Utländska företag: Nej till euron ger lägre investeringar

Utländska företag: Nej till euron ger lägre investeringar Jonas Frycklund Juni, 23 TEMO-undersökning om utlandsägda företags syn på eurons effekter

1 Innehåll Sid Sammanfattning 2 Inledning 3 Konsekvenser av Ja och Nej 4

2 Sammanfattning har gett TEMO i uppdrag att undersöka de utlandsägda företagens syn på eurons effekter. Intervjuer genomfördes med 15 utlandsägda företag med verksamhet i Sverige. Slutsatserna av undersökningen är att: Tre av fyra utlandsägda företag uppger att företagsklimatet och sju av tio att investeringsklimatet skulle bli bättre om Sverige inför euron. Fler än åtta av tio uppger att valutahanteringen skulle underlättas vid ett införande av euron, fyra av tio uppger att investeringsbesluten skulle underlättas och sju av tio att den ekonomiska utvärderingen och den finansiella rapporteringen skulle underlättas. Tre av tio utlandsägda företag uppger att deras investeringar i Sverige skulle bli större om Sverige inför euron. Något mer än var tredje företag anger att det skulle bli enklare för företaget att expandera och anställa nya medarbetare i Sverige om euron införs som valuta. Om det blir ett Nej till euron i höstens folkomröstning riskerar vi att gå miste om betydelsefulla investeringar. Forskning visar att Sverige på grund av utanförskapet har gått miste om investeringar på fem miljarder kronor per år, det motsvarar ett nytt pappersbruk varje år sedan 1999. Lägre investeringar vid ett Nej till euron riskerar att leda till färre jobb och lägre skatteintäkter. Nejsidans företrädare bör redovisa hur dessa förluster ska kompenseras.

3 Inledning Sverige är i allt högre grad en del av en integrerad världsekonomi. Vi kan inte längre på egen hand fatta politiska beslut utan att ta hänsyn till hur dessa tas emot i vår omvärld. En mycket stor del av de företag som bedriver verksamhet i Sverige har utländska ägare. Hur dessa företag utvecklas är av avgörande betydelse för sysselsättning, skatteintäkter och välfärd i vårt land. De utlandsägda företagen syns inte alltid i samhällsdebatten, men om vi blundar för deras betydelse så ökar riskerna för felsteg i den ekonomiska politiken. I höst avgörs en mycket viktig fråga för Sverige. Ska vi säga ja till att införa euron som valuta ska vi säga nej. Båda dessa alternativ behöver granskas och bedömas. Hittills har fokus legat på att granska Ja-alternativet, det finns meterlånga bokhyllor med utredningar och rapporter som beskriver vad ett Ja innebär. Nejsidans alternativ har dock i hög utsträckning undgått granskning. Men ett Nej är inte det samma som att allt blir vid det gamla. Ett Nej innebär också förändringar, ett Nej innebär också risker. Det är hög tid att även Nej-alternativet utsätts för samma utförliga granskning som Jaalternativet. I den här rapporten ser vi närmare på vad utlandsägda företag har att säga om höstens vägval. Uppgifterna i rapporten baserar sig på en undersökning som låtit TEMO genomföra bland 15 utlandsägda företag i Sverige. Intervjuerna genomfördes via telefon under tiden 21 27 maj. På företagen intervjuades VD, vice VD ekonomichefen, urvalet hämtades från SCB:s företagarregister.

4 Konsekvenser av Ja och Nej En övergripande fråga som ställdes till de utlandsägda företagen var hur ett införande av euron i Sverige skulle påverka företagsklimatet. Tre av fyra företag (75 procent) anser att företagsklimatet skulle bli bättre mycket bättre om euron infördes, diagram 1. Endast 2 procent trodde att ett nej skulle vara bättre för företagsklimatet. Diagram 1: Hur tror du att ett införande av euron i Sverige skulle påverka företagsklimatet? 7 6 64 5 4 3 2 1 11 bättre Bättre 22 2 2 Sämre Sämre Denna bild bekräftas om man frågar om investeringsklimatet. Nästa fråga som ställdes var hur ett införande av euron i Sverige skulle påverka investeringsklimatet. Drygt sju av tio företag (71 procent) svarade att det skulle bli mycket bättre bättre om euron infördes, diagram 2. Endast 1 procent trodde att ett nej skulle vara bättre för investeringsklimatet.

5 Diagram 2: Hur tror du att ett införande av euron i Sverige skulle påverka investeringsklimatet? 7 6 64 5 4 3 2 24 1 7 bättre Bättre 1 Sämre Sämre 4 För att få en inblick i vilka delar av företagets verksamhet som påverkas av ett Ja respektive Nej ställdes ett antal uppföljande frågor: Hur skulle ett införande av euron påverka följande för ert företag? De verksamhetsdelar som undersöktes var valutahanteringen, investeringsbeslut samt den ekonomiska utvärderingen och finansiella rapporteringen. Fler än åtta av tio företag (84 procent) menar att ett införande av euron skulle göra valutahanteringen mycket enklare enklare, diagram 3. Endast en procent uppger att euron skulle försvåra hanteringen.

6 Diagram 3: Hur skulle ett införande av euron påverka valutahanteringen för ert företag? 5 45 4 35 3 25 2 15 1 5 38 enklare 46 Enklare 13 1 1 Ofta hävdas i debatten att företagen redan nu har system för att hantera olika valutor. Särskilt borde detta gälla för utlandsägda företag som har verksamhet i flera olika länder. Därför kan man tycka att företagen inte borde uppleva valutahanteringen som ett problem. Men uppenbarligen är det något som företagen upplever som ett reellt hinder i den dagliga verksamheten. Hela 38 procent menar att valutahanteringen skulle bli mycket enklare med euron, vilket får betecknas som en oväntat hög siffra. Fyra av tio företag (4 procent) anger att ett införande av euron skulle göra investeringsbesluten mycket enklare enklare, diagram 4. Endast tre procent uppger att euron skulle försvåra investeringsbesluten.

7 Diagram 4: Hur skulle ett införande av euron påverka investeringsbesluten för ert företag? 6 5 56 4 3 35 2 1 5 enklare Enklare 3 1 Ej svar Två av tre företag (67 procent) menar att ett införande av euron skulle göra den ekonomiska utvärderingen och den finansiella rapporteringen mycket enklare enklare, diagram 5. Endast fyra procent hävdar att euron skulle försvåra utvärdering och rapportering.

8 Diagram 5: Hur skulle ett införande av euron påverka den ekonomiska utvärderingen och finansiella rapporteringen i ert företag? 5 45 4 35 3 25 2 15 1 5 21 enklare 46 Enklare 28 4 I nationalekonomisk debatt underskattar man som regel betydelsen av företagsinterna processer. Att så många företag pekar på att den ekonomiska utvärderingen och finansiella rapporteringen blir enklare med euron är intressant. Det kan ses som ett belägg för att traditionella nationalekonomiska teorier har misslyckats med att beskriva effekterna av en gemensam valuta. Om många aktörer upplever den ökade transparensen som en fördel i deras beslutsfattande kommer det att få genomslag. Om väsentliga affärsbeslut kan fattas inom ett valutaområde så blir besluten mer rationella. Något som har en positiv effekt på effektiviteten. Effekter som går långt utöver den så kallade pristransparensen. Ökad transparens inom företagen är ett minst lika intressant fenomen. Det är även viktigt att vi är medvetna om konsekvenserna för Sverige av de beslut som de utländska företagen fattar. En fråga som ställdes var: Hur skulle ert företags investeringar påverkas om Sverige inför euron som valuta? Tre av tio företag (28 procent) anger att deras investeringar kommer att bli betydligt något större om Sverige inför euron, diagram 6. Endast två procent tror att investeringarna blir mindre. Övriga anger att euron inte påverkar det egna företagets investeringar.

9 Diagram 6: Hur skulle ert företags investeringar påverkas om Sverige inför euron som valuta? 7 7 6 5 4 3 2 24 1 4 Betydligt större Något större Ingen påverkan 1 1 1 Något mindre Betydligt mindre Dessa resultat styrks av tidigare undersökningar som genomförts av Invest in Sweden Agency (ISA). ISA:s undersökning visade på något högre siffror, vilket troligen förklaras av att deras undersökning omfattade större företag. Det kan finnas flera förklaringar till att de utländska företagens investeringsbeslut påverkas negativt om det blir ett nej i höstens folkomröstning: Utländska företag med sin bas i euroområdet kan se det som negativt att investera utanför euroområdet och därmed dra på sig onödiga valutakursrisker för sina investeringar. Utländska företag med sin bas i USA och Japan kan se det som negativt att etablera sin europeiska verksamhet i ett land som står utanför euromarknaden. Vill man få access till euromarknaden genom en etablering är det bäst att göra det inom valutaområdet. Utländska företag är mer lättrörliga och mer känsliga för förändringar i det allmänna politiska klimatet. En nejseger i folkomröstningen kan ses som ett tecken på att Sverige är på väg i fel riktning, t ex i den ekonomiska politiken. Utländska beslutfattare kan då bedöma risknivån som förhöjd och styra sina investeringar bort från Sverige. Om investeringarna påverkas negativt av ett nej till euron så får det följdverkningar för jobben. Arbetslösheten har redan börjat gå upp under våren och ett nej till euron skulle ytterligare kunna spä på en sådan negativ utveckling. Mer än var tredje företag (35 procent) säger att deras möjlighet att expandera och anställa nya medarbetare i Sverige skulle bli mycket enklare enklare om Sverige inför euron, diagram 7. Endast en procent hävdar att det skulle bli svårare att expandera och anställa nya medarbetare med euron. Övriga företag uppger att euron inte påverkar i någondera riktning

1 Diagram 7: Hur skulle ert företags möjligheter att expandera och anställa nya medarbetare i Sverige påverkas om Sverige inför euron som valuta? 7 6 62 5 4 3 32 2 1 3 enklare Enklare 1 2 svårare När man frågar företagen om specifika expansionsplaner är det naturligt att de flesta anger ingen påverkan. Det kan exempelvis bero på att man inte har några sådana planer och då är det naturligt att svara så. Men det är ändå tydligt att en mycket stor del av företagen anger att ett nej till euron skulle få en negativ påverkan på investeringar och nyanställningar. Detta är något som givetvis får effekter på den svenska arbetsmarknaden. I en forskarstudie av Arturo Bris, Yrjö Koskinen och Mattias Nilsson (23) blev slutsatsen att företag i utanförländerna har investerat tre procent mindre av sina tillgångar än företag i euroländerna. Översatt till Sverige motsvarar detta fem miljarder kronor i lägre investeringar per år. För dessa fem miljarder hade Sverige kunnat få ett nytt pappersbruk ( annan motsvarande verksamhet) varje år sedan 1999. Investeringar som i sin tur hade lett till fler jobb och ökade skatteintäkter. Den här undersökningen om utländska företags syn på höstens folkomröstning visar på de risker som ett nej skulle innebära. Nejsidan har konsekvent avstått från att besvara det faktum att de ekonomiska argumenten för euron har stärkts under senare tid. Nu är det dags att de svarar: Hur ska vi hantera risken att investeringarna går nej vid ett Nej Hur ska vi hantera risken att utrikeshandeln utvecklas sämre vid ett Nej? Hur ska vi hantera risken att jobben blir färre med ett Nej? Hur ska vi hantera risken att det blir lägre skatteintäkter med ett Nej?