förutsättningar och mål

ÖP 2002 Tanums ommun 2 Vissa grundläggande förutsättningar och mål Kapitel 2 Vissa grundläggande förutsättningar och mål Tanums ommun allmänna drag Tanums ommun har en omväxlande, ri natur- och ulturmiljö och an besrivas som ett Bohuslän i miniatyr. Inom sina gränser rymmer ommunen alla de naturtyper som Bohuslän an visa upp. Den marina miljön är uni och ännetecnar ommunen tillsammans med andra vacra och värdefulla naturmiljöer. Landsapets historia speglas väl genom den mångfald av ulturmiljöer som finns inom ommungränsen. Tanums hällristningar, som har fått stor internationell uppmärsamhet, är bara en del av alla de unia ulturmiljöer ommunen rymmer, alltifrån ustens övärld och samhällsbyggen till utmarerna vid Kynnefjäll. Tanum har en lång ustlinje från Gerlesborg i söder till Galtö i norr. Fjordar och havsviar förlänger ustlinjen med åtsilliga mil. Utanför strandlinjen finns ett av den svensa ustens saltaste och renaste hav. Här utbreder sig särgården med sina öar och obbar. Hav och stränder locar många att njuta av Tanums ust. Vid usten dominerar slätpolerade berg med insprängda strandängar. Innanför ustremsan breder jordbrusbygden ut sig. Förr gav jordbruet, ofta i ombination med fiset, försörjningen till flertalet av bygdens männisor. Bebyggelsen ligger därför tätt intill bergssidorna, för att inte inräta på den odlingsbara jorden. Där flera dalgångar möts har större sammanhängande slätter bildats. I anslutning till slättlandsapet finns de välända hällristningsmiljöerna, vila tillom under bronsåldern när dessa slätter var täcta av vatten. I de östligaste delarna av ommunen dominerar sogslandsapet med mätiga bergspartier, sjöar och vattendrag och här finns stora fjällinande områden med myrmarer och små sogstjärnar. I öster finns ocså de långsträcta Bullaresjöarna i ett storslaget spricdalslandsap med en uppodlad bygd runtom. Tanum är Bohusläns till ytan största ommun, med en landyta på 909 m 2. Kommunen har drygt 12.000 invånare, vilet innebär en befolningstäthet på endast ca 13 invånare per m 2. Befolningstätheten är störst längs usten, glesare i jord- och sogsbrusområdena i inlandet och lägst längst i öster mellan Bullaresjöarna och gränsen mot Dalsland. Karatäristist för Tanum är det stora antalet små samhällsbildningar, varav de flesta ligger vid usten. Det har sin historisa bagrund i fisets utvecling, inte minst under de stora sillperioderna, samt i fratfartens och stenindustrins blomstringstid i slutet av 1800-talet och under 1900-talet. Samhällena i de inre delarna av ommunen har ofta utveclats ring vitiga nutpunter. Centralorten Tanumshede utveclades relativt sent till ommunens huvudort, från att tidigare varit en handelsplats mellan inlandet och usten. 9

2 Grundläggande förutsättningar och mål ÖP 2002 Tanums ommun Geologi Berggrunden inom ommunens västra delar utgörs av den relativt unga bohusgraniten, som återfinns utmed norra Bohusläns ust. Längs en diffus linje från Rabbalshede i söder till Tormosserödsfjället i norr går gränsen mot de i ommunens östra delar uppträdande äldre gnejserna, tillhörande den s Stora Le-Marstrandsformationen. Berget är genomdraget av djupa, maranta spricsystem, där framförallt de i nordsyd dominerar ommunens östra delar. Här representeras spricsystemen bl a av Bullaresjöarnas dalgång samt öster därom av Kynnefjäll med Kornsjöarnas spricsystem. Inom ommunens västra delar uppträder spricsystem i nordostsydväst samt nordväst-sydost mer frevent. Tillsammans med spricor i nord-syd är berggrunden här uppdelad i ett rutmönster med ur ustplatån brant uppsticande bergplintar. Spricdalarna, där större delen av ommunens odlingsmarer återfinns, är till största delen utfyllda av lera och andra finorniga jordarter. Kommunens västra del ingår ocså i vad som geologerna benämner västsveriges ala berg- och lerområde, medan ommunens östra delar, särsilt Kynnefjällsområdet, erbjuder en större variation när det gäller jordarter. Här finns såväl morän- och isälvsmaterial som torvjordar. Statisti och uppgifter om invånarantal, åldersstrutur, versamma företag etc i ommunen och för respetive ort finns att tillgå på ommunens ansli eller via ommunens hemsida: www.tanum.se. 10

ÖP 2002 Tanums ommun 2 Vissa grundläggande förutsättningar och mål Befolningsutvecling Befolningsutvecling 1990-2000 Folmängden i ommunen har varierat under hela 1990-talet, från att inledningsvis öa till att minsa. En uriosa är att folmängden för decenniets första- respetive sista år är identis, det vill säga 12 068 respetive 12 069 personer. Den högsta befolningsmängden under 1990-talet uppmättes den 31 december 1993, då befolningen uppgic till 12 443 personer. Från 1994 och framåt har befolningen minsat onstant. Det senaste årssiftet, d vs den 31 december 2000, marerade återigen ett trendbrott då befolningen öade med 36 personer. Vid årssiftet 2000/2001 uppgic befolningen till 12 105 personer. Figur 1 Befolningsutvecling 1990-2000 12500 Invånare 12400 12300 12200 12100 12000 11900 11800 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 År Inflyttnings- och födelsenetto Inflyttningsnettot har under 1990-talet i huvudsa varit positivt. Frånsett negativa nettotal 1994-1996 har nettot pendlat mellan +175 personer som mest (1990) och +10 personer som lägst (1997). Fördelat på åldrar finns det största positiva inflyttningsnettot i åldersintervallet 60-64 år (+140 personer), medan det största negativa nettot återfinns i åldersintervallet 20-24 år (-259 personer). Födelsenettot har i stort sett varit negativt under hela 1990-talet. Det lägsta nettotalet uppnåddes 1997 (-74 personer). Positivt födelsenetto har endast uppvisats vid två tillfällen, 1991 och 1992. Födelsenettot per den 31 december 2000 uppgic till -65, medan inflyttningsnettot uppgic till 104 personer. 11

2 Grundläggande förutsättningar och mål ÖP 2002 Tanums ommun Figur 2 Inflyttnings- och födelsenetto 200 150 100 Infl.netto Föd.netto Netto 50 0-50 -100 Ålderssammansättning I en diret jämförelse mellan 1990 och 2000 an vissa förändringar onstateras på olia ålderslasser. Förändringarna i ålderssammansättning, med utgångspunt från 5-årslasser, an utläsas i figur 3 nedan. Figur 3 Åldersgrupper fördelat på andel av befolningen 1990 och 2000 8 7 6 5 4 3 2 1 0 0-4 10-14 20-24 30-34 40-44 50-54 60-64 70-74 80-84 90-94 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 År Andel av befolningen (%) 1990 2000 Ålderslass Den största minsningen har sett i åldersgruppen 0-4 år (-310 personer). Andra åldersgrupper där antalet minsat relativt mycet är ungdomar i gymnasie- och högsoleåldern samt i åldersgruppen 65-69 år. 12

ÖP 2002 Tanums ommun 2 Vissa grundläggande förutsättningar och mål Den största öningen i absoluta tal uppvisar åldersgrupperna 50-54 år och 55-59 år. Andra åldersgrupper som uppvisar en relativt stor öning är barn i grundsoleålder, d v s åldrarna 5-9 år och 10-14 år. De ålderslasser med högst andel befolning är för närvarande 5-9, 10-14, 45-49 och 50-54 år. Dessa ålderslasser representerar 7,2%, 7,0%, 6,8% respetive 7,3% av befolningen. Sammanfattningsvis an onstateras att inflyttningsnettot i huvudsa varit positivt under 1990-talet. Tendensen under 1990-talet har varit att befolningen i ommunen blivit äldre. Medelåldern har öat med 1,1 år, från 41,7 år 1990 till 43,1 år 1999. Figur 4 Medelålder 1990-2000 44 43 Medelålder 42 41 40 39 38 37 Tanum Länet Riet 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 År Bosättning År 1990 var 45,0% av befolningen bosatt i någon av ommunens tätorter (enligt Statistisa Centralbyråns definition), d v s Tanumshede, Grebbestad, Fjällbaca, Hamburgsund, Rabbalshede och Östad. Samtidigt uppgic befolningen bosatt i övriga samhällen till 10,4% och på landsbygden till 44,6%. År 2000 hade befolningen i tätorterna samt övriga samhällen öat sina andelar till 46,4% respetive 10,9% av totalbefolningen. Andelen av befolningen bosatt på landsbygden minsade däremot till 42,7%. 13

2 Grundläggande förutsättningar och mål ÖP 2002 Tanums ommun Kommunal målsättning För att unna bibehålla och vidareutvecla dagens samhällsservice fordras att ommunens befolning öar i förhållande till dagens nivå. Den ogynnsamma åldersfördelningen an brytas genom ett födelseöversott och genom att det i första hand blir ett inflyttningsöversott av personer under 45 år. Målsättningen är att befolningen i Tanums ommun sa öa. För att åstadomma en positiv befolningsutvecling fordras bland annat: - attrativa boendemiljöer - öade möjligheter till förvärvsarbete - ett bra ommunalt serviceutbud - goda utbildningsmöjligheter - hög valité på vård och omsorg - god livsmiljö 14

ÖP 2002 Tanums ommun 2 Vissa grundläggande förutsättningar och mål Sysselsättning och näringsliv I ommunen finns ca 5000 arbetstillfällen, varav ungefär en tredjedel inom den offentliga setorn. Näringslivet ännetecnas av många små företag. Arbetstillfällena inom de tidigare så vitiga basnäringarna jordbru, fise och stenindustri har stadigt minsat under senare delen av 1900-talet. Kommunfullmätige har 1998-05-28 antagit ett näringslivsprogram för Tanums ommun. Programmet utgår från de ommunövergripande målsättningar som gäller för ommunen och de målsättningar som särsilt anges för utvecling av näringsliv och arbetsmarnad. Som utveclingsområden för att åstadomma en positiv näringsutvecling anger ommunens näringslivsprogram följande utveclingsområden: miljö turism ompetensutvecling ommunal service ultur Programmet visar strategier och ativiteter för dess genomförande. Kommunal målsättning Kommunens målsättning är att sysselsättningsnivån sall bibehållas och helst öa. För att fler sysselsättningstillfällen sall sapas vill ommunen bland annat: - främja utveclingen av befintliga företag - förbättra företagens onurrensförmåga - främja etablering och start av nya företag - förbättra företagens tillgång till nya marnader - utvecla och utnyttja ommunens naturliga förutsättningar - utvecla landsbygden - genom medvetna utbildningsinsatser och arbetsmarnadsåtgärder öa företagens och invånarnas onurrensraft. Kommunen sall ativt vera för att utbildningsnivån generellt höjs och ta initiativ till och stödja en för ommunens näringar anpassad utbildning. Fortsatt utvecling inom t.ex. data och teleommuniation an förväntas och ommer att stödjas. En vitig förutsättning för att näringslivet sall unna utveclas är ett väl utbyggt vägnät med god standard. Den vitigaste vägen, som räver upprustning och förbättring är E6. En upprustning av Bohusbanan är ocså angelägen. Se även avsnittet "Kommuniationer". 15

. Vassbotten Mellan- Kornsjön Lindön Kalvön. Resö Ñ D Galtö Trossö Havstenssund. Knäm Lur D Nedre Bolsjön Övre Bolsjön Baca Östad N Bullaresjön Ñ D S Bullaresjön ( # & ç. Naverstad S Kornsjön Långesär Sannäs «Tanumshede Ñ B ( 28. w & ç# D% 3C x Kynne älv Kynnefjäll Pinnö Grebbestad &#. % ç Ñ D Mo Otterön Kämpersvi Norra Väderöarna deröarna 16 Musön Valön Hamburgö & ( Anråsälven ç. # C Fjällbaca ç &. # D ( 8 x D % Ñ D & Ñ Hamburgsund Slottet Heestrand Svenneby Sala 1:200 000 0 1 2 3 4 Joreälven Ñ Rådhuset Ariteter AB Gerlesborg 5 m Kville Bottna «&. # Ñ D SKOLA OCH BARNOMSORG Ñ Eftermiddags- och fritidshem Försola 1-5år D x Försolelass och/eller grundsola å1-6 Grundsola å7-9 ÄLDRE- OCH HANDIKAPPOMSORG LSS-bostad/Gruppboende B för utveclingsstörda Rabbalshede Grind Särsilt boende för äldre SERVICE MM 2 & ( 8 ç 3. w # C Apote/apotesombud Arbetsförmedling Ban Bensin Bibliote Brandstation Distritssötersa Försäringsassa Livs Polisstation Post/Post i buti Vårdcentral % Komvux/Folhögsola/Konstsola Samlingsloal ALLMÄNNA KOMMUNIKATIONER «Busslinje Järnvägsstation BOENDE OCH SAMHÄLLSSERVICE ÖP 2002 TANUMS KOMMUN ÖVERSIKTSPLAN