FRÅGEFORMULÄR 1 (16) Länsstyrelsernas återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärdsprogrammet Nedan följer ett antal frågor att besvara för respektive åtgärd i vattenmyndigheternas åtgärdsprogram. Frågorna ska besvaras i detta dokument och skickas digitalt till vattenmyndigheterna senast den 28 februari 2012 via e-postadressen vattenmyndigheten.kalmar@lansstyrelsen.se Länsstyrelse: Kalmar Åtgärd 28 28. Länsstyrelserna behöver göra en översyn och vid behov verka för omprövning av befintliga tillståndspliktiga verksamheter, enligt 9 och 11 kap. miljöbalken, vilka kan ha en inverkan på vattenmiljön, särskilt i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. A) Har länsstyrelserna påbörjat arbetet med översyn av tillståndspliktiga verksamheter enligt 9 kap miljöbalken enligt åtgärdspunkt 28? Ja Nej Hur sker arbetet utifrån ett avrinningsperspektiv? Se nedan under b. B) Finns det en plan för framtida arbetet med översyn av tillståndspliktiga verksamheter enligt 9 kap miljöbalken enligt åtgärdspunkt 28? Ja Nej Hur sker arbetet/planeringen på länsstyrelsen? Hur integreras detta i verksamhetsplaneringen? Hur sker det tvärsektoriella arbetet? Arbetet 2012 fokuserar på att identifiera verksamheter utifrån avrinningsområden och påverkan på vattenförekomst. Med detta som underlag kommer en prioritering och planering av eventuella omprövningar att göras. Tidsplanen för detta är osäker och rättspraxis inom området ger dåligt underlag för när och om vi får stöd i domstolen vid
föreläggande om omprövning av verksamheter utifrån påverkan på MKN-vatten. 2 (16)
3 (16) C) Har länsstyrelserna påbörjat arbetet med översyn av tillståndspliktiga verksamheter enligt 11 kap miljöbalken enligt åtgärdspunkt 28? Ja Nej Hur sker arbetet utifrån ett avrinningsperspektiv? Arbetet kommer 2012 att fokusera på att sammanställa alla tillståndpliktiga verksamheter. Nästa steg blir att dela in dem i avrinningsområden och påverkansgrad för att senare kunna prioritera eventuella verksamheter som måste omprövas. D) Finns det en plan för framtida arbetet med översyn av tillståndspliktiga verksamheter enligt 11 kap miljöbalken enligt åtgärdspunkt 28? Ja Nej Hur sker arbetet/planeringen på länsstyrelsen? Hur integreras detta i verksamhetsplaneringen? Hur sker det tvärsektoriella arbetet? Se punkt c. E) Uppskatta åtgärdens genomförande vid slutet av 2012? Åtgärden är: Inte påbörjad Pågående Färdigställd G) Ev. kommentarer till åtgärd 28: Rättspraxis inom områdena ger dåligt underlag för när och om vi får stöd i domstolen vid föreläggande om omprövning av verksamheter utifrån påverkan på MKN-vatten. Detta gör eventuella framtida planer osäkra i tid eftersom ompröviningsprocesser riskerar att bli långa.
4 (16) Åtgärd 29 29. Länsstyrelserna behöver säkerställa att verksamhetsutövare genomför nödvändig egenkontroll och har de kontrollprogram som behövs för att möjliggöra en bedömning av verksamhetens inverkan på ekologisk, kemisk och kvantitativ status i vattenförekomster. A) Har länsstyrelsen under året ställt krav på befintliga egenkontrollprogram (inklusive samordnad recipientkontroll) på verksamheter som inverkar på ekologisk, kemisk och kvantitativ status i vattenförekomster. Ja Nej Vi håller just nu på att kartlägga verksamheter utifrån avrinningsområden och påverkan på vattenförekomster. När detta är klart kommer vi att ha ett underlag för att titta vidare på frågan om verksamheterna behöver utöka sina egenkontrollprogram. B) Har länsstyrelserna tagit fram en strategi eller liknande för arbetet med egenkontrollprogram så att dessa anpassas till verksamhetens inverkan på ekologisk, kemisk och kvantitativ status i vattenförekomster? Ja Nej Arbete pågår med bland annat ett projek om samordnad recipientkotroll. Vad det gäller vattenverksamheter så arbetar Miljösamverkan Sverige med att ta fram ett underlag för egenkontroll för dessa verksamheter. Länsstyrelsen avvaktar resultatet av detta arbete. C) Har länsstyrelsen anpassat/planerat sin tillsyn och tillsynsvägledning för att möjliggöra en bedömning av verksamhetens inverkan på ekologisk, kemisk och kvantitativ status i vattenförekomster. Ja Nej Länsstyrelsen har arbetat med tillsynsvägledning genom delta och stödja projekt i Miljösamverkan sydost. Under 2011 har ett projekt under miljösamverkan arbetat med projektet Vattendirektivet där ""Tillsyn av miljöfarliga verksamheter och förorenade områden som kan påverka vattenförekomst eller övrigt vatten" varit en del. Länsstyrelsen
5 (16) har också tagit fram en lathund för bedömning av påverkan på vattenförekomst. Denna används vid prövning och tillsynsärenden av både vatten- och miljöfarlig verksamet. D) Uppskatta åtgärdens genomförande vid slutet av 2012? Åtgärden är: Inte påbörjad Pågående Färdigställd E) Ev. kommentarer till åtgärd 29: Åtgärd 30 30. Länsstyrelserna behöver upprätta en plan för sitt åtgärdsarbete med prioritering av avrinningsområden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. A) Har länsstyrelsen påbörjat arbetet med att upprättat en plan för prioritering av avrinningsområde? Ja Om ja. Hur sker arbetet/planeringen på länsstyrelsen? Hur integreras detta i verksamhetsplaneringen? Hur sker det tvärsektoriella arbetet? Arbetet påbörjades under 2011 i form av ett utkast till "Plan för vattenrelaterat åtgärdsarbete på Länsstyrelsen i Kalmar län 2010-2015 - med prioritering av avrinningsområden med vattenvattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller kemisk status". Utkastet är förankrat hos länsledning och avdelningschefer och planen ska vara ett underlag vid verksamhetsplanering och följas upp vid ordinarie verksamhetsuppföljning. Ansvaret för att integrera arbetet i VP ligger primärt på respektive enhetschef. Målsättningen är att planen ska kompletteras under våren 2012. Planen är strukturerad utifrån miljöproblem. För respektive miljöproblem presenteras en översiktlig bild av tillståndet, krav som behöver uppfyllas enligt vattenförvaltningen och andra styrande dokument, tillgängliga resurser, bedömning av hur pågående och planerad verksamhet kommer att påverkas av Åtgärdsprogram för Södra Östersjön 2009-2015 samt en handlingsplan. Tvärsektoriellt arbete är en förutsättning för att kunna färdigställa planen och genomföra det fortsatta åtgärdsarbetet inklusive prioritering mellan åtgärder. I syfte att möjliggöra detta är huvudansvaret för de olika miljöproblemen fördelat mellan enheterna, vilket också specificeras i planen. Vidare har det utsetts ansvariga kontaktpersoner som tillsammans med berörda chefer och övriga deltagande enheter ska driva det fortsatta arbetet med planen. Ett viktigt arbete som återstår i planen för vattenrelaterat arbete är att analysera och prioritera åtgärdsförslag
6 (16) framarbetade inom vattenförvaltningen med åtgärder som syftar till att uppfylla Länsstyrelsens övriga verksamhetsmål såsom miljömål och tillsynsmål etc. Förutom utkast till Plan för vattenrelaterat arbete ser Länsstyrelsen att de underlagsdokument för åtgärdsprogram som tas fram under 2012-2013 är betydelsefulla underlag för prioritering på vattenförekomst- och avrinningsområdesnivå. Under 2010-2011 har Länsstyrelsen förberett arbetet med underlagsdokument i form av framtagande av GIS-skikt med fokus på påverkan. Nej Om nej. Hur planerar länsstyrelsen i så fall för genomförandet av åtgärden? B) Hur har länsstyrelsen arbetat med åtgärden utifrån ett avrinningsperspektiv, dvs hur har arbetet gjorts och planerats att göra med angränsande län? Samarbete med angränsande län utifrån ett HARO-perspektiv sker kontinuerligt genom distriktets kompetensnätverk i sakfrågor (t ex övergödning, försurning och fysisk påverkan) samt genom pilotprojekten Alsterån i balans och Underlagsdokument för Emån. Även arbetet inom vattenråden sker utifrån ett tydligt avrinningsperspektiv. Då många vattenråd är länsöverskridande sker ett naturligt samarbete mellan länen i dessa frågor. I övrigt anser länsstyrelsen att underlag för åtgärdsprogram blir det viktigaste redskapet för ett länsöverskridande arbete utifrån ett avrinningsperspektiv. Framtagandet av underlagsdokument för Emån har visat på vikten av dialog mellan länen då det är en utmaning att sammanställa och visa lokal påverkansdata från olika källor och i olika format i ett avrinningsperspektiv. Det är viktigt att inte underskatta tidsåtgången för detta arbete. Vad gäller åtgärder är det relativt enkelt att arbeta utifrån ett avrinningsperspektiv i syfte att minska miljöproblem i inlandsvattnet. För miljöproblem i kustvattnet anser Länsstyrelsen att det i vissa fall kräver en analys på en större geografiskt nivå i syfte att genomföra kostnadseffektiva åtgärder för kustvattnet som helhet, speciellt gällande utsläpp av näringsämnen och förorenande ämnen som påverkar kemisk status. C) Uppskatta åtgärdens genomförande vid slutet av 2012? Åtgärden är: Inte påbörjad
7 (16) Pågående Färdigställd D) Ev. kommentarer till åtgärd 30: Länsstyrelsen efterfrågar ett samlat grepp från Vattenmyndigheten gällande analyser för kostnadseffektiva åtgärder för kustvattnet.
8 (16) Åtgärd 31 31. Länsstyrelserna behöver i sitt arbete med att åtgärda föroreningsskadade mark och vattenområden, särskilt prioritera de områden som läcker prioriterade ämnen eller särskilt förorenande ämnen, till de vattenförekomster som därför inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. A) Hur arbetar eller avser länsstyrelsen att arbeta med att åtgärda föroreningsskadade mark och vattenområden, särskilt prioritera de områden som läcker prioriterade ämnen eller särskilt förorenande ämnen, till de vattenförekomster som därför inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status Hur integreras detta arbete i verksamhetsplaneringen? Hur sker det tvärsektoriella arbetet? Arbetet med efterbehandling av förorenade områden beskrivs i Länsstyrelsens regionala program. Programmet uppdateras årligen och senaste upplagan är daterad 2011-10-27 och avser åren 2012 till 2014. I programmet finns redovisning av områden som undersökts eller åtgärdats och ett program för de närmaste tre åren för inventering, undersökningar och åtgärder. Utgångspunkterna för prioritering av åtgärdsobjekt är dels den riskklassning som görs efter inventeringsskedet av de 80-talet branscher som listas i Naturvårdsverkets kvalitetsmanual för efterbehandling, dels utifrån ett antal kriterier som Naturvårdsverket listat i kvalitetsmanualen. Riskklassningen grundas på en sammanvägning av föroreningens farlighet, föroreningsnivån, spridningsförutsättningar samt påverkansområdets känslighet och skyddsvärde. För att ett område ska prioriteras enligt Naturvårdsverkets kriterier för eventuell statlig finansiering ska det innebära ett akut och allvarligt hot mot människors hälsa, mot naturområden med stora skyddsvärden eller mot betydande vattenförsörjningsintressen. Objekt ska väljas om de innehåller skadliga halter av föroreningar vilka på grund av bedömd hälso- eller miljöfarlighet har hög prioritet i miljöarbetet och om de riskerar att spridas till omgivningen. De vattenförekomster som inte uppnår god status i länet beskrivs i regionala programmet för efterbehandling. Samtliga vattenförekomster av inlandsvatten har koppling till prioriterade förorenade områden. Förekomsterna är sju till antalet och i sydvästra delen av länet utgörs dessa av fyra vattendrag som har höga halter av kadmium eller bly i sediment till följd av påverkan från glasbruken. För Emån är de höga kadmiumhalterna en följd av tillverkningen av ackumulatorer i Fliseryd. I Hulingen är det blyhalterna i sedimenten som är förhöjda till följd av samma bransch och där är även kvicksilverpåverkan från den tidigare pappersindustrin tydlig. I Tjursbosjön har blyhalterna i sediment konstaterats vara för höga. Det är dock främst påverkan från koppar som var skälet till att de uppströms
9 (16) liggande Gladhammars gruvor åtgärdats under år 2011. Statusklassning har i samtliga fallen skett utifrån de provtagningar som skett av främst sediment i efterbehandlingsprojekten. För kustvattenförekomsterna förbereds omfattande efterbehandlingsåtgärder i Oskarshamns hamnbassäng. Här är halterna av kadmium, bly och tributyltenn för höga enligt gjord statusklassning. Föroreningarna har ursprung främst från framställning av koppar och från batteritillverkning. Objektet har länge konstaterats vara en av de största källorna för spridning av tungmetaller till Östersjön. När det gäller vattenförekomst som riskerar att ej uppnå god status enligt påverkansanalysen har integreringen inte kommit lika långt. I samband med inventeringsfasen av respektive bransch sker dock en omfattande datainsamling av påverkansområdet varav sökning i VISS om de miljöproblem som en eventuell vattenförekomst bedömts ha ingår. Länsstyrelsen prioriterar sammanfattningsvis arbetet med undersökning och åtgärd av objekt som har påverkan på såväl ytvatten som grundvattenförekomster. Arbetet integreras i verksamhetsplaneringen genom att arbetet med åtgärder vid förorenade områden ingår i "Plan för vattenrelaterat åtgärdsarbete på Länsstyrelsen i Kalmar län 2010-2015. Arbetsuppgifterna utförs främst på miljöenheten. Arbetet med förorenade områden förutsätter ett tvärsektoriellt arbete. Ofta har nedlagda industrier kulturhistoriska värden som värderas inom utredningsfasen och som dokumenteras vid åtgärdsfasen. Även under inventeringsskedet är industrihistoriken från kulturmiljö viktig. Med rättsenheten sker dialog för avgörande om någon ansvarig finns för åtgärderna. Många efterbehandlingsprojekt initieras i samband med exploaritering och kopplas därmed till planfrågor. Med beredningssekretariatet sker utbyte av vattendata och av vattenförekomsternas skyddsvärde och med naturvården bedömningar av påverkansområdenas skyddsvärden.
10 (16) B) Hur har länsstyrelsen arbetat med åtgärden utifrån ett avrinningsperspektiv, dvs hur har arbetet gjorts och planerats att göra med angränsande län? När det gäller undersökningar vid vattenförekomsterna i Glasriket har samarbete skett med Kronobergs län. Inom avrinningsområdena för Lyckeby- och Alsterån finns prioriterade glasbruksobjekt och förorenade sediment i båda länen. När det gällt åtgärder i Emån har samarbete skett främst genom tillsynsinsatser då den förorenade industrin funnits i Jönköpings län medan de förorenade sedimenten återfunnits i Kalmar län. För projekten i Emån gäller generellt att Emåförbundet funnits med som projektstöd. Annars har arbetet varit objektstyrt som när t ex potentiella efterbehandlingsobjekt funnits i anslutning till Stångån i Östergötlands län har kontakter skett med länsstyrelsen i Kalmar. Utöver personliga kontakter genomförs också årliga träffar med EBH-handläggarna i sydlänen där tillfällen ges för informationsutbyte med grannlänen. C) Uppskatta åtgärdens genomförande vid slutet av 2012? Åtgärden är: Inte påbörjad Pågående Färdigställd D) Ev. kommentarer till åtgärd 31: Prioriterande för åtgärder är inte enbart uppmätta halter i recipienten och om de är i nivå med MKN. För t.ex. kvicksilver är det också fråga om processer som styr biotillgänglighet (metylering). Det måste också sägas att haltnivåerna för Hg i biota är väl lågt satta då i princip alla sjöar och vattendrag i Småland klassas ha ej god kemisk status. När det å andra sidan gäller te x halter av tungmetaller så är haltnivåerna väl högt satta. Ser man t ex till Emåns halter av Cd så ser man vid en jämförelse med landets alla övriga vattendrag i PMK programmet att Emån ligger i en egen klass med halter nära 60 ng/l medan övriga ligger runt 20. Haltkrieriet för Cd ligger en god bit över detta, 80 ng/l. Vi väljer att arbeta med Cd i Emån ändå därför att det blir en stor källa till Kalmarsund. Ett stöd är de haltkriterier som tagits fram för sedimenthalter och som utgör grund för gjord statusklassning. Detsamma gäller för glasbruksåarna.
11 (16) Åtgärd 15 15. Statens Jordbruksverk och länsstyrelserna behöver prioritera sin rådgivning inom miljöområdet i ett avrinningsområdesperspektiv till jordbruksföretag inom områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. A) Hur prioriterar länsstyrelsen sin rådgivning till jordbruksföretag inom områden med vattenförekomster som inte uppnår eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status? Länsstyrelsen samordnar miljöprojektet Greppa Näringen. I länet finns ca 600 aktiva medlemmar och de flesta har sedan 2003, fått flera rådgivningar inom olika områden t ex växtnäring, växtskydd, våtmarker, utfodring och byggplanering. Medlemmarna finns jämnt utspridda i länet men eftersom projektet vänder sig till en målgrupp som har mer 25 djurenheter eller 50 ha så är det medelstora och större gårdar som är anslutna. På senare år har projektet i sin specifikation av verksamheten angivit att rådgivning ska ske i avrinningsområden med vattenförekomster som inte uppnår god status. Det finns även ett koncept framtaget för hur arbetet i avrinningsområdet ska genomföras. Under 2011 har vattendragsträffar genomförts i 7 olika avrinningsområden inom ramen för Greppa Näringen. Det har varit kvällsträffar med syfte att informera om vattendragens statusklassning, vattenförvaltningen, åtgärder och eventuella stöd som kan sökas för att genomföra åtgärder. Fler vattendragsträffar kommer att genomföras av externa aktörer under 2012 i avrinningsområden som inte uppnår god status med avseende på växtnäring. Länsstyrelsen kommer även i egen regi att ordna informationsträffar med efterföljande enskild rådgivning till lantbrukare. Ett mer koncentrerat arbetssätt i utpekade avrinningsområden kommer att utarbetas under 2012. Syftet är att att bilda vattendragsgupper bestående av lantbrukare i området. Målet är att åtgärder ska genomföras på frivillig basis dels med hjälp av den enskilda rådgivningen och dels genom diskussion inom gruppen där den lokala kunskapen om vattenförekomsten finns och där optimala åtgärder i jorbruket tas fram. Länsstyrelsen kommer också att ha uppsökande verksamhet med inriktning mot anläggning och restaurering av våtmarker. Även detta jobb kommer att inriktas mot vattenförekomster som inte uppnår god status med avseende på fosfor och bör även samordnas med rådgivningen i Greppa Näringen. B) Hur ser samverkan med Jordbruksverket ut för att genomföra åtgärden? Beskriv kortfattat:
12 (16) Greppa Näringen har centralt genomfört utbildningar för rådgivare i syfte att utbyta erfarenhet av vattendragsarbete som Länsstyrelsen i Kalmar län har deltagit i. Jordbruksverket kommer också att bistå med samordning av "goda exempel" på vattendragsarbete i olika län för att underlätta upphandling och medverka till att bra och effektiva arbetssätt utabetas. C) Uppskatta åtgärdens genomförande vid slutet av 2012? Åtgärden är: Inte påbörjad Pågående Färdigställd D) Ev. kommentarer till åtgärd 15:
13 (16) Åtgärd 17 17. Statens Jordbruksverk och länsstyrelserna behöver, efter samråd med Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen, prioritera sina insatser för att minska riskerna med och användningen av växtskyddsmedel i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. A) Hur prioriterar länsstyrelsen sina insatser för att minska riskerna med och användningen av växtskyddsmedel i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status? Länsstyrelsen genomför årligen behörighetsutbildning för lantbrukare som hanterar kemiska bekämpningsmedel. Det är dels endagars fortbildningskurser för lantbrukare som har behörighet samt 4-dagars grundkurs för nybörjare. Målet med dessa kurser är att öka riskmedvetandet vid hanteringen av kemiska bekämpningsmedel och stort fokus läggs på information om skydd av vatten. Lantbrukare kan ta del av information om optimal användning av växtskyddsmedel vid t ex fältvandringar och demostrationsodlingar som anordnas av Greppa Näringen. I dagsläget görs ingen prioritering av insaterna utifrån vattenförekomsternas status utan grundas på lantbrukarnas efterfrågan. B) Hur ser samverkan med Jordbruksverket ut för att genomföra åtgärden? Jordbruksverket har ansvar för tillsynsvägledning i frågor som rör hantering av kemiska bekämpningmedel och genomför årligen fortbildningskurser för kursledare som håller i behörighetsutbildningar. Greppa Näringen genomför också utbildningar inom växtskyddsområdet och tar fram underlagsmaterial för att genomföra enskild rådgivning till lantbrukare. C) Hur ser samverkan ut med för åtgärden övriga berörda myndigheter (Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen). Länsstyrelsen genomförde 2011 en tillsynsvägledningsträff för kommunernas miljöinspektörer med fokus på kemiska bekämpningsmedels rörlighet. På denna träff informerade både Jordbruksverk, Kemikalieisnpektionen och Naturvårdsverket. På växtskyddsområdet kommer inom kort ny lagstiftning då direktivet om "Hållbart växtskydd" ska införlivas i svensk lagstiftning. D) Uppskatta åtgärdens genomförande vid slutet av 2012? Åtgärden är:
14 (16) Inte påbörjad Pågående Färdigställd E) Ev. kommentarer till åtgärd 17:
15 (16) Åtgärd 20 20. Riksantikvarieämbetet och länsstyrelserna behöver ta fram underlag för vilka vattenmiljöer och vattenanläggningar som har särskilt stort kulturmiljövärde i, eller i anslutning till, befintliga vattenförekomster där det behöver vidtas åtgärder i syfte att uppnå god ekologisk status eller god kemisk status.. A) Hur arbetar, eller avser länsstyrelsen att arbeta med att ta fram underlag för vilka vattenmiljöer och vattenanläggningar som har särskilt stort kulturmiljövärde i, eller i anslutning till, befintliga vattenförekomster där det behöver vidtas åtgärder i syfte att uppnå god ekologisk status eller god kemisk status? Länsstyrelsen Kalmar län deltar tillsammans med övriga länsstyrelser inom vattendistriktet i projektet "Kulturmiljö och vattenförvaltning - planeringsunderlag för Södra Östersjöns vattendistrikt" vars övergripande syfte är att effektivisera och kvalitetssäkra åtgärdsarbetet ur ett kulturmiljö- och vattenförvaltningsperspektiv. Målet är att sammanställa och förbättra planeringsunderlag för kulturmiljön. 2010 genomfördes delprojekt 1, en förstudie. Februari 2011- februari 2012 genomförs delprojekt 2, där länsstyrelserna sammanställer befintlig kunskap per huvudavrinningsområde/kustområde och ger förslag på prioritering av kunskapsuppbyggnad. Detta görs i form av s.k. kunskapsöversikter (rapporter med kartbilagor). Länsstyrelsen Kalmar län har huvudansvar för 12 sådana kunskapsöversikter. Preliminära resultat bekräftar tidigare bristanalyser och pekar på stora behov av kunskapsuppbyggnad. Inom projektet har flera workshops och möten hållits under året. Samverkan sker även med andra vattendistrikt. 2011 har även inneburit planering för delprojekt 3 vilket ska innefatta kunskapsuppbyggnad i fält utifrån hittillsvarande resultat i projektet. Delprojekt 3 är planerat som en flerårig satsning. Länsstyrelsen Kalmar har även tillsammans med Länsstyrelsen Västerbotten färdigställt rapporten "Kulturmiljöer vid sjöar och vattendrag - Hur användbara är kunskapsunderlagen för miljömålsuppföljning?" Resultaten från projektet visade bl.a att kulturmiljövårdens befintliga underlag är gamla och att innehållet i mycket liten utsträckning motsvarar den faktiska förekomsten av kulturmiljöer i och vid vatten. Kunskapen är särskilt dålig om den typ av miljöer som ofta berörs av åtgärder för biologisk återställning. Rapporten har spridits brett via seminarier och utskick till kulturmiljövårdssektorn men även till kommuner, berörda nationella myndigheter och miljömålsrådets ledamöter. Rapporten har även varit ett viktigt bidrag i diskussionerna om behoven och vikten av förnyade och uppdaterade kunskapsunderlag inom kulturmiljövården.
16 (16) B) Hur ser samverkan med Riksantikvarieämbetet ut för att genomföra åtgärden? Riksantikvarieämbetet medverkar i ovan nämnda projekts styrgrupp. Delprojekt 2 och delprojekt 3 (2012) medfinansieras av Riksantikvarieämbetet. Länsstyrelsen Kalmar medverkade även operativt i Riksantikvarieämbetets nationella seminarium om Åtgärd 20 den 20 oktober 2011. Länsstyrelsen Kalmar län har även tillsammans med kulturmiljökollegor i övriga vattendistrikt till Riksantikvarieämbetet överlämnat skriftliga förslag på angelägen kunskapsuppbyggnad i förhållande till åtgärd 20. C) Uppskatta åtgärdens genomförande vid slutet av 2012? Åtgärden är: Inte påbörjad Pågående Färdigställd D) Ev. kommentarer till åtgärd 20: Projektledaren för "Kulturmiljö och vattenförvaltning - planeringsunderlag för Södra Östersjöns vattendistrikt" är placerad på Länsstyrelsen Kalmar län. Delprojekt 2 finansieras av flera parter: Riksantikvarieämbetet, Vattenmyndigheten samt länsstyrelserna inom distriktet. Mängden vattenförekomster i länet som kräver åtgärder för att uppnå god status är väldigt många och resurserna för att tillgodose behoven av kulturmiljöunderlag motsvarar inte på långa vägar anspråken.