Smittspårningsutbildning 2011



Relevanta dokument
Smittspårningsutbildning 2016

Smittspårning Mag- och tarminfektioner. Johan Hedlund Smittskyddssjuksköterska

Tarminfektioner. Smittskydd Stockholm. Marie Nordahl Smittskyddssjuksköterska. Joanna Nederby Öhd Epidemiolog

Tarminfektioner. Smittskydd Stockholm. Malin Tihane Smittskyddssjuksköterska. Joanna Nederby Öhd Epidemiolog

Smittspårningskurs 2015

Tarminfektioner, inledning

Smitta i förskolan. Förskolebarnens infektioner. Smittvägar. Hygienrutiner. När skall barnet vara hemma?

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON

Informationsblad från Smittskydd/Vårdhygien och STRAMA

Jenny Stenkvist Varmt välkomna!

VRE. Information till patienter och närstående. regiongavleborg.se

Rutiner för kommunal hälso- och sjukvård vid misstänkt utbrott av magsjuka (virusorsakad gastroenterit)

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON

Vi är omgivna av bakterier. Tarmpatogener/smittor. Antibiotika resistens. Vad får småbarnsfamiljen med sig hem från utlandsresan?

Smittskydd Stockholm. Tarminfektioner. Maria Rotzén Östlund Biträdande smittskyddsläkare

Vinterkräksjuka. Säsongen Fredrik Idving Hygiensjuksköterska

Tarmsmitta. Malin Bengnér Smittskyddsläkare

Årsstatistik för 2014

Anmälningspliktiga sjukdomar årsstatistik 2008 för Norrbotten

Smittrisker Människa -Djur

SMITTSPÅRNING. Regelverk. 27 April Mats Ericsson smittskyddsläkare. Smittskyddsenheten

MRSA. Information till patienter och närstående

Tarmsmitta. Ann-Mari Gustavsson Hygiensjuksköterska. Smittskydd Värmland. Smittskydd Värmland

Blodsmitta. och fästingöverförda sjukdomar. Rikspolisstyrelsen. december 2008

Smittspårning Grundkurs regelverk

Smittskyddsdag Tarminfektioner Resistenta bakterier

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON

ESBL-bildande bakterier. Information till patienter och närstående

SMITTSKYDD. Therese Malm/Agneta Midendal/Eva-Lena Starrin Smittskyddssjuksköterskor

Ont i halsen. Råd och fakta om ont i halsen på grund av halsfluss. Läs mer på 1177.se/vasterbotten

Vad är vårdhygien. Inger Andersson och Barbro Liss Hygiensjuksköterskor. Sektionen för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala

MRSA. Information till patienter och närstående

Objudna gäster i tarmen vilka är vi?

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON Nr

Utredning av utlandsresenär

Streptokocker Betahemolyserande grupp A streptokocker (GAS) Streptococcus pyogenes

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON

SOSFS 2005:23 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Smittspårning. Socialstyrelsens författningssamling

Nr 1/2011 MINSKA ONÖDIG ANTIBIOTIKAANVÄNDNING

Smittskydd Värmland TARMSMITTA

Socialförvaltningen Medicinskt ansvarig sjuksköterska 2015

Virusgastroenterit. Åtgärder vid gastroenterit på kommunal enhet

Tarminfektioner. Grundkurs Mona Insulander. Epidemiolog/Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Stockholm. Mona Insulander

Dalarö Förskolas smittskyddsrutiner Ytterst ansvarig Elisabet Schultz Förskolerektor

Calici/vinterkräksjuka (noro- och sapovirus)

Handlingsprogram för virusorsakad gastroenterit i kommunal vård och omsorg Utarbetad av: Vårdhygien Skåne Godkänd av: Eva Melander

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, LULEÅ, TELEFON

Lokal anvisning inom NU-sjukvården vid misstänkt eller konstaterad Calici-gastroenterit

Ny faecesdiagnostik med PCR

III. Multiresistent bakterie (MRB) i särskilt och ordinärt boende samt LSS-boende i Skåne. Basala hygienrutiner

Smittspårning och regelverk. Helena Palmgren Tf smittskyddsläkare

Smittspårning mag-tarm sjukdomar

Streptokockinfektioner

Smittskydd Stockholm

Smittspårning, grundkurs nov 2017

Regeringens proposition 2005/06:199

Blodburen smitta bland barn och ungdomar - riktlinjer för förskola och skola

Smittspårning Vem, vad, hur och varför? Grundkurs, nov 2018

Smittskyddsarbete - smittskyddsläkarens roll - varför smittspåra?

Februari 2009 Nr 1. Informationsblad från Smittskydd/Vårdhygien och STRAMA

Smittskydd&Vårdhygien

TBE-information till hälso- och sjukvårdspersonal i Uppsala län 2012

Lathund till dig som är behandlande veterinär vid fall av MRSA och MRSP som omfattas av förskriftskraven i K112

Smittspridning På hund-dagis eller -pensionat

Information till ansvariga för boenden

Pandemi vad innebär r det?

MAGITASKOLAN. Allmänna och särskilda hygienråd. Allmänna råd

Smittskyddsläkarens årsrapport för Kronobergs län 2007

Välkomna till Smittskydd Stockholms utbildning för Miljö- och hälsoskyddsinspektörer

Clostridium difficile diarré (CD)

Smittspårning STI. Ramar och regelverk. 6 december Johan Hedlund Smittskyddssjuksköterska

Epizootihandboken_Del_II_05_Vattenbruksdjur110315

ETT SÄKERT ÄVENTYR! Vaccin finns mot några av de sjukdomar som sprids via mat och vatten så som kolera, hepatit A och tyfoidfeber.

Riktlinjer gällande basala hygienrutiner inom kommunal vård och omsorg SN-2015/75

SMITTSKYDDSENHETEN/VÅRDHYGIEN. MRSA Information till patienter, smittbärare och närstående

Margareta Edvall Hygiensjuksköterska BLODBUREN SMITTA

Riskfaktorer. Normalflora. Hur förebygger vi smitta?

PM Medicinskt. Gastroenterit

Kompletterar Vårdhandboken, avsnitt Städning:

Patientinformation. Terbinafin ratiopharm kräm vid behandling av fotsvamp och svamp i ljumsken.

Personalinfektioner Rekommendationer för vård- och omsorgspersonal i Region Uppsala

Vad fick jag med mig hem? Infektioner hos hemvändande resenärer. Reserelaterade infektioner - Vad tänker Du på?

Fundera och diskutera i pausen. När barnet är sjukt. När skall barnet vara hemma? Generellt är det barnets allmäntillstånd som avgör.

Medicinskt ansvarig sjuksköterska Eva Kohl. Riktlinjer för vårdhygien

Djurhållning inom lantbruket

Projektrapport 2011: Salmonella i grönsaker

Beredskapsplan för smittskydd, Landstinget Västernorrland

TBE-INFORMATION TILL HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSPERSONAL I SÖRMLAND 2011

Bakgrund. Smittsam lungtuberkulos Godkänt av:

Smittspårningskurs mars 2018

Kontroll av mikrobiologisk kvalitet på mjukglass i Varbergs Kommun, sommaren 2012

Vad händer om en allvarlig smitta sprids på förskolan?

Varför behövs basala hygienrutiner och klädregler?

Information från Smittskyddsenheten Nr 1, februari 2008

Innehållsförteckning 1. Bakgrund 2. Förekomst 2. Vad är Sårbotulism? 2. Symptom 3. Vad du kan göra för att reducera risken att smittas 4

Manus till bildspel, Basala hygienrutiner och klädregler

Magsjuka. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska

Transkript:

Smittspårningsutbildning 2011 Mag- och tarmsjukdomar Johan Hedlund Smittskyddssjuksköterska

Fyra grundfrågor Vilken sjukdom? Smittvägar? Yrke/sysselsättning? Inhemsk- eller utlandssmitta?

Allmänfarliga sjukdomar Campylobacter Salmonella Giardia Shigella Hepatit A EHEC Paratyfoidfeber Tyfoidfeber Hepatit E Kolera Ca: 30 % inhemska Ca: 20 % inhemska Ca: 15 % inhemska Ca: 15 % inhemska Ca: 35 % inhemska Ca: 70 % inhemska Ca: 15 % inhemska < 5 % inhemska

Anmälningspliktiga sjukdomar som är smittspårningspliktiga Yersinia Entamöba Cryptosporider Vibrioinfektion exkl. kolera Ca: 75 % inhemska Ca: 5 % inhemska Ca: 30 % inhemska Ca: 45 % inhemska

Campylobacter Inkubationstid: 1-3 dygn (1-10 dygn) Sprids via livsmedel, opastöriserade produkter och kontaminerat vatten Förekommer hos många djurarter Sekundärfall mycket ovanligt Tillväxer ej i livsmedel Bärarskap normalt omkring 3 veckor

Salmonella Inkubationstid: 1-3 dygn (6 h-10 dygn) Sprids via livsmedel, opastöriserade produkter, kontaminerat vatten och reptiler Förekommer hos många djurarter Sekundärfall relativt ovanligt men ökad risk hos barn och äldre Tillväxer i livsmedel Bärarskap normalt 4-6 veckor men någon procent kan bli bärare i månader till år. Små barn ofta bärare under lång tid.

Giardia Inkubationstid: 7-10 dygn (3-25 dygn) Sprids ffa via livsmedel och kontaminerat vatten Även person till person (förskola) och sexuellt Förekommer hos människan Sekundärfall relativt ovanligt men ökad risk hos barn Tillväxer ej i livsmedel Bärarskap hos obehandlad månader till år

Shigella Inkubationstid: 7-10 dygn (3-25 dygn) Sprids ffa via livsmedel. Även person till person och kontaminerat vatten Förekommer hos människan Sekundärfall ej ovanligt Tillväxer ej i livsmedel Bärarskap normalt > 4 veckor men förlängt bärarskap förekommer

Hepatit A Inkubationstid: 2-6 veckor Sprids ffa via livsmedel, kontaminerat vatten, person till person och sexuellt men även intravenöst Förekommer hos människan Sekundärfall ej ovanligt Tillväxer ej i livsmedel Bärarskap normalt 3-4 veckor men smittar 7-10 dygn före sjukdomsdebut och c:a en vecka efter. Små barn kan ha förlängt bärarskap

EHEC Inkubationstid: 3-4 dygn (1-8 dygn) Sprids via livsmedel, kontaminerat vatten, person till person och direktkontakt med djur Förekommer ffa hos nötboskap Sekundärfall relativt ovanligt men asymtomatiska bärare kan hittas Tillväxer ej i livsmedel Bärarskap normalt 1 vecka hos vuxna och upp till 3 veckor hos barn

Paratyfoidfeber Inkubationstid: 2-5 dygn (upp till 3 veckor) Sprids via livsmedel, kontaminerat vatten, person till person Förekommer hos människan Sekundärfall ej ovanligt Tillväxer i livsmedel Bärarskap normalt 1-2 veckor men ofta upp till 5-6 veckor. Permanent bärarskap i gallblåsan har rapporterats.

Tyfoidfeber Inkubationstid: 10-14 dygn (upp till 4 veckor) Sprids via livsmedel, kontaminerat vatten, person till person Förekommer enbart hos människan Sekundärfall ej ovanligt Tillväxer i livsmedel Bärarskap normalt 5-6 veckor men ofta upp till 3 månader. 2-5% blir permanenta bärare.

Yersinia Inkubationstid: 3-7 dygn (upp till 10 dygn) Sprids via livsmedel och kontaminerat vatten, även person till person och direktkontakt med djur Förekommer ffa hos svin Sekundärfall ovanligt Tillväxer i livsmedel Bärarskap normalt 2-3 veckor men obehandlade kan ha kvar smittan 2-3 månader.

Entamöba Inkubationstid: 2-4 veckor (dygn till månader) Sprids ffa via kontaminerat vatten och livsmedel men även sexuellt Förekommer hos människan Sekundärfall ej ovanligt Tillväxer ej i livsmedel Bärarskap kan obehandlad vara i månader till år

Cryptosporider Inkubationstid: c:a 7 dygn (2-12 dygn) Sprids via kontaminerat vatten, livsmedel och även person till person Förekommer hos flera djurarter Sekundärfall ej ovanligt Tillväxer ej i livsmedel Bärarskap kan vara i flera veckor

Smittspårning Från vem/av vad har patienten smittats? Vilka andra kan ha smittats från samma källa? Till vem/vilka kan smittan ha förts vidare? Riskyrke/sysselsättning? Vilka åtgärder krävs för att förhindra smittspridning?

Riskyrke/sysselsättning Personer som yrkesmässigt bereder eller hanterar oförpackade livsmedel Personer som yrkesmässigt vårdar spädbarn eller patienter med gravt nedsatt immunförsvar Går i skola/förskola Anhöriga med riskyrke?

Förhållningsregler Hygienråd vid tarmsmitta, patientinformation Smittskyddsläkarnas smittskyddsblad Du har eller kan ha blivit smittad av en bakterie/virus/annan mikroorganism som kan spridas till andra människor. För att förhindra att andra smittas bör du följa råden nedan. 1. Stanna hemma från arbete, daghem eller skola åtminstone under den tid du har symtom såsom diarré och/eller kräkningar. Särskilt viktigt är detta om du arbetar med: - vård av spädbarn - vård av patienter - oförpackade livsmedel Arbetar du med livsmedel är du enligt livsmedelslagstiftningen skyldig att informera din arbetsgivare om att du drabbats av magsjuka. 2. Tvätta händerna noggrant efter varje toalettbesök, före matlagning och före måltid. Använd flytande tvål och egen handduk eller engångshandduk. Vid toalettbesök tänk speciellt på detta: När du går på toaletten blir händerna förorenade, därför är det viktigt att tvätta dem efter varje toalettbesök. Håll tvättställ, kranar, toalettsits och spolknopp rena. Du kan smittrena både händer och dessa ytor genom att torka dem med engångshandduk/toalettpapper indränkt i alkoholbaserat desinfektionsmedel, t.ex. Handdesinfektionsmedel, som kan köpas receptfritt på Apotek. Om det är möjligt bör du använda egen toalett medan diarréerna pågår. Har du blöjbarn med tarmsmitta, paketera använd blöja i plastpåse och släng den därefter omedelbart i soptunnan. Tvätta händerna noggrant efter blöjbytet. Rengör och smittrena sköt-bordet efter användning (se ovan). 3. Vid tarmsmitta är det stor risk för smittspridning om mat blir förorenad. Undvik därför att hantera mat som ska ätas av andra. Om du ändå måste göra det var extra noggrann med handtvätten innan du tar i matvarorna eftersom de lätt blir förorenade. 4. Förorenad tvätt tvättas i maskin.

Provtagning Provtagning av symtomatiska hushållskontakter Dagisbarn: Bedömning från fall till fall Riskyrke: Bedömning från fall till fall Livsmedelsarbetare skall alltid informera sin arbetsgivare

Kontrollprov

Miljökontoret Kontakt tas med som bedömer om kontakt skall tas med kommunens Miljö- och Hälsoskyddsnämnd OBS! Glöm inte att kontakta miljökontoret när matförgiftning har skett av smittämne som ej faller under smittskyddslagen