot visar prognos 1 för 2004 ett relativt stort negativt resultat. Eventuellt underskott från 2004 skall inarbetas senast vid utgången av 2006. Om dessa förväntningar uppfylls kommer kommunen att ha återställt och skapat balans i ekonomin. Dessutom har arbetet med besparingar och effektiviseringar lett till en sänkt kostnadsnivå vilket skapar positiva framtidsutsikter. Följande direktiv, inriktningar och kommentarer är ett stöd till förvaltningarna i sitt arbete med upprättandet av detaljbudgetarna. Det är också en förutsättning för att kommunens totalbudget ska kunna balanseras under de givna budgetförutsättningarna. Det arbete som pågått under 2004 med att utveckla framtagande av nyckeltal för förvaltningarna skall fortsätta för att skapa förutsättningar för att jämföra oss med oss själva över tiden samt med andra kommuner som ligger långt framme. De nämnder som i budgeten tillåts ianspråkta överskott 2005 får endast göra detta under förutsättning att de totala medlen 2004-12-31 är tillräckligt stora för att täcka detta Ianspråkstagande. Effekten av övergripande besparingar läggs ut på respektive nämnd som reducerade skattemedel. (Till exempel; Centralisering av fakturahantering och löneadministration, samordning av IT, ärende och dokumenthanteringssystem m.m.) Kommunens målsättning och strävan är att som en attraktiv arbetsgivare kunna erbjuda heltider till de anställda som så önskar. Undantag skall dock kunna göras i syfte att uppnå en ekonomi i balans. 4 (7)
Arbetet med taxejusteringar skall så långt möjligt löpa parallellt med budgetarbetet för bättre intäktsberäkningar och för att ge helårseffekter. Principiellt viktiga taxförändringar och större nivåjusteringar över index skall behandlas av kommunfullmäktige Det pågående utredningsarbetet kring den framtida förvaltningen och skötseln av kommunens fastigheter bör påskyndas. Inriktningen bör vara att åstadkomma ett hyresgäst - hyresvärd förhållande. Nämndsspecifika direktiv och kommentarer Plan- och miljönämnd GIS-verksamheten ska finansieras genom särskild GIS-användareavgift. Nämnd för teknik och service Örnsköldsviks kommun arbetar i projektet Uthållig kommun som ett led i arbetet med att skapa en hållbar utveckling. Av investeringsutrymmet 2005 används därför 14 Mkr till energibesparande investeringar och energiomställning i fastigheter. Dessa investeringar skall prioriteras under 2005 för att långsiktigt sänka driftkostnaderna. Kapitalkostnaderna för Resecentrum C resp. Husum, ingår i befintlig ram 2005 för Nämnd för teknik och service. Kapitalkostnaderna för Själevads Prästbord 1:133 ingår också i befintlig ram. Nämnden kommer att kompenseras för drift och kapitalkostnader om 1,4 mkr för infrastrukturen vid ett Arenabygge. Humanistisk nämnd Under hösten 2004 skall vuxenutbildningens organisatoriska hemvist utredas. Vidare ska en helhetsbedömning göras avseende huvudmannaansvaret för verksamhetsområdet inom de tre enheter som idag handhar vuxenutbildningsfrågor. Kultur- och fritidsnämnd Barn och ungdomsverksamhet skall prioriteras tydligt och drogförebyggande arbete uppmuntras. Kultur- och fritidsnämnd fortsätter arbetet med att tillgängligöra kulturen för fler. Kapitalkostnaden för Konstgräs på Skyttis IP ingår inom tilldelad ram för 2005. 5 (7)
Kultur- och fritidsnämnd kompenseras för driftkostnadseffekter vid ett Arenabygge och vid en ombyggnad av Kempis. Kommunstyrelsen - Kommunledningskontor Kommunledningskontoret har en viktig uppgift i att leda och driva förändringsarbetet avseende övergripande effektivisering av administrationen, som i huvudsak kommer att beröra de olika nämnderna. Projektet Steget Före spelar en viktig roll i arbetet med att öka frisktalet En särskild investeringsbudget för att öka frisktalen kommer att presenteras under hösten 2004. - Räddningstjänst Räddningstjänsten fortsätter arbetet med att öka säkerheten och förebygga risker. I befintlig räddningsstation kommer om- och tillbyggnad att göras för att utveckla TRYGGHETENS HUS i centrum. Barn- och utbildningsnämnd Utveckling av Projektet S3B fortsätter och kompensation för kapitalkostnader kommer att ges. Investeringskalkyler skall godkännas av kommunfullmäktige innan projektstart Barn- och utbildningsnämnd skall noga pröva och lägga ytterligare förslag till åtgärder mot bakgrund av skollokalsutredningen. Omsorgsnämnd Med anledning av rådande osäkerheter kring etablering av äldrecentrum kan ej fördelning av kostnader mellan åren redovisas. Vid byggandet är avsikten att kapitalkostnader och delar av driftkostnader kommer att täckas i nämndens ramtilldelning. Investeringskalkyler ska godkännas av kommunfullmäktige innan projektstart Omsorgsnämnden kompenseras för inventarie- och driftkostnader för Björkhem inom tilldelad ram 2005 Omsorgsnämnden kompenseras för korttidsboenden och LSS i ramen 2006 och 2007 I den äldreboendeutredning Kommunfullmäktige beslutat om uttalas att antalet platser i särskilda boenden 2013 ska vara det samma som beslutsåret 2003. Utvecklingen av det omställningsarbete som nu äger rum inom Omsorgsnämnden kan leda till att detta beslut kan ompröva med anledning av ett lägre plats behov. UTDELADE UPPDRAG Koncernledningsgruppen uppdras att redovisa förslag på besparingar motsvarande ytterligare 15 Mkr till arbetsutskottet 28 september. Samordning av kök och transporter, gemensam försäkringsupphandling med andra kommuner, nytt ärende och dokumenthanteringssystem är exempel på områden som ytterligare kan effektiviseras. Ansträngningarna för att utveckla samverkan mellan nämnder och förvaltningar, landsting och andra kommuner för att ge samordningsvinster bör öka. Kommunledningskontoret uppdras att utarbeta riktlinjer för beslutsnivåer avseende taxor och avgifter. Kommundirektören uppdras att leda arbetet med de övergripande besparingarna under hösten 2004. Elvy Söderström (s) Kommunstyrelsens ordförande 6 (7)
Bilaga 1. Förslag till åtgärder Förslag till åtgärder 2005 2006 2007 Centralisering lev.fakturor/ elektronisk hantering + 5 + 10 +10 Upphandling + 1,5 + 1,5 + 1,5 Samordnad IT-verksamhet/telefoni + 3 + 3 + 3 Effektivisering löneadministration + 2,5 + 2,5 + 2,5 Samordnad fastighetsskötsel/färre kvm, skollokalsutredningen + 3 + 7 + 10 Ökade frisktal + 5 + 7 + 10 Summa + 20 Mkr + 30 Mkr + 36 Mkr Ytterligare resultatförändringar 2005 2006 2007 Plan- och miljönämnd - 0,6-0,6-0,6 - Ianspråkta överskott + 0,3 Nämnd för teknik och service - 3,6-3,6-3,6 - Ianspråkta överskott + 1,2 Humanistisk nämnd + 4,0 + 3,5 +3,0 - Inarbetade underskott - 1,5-1,0-1,0 Kultur- och fritidsnämnd - 1,5-1,5-1,5 - Ianspråkta överskott + 0,3 Kommunstyrelse - 2,9-2,1-3,0 - Kommunledningskontoret - 1,6-1,6-2,5 - Ianspråkta överskott + 2,2 - Räddningstjänsten - 1,3-0,5-0,5 - Ianspråkta överskott +0,5 Barn- och utbildningsnämnd - 8,5-8,5-8,5 - Ianspråkta överskott + 4,4 Omsorgsnämnd + 7,5 + 12,0 + 12,0 - Inarbetande av underskott - 2,6-2,0-4,0 Summa 0,8 Mkr 5,9 Mkr 7,2 Mkr Koncernledningsgruppen får i uppdrag att i höst presentera förslag på ytterligare åtgärder för att sänka kostnaderna och öka eventuella intäkter med sammanlagt 15 miljoner från 2005 och framåt. Förslagen skall presenteras senast sept 2004. Med ökat krav på bolagen med 5 Mkr blir resultatet Totalt 33,4 Mkr 18,6 Mkr 21,5 Mkr 7 (7)