UTREDNING Ocabs arbetsordernummer: H7204381 Kund/beställares referensnummer: - Beställare: Eva Norrgård Vartoftagatan 9 11830 Stockholm Objektets adress: Ljungvägen 16 Sorundan Besiktningsdag: 2016-04-01 Handläggare: Ocab i Stockholm AB Avd. Byggnadsmiljö Jani Alavainio 0702-762 035 jani.alavainio@ocab.se 2
Innehållsförteckning NÄRVARANDE VID BESIKTNINGSTILLFÄLLET... 4 UPPDRAG... 4 LÄMNADE UPPLYSNINGAR... 4 OBJEKTSBESKRIVINING... 4 Skiss, stuga... 4 Skiss, grundläggning... 5 UTFÖRDA UNDERSÖKNINGAR... 6 UNDERSÖKNINGSSRESULTAT... 6 UTVÄNDIGT... 6 INVÄNDIGT... 7 Allmänt... 7 Sovrum 1... 8 Sovrum 2... 9 Mätresultat... 10 Materialprover... 10 BEDÖMNINGGRUNDER... 10 Allmänt om klorfenoler... 10 Allmänt om fukt och fukttransport... 10 Allmänt om mikrobiell påväxt... 11 BEDÖMNING... 11 FÖRBÄTTRINGSFÖRSLAG... 12 Utvändigt... 12 Invändigt... 12 Väggar... 12 Golv... 12 Övrigt... 12 3
NÄRVARANDE VID BESIKTNINGSTILLFÄLLET Jani Alavainio, Ocab Byggnadsmiljö Eva Norrgård och hennes man UPPDRAG Vidare teknisk utredning av inomhusmiljö. LÄMNADE UPPLYSNINGAR Luftprov har utförts i stugan av boende. Provresultat påvisar att det finns kloranisoler i inomhusluften, se separat rapport. Anticimex har utförd besiktning i stugan, se separat rapport. OBJEKTSBESKRIVINING Byggnadstyp: Enplans fritidshus Byggnadsår: 1967 Grundläggning: Stomme: Tak: Fasad: Värmesystem: Ventilationssystem: Betongbjälkar med träbjälklag Trä Sadeltak Stående träpanel Direktverkande el Självdrag Skiss, stuga PP1 Sovrum 1 Allrum Sovrum 3 Kök Sovrum 2 Entré Badrum PP2 4
Skiss, grundläggning Grönmarkerade linjer = betongbjälkar Öppen grund Öppen grund 5
UTFÖRDA UNDERSÖKNINGAR Okulär besiktning utvändigt och invändigt har utförts. Med okulär besiktning menas att syn, lukt, känsel och hörsel används. Fuktmätningar i trä har utförts med Bollman Hygrotest 6500. Principen för mätningen är att genom elektrisk konduktivitet med elektrod bestämma fuktkvoten genom att slå in metall stift i materialet. Fuktindikering har utförts med Protimeter mini. Instrumentet har två metallstift som förs in i materialet där resistansen mellan stiftens mäts. Fuktmätning i luft har utförts med Vaisala HUMICAP med mätprobe HMP44. Materialprov har tagits för mikoskopering på lab. (Se bifogat analysprotokoll från Eurofins Pegasuslab AB). Materialprover togs ut för subjektiv luktbedömning på luktneutral plats (Ocab kontor). Mätningar och provtagningar är stickprovsmässiga och momentana varpå skillnader på resultat beroende på årstid och fuktbelastning kan förekomma. UNDERSÖKNINGSSRESULTAT UTVÄNDIGT Växtlighet noterades invid fasad. Stuprännor ej ansluten till dagvattenbrunn eller stenkista. Regnvatten leds inte bort från husgrunden. Synliga skador på träpanel vid stupränna. Byggnaden står på tre stycken längsgående betongbjälkar, två på långsidorna och en i mitten av byggnaden. Ingen marktäckande diffusionsspärr noterades under byggnaden. Tjärpapp noterades mellan betongbjälkar och trä syll. Blindbotten består av brädor. Växtlighet invid fasad Skador på träpanel vid stupränna 6
Tjärpapp mellan betongbjälke och syll Blindbotten består av brädor Betongbjälke Vatten ur stuprör mynnar ut vid fasad INVÄNDIGT Allmänt Vid inträde i stugan upplevdes en subjektiv avvikande lukt av mikrobiell karaktär. Ytterväggskonstruktion vid inspektionshål, inifrån räknat: Tapet - masonitskiva träreglar isolering vindpapp träpanel. Golvkonstruktion räknat inifrån: Trägolv regelverk med mellanliggande isolering vindpapp brädor. Översiktsbild allrum. Sovrum 2 Översiktsbild allrum. Sovrum 1 7
Översiktsbild allrum mot entré Översiktsbild kök Sovrum 1 Via inspektionshål (PP1) i golvkonstruktionen noterades följande: Behandlat virke noterades i golv/vägg konstruktionen. Förhöjda luftfuktighetsvärden (RF) uppmättes i bjälklaget. En subjektiv avvikande lukt upplevdes från golvkonstruktionen/bjälklaget. Materialprov togs med från PP1 för subjektiv luktbedömning på luktneutral plats (OCAB kontor). Ingen synlig diffusionsspärr noterades i ytterväggen. Översiktsbild sovrum PP1 Behandlat virke i golv/vägg konstruktionen Förhöjda RF- värden i bjälklaget 8
Sovrum 2 Via inspektionshål (PP2) i golv/vägg konstruktionen noterades följande: Behandlat virke i golv/vägg konstruktionen. Förhöjda luftfuktighetsvärden (RF) uppmättes i bjälklaget. Förhöjda fuktkvotsvärden (FK) uppmättes i träkonstruktionen vid PP2. En subjektiv avvikande lukt upplevdes från golv/vägg konstruktionen. Materialprov togs med från PP2 för laboratorieanalys. Ingen synlig diffusionsspärr noterades i yttervägg. Översiktsbild sovrum 2 PP2 Förhöjda RF- värden i bjälklaget Förhöjda fuktkvotsvärden i träkonstruktion Behandlat virke i golv/vägg konstruktion vid (PP2) 9
MÄTRESULTAT Följande mätvärden uppmättes vid undersökningstillfället. Värden märkt med röd färg avser värden över generellt gränsvärde för mikrobiell aktivitet på organiska material. Mätplats RF [%] Temp [ 0 C] Daggpunkt [ 0 C] Ånghalt [g/m 3 ] Referens Uteluft 86,0 3,9 1,7 5,43 Inomhusluft 38,0 15,2 0,3 4,93 Bjälklaget (PP1) 75,3 5,4 1,2 5,26 Bjälklaget (PP2) 76,0 5,6 1,5 5,38 FK [%] Krypgrund Bjälklaget (PP1) 17,3 Bjälklaget (PP2) 17,5 Tabell 1 Uppmätta mätvärden MATERIALPROVER Följande materialprover togs för subjektiv luktkontroll på luktneutral plats. Provplats Material Subjektiv bedömning Yttemp [ 0 C] PP1 Mineralullsisolering Avvikande lukt (mikrobiell) PP1 Vindpapp Avvikande lukt (mikrobiell) PP2 Mineralullsisolering Avvikande lukt (mikrobiell) BEDÖMNINGGRUNDER Allmänt om klorfenoler Klorfenoler finns i äldre impregneringsmedel som användes fram till 70-talet. Dessa har en kemisk lukt vilken påminner om mikrobiell lukt (mögellukt). Då virke som är behandlat med klorfenoler och påverkas av fukt bildas kloranisoler. Kloranisoler kan även lukta starkt i små koncentrationer. Skälet till att man ifrån början har impregnerat virket är för att man visste att det kommer att vara utsatt för hög fuktighet. Allmänt om fukt och fukttransport All luft i och runt en konstruktion innehåller alltid en viss mängd fukt. Mängden vattenånga som luften kan bära och innehålla är beroende av luftens temperatur. RF (relativ fuktighet) är ett mått som används på hur mycket vattenånga som aktuell luft kan innehåller jämfört med den aktuella temperaturs mättnadsånghalt. Fuktinnehållet i ett trämaterial anges ofta som fuktkvot. FK (fuktkvoten) i ett trämaterial talar om hur mycket förångningsbart vatten det finns i trämaterialet i förhållande till torrvikten. För alla material finns ett samband mellan fuktkvoten och relativa fuktigheten i materialet vilket kan utläsas ur sorptionskurvan för respektive material. Detta innebär att t.ex. en träbit som befinner sig i jämvikt med luft med relativ fuktighet på 75 % får en fuktkvot på ca 17 %. 10
Fukttransporten till och från ett byggnadsmaterial och byggnadsdelar sker i huvudsak i två olika faser, ångfas och vätskefas. Fukttransport i ångfas till och från ett byggnadsmaterial kan delas in i två olika sätt konvektion eller ångdiffusion. Drivkraften för ångdiffusion är att naturlagarna ständigt strävar efter att alla olika förhållanden ska stå i jämvikt. Ångdiffusion, d.v.s. fuktvandring p.g.a. ånghaltskillnad över en konstruktion är en relativ långsam transportmekanism. Fukttransport genom konvektion däremot sker genom skillnader i lufttryck i en byggnad. Fukten transporteras i ångfas tillsammans med de luftrörelser som sker när det är skillnad i lufttryck mellan olika byggnadsdelar. Konvektion är ett snabbare sätt att transportera fukt och en större mängd fukt kan transporteras än vid diffusion. Fukttransport i vätskefas sker oftast genom kapillärsugning och sker i byggnadsmaterialets porsystem vilket innebär att vätska transporteras i porsystemet genom attraktionskrafter mellan porväggarna och vattnets ytspänning. Drivkraft för kapillärsugning kan också vara potentialskillnader i fuktkvoter där det blir en drivkraft att utjämna från hög fuktkvot till låg fuktkvot. Allmänt om mikrobiell påväxt Mikrobiell tillväxt/påväxt är ett samlingsnamn för mikroorganismer, bakterier och olika mögelsvampar. Fuktkrav för att mikrobiell aktivitet ska starta är när luftens relativfuktighet ligger över 70-75 %, vilket blir en fuktkvot i trä över 15-17 %. Temperaturområde för tillväxt är från ca 4 till ca 40 C. Den mikrobiella aktiviteten avtar med sjunkande temperatur vilket innebär att det tar längre tid att utveckla en mikrobiellaktivitet om temperaturen är låg. I tabellen A nedan anges kritiska fukttillstånd vid 20 C med avseende risk för mikrobiell tillväxt för några materialgrupper. som är vanligt förkommande i byggnader Materialgrupp Smutsade material 75 % Trä och träbaserade 75 % material Kartongklädda Gipsskivor Kritiskt fukttillstånd i RF 80-85 % Mineralullisolering 90-95 % Tabell A kritiska fuktnivåer Mögelsvampar växer ytligt på organiskt material (t.ex. trä) vissa är luktalstrande och flera är giftiga och bildar mykotoxiner. Mögelsvampar kan dock växa på oorganiskt material om det finns tillräckligt med organisk näring (smuts). Även om tillväxten har stannat upp vid en mikrobiell skada (t.ex. vid låg fuktighet) så kan luktämnen och mykotoxiner avgå ifrån skada och intilliggande konstruktioner. BEDÖMNING Utifrån utförda undersökningar, fuktmätningar, laboratorieanalys och subjektiv luktbedömningar av material från utförda provhål bedöms kontrollerade väggkonstruktioner vara fuktskadade samt lukt kontaminerade på grund av den behandlade syll konstruktionen. De uppkomna skadorna som har orsakats på grund av byggnadens konstruktion kan man anta att förhöjda och kritiska fuktvärden uppkommit relativt snart efter att fastigheten uppfördes. Då ingen synlig diffusionsspärr noterades vid PP2 i ytterväggarna kan detta leda till kondensfuktsskador inne i ytterväggskonstruktionen. Växtlighet och jord intill fasaden är inte att rekommendera då det ökar fuktbelastningen mot grunden. Regn och ytvatten leds inte bort från stugan vilket leder till att marken blir kraftigt uppfuktad vid regn och snösmältning samt att vatten och fukt även tränger in under stugan. 11
FÖRBÄTTRINGSFÖRSLAG UTVÄNDIGT För att förbättra grundens förutsättningar ur fuktsynpunkt bör takavrinningsystem förbättras så att regn och ytvatten leds bort från husgrunden. Allt organiskt material i grunden tas bort för att minimera risken att avvikande lukt kan tränga upp i konstruktionen och vidare in i vistelsezon. Marktäckning bör utföras med åldersbeständig plastfolie under stugan INVÄNDIGT Utifrån utförda undersökningar bör man sanera (riva/byta ut) stugans vägg och golvkonstruktioner från de material som i dagsläget har notertas kontaminerat av avvikande lukter (se tabell ovan samt laboratorierapport). Väggar Golv Ytterväggarna rivs och kasseras ut till bärande konstruktionsdelar i hela stugan Samtliga frilagda ytor som bärande träreglar och vindpapp dammsug rent från löst sittande organiskt material samt lukt behandlas med väteperoxid S Behandlad syll rivs Kontaminerad golvkonstruktionen närmast ytterväggar och syll rivs förutom bärande konstruktionsdelar Materialprov bör tas och analyseras på laboratorium Övrigt Allmänventilationen i stugan ses över och förbättras. Under friläggningen bör fortlöpande undersökningar utföras för att kunna bedöma hur mycket material som bör rivas. Vid osäkerhet bör provtagningar utföras med laboratorieanalys. Observara att ovan nämnda åtgärdsförslag endast är förbättringsåtgärder och inga garantier på att alla lukter helt försvinner. Vi ansvara heller inte för att angränsande material som ej är kontrollerade kan ha blivit luktsmittade (kontaminerade), detta gäller även lösören. Ocab i Stockholm AB Avd. Byggnadsmiljö Jani Alavainio 2016-04-19 Rapport granskad av Lars Jonsson, Ocab Byggnadsmiljö 12