FÖRSTUDIE för ombyggnader relaterade till ny vårdbyggnad för somatisk vård på KUNGÄLVS SJUKHUS Projekt 2b och 2c 8 oktober 2013
INNEHÅLL 1. Sammanfattning...2 2. Regionövergripande planering...4 2.1 Kungälvs sjukhus... 4 2.2 Framtida behov av vård... 4 2.3 Sjukhusets framtida utveckling... 5 3. Förutsättningar...8 3.1 Tävlingsuppgift... 9 3.2 Planförutsättningar... 10 3.3 Möjlig bebyggelseutveckling... 11 4. Förslag...12 4.1 Verksamheternas krav på lokalerna... 12 4.2 Verksamhetsbeskrivningar... 14 4.3 Logistik och flöden... 18 4.4 Organisation och bemanning... 21 5. Fastighet...22 5.1 Teknisk försörjning... 22 5.2 Energi och miljö... 23 5.3 Installationstekniska system... 23 5.5 Tillgänglighet... 24 5.6 Hygien... 24 6. Tidplan och fortsatta åtgärder...24 7. Genomförande och utgifter...24 8. Ekonomi...25 9. Handlingsalternativ/Arkitekttävling...26 1
1. Sammanfattning I lokalförsörjningsplanen för Kungälv sjukhus beskrivs förutsättningarna för verksamheten och behovet av utökade lokaler för att möta ett växande befolkningsunderlag. Enligt Västra Götalandsregionens befolkningsprognos förväntas befolkningsökningen samt ökningen av personer 65 år eller äldre att vara störst inom Kungälvs sjukhus upptagningsområde. För att möta det ökade vårdbehovet planeras för en tillbyggnad av sjukhuset som kommer att inrymma fler somatiska vårdplatser. Projekt 2, nya vårdbyggnader, är upptaget i regionens plan över strategiska fastighetsinvesteringar 2014. Kungälvs sjukhus har därmed fått möjlighet att med regionala finansieringsmedel projektera fram en program- och systemhandling för projektet. I det pågående projektet har vårdens innehåll varit i centrum och den nya vårdbyggnaden skall ses som ett verksamhetsutvecklingsprojekt för Kungälvs sjukhus. En av målsättningarna är att skapa närhet mellan slutenvårdsplatser, mottagningar och dagsjukvård. För att uppnå det tas ett helhetsgrepp på sjukhusets somatiska verksamhet vilket inkluderar nya vårdavdelningar, mottagningar och dagsjukvård (ombyggnad av befintliga vårdavdelningar), samt huvudentrén, serviceklinikerna och administration för att klara logistiken mellan huvudentré och den nya vårdbyggnaden och kan sammanfattas i följande projekt: Projekt 2: Tillbyggnad av sjukhuset med en ny vårdbyggnad som ska inrymma 224 somatiska vårdplatser. För närvarande finns 170 disponibla vårdplatser. Detta projekt ingår i den nu pågående program- och systemhandlingen. Projekt 2b: Ombyggnaden av befintliga vårdavdelningar inkluderas redan nu i projektet för att kunna skapa en sammanhållen organisation för avdelning, mottagning och dagsjukvård (ingår i denna förstudie). Projekt 2c: Ombyggnad av huvudentré inkluderas i projektet för att klara logistiken mellan huvudentré och den nya vårdbyggnaden (ingår i denna förstudie). Projekt 2b och projekt 2c finns för närvarande utanför tillgängligt investeringsutrymme. För att uppfylla sjukhusets måldokument, som är ett resultat av lokal- och verksamhetsutvecklingen inför projektet, är det nödvändigt att projekt 2b och 2c kan genomföras i samband med projekt 2, nya vårdbyggnader. Kungälv sjukhus arbete med lokal- och verksamhetsutveckling har resulterat i ett måldokument för den somatiska vården. En bärande ide för den framtida somatiska vården vid Kungälvs sjukhus är en sammanhållen organisation för vårdavdelning, mottagning och dagsjukvård. Målet är att få patientflödet att flyta snabbare samtidigt som vi levererar hög kvalitet till en låg kostnad. Detta skall uppnås genom standardisering och effektivisering av processerna. Ur bemanningsperspektiv kan möjligheterna till ökat samnyttjande av personal, delat chefskap samt möjlighet att bemanna akutsjukvården helger och nätter bidra till flödesmässiga och ekonomiska fördelar. Inför arbetet med program- och systemhandlingen beslutade Kungälvs sjukhus och Västfastigheter att tillsammans arrangera en arkitekttävling för att möta innehållet i måldokumentet. Inför arkitekttävlingen togs ett tävlingsprogram fram som utgick från tidigare genomförda verksamhetsutvecklingsprojekt och beskrev förutsättningarna för utformningen av nya och befintliga byggnader. Tävlingsuppgiften omfattade följande: 2
Ny vårdbyggnad Projekt 2: Genomgripande förnyelse av samtliga somatiska vårdavdelningar (medicin, kirurgi/ortopedi och geriatrik) samt en utökning av antalet vårdplatser med cirka 60. Samtliga nuvarande somatiska vårdplatser ersätts med nya vårdplatser i enkelrum. De 224 nya vårdplatserna inryms i en tillbyggd vårdbyggnad. Utformningen av en nybyggnation skall eftersträva en samverkan mellan slutenvård, öppenvård och dagsjukvård. Ombyggnad befintliga vårdavdelningar Projekt 2b: Nuvarande avdelningar för kirurgi- och ortopedi, geriatrik samt medicin byggs om och anpassas till lokaler främst för öppenvård/mottagningsverksamhet samt dagsjukvård. Lokalerna för laboratoriemedicin samt röntgen kräver en modernisering och utökning för att klara ny utrymmeskrävande utrustning. Administrationen som för närvarande är inrymda i provisoriska paviljonger från 60-talet flyttar till nuvarande medicinmottagningen efter ombyggnad. Utökad huvudentré projekt 2c Utökning av huvudentré samt omdisponering och modernisering av lokalerna för att åstadkomma effektivare flöden till den nya vårdbyggnaden. Det vinnande arkitektförslaget har ritats av Sweco Architects AB/Aart Architects AS. Vi vill särskilt framhålla vikten av att projekten (2, 2b och 2c) kan planeras och genomföras tillsammans för att uppnå för verksamheten nödvändiga organisatoriska och logistiska lösningar. En förutsättning för detta är att ombyggnadsprojekten finns med i kommande investeringsplan 2015-2017. För närvarande finns dessa projekt utanför tillgängligt investeringsutrymme. 3
2. Regionövergripande planering Regionens övergripande mål för framtidens hälso- och sjukvård är enligt regionfullmäktige att skapa en hälso- och sjukvård av högsta klass. Dessutom ska hälso- och sjukvården vara lättillgänglig och ges på jämlika och jämställda villkor. Detta skall ske genom att: utveckla vården med fokus på hög kvalitet och patientsäkerhet arbeta förebyggande och hälsofrämjande utveckla sammanhållna vårdprocesser erbjuda goda möten i vården vara en attraktiv arbetsgivare utveckla och ta aktivt del av ny kunskap. 2.1 Kungälvs sjukhus Kungälvs sjukhus erbjuder öppen och sluten specialiserad vård på länssjukvårdsnivå för vuxna inom allmän internmedicin, geriatrik, ortopedi, urologi, allmänkirurgi, vuxenpsykiatri, samt öppenvård för barn- och ungdomspsykiatri. Akutsjukvård bedrivs dygnet runt. Sjukhusets områdesansvar omfattar kommunerna Kungälv, Ale, Tjörn, Stenungsund samt vårdcentralen Kärras upptagningsområde på Hisingen. I sjukhusets upptagningsområde bor cirka 120 000 invånare. Sommartid fördubblas invånarantalet. Cirka hälften av den vuxna befolkningen i området har någon gång under året kontakt med sjukhuset. Ålderstruktur och befolkningsutvecklingen inom sjukhusets upptagningsområde pekar på att akutuppdraget kommer att fortsätta öka. 2.2 Framtida behov av vård 2.2.1 Nulägesbeskrivning Kungälvs sjukhus har 200 vårdplatser, varav 160 inom somatisk vård och 40 inom psykiatrisk vård. Under 2012 tillhandahöll/utförde sjukhuset: - 12 589 slutenvårdstillfällen - 96 288 öppenvårdsbesök - 6 638 operationer (varav 70 % var planerade operationer och 30 % akuta operationer) - 46 450 röntgenundersökningar - 662 544 laboratorieanalyser - 5 960 blodtappningar - 15 032 ambulans- och sjuktransporter 2.2.2 Demografisk utveckling Folkmängden i Västra Götaland uppgick 2012 till 1,6 miljoner invånare. År 2020 beräknas folkmängden uppgå till 1,67 miljoner invånare, och år 2025 till 1,74 miljoner invånare. Den största befolkningsökningen beräknas i åldersgruppen 65 år och äldre (Fakta & analys 2011:1 Befolkningsprognos Västra Götaland 2010 2020, Fakta & analys 2012:4 Befolkningsprognos Västra Götaland 2011 2025). 2009 gjordes en mer detaljerad befolkningsprognos, som även redovisade befolkningsprognoser i regionens olika nämndområden (Befolkningsprognos Västra Götaland 2009 2020). Denna visade att befolkningen i Kungälvs sjukhus upptagningsområde förväntas uppgå till 133 597 invånare år 2020 (att jämföra med dagens ca 120 000 invånare). Även här är det de äldre som ökar mest i antal. I nämndområde 4 (vilket motsvarar sjukhusets upptagningsområde med undantag för Öckerö, men tillkommande Kärra) ökar antalet äldre än 65 år från 20 260 invånare (2008) till 27 528 invånare år 4
2020. Antalet personer som är 85 år eller äldre ökar från 2 400 invånare 2008, till 3 399 invånare år 2020. Vårdbehoven ökar med stigande ålder och de äldre i befolkningen konsumerar en allt större del av vården. Utvecklingen inom vården gör också att fler kan leva längre trots kroniska sjukdomar. 2.2.3 Framtida vårdbehov Behovet av specialistsjukvård i upptagningsområdet förväntas öka på grund av den ovan beskrivna åldersstrukturen. Den demografiska utvecklingen pekar även på att akutuppdraget kommer att fortsätta öka. Enligt regionens hälso- och sjukvårdskansli bedöms behovet i den somatiska vården öka med 15 procent fram till år 2020. I faktiska tal innebär det på Kungälvs sjukhus ytterligare 3 800 läkarbesök per år (att jämföra med nuvarande 25 700), och ytterligare 2 600 övriga besök per år (att jämföra med nuvarande 17 300). Fram till år 2030 väntas ökningen ligga på 20 25 procent. Sökanden till akutmottagningen är inte medtagna i dessa siffror. 2011 lät regionen göra en vårdplatsutredning med hjälp av företaget McKinsey ( Vårdplatssituationen inom VGR ). Utredningen konstaterade att behovet av vårdplatser fram till år 2020 ökar i Göteborgsområdet, och att framför allt behovet av geriatriska och medicinska vårdplatser ökar (5 respektive 6 procent). Kungälvs sjukhus beräknades utifrån detta ha behov av ytterligare 34 40 vårdplatser. Sjukhuset har ställt detta i relation till hur antalet vårdavdelningar/vårdplatser/vårdlag kan fördelas på ett optimalt sätt. Behovet bedöms till 224 vårdplatser. Sjukhuset har då tagit höjd för nya elektiva uppdrag respektive utökad akutverksamhet. Vad gäller dagsjukvården finns inga motsvarande prognoser, men det är troligt att behovet ökar och att nya patientgrupper framöver kommer att behandlas inom denna. En grupp som pekas ut redan idag är pacemakerpatienterna. Sjukhuset har idag dagsjukvård inom de medicinska och kirurgiska områdena, sex dagsjukvårdsplatser vardera. Bedömningen är att dessa platser kan utnyttjas mer effektivt bland annat via en sammanslagning till en dagsjukvårdsenhet. Skulle behovet öka betydligt finns möjlighet att ta i bruk befintliga slutenvårdsrum. Ett troligt antagande är att man 2020 kommer att ha ett behov av 12 15 dagsjukvårdsplatser (att jämföra med dagens 12 platser). Det framtida behovet av mottagningsrum är mer svårbedömt. En inventering av dagens antal mottagningsrum visar på ca 30 rum. Osäkerheten kring antalet har sin bakgrund i att vissa rum har flera funktioner. Mottagningsrummen ska medge att patienten undersöks liggande, stående och gående. Det framtida behovet av mottagningsrum bedöms ligga omkring 40 rum. Av dessa bör 4-6 rum vara något större för till exempel UCG (hjärtundersökning med ultraljud) och belastnings-ekg inom medicinområdet samt mindre operativa ingrepp på kirurg-/ortopedmottagningen. 4-6 rum bör ha tillgång till omklädningsutrymme samt toalett av integritetsskäl. Dessa rum används för patienter som till exempel genomgår urologiska undersökningar och undersökningar av nedre delen av tarmsystemet. Det finns även behov av grupprum för patientutbildning/patientinformation för 8-10 patienter. Dessa lokaler behöver inte vara kopplade till någon specifik mottagning och kan ha ytterligare användningsområden. 2.3 Sjukhusets framtida utveckling Kungälvs sjukhus genomför ett gediget utvecklingsarbete för att ha möjlighet att svara upp till det framtida vårdbehovet i upptagningsområdet. Som en följd av det arbetet står sjukhuset inför en större lokalutveckling, som bland annat innebär upprättandet av en ny vårdbyggnad. 2.3.1 Bakgrund till verksamhetsutvecklingen Den slutna, somatiska vården bedrivs i dag i lokaler från 1964. En renovering gjordes i mitten av 1990-talet, då bland annat rum för sex sängar byggdes om till rum för fyra sängar. Vissa av dessa rum fick egna hygienutrymmen. I dag har vårdavdelningarna en-, två- och fyrabäddsrum. Ingen 5
vårdavdelning har fler än tre enkelrum. Flera av två- och fyrabäddsrummen har gemensam toalett i korridoren. I ett fåtal rum finns takmonterad lift. Ur såväl patient- som arbetsmiljösynpunkt är de somatiska vårdavdelningarna och vårdrummen trånga och otidsenliga. Det höga patienttrycket i kombination med lokalerna skapar flaskhalsar som försvårar sjukhusets interna processer. I och med den knappa tillgången till enkelrum kan undersökningar endast i mycket liten utsträckning ske i patientrummen. Varje vårdavdelning måste i stället ha tillgång till flera separata behandlings- och undersökningsrum. Patientens integritet och sekretess är svår att ta tillvara i den grad som är önskvärt, och tillgängligheten för patientens anhöriga begränsas. Den s.k. vinterkräksjukan har vid ett ökat antal tillfällen på senare år orsakat intagningsstopp vid vårdavdelningarna. Detta leder till en mycket pressad platssituation som ytterst kan betyda att planerade operationer får strykas. De trånga lokalerna och det faktum att flera patienter delar hygienutrymme gynnar spridningen av smittsamma infektionssjukdomar. Situationen är oroande då vi också ser en ökad spridning av allmänfarliga multiresistenta och potentiellt dödliga bakterier. Svårbehandlade infektioner och antibiotikaresistens i samhället gör det nödvändigt att anpassa såväl vårdrum som vårdavdelningar till moderna förhållanden ur ett patientsäkerhetsperspektiv, vilket är omöjligt i nuvarande lokaler. För att klara av behovet av vårdplatser under planeringsperioden fram till 2020 behövs en ökning från 160 till 224 somatiska vårdplatser. 2.3.2 Verksamhetsutveckling med patienten i fokus Kungälvs sjukhus genomför ett sjukhusövergripande verksamhetsutvecklingsprojekt. Med hjälp av studiebesök 1, litteraturstudier, patientmöten och gruppdiskussioner har tvärprofessionella och kliniköverskridande arbetsgrupper belyst ett antal olika verksamhetsrelaterade frågor. Syftet har varit att utveckla vård och lokaler så att de även i framtiden lever upp till patienternas behov av en modern och säker vård. Gruppernas resultat har behandlats i sjukhusets ledningsgrupp och även diskuterats vid ett seminarium med politiker och tjänstemän. Flera av slutsatserna ur verksamhetsutvecklingsprojektet håller nu på att omsättas i praktisk handling, medan vissa områden kräver att verksamhetsutvecklingen går hand i hand med en utveckling av sjukhusets lokaler. Slutsatserna från verksamhetsutvecklingsprojektet presenteras kortfattat här. a) Begränsa smittspridningen och värna patientens integritet Flera faktorer talar för att basen i de nya vårdavdelningarna bör vara enkelrum: Möjligheten att begränsa spridningen av multiresistenta bakterier (MRSA, ESBL etc.) förbättras. Patientens integritet värnas på ett bättre sätt i den direkta vården och i samtalet mellan patient och profession. Patientens anhöriga kan ges möjlighet att delta i vården och medverka som emotionellt stöd för patienten. Erfarenheter från vårdenheter med endast enkelrum visar att behov av smärtlindring och sömnmedel minskar, samt att läkning påskyndas och vårdtiden därigenom förkortas. b) Flexibilitet i byggnad och lokaler Möjligheten att vid behov kunna omfördela utrymme mellan mottagning, vårdavdelning och dagsjukvård gör att verksamheten lättare kan anpassa sig efter fluktuationer eller ändrade inriktningar i verksamheten. Flexibiliteten i nyttjandet av sjukhusets lokaler behöver därför öka. 1 Deltagare ur arbetsgrupperna har gjort studiebesök på Södra Älvsborgs sjukhus (Borås), Akershus universitetssykehus (Lørenskog), Ringerike sykehus (Hønefoss), S:t Görans sjukhus (Stockholm, Sahlgrenska universitetssjukhuset (Göteborg), Västerås sjukhus och Nya Karolinska, Solna. 6
Det bör vara möjligt att från en arbetsstation övervaka patienter såväl visuellt som med telemetri 2 och även det med stor flexibilitet. Således ska det finnas lösningar för att aktivera/inaktivera visuell insyn i de olika rummen. c) Standardisering För att underlätta och öka personalens möjligheter att arbeta över avdelnings- och klinikgränser bör avdelnings- och patientutrymmen utformas på ett likartat sätt. Detta gör också att vård, baserat på sjukhusets framtida vårduppdrag, kommer att kunna bedrivas oberoende av t.ex. våningsplan. Standardisering innebär också att mer tid frigörs till direkt patientarbete. d) Framtida vårdformer En högst tänkbar utveckling är att alltfler behandlingar medicinska, psykiatriska och kirurgiska kommer att utföras inom dagkirurgi och dagsjukvård. Positiva effekter av detta är att patienten får komma hem samma dag, ofta får en snabbare läkningsprocess och behovet av dygnet-runt-vård på sjukhuset minskar. Lokalerna behöver utformas för att möjliggöra denna nivå mellan vårdavdelning och mottagning. Denna utveckling kräver också en framtida integrering mellan sluten- och öppenvård. Samband mellan slutenvård, dagsjukvård och mottagningsverksamhet leder till en optimerad vårdkontinuitet. Den fysiska närheten mellan enheter för sluten- och öppenvård ger även bättre förutsättningar för utbildning, stöd och handledning av de olika yrkesgrupperna. Vidare sker en samordning såväl av kompetens som av utrustning. Framtida förändringar i ansvar och arbetssätt mellan kommun, primärvård och sjukhus kommer att påverka hur vårdplaneringen ser ut. Under förutsättning att vårdplaneringen fortfarande till stor del sker på sjukhuset kommer enkelrum att ge möjligheter för att denna kan ske på ett smidigt sätt tillsammans med anhörig och patient. Lokalerna bör stödja ett arbete som mer och mer går mot en patientnärmre vård: Vårdavdelningarna ska vara möjliga att dela upp i mindre moduler, för att möjliggöra ett modulbaserat arbetssätt där den aktivt vårdande personalen befinner sig närmare patienten. Vid tider med lägre bemanning (nattetid) ska avdelningens moduler återigen kopplas samman för att kunna utnyttja en samordnad övervakning. Lokalerna ska vara utformade så att de aktivt stödjer ett patientnära arbete. Således bör expeditionsytorna vara relativt små, då arbetsuppgifter som rör till exempel undersökningar, dokumentation och läkemedelshantering kan utföras på respektive patients rum, med patientens delaktighet. e) Särskilj akuta och planerade flöden En stor del av dagens försenade och inställda/ombokade operationer kan härledas till samspelet mellan planerade och akuta flöden. När de akuta flödena överskrider en viss nivå måste resurser tas från den planerade vården, vilket får till följd att planerade operationer kan ställas in med kort varsel. Detta är naturligtvis en mycket olycklig situation för den patient som väntat länge på och förberett sig för en operation. För att minska denna påverkan, framför allt till gagn för de planerade operationerna, bör de akuta och planerade flödena särskiljas i högre grad. f) Informationsteknologi Hänsyn ska tas till pågående utveckling inom e-hälsa. Patientrummen ska vara utrustade med funktionella IS/IT-lösningar. Detta både stärker patientens ställning och ger patienten större delaktighet i sin egen vård. 7
3. Förutsättningar Kungälvs sjukhus arrangerade tillsammans med Västfastigheter en arkitekttävling med prekvalificering. För att fullt ut kunna åstadkomma de veksamhetsfördelar (avseende vård, produktion, personalresurser, ekonomi) som identifierats i de verksamhetsutvecklande förarbetena, beslutades att arkitekttävlingen skulle omfatta tre av de etapper som finns upptagna i sjukhusets lokalförsörjningsplan: Etapp 2a Nybyggnad för somatiska vårdavdelningar m m Nybyggnad för sjukhusets somatiska vårdavdelningar samt nya lokaler för laboratoriemedicin och provtagning i entréplan. Etapp 2b Ombyggnad av mottagningar m m Etapp 4 Utökning av huvudentré Etapperna ovan har sedan tävlingsprogrammet färdigställts döpts om enligt följande: Etapp 2a Nybyggnad för somatiska vårdavdelningar m m = Projekt 2 Etapp 2b Ombyggnad av mottagningar m m = Projekt 2b Etapp 4 Utökning av huvudentré = Projekt 2c Fig. 1. Illustration över etapp 1-4 8
3.1 Tävlingsuppgift Tävlingsuppgiften bestod i att föreslå och gestalta en ny vårdbyggnad för sjukhusets somatiska vårdavdelningar samt inom befintlig sjukhusbyggnad disponera och lokalisera mottagnings- och dagsjukvårdsverksamheter, så att naturliga kopplingar och funktionella samband till den nya vårdbyggnaden och sjukhusets övriga kliniker och huvudentrén skapas. Lokalutvecklingen är en förutsättning för effektivisering och organisatorisk förnyelse. Förnyelsebehoven för de somatiska verksamheterna kan sammanfattas i följande huvudsakliga områden: Nybyggnad av sjukhusets samtliga vårdavdelningar Standardisering av vårdavdelningar och vårdrum 224 stycken vårdplatser 8 vårdavdelningar med 28 vårdplatser på varje avdelning 4 vårdlag (med 7 patienter vardera) Patientnärmre vård Teamarbete Eliminera smittspridning och fallrisker Diagnostik, vård och behandling ska så långt som möjligt ske i anslutning till patientrum och mottagningar Ombyggda mottagningar för geriatrik, kirurg/ortopedi och medicin Teamstödjande utformning av mottagningar Generell utformning av mottagningsrum ca 40 mottagningsrum Lokalerna ska utnyttjas under en ökad tid av dygnet Ombyggd dagsjukvård Dagsjukvården behöver 12 15 vårdrum Nya lokaler för laboratoriemedicin Översyn av huvudentrén Översiktligt koncept för entrén, som i sin nuvarande utformning inte inrymmer de funktioner som finns behov av Ombyggda lokaler för sjukhusgemensam administration Multifunktionella arbetsplatser som ger möjlighet till ett flexibelt lokalutnyttjande Generell utformning av arbetsplatser Utökade lokaler för röntgen Översyn av sjukhuset samtliga flöden och entrépunkter Separerade flöden för akut och planerad vård Förbättrad logistik avseende material, varor och tjänster 9
3.2 Planförutsättningar Kungälvs sjukhus är uppfört på en öppen tomtyta norr Marstrandsleden. Tomten lutar svagt mot söder (ca 1:20). Högre vegetation saknas inom området med undantag för planterade träd och buskar. Inom planområdet finns två fastigheter i väster vid motorväg E6 och en mindre fastighet inom sjukhusområdet i norr. Fastigheterna nås via mindre grusvägar över sjukhustomten. För fastigheten i norr inom sjukhusets markområde gäller att marken tillhör Västra Götalandsregionen medan byggnaderna är privatägda. Kungälvs kommun genomförde 1986 en detaljplaneändring av sjukhusområdet. Planen redovisar stor tillgänglig byggnadsrätt med förhållandevis stor frihet för disposition och förläggning av byggnader. Begränsningar i byggnadsrätten bestäms av bland annat av besvärliga geotekniska förhållanden. På grund av markens dåliga stabilitet rekommenderas utbyggnader utan källare i den norra delen av tomten. Av samma skäl maximeras höjden av eventuella jordvallar som bullerskydd till 2m över befintlig marknivå. Gräns för bebyggelse utan källare framgår i detaljplanen från 1986 nedan. Andra begränsningar i byggnadsrätten är tillåten takhöjd, + 34,5m. Inom denna höjdrätt varierar bebyggelsen idag mellan en och fem våningar över mark. Figur 2. Detaljplan från 1986 10
3.3 Möjlig bebyggelseutveckling Kungälvs sjukhus är uppbyggt som en så kallad kamlösning med ett centralt kommunikationsstråk i flera plan, till vilket på ömse sidor adderats flygelbyggnader. Vid framtida utbyggnader bör principen med kamlösning bibehållas genom att nya flygelbyggnader läggs till mot centrala stråket eller att befintliga byggnader förlängs eller på annat sätt expanderas. Den i detaljplanen redovisade byggnadsrätten inom tomtområdet medger en utveckling av sjukhusbebyggelsen så att överblickbara krav på förnyelse, standardförbättringar och expansion väl tillgodoses. I illustrationen bebyggelseutveckling nedan redovisas zoner för sjukhusets framtida utbyggnadsmöjligheter och huvudstråk för nuvarande och framtida kommunikation, service och försörjning. Figur 3. Illustration över möjlig bebyggelseutveckling tagen ut Byggnadsplan 2006. 11
4. Förslag Framtagande av en ny vårdbyggnad för somatisk vård är en följd av verksamhetsutvecklingsarbetet på Kungälvs sjukhus. Projekt 2b och 2c, som föreslås genomföras i samband med projekt 2, krävs för att åstadkomma de verksamhetsmässiga fördelar och mål som identifierats i förarbetena. Projektmål Patienter Lokalerna ska främja patientens integritet, deltagande, trygghet och kontakt med såväl personal som anhöriga. Patienternas rum ska vara enkelrum för att minska smittspridning med ytor som möjliggör att undersökningar/behandlingar/dokumentation sker där. Flexibilitet på avdelningarna för tillfälliga överbeläggningar måste finnas. Medarbetare Lokalerna ska ge förutsättningar för en god arbetsmiljö och trivsel för medarbetarna. De ska också möjliggöra överblick och kommunikation. De ska främja såväl ett flexibelt arbetssätt som ett patientnära arbetssätt (dvs. att fler arbetsuppgifter såsom exempelvis dokumentation sker hos patienten), men med möjlighet till avskilda arbetsutrymmen och utrymmen för rast/vila. Samverkan Lokalerna ska medge samverkan över klinik- och avdelningsgränser. De ska också möjliggöra samverkan mellan mottagningar, dagsjukvård och avdelningar samt mellan olika yrkeskategorier. Lokalerna ska också möjliggöra samverkan med verksamheter i den befintliga byggnaden. Flexibilitet & standardisering Lokalerna ska vara flexibla på kort och lång sikt för att möjliggöra förändrade arbetssätt, organisationsförändringar samt användning för annan verksamhet (t.ex. utökad dagvård). Vårdavdelningarna ska vara möjliga att dela av i mindre enheter. Utformningen ska vara standardiserad för att öka möjligheterna att arbeta över klinik- och avdelningsgränser. Standardiseringen ska göra det lätt för patienten att orientera sig på olika avdelningar. IT Lokalerna ska från början vara förberedda för funktionella IT-lösningar till stöd för patienter och medarbetare. Kostnadseffektivitet Lokalerna ska främja kostnadseffektiva lösningar vad gäller logistik (i form av bl.a. materialförsörjning och interna samband) och drift. Miljö & hållbar utveckling Lokalerna ska i möjligaste mån vara miljövänliga vad gäller material, inredning och energiförsörjning. Lokalerna ska ha kontakt med utomhusmiljön och ta in dagsljus. Tillgänglighet Lokalerna ska utformas så att de är fullt tillgängliga för äldre och för personer med funktionsnedsättning. 4.1 Verksamheternas krav på lokalerna Slutenvård, öppenvård, dagsjukvård De nya lokalerna ska formas så att möjligheterna till patient-/diagnossamordning kan ske på bästa sätt. Således bör sluten- och öppenvård för gemensamma patientgrupper i så stor utsträckning som möjligt ligga på samma horisontella plan, vilket utöver den nya vårdbyggnaden kräver ombyggnad av de befintliga anslutande lokalerna. Även dagsjukvården bör integreras med sluten- och öppenvården. Ur patientperspektiv bidrar denna lösning till en ökad möjlighet att erbjudas patienten rätt kompetens och vårdform. För personalen bidrar lösningen till en ökad förståelse för varandras situation och till 12
social samvaro. Ur ett bemanningsperspektiv kan möjligheterna till ökat samutnyttjande av personal samt delat chefskap bidra till flödesmässiga och ekonomiska fördelar. Dagsjukvård är i behov av tolv till femton vårdrum. Dagsjukvårdens verksamhet bedrivs både av kirurgen och av intermedicin. Viss del av dagsjukvården kommer att ha nära samarbete med AVHteamet, smärtenheten och den palliativa vårdenheten, vilket är viktigt vid lokaliseringen. På varje plan kopplas en mottagningsenhet till vårdenheten/vårdenheterna. Mottagningarna ska vara standardiserade, dock med möjlighet för flexibilitet då vissa lokaler behöver specialanpassas för att möta specifika behov t ex gruppaktiviteter/utbildningar. För att maximera nyttjandegraden ska undersöknings- och behandlingsrum, så långt möjligt, vara generellt utformade/utrustade och inte vara personliga. Det framtida behovet av mottagningsrum bedöms vara ca 40 rum. Av dessa bör 4-6 rum vara något större. Då det planeras för en centralreception i huvudentrén behövs det inte någon kassafunktion på respektive mottagning. Administrativa arbetsplatser och samband i vårdverksamheten Grundinriktningen i den nya vårdbyggnaden är enkelrum och moduluppbyggnad kring en begränsad grupp patienter. I och med detta kommer allt mer dokumentation kunna göras i patientrummet eller i nära anslutning. Med detta kommer vi att se ett minskat behov av arbetsplatser skilda från patientrummet. Fortsatt behov av arbetsplatser avskilda från vårdavdelning, dagsjukvård och mottagning kommer att kvarstå för det icke patientnära arbetet. Här ska finnas möjligheten till egen arbetsplats men inte nödvändigtvis eget rum. Lättillgängliga möteslokaler i olika storlekar ska finnas för att främja teamarbete runt patienten. På vårdenheterna ingår olika former av utbildningsaktiviteter som engagerar personal, studenter och andra utomstående med koppling till verksamheten. Inom respektive klinik måste utrymmen finnas för studenter, klinikansluten forskning och övrigt utvecklingsarbete. Ökad tillgång till grupprum/samtalsrum kan stimulera till spontana eller planerade möten och utveckling. 4.2.1 Utformning Patienter ska kunna förflytta sig i sjukhuset på ett enkelt och tydligt sätt. Detta sker i nuvarande bebyggelsestruktur och det är viktigt att utveckla detta. Om möjligt bör en separering av flödena för sängtransporter, godstransporter och gående patienter utvecklas. Detta kan ske genom att särskilda försörjningshissar placeras i ny vårdbyggnad. För att få generella och flexibla byggnader ska husdjup, våningshöjd, fönsterplaceringar och tekniska system utformas så att lokalerna kan få annan användning över tiden. Här måste vissa prioriteringar och begränsningar göras då en vårdavdelnings mått inte stämmer med t ex en operationsavdelning. Lokalerna måste ha dagsljus, bra ljudmiljö och god orienterbarhet, med möjlighet till utblickar även från korridorer. Generalitet Vid planeringen av nya lokaler skall beaktas den allt snabbare utvecklingen inom de olika verksamheterna och därför skall en beredskap för framtida ändringar finnas med i planeringen. Lokalerna skall också ge möjlighet till ett flexibelt arbetssätt. Tekniska system för klimatisering av byggnaden skall styras av det verkliga behovet, men även i rimlig omfattning beakta framtida förändringar hos verksamheterna. De skall också vara objektsanpassade, medge lämpligt brukarinflytande i vetskap om att människan har en subjektiv upplevelse av klimat samt utnyttja byggnadernas lagringsmöjlighet av värme och kyla. En hållbar miljö som skapar hälsa En genomtänkt miljö där arkitektur, ljus och konst samspelar är viktig för patienter, besökare och medarbetare. Vårdmiljön ska bidra till tillfrisknande och upplevd hälsa och upplevas som attraktiv och skapa känslor av trivsel hos de allra flesta som vistas där. Lokalerna ska bidra till goda möten, skapa trygghet och tillit och möta behoven av avskildhet och integritet. Miljön ska också genom god orienterbarhet underlätta patienters och anhörigas delaktighet i vården. 13
Utformning och materialval ska grunda sig på evidensbaserad design och senast tillgänglig kunskap om samband mellan vårdmiljö och hälsa. Patientrum, korridorer och allmänna utrymmen bör vara utformade och inredda för fysisk aktivitet på olika nivå. 4.2 Verksamhetsbeskrivningar Nedan beskrivs de kliniker och verksamheter som berörs av en ny- och ombyggnation, eller har ett nära samband med verksamheter/kliniker som berörs. Medicinkliniken, kirurg/ortopedkliniken och geriatrik-/rehabiliteringskliniken kommer att dels inrymmas i de nybyggda vårdavdelningarna samt ombyggda mottagningarna. Även laboratoriemedicin är i behov av nya lokaler. Den byggnad som sjukhusadministrationen idag verkar i kommer att rivas och de behöver därför en ny lokalisering på sjukhuset. I en nästa etapp ska sjukhusets huvudentré byggas om/till. I den fysiska planeringen bör därför hänsyn tas till huvudentréns placering, varför även den beskrivs. Akutkliniken, anestesi, intensivvården, operation, ambulansverksamheten och röntgenkliniken beskrivs för att de har ett nära samband med verksamheter/kliniker som berörs av en ny- och ombyggnation. 4.2.1 Sjukhusets huvudentré Sjukhusets huvudentré bör präglas av öppenhet, vilket är ett av sjukhusets ledord. Entrén ska tillhandahålla ytor för publika aktiviteter i olika former, t.ex. hälsofrämjade information, utställningar eller patient- och anhörigdialoger. I sjukhusets huvudentré ska det finnas goda möjligheter för information och betalning i en bemannad centralkassa. I anslutning till sjukhusets entré bör även sjukhusbiblioteket lokaliseras. Sjukhusbiblioteket är ett allmänbibliotek med skön- och facklitteratur, ljudböcker, tidskrifter, tidningar och Internetuppkoppling. Biblioteket är till för både patienter och personal. Sjukhuset har i dag få publika ytor för information och sittplatser där anhöriga och patienter kan vistas. En möjlig utveckling är att skapa sådana ytor i anslutning till sjukhusentrén eller delvis integrerat med biblioteket. Centrala stråket i anslutning till entrén ska ge patienten och anhöriga en känsla av trygghet och vara lätt att orientera sig i. Efter detta stråk ska det finnas serviceutbud för patienterna så som bibliotek, andaktslokal, frisör, fotvård, cafeteria med mera. Här ska det även finnas möjlighet för patienter och anhöriga att kunna sitta ner och samtala. Apotek Nya lokaler för expeditionsapoteket kan planeras i anslutning till huvudentrén. Sjukhusapoteket kommer att behöva utökade och anpassade lokaler. Centralreception Centralreceptionen skall ha en tydlig placering i sjukhusets huvudentré. Enheten arbetar med service och information till patienter, anhöriga, andra besökare samt sjukhusets personal. Uppgifter: Ta emot och registrera ankomst för samtliga klinikers patienter (ej patienter till akuten) som skall till undersökning eller operation. I registreringen ingår att patienten i förekommande fall betalar fastställda patientavgifter. Möjligheten till självregistrering ska finnas och bör i framtiden vara basen för kassahanteringen. Lämna information till besökare gällande sjukhusets verksamhet samt kollektivförbindelser. Utföra administrativa arbetsuppgifter/service utifrån organisationstillhörighet. Ansvara för tillsyn och service av sjukhusets konferenslokaler. Lokalen skall utformas och dimensioneras så att väntetiden till registrering blir högst 5 minuter oavsett hög eller låg belastning. Bemanning över tid skall utgå ifrån tidsmässig besöksstatistik från mottagningar och operationsavdelning. Kundmottagandet skall medge integritet i samtalet. Med tanke på hanteringen av betalningsmedel skall utformningen ta hänsyn till gällande krav samt tillgodose kraven på personsäkerhet för personalen. Utformningen skall medge att samtliga uppgifter kan lösas i lokalen. 14
4.2.2 Sjukhusadministrationen Administrationen på Kungälvs sjukhus inrymmer en ekonomiavdelning, personalavdelning, IS- /utvecklingsavdelning och en kansliavdelning. I och med administrationens sjukhusövergripande arbetssätt arbetar man nära såväl olika medarbetare i verksamheterna som andra avdelningar inom administrationen. Administrationen har också återkommande möten med externa besökare. Administrationen har en viktig roll i att bl.a. hålla samman sjukhusövergripande arbeten samt att ta hand om regionala förfrågningar och initiativ. Det är troligt att detta, liksom det konsultativa arbetssättet, kommer att dominera framöver. I dag har administrationen en sammanhängande lokalyta på entréplanet. En samlad administration är fortsatt eftersträvansvärt; dels på grund av sjukhusdirektörens stabsfunktioner, dels på grund av samordningsvinster i gemensamt materialförråd, kopieringsutrymme etc. Personalen arbetar i standardiserade kontorsrum, varav vissa har mindre mötesutrymmen. På grund av det datoriserade arbetet krävs ergonomiska arbetsplatser med höj- och sänkbara skrivbord. Då administrationens medarbetare ofta har möten/samtal i arbetsrummen krävs god ljudisolering mellan rummen för att bibehålla en bra arbetsmiljö. Utöver detta finns behov av ett personal-/lunchrum, toaletter, arkivrum samt materialförråd/kopieringsrum. I anslutning till administrationen finns också ett av sjukhusets större konferensrum (24 platser), vilket även är förutbestämt som ledningsrum vid en allvarlig händelse. Även framöver bör ett sådant konferensrum finnas lokaliserat med närhet till administration/sjukhusdirektör. Administrationen tillhandahåller även ett större arbetsrum för VGR- IT, som under delar av veckan finns på plats på sjukhuset. Behovet av ett sådant arbetsrum finns även framöver. 4.2.3 Medicinkliniken Kliniken består av två vårdavdelningar, en medicinmottagning samt en dagsjukvårdsenhet där främst blod och mag- och tarmsjukdomar hanteras. Kliniken kommer att beröras av en ny- och ombyggnation. Kliniken arbetar till exempel med de stora folksjukdomarna diabetes, hjärtinfarkt och KOL (kronisk obstruktiv lungsjukdom). Specialistutbildade sjuksköterskor bedriver parallellt med läkare egen mottagningsverksamhet för patienter med diabetes, KOL, hjärt- och kärlsjukdomar. Satsningar har gjorts för att stärka patienterna genom ökad kunskap om sin sjukdom, t ex den så kallade Hjärtskolan som vänder sig till såväl patienter som anhöriga. Stödjande telefonsamtal utförs också av kranskärlsköterska. Det finns även en dietist knuten till kliniken. Nästan samtliga patienter läggs in via akutmottagningen. Mottagningen har specialkunskap inom diabetes och endokrinologi, gastroenterologi, lungmedicin, kardiologi, hematologi samt allmän internmedicin. Under det senaste året har också den medicinska dagsjukvården expanderat. Patienter med blodsjukdomar och mag-tarmsjukdomar kan där behandlas polikliniskt istället för att läggas in, vilket är en kvalitetshöjning. Både för mottagning och vårdavdelningarna inom medicinkliniken finns starka kopplingar till mottagningarna inom geriatrik/rehab-kliniken. För vårdavdelningen finns det även starka kopplingar till akutmottagningen, röntgen, laboratoriemedicin och akuten. 4.2.4 Kirurg-/ortopedkliniken Kliniken består av kirurgisk och ortopedisk verksamhet som är relativt åtskilda varandra. Kliniken kommer att beröras av en ny- och ombyggnation. Kliniken arbetar med både elektiv och akut verksamhet och inte sällan påverkas elektiva patienters möjligheter till specialistsjukvård av att akut patient måste tas om hand. Detta gäller framför allt för behandlingar både polikliniska och slutenvårdsingrepp. 15
Kirurgin har två vårdavdelningar med sammanlagt 46 vårdplatser. Planerad kirurgi består bland annat av operationer för gallsten, tjock- och ändtarmscancer, ljumskbråck, prostatacancer, prostataförstoring, och blåscancer. Dagkirurgin består framför allt av bråck-kirurgi, åderbråck samt endoskopiska ingrepp. Ortopedin har en vårdavdelning med 19 vårdplatser. Inom avdelningen finns även fyra övervakningsplatser som möjliggör snabbt övertagande av protesopererade patienter från intensivvården. Proteskirurgi, handkirurgi samt knäkirurgi är de vanligaste ortopediska operationerna. Ortopedisk dagkirurgi består framför allt av artroskopier samt hand- och fotkirurgi. Dagsjukvården tar emot ca 2000 besök av patienter med cancerdiagnos. Kirurg/ortopedmottagningarna har starka kopplingar till UVA (uppvakningsavdelning) och medicinmottagningen. Mellan klinikens vårdavdelningar och röntgen, laboratoriemedicin, anestesi/operation/akutmottagningen föreligger också starka samband. Man strävar efter att tidigt efter operation påbörja rehabilitering vilket leder till att sambandet mellan vårdavdelningar och paramedicinsk verksamhet stärkts. 4.2.5 Geriatrik-/rehabiliteringskliniken Kliniken består av geriatrikmottagning och vårdavdelningar samt paramedicinsk verksamhet, smärtcentrum, AVH-team (avancerad vård i hemmet) och ljusbehandlingsenhet. Kliniken kommer att beröras av en ny- och ombyggnation. Mer än 95 procent av patienterna kommer in akut, varav en del läggs in direkt på avdelningen, en del via ambulans/röntgen och en del via akutmottagningen. De vanligaste diagnoserna är stroke, höftfraktur, kotfraktur samt demens. Vid den ena avdelningen vårdas främst patienter med benskörhetsfrakturer i höft, kota och bäcken. Vid den andra avdelningen, vilken är sjukhusets stroke-enhet, vårdas patienter i alla åldrar med stroke och andra neurologiska sjukdomar. Sjukgymnastik, arbetsterapi, logopedi samt kuratorsverksamhet för sjukhusets somatiska del ingår också i kliniken. Framför allt arbetar de med de inneliggande patienterna, men bedriver även en poliklinisk verksamhet (t ex hjärt- och KOL-skola). Rehabiliteringsträning utförs både inomhus i träningslokaler och utomhus i anslutning till verksamheten. Smärtenheten har daglig sköterskemottagning och läkarkonsult regelbundet. Verksamheten avseende den maligna smärtan ökar liksom samarbetet med sjukhusets avdelningar, AVH-teamet och hemsjukvården. AVH-teamet består av sjuksköterskor och läkare som arbetar konsultativt mot kommun, primärvård och sjukhus dagtid för att ge svårt sjuka patienter möjlighet att vårdas hemma. De som får detta stöd är framför allt cancerpatienter, men även patienter med andra kroniska sjukdomar. Ljusbehandlingsenheten behandlar hudsjukdomar och har sköterskemottagning vid flera tillfällen per vecka samt läkarkonsultation en gång per månad. Ljusbehandlingsenheten har få kopplingar till andra verksamheter annat än den organisatoriska tillhörigheten till geriatrikkliniken. Smärtmottagningen har starka kopplingar till såväl övrig mottagningsverksamhet som vårdavdelningarna. Liknande kopplingar finns för den paramedicinska personalen som förflyttar sig till de olika mottagningarna och vårdavdelningarna. De geriatriska vårdavdelningarna har starka kopplingar till flera av sjukhusets kliniker och funktioner då man här vårdar patienter tillhörande olika medicinska specialiteter. 4.2.6 Laboratoriemedicin Kliniken ger service till sjukhuset och till flera närliggande sjukvårdsinrättningar. Kliniken sköter provtagning, blodanalyser och blodtappningar samt hanterar sjukhusets blodbank. Kliniken kommer att beröras av en ny- och ombyggnation. 16
Öppenvårdspatienter kommer till kliniken för provtagning dagtid och antalet besök har ökat kraftigt de senaste åren. Vidare tar laboratoriemedicin emot prover som tagits på bland annat vårdavdelningarna. Delar av proverna analyseras internt och övriga skickas till Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Laboratoriemedicin tar även emot en stor mängd prover från externa vårdgivare, t ex kringliggande vårdcentraler. Kliniken är ackrediterad och har tillstånd från Läkemedelsverket och Socialstyrelsen för tappning och komponentframställning. Laboratoriemedicin har många aktiva blodgivare och kampanjer genomförs kontinuerligt för att få fler. Att ha kvällsöppet är ett sätt att öka tillgängligheten. Akutmottagningen är den verksamhet som genererar flest analyser. Samtliga mottagningar och vårdavdelningar har en stark koppling till laboratoriemedicin, antingen genom att patienten besöker provtagningen i samband med besök eller att prover skall skickas från vårdavdelning för analys. Många patienter kommer även till provtagning/blodtappning utan att besöka annan verksamhet, varför ett starkt samband med en entré också är önskvärt. 4.2.7 Akutkliniken Kliniken innefattar akutmottagning och sekretariat. Inga läkare är anställda vid kliniken utan de tillhör respektive specialitet och arbetar en del av sina pass på akuten. Kliniken har ett nära samband med de kliniker som kommer att beröras av en ny- och ombyggnation. Akutmottagningen är öppen dygnet runt för akutsökande på länssjukvårdsnivå inom områdena allmän internmedicin, kirurgi, urologi samt ortopedi. Det finns även akutmottagning för akutsökande vuxna inom psykiatrin på dagtid. Ca 31 000 söker akutmottagningen årligen, antalet har ökat kraftigt de senaste åren. Knappt 2 000 av de akutsökande patienterna är barn trots att sjukhuset saknar barnuppdrag. Kliniken arbetar med att kontinuerligt utveckla verksamheten för att förbättra omhändertagandet för patienterna och minska väntetiderna. Detta kräver samarbete med övriga verksamheter, bl.a. ambulans, intensivvårdsavdelning, övriga vårdavdelningar samt primärvårdsakuten. Antalet traumalarm har ökat kraftigt de senaste åren vilket sannolikt kommer att fortsätta. Detta medför ökad komplexitet samtidigt som vikten av ett bra flöde till framför allt laboratoriemedicin, IVA och röntgen ökar. Akutmottagningen har även starka samband med operations- och ambulansverksamheten. Vidare har man ett stort flöde av patienttransporter mellan akutmottagningen och röntgen. Starka samband föreligger även med ortopedmottagningen, paramedicinska verksamheten (utifrån kompetensutbytesperspektiv) och samtliga vårdavdelningar där de medicinska vårdavdelningarna har det största flödet av patienter direkt från akuten. 4.2.8 Anestesi/intensivvård/operation/ambulansverksamhet Kliniken består av operation, anestesi, intensivvård (IVA) och ambulansverksamhet. Verksamheten har ett nära samband med de kliniker som kommer att beröras av en ny- och ombyggnation. På operation utförs mellan 4000 och 4500 operationer årligen, endoskopi oräknad. Inom allmänkirurgin tar tarmkirurgin, bråck och galloperationer mest operationstid i anspråk. Dessutom utförs ca 2500 endoskopiska ingrepp inom magtarmkanalen, urinvägarna och luftvägarna vid operationsenheten. Urologin med cirka 350 operationer är en relativt liten del av den samlade kirurgin. Organdonationsoperationer utförs när det behövs. På operationsavdelningen utförs också pacemakerinläggningar, tandbehandlingar i narkos och ett mindre antal gynekologiska operationer. Ortopediska operationer tar halva operationstiden i anspråk och proteskirurgin är den enskilt största verksamheten ur resurssynpunkt. Sammantaget har ortopedin med frakturkirurgin störst akutverksamhet, närmare 40 procent av alla ortopediska ingrepp är akuta. Allmänkirurgiska ingrepp inklusive urologin svarar för 30 procent av all operationstid och de återstående 20 procenten upptas av endoskopi, gynekologi, tandoperationer och pacemakerinläggningar. 30-35 procent av alla operationer är akuta. 17
På intensivvårdsavdelningen (IVA) vårdas ca 1700 patienter årligen, varav ca 700 är intensivvårdspatienter, knappt 300 är hjärtpatienter och närmare 700 patienter får korttidsvård som omfattar enklare behandlingar. Under ett år respiratorbehandlas närmare 150 patienter. De vanligaste intensivvårdsdiagnoserna är infektionsutslöst chocktillstånd, förgiftningar/överdoseringar, blödning från magtarmkanalen, kramper och andningssvikt. Sjukhusets ambulansverksamhet ansvarar för alla bilarna i området samt en sjuktransportbil. En strävan är att via ambulans snabbare styra patienten till rätt instans. Ambulansverksamheten har under de sista tre åren (liksom kliniken i övrigt) utsatts för en stadigt ökad efterfrågan. Stark koppling finns till akutmottagning och röntgen. Mellan operation och kirurg-/ortopedklinken finns starka samband, både avseende mottagning och vårdavdelningar. Även övriga vårdavdelningar har starka samband med såväl operation som IVA och ambulansverksamhet. 4.2.9 Röntgenkliniken Kliniken innefattar röntgenavdelning och medicinteknisk avdelning (MTA). Kliniken har ett nära samband med de kliniker som kommer att beröras av en ny- och ombyggnation. Verksamheten präglas av sjukhusets akutuppdrag med krav på diagnostisk radiologi dygnet runt. Cirka 50 000 undersökningar per år utförs, ungefär hälften är akuta och resten planerade. Ca 60 procent av undersökningarna sker på remiss från sjukhuset och resten framför allt från primärvården. Inläggning inför undersökning sker endast i undantagsfall, kliniken strävar efter att alla rutiner skall vara anpassade för att möjliggöra polikliniska undersökningar. Genom klinikens drop-in-verksamhet och kontinuerliga omprioriteringar undviks väntetider till undersökningar. I stort sett all miljöskadlig inverkan av klinikens verksamhet har kunnat elimineras efter den genomförda digitaliseringen. Verksamheten är inte längre beroende av olika framkallningsvätskor eller silverbaserad fotografisk film. Röntgen har förutom starka kopplingar till akutmottagning och operation även starka samband med kirurg- /ortopedmottagningen och samtliga vårdavdelningar. De största fysiska patientflödena till och från röntgen går från vårdavdelningarna och akutmottagningarna. Dessutom kommer många patienter direkt till röntgenmottagningen på extern remiss varvid det finns ett starkt samband med entrén. 4.3 Logistik och flöden 4.3.1 Personflöden Personflödena inom Kungälvs sjukhus består av patienter inom öppen och slutenvård, personal och besökare till framför allt vårdavdelningarna. Det till numerären största dagliga patientflödet går till laboratoriemedicin, följt av akutmottagningen, kirurg/ortopedmottagningen, medicinmottagningen och geriatrikmottagningen. Även röntgenmottagningen har ett mycket stort patientflöde av patienter som kommer utifrån. De interna patienttransporterna utförs antingen av dedikerade patienttransportörer eller av ordinarie vårdpersonal. Betydande flöden är mellan röntgen och akutmottagningen/iva/vårdavdelningarna. Patienttransporter sker även från akutmottagning, IVA, operation till respektive vårdavdelning. Utöver det stora flödet av patienter till laboratoriemedicin så går vårdpersonalen mycket till laboratoriemedicin med prover. De största interna flödena av prover är från akuten, IVA och vårdavdelningarna. Andra personalflöden att ta hänsyn till är till och från omklädningsrum och restaurang. 18
4.3.2 Materialflöden Tvätt och förråd: Tvätt och förrådsgods levereras 2 respektive 3 gånger i veckan och utgör de största godsmängderna in till sjukhuset. Detta gör att inflödet är ojämnt fördelat över veckan med tisdag och torsdag som de hårdast belagda dagarna både på godsmottagningen och avseende leverans till mottagare. Mat: Från köket transporteras maten på vagnar till de olika vårdavdelningarna och kaféet. Transporterna sker tre gånger dagligen, måndag till söndag. Detta flöde är totalt större än tvätt och förråd men är jämnare fördelat över dag och vecka. Måltidshanteringen inom regionen genomgår en översyn vilket kan leda till att detta flöde förändras inom de kommande åren. Läkemedel: Läkemedel levereras till varucell på godsmottagning för vidare leverans till avdelning och till det Vårdnära Lagret. Detta ligger centralt placerat i sjukhuset för att personalen skall kunna hämta ut läkemedel som avdelningens eget förråd saknar och används av samtliga kliniker. Vätskor: Vätskor (salt- och näringslösningar) levereras ihop med övriga läkemedel till sjukhuset på lastpallar och transporteras från godsmottagningen till vätskeförrådet beläget intill kulverten för vidare ompackning till respektive mottagare. Apoteksvaror: Apotekets varor levereras med budbil via godsmottagningen för överlämning i separat varucell som ligger intill vätskeförrådet. Där hämtar apotekets personal varorna. Post/paket: Posten ankommer och distribueras i en stor tur till hela sjukhuset dagligen, utöver det levereras lite diversepaket på sparkcykel under dagen. Godsmängder De dagar då inflödet av gods är som störst transporteras ca 100 vagnar med tvätt, förrådsmaterial, mat och övrigt från godsmottagning till sjukhuset och med ett motsvarande stort flöde av returer från sjukhuset. De största mottagarna av gods är vårdavdelningarna, operation och IVA/laboratoriemedicin. Med den utökning av antal vårdplatser och mottagningsbesök som planeras är det troligt att godsmängderna in ökar med ca 25 procent. Laboratorieprover Prover som skall till laboratoriemedicin för analys hämtas från avdelningarna på en daglig uppsamlingsrunda varje morgon. Övrig tid är det vanligen vårdpersonalen själva som transporterar proverna. Laboratoriemedicin tar även emot prover från externa vårdgivare och skickar iväg delar av sjukhusets prover till Sahlgrenska Universitetssjukhus för analys. 4.3.3 Sjukhusets infrastruktur och materialhantering Allt gods tas emot på godsmottagningen i försörjningsbyggnaden (Hus 7). Godset distribueras efter ankomst till respektive avdelning eller mottagning, viss ompackning sker men ingen lagring av gods i större omfattning. Här sker även sophantering och avskeppning av avfall och smutstvätt. I försörjningsbyggnaden (Hus 8) finns även köket varifrån all mat transporteras till vårdavdelningar och kafé. Försörjningsbyggnaden förbinds med sjukhuset via en kulvert till Hus 5 i plan 2. Kulverten är relativt smal och det är även i denna som de tekniska försörjningssystemen går. Utöver alla godstransporter så används denna gång av personal till och från matsal. Längs kulvertens västliga del ligger även en del omklädningsrum vilket också genererar personalrörelser. Kulverten övergår sedan i ett syd-norrgående transport/gångstråk i plan 2. Här sker huvuddelen av transporterna. Godstransporterna utförs med dragtruckar fram till hissarna där godset sedan fördelas till respektive våningsplan för vidare transport för hand. Målsättningen är att utföra så mycket av transporterna som möjligt på plan 2. En nackdel är dock att det i sjukhuset södra del (Hus 2,5,15 och 1) finns såväl mottagningar som vårdavdelningar och alltså även utgör patientvägar. Entrén till Hus 2 är även ett akutintag från helikopterplattan. 19