SAMRÅDSUNDERLAG PROJEKT VETTEBERGET

SAMRÅDSUNDERLAG PROJEKT VETTEBERGET APRIL 2010 LARS GERRE OCH BENJAMIN GRAHN-DANIELSSON

Beställare: Rabbalshede Kraft AB Författare: Linda Andersson och Benjamin Grahn-Danielson, Rio Kulturkooperativ Projektansvarig: Annika Östlund, Rio Kulturkooperativ E-postadress: rio@riokultur.se Rapport 2010:7 Samrådsunderlag Projektnummer: 1004 Redigering och layout: Optimal Press

S A M R Å D S U N D E R L A G PROJEKT VETTEBERGET Inledning Den här handlingen utgör underlag för samråd inför planerad vindkraftsetablering vid Vetteberget, Strömstads kommun, illustration 1. Rabbalshede Kraft planerar här att bygga en park med upp till fyra verk. Samrådet genomförs på ett tidigt stadium och innan tillståndsansökan för projektet lämnas in. Verksamheten skall prövas enligt miljöbalken (MB) av Länsstyrelsen i Västra Götalands län. I kommande ansökan skall en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) ingå. Enligt MB skall verksamhetsutövaren samråda med myndigheter, närboende och övriga som kommer att beröras av projektet, innan ansökan lämnas in. Samrådet skall ge de berörda insyn och möjlighet att påverka projektet. Samrådet skall även behandla vilka aspekter som bör finnas med i den kommande MKB:n. Inför samrådet skall verksamhetsutövaren informera om projektet. Denna handling är avsedd att uppfylla detta krav och innehåller den information som hittills tagits fram för projektet. Om ni vill bidra med kunskaper om det aktuella området, framföra synpunkter, ställa frågor eller ha ytterligare information är ni välkomna att kontakta projektören. Ni är också välkomna att lämna allmänna upplysningar om sådant som bör tas upp i den fortsatta planeringen. Projektbeskrivning Rabbalshede Kraft AB har för avsikt att uppföra vindkraftverk inom ett område i närheten av Skee i Strömstads kommun. Vindområdet är beläget på Vetteberget öster om E6 mellan Skee tätort och södra infarten till Strömstad, illustration 2. Projektet innebär: Antal verk upp till 4 Totalhöjd max 150 m Tornhöjd 90-110 m Rotordiameter 80-110 m Effekt per verk 2,3-3,5 MW Total effekt 9,2-14 MW Produktion 27 GWh/år (med 2,3 MW-verk) Anledningen till att platsen är intressant för vindkraft är att vindresurserna är goda. Årsmedelvinden på 72 meters höjd över nollplanet är cirka 6,5 m/s enligt 1

Ill. 1. Vindpark Vetteberget planeras inom den röda ringen. Vetteberget är beläget öster om E6:an mellan tätorten Skee och den södra infarten till Strömstad.

Uppsala universitets vindkartering (MIUU), vilket är fullt tillräckligt för att området skall vara intressant för en fördjupad studie. Etableringen kräver transportvägar, kranplatser och uppställningsplatser. Befintliga vägar kommer att utnyttjas i största möjliga mån, dessa kan behöva förstärkas, breddas eller rätas. Nya vägar tillkommer. Vägbanans bredd kommer att bli cirka 4-5 meter och härutöver tillkommer vägslänter, diken och avverkning i anslutning till vägen. Ledningar inom parken kommer i den mån det är möjligt att förläggas i mark, utmed de vägar som byggs. Fortum planerar en ny transformatorstation i södra delen av Strömstads kommun, i och med att kommunen har föreslagit flera områden som lämpliga för vindkraft där. Den exakta lokaliseringen är ännu inte bestämd och det är ännu oklart om den kommer att anslutas till den befintliga 130 kv-ledning som går i nord-sydlig riktning vid Lur, eller om stationen kommer att anslutas till den 130 kv-ledning som kommer från Vassbotten. Det utreds även ett alternativ med en ny 130 kv-ledning. Anslutning till kraftnätet kommer i den mån det är klarlagt att redovisas i ansökan och MKB. Projektets relation till planer och mål I översiktplanen (ÖP) för Strömstads kommun beskrivs vindkraftsanläggningar och områden lämpliga för vindkraftsutbyggnad. Strömstads kommun har under 2009 arbetat med en vindkraftsplan som skall reglera vindkraftsutbyggnaden i kommunen. I det utarbetade förslaget till vindkraftsplan förordas en utbyggnad koncentrerad till de södra delarna av kommunen. Förslaget var utställt till och med 8 januari 2010, men kommunfullmäktige har ännu inte fattat beslut om antagande av planen. Det aktuella förslaget beskriver en vindkraftsutbyggnad inom fem områden i södra delen av Strömstads kommun: Tolvmanstegen Söder, Vik/Neanberg, Femstenaberg, Vetteberget och Tormoseröd. Målsättningen är att vindkraften skall göra kommunen självförsörjande på el, vilket motsvarar cirka 40-50 vindkraftverk. Vindkraftsplanen poängterar att områdena i den sydvästra delen av kommunen redan är kraftigt påverkade av vägar, järnväg och kraftledningar. Utbyggnaden av E6 och en eventuell utbyggnad av kraftledningsnätet ökar påverkan på miljön i området. De motstående intressena är förhållandevis små jämfört med vindkraftsetableringar i de centrala delarna av kommunen, vilket betonats under samrådet av bland andra länsstyrelsen. Genom att vindkraften inte bidrar till utsläpp av miljöskadliga ämnen och därmed negativ miljöpåverkan, bidrar den direkt eller indirekt positivt till att uppnå flera av de 16 nationella miljömålen. El som produceras med förnyelsebara energikällor ersätter främst el som producerats med fossila bränslen, och kan därmed bidra till att minska utsläppen av koldioxid, svaveldioxid, kväveoxider, metan och andra miljöskadliga ämnen. Riksdagen har beslutat att Sveriges energisystem i första hand skall baseras på förnyelsebar energi, och att landets vindenergiresurser måste tas till vara. Planeringsramen för vindkraft anger att vindkraften år 2020 skall producera 30 TWh, varav 20 TWh på land. 3

Ill. 2. Förslag till utformning av vindpark Vetteberget. Placeringar av vindkraftverk och vägar är preliminära och kan komma att ändras efter samrådet och natur- och kulturutredningar. Nya beräkningar av ljud- och skuggutbredning kommer att genomföras om verk flyttas.

Miljökonsekvenser De effekter som oftast uppstår i samband med vindkraftsanläggningar handlar om: Förändrad landskapsbild Förändrade rekreationsupplevelser Påverkan på biologisk mångfald och kulturmiljöer Påverkan på omgivningen genom ljud, skuggor och ljus Minskad klimatpåverkan och minskade luftföroreningar En MKB skall avgränsas till de effekter som är relevanta för den aktuella verksamheten. Vilka aspekter som bör behandlas i MKB:n avgränsas under samrådet. Om det planeras för, eller om det redan finns, verksamheter i omgivningarna som kan medföra att detta projekt bidrar till större påverkan än annars (kumulativa effekter) skall även dessa avgränsas och behandlas i MKB:n. Ljud Vindkraftverk ger upphov till ljudnivåer som kan vara störande inom ett visst avstånd. Naturvårdsverket har angivit riktvärden för vad som är acceptabel ljudnivå. Vid bedömningar har i de flesta fall nattvärdet 40 db(a) angetts som villkor av tillståndsmyndigheter. På ett avstånd om cirka 400 meter från ett verk som emitterar 103 db(a) ligger ljudnivån på cirka 40 db(a). Fler vindkraftverk ger upphov till en större ljudutbredning. Bakgrundsljud kan i vissa fall maskera ljudet från vindkraftverken. Vid cirka 8 m/s blir bakgrundsljud som vindsus, lövprassel med mera högre än verkens eget ljud. Berg och höjder kan dock ge lä, varvid den naturliga bakgrundsnivån blir lägre och maskeringen försvinner. Ägaren till vindkraftverken är skyldig att följa riktvärdet 40 db(a) emot bostäder. Vindkraftpark Vetteberget Beräkningarna i detta projekt, som utgår från preliminära verksplaceringar, redovisas på illustration 3. Beräkningarna visar att inga bostäder får ljudnivåer över de rekommenderade. Alla beräkningar i projektets inledande fas görs på ett ungefärligt vindmedelvärde med preliminärt antal verk och placering. Vilket fabrikat av vindkraftverk som väljs är ännu inte bestämt. Efter samrådet och efter att vindmätning utförts görs definitiva beräkningar. Beräkningar av ljudutbredningen utgår från ett värsta fall. Man utgår från att det blåser från alla vindriktningar samtidigt mot en punkt. I beräkningen antas att marken är öppen, hård och platt så att alla ljudvågor reflekteras. I praktiken kommer alltså påverkan att bli lägre än vad beräkningarna visar. Ljudberäkningarna görs vid en vindhastighet på 8 m/s därför att det är då som de beräknas höras som mest i omgivningen. Ingen hänsyn har tagits till vegetation, byggnader, plank eller andra hinder, som kan skärma av eller maskera ljudet. I beräkningarna tar man hänsyn till den sammanlagda ljudpåverkan från samtliga verk. Skulle ett verk flyttas eller plockas bort kommer ljudutbredningen således att se lite annorlunda ut. 5

Project: Vetteberget Description: Tornhöjd 99,5m Rotordiameter 93m WindPRO version 2.6.1.252 jan 2009 Printed/Page 2010-01-20 16:20 / 1 Licensed user: Rabbalshede Kraft AB Marknadsvägen 1 SE-457 55 Rabbalshede +46 (0) 525 197 00 DECIBEL - Femstena TK Calculation: Ljudberäkning Vetteberget Fil: femstena tk 1 75000.tif Calculated: 2010-01-20 16:03/2.6.1.252 Nytt VKV 40,0 db(a) 0 500 1000 1500 2000 m Map:, Print scale 1:30 000, Map center Rikets Net (SE) Ost: 1 240 200 Nord: 6 539 722 Noise calculation model: Swedish, Jan 2002, Land. Vindhastighet: 8,0 m/s Höjd över havet från aktivt linjeobjekt WindPRO is developed by EMD International A/S, Niels Jernesvej 10, DK-9220 Aalborg Ø, Tlf. +45 96 35 44 44, Fax +45 96 35 44 46, e-mail: windpro@emd.dk Ill 3. Preliminär ljudberäkning för projekt Vetteberget tillsammans med de planerade vindkraftverken på Femstenaberg. Innanför den röda kurvan överstiger ljudnivån gränsvärdet 40dB(A).

Ill 4. När man beskriver ett vindkraftverk används flera viktiga mått och begrepp. Tornhöjd eller navhöjd, rotordiameter, fundament, navhus eller maskinhus, rotorblad, torn med mera. Totalhöjden är lika med tornhöjden plus rotorradien (rotordiametern delat med två). Skuggor Vindkraftverk ger vid soligt väder upphov till svepande skuggor. Hur mycket skuggor som uppstår beror på väder, årstid, vindriktning, topografi med mera. Det beror också på i vilket väderstreck fastigheten ligger i förhållande till vindkraftverken. Skuggorna kan uppfattas på ett avstånd om cirka 1,5 kilometer, men då bara som diffusa ljusförändringar. På 3 kilometers avstånd uppfattas ingen skuggeffekt. Boverket rekommenderar gränsvärden för hur mycket svepande skuggor som får förekomma vid bostadshus. Dessa rekommendationer innebär maximalt 8 timmar svepande skuggor per år (vilket motsvarar ett teoretiskt värde om 30 timmar) och maximalt 30 minuter per dag. Tillståndsmyndigheten kan i tillståndet ställa krav på att skuggpraxis skall uppfyllas. Vid behov kan automatisk skuggreglering installeras så att dessa värden inte överskrids. Vindkraftpark Vetteberget Skuggberäkningar för projektet kommer att tas fram till MKB:n. Skuggberäkningen görs liksom ljudberäkningen för ett värsta fall, det vill säga att solen alltid lyser och vinden alltid blåser från ett håll som ger maximal skugga. I praktiken kommer alltså påverkan att bli lägre än vad beräkningarna visar. Bifogat finns en karta som visar en teoretisk värsta fall -beräkning av skuggspridningen ifrån vindkraftverken, bilaga 1. 7

Ljus Vindkraftverk skall förses med hinderbelysning och färgmarkering enligt särskilda bestämmelser i Transportstyrelsens författningssamling. Hinderbelysningen är till för att skydda lågflygande plan och helikoptrar. Vindkraftverk med en totalhöjd på upp till 150 meter skall vara målade med vit färg, illustration 4. Under dager behöver hinderbelysningen ej vara tänd, men verken skall markeras med blinkande medelintensivt rött ljus under skymning, gryning och mörker. Även vindkraftverk högre än 150 meter skall målas med vit färg men förses med blinkande högintensivt vitt ljus. Vindkraftpark Vetteberget För samtliga vindkraftverk i detta projekt har en maximal höjd på 150 meter angetts då det i dagsläget inte är slutligt bestämt vilket fabrikat som kommer att upphandlas. Säkerhet Riskerna för olyckor i anslutning till vindkraftverken är generellt sett små. Allmänt bedöms nedisning och risk för iskast vara den mest påtagliga säkerhetsrisken. Vindkraftverken är utrustade med övervakningssystem. Detta innebär att verken stannar om till exempel temperaturen blir för hög, och att verken automatiskt stängs av vid för hög vindhastighet för att de inte skall utsättas för alltför stora påfrestningar. Risken för brand och haverier minimeras därmed. Risken för nedisning och iskast från vingar uppträder främst i kallt klimat och ofta på högre höjder, men kan även inträffa i samband med speciella väderförhållanden, som dimma eller hög luftfuktighet följt av frost samt underkylt regn. Risken kan förebyggas genom att förhindra att is uppstår, genom värmeslingor eller speciell ytbeläggning på vingarna. Man kan också förse verken med issensorer som stannar verket. Det är när rotorn startar efter att ha stått stilla som risken för iskast finns. Transportstyrelsen tillåter inte att vindkraftverk står närmare vägar och järnvägar än en och en halv gånger totalhöjden. Liknande säkerhetsavstånd finns för till exempel kraftledningar. Vindkraftpark Vetteberget Verken i den planerade vindkraftparken ligger som närmast på cirka 600 meters avstånd från bostäder. Närmaste allmänna väg är riksväg 164 som ligger cirka 650 meter norr om det nordligaste verket. Landskapsbild Karaktären hos ett område och landskapsbilden förändras då en vindpark anläggs, eftersom vindkraftverk är en ny typ av anläggning som avviker med form, höjdskala och rörelse. I vissa fall kan även upplevelsen av landskapet förändras. Upplevelsen av vindkraft i ett landskap är subjektiv och varierar beroende på förväntningar på landskapet. Upplevelsevärden, som inbegriper visuella, symboliska och identitetsskapande värden, är viktiga vid bedömning av vindkraftverk. Vindkraftpark Vetteberget Delar av landskapsbilden och upplevelsen av landskapet kommer att förändras till följd av projektet. Synbarheten kommer att variera beroende på topografi, 8

Ill 5. Vindkraftverk på Hud, Tanums kommun. vegetation och avstånd och var i landskapet man befinner sig. Cirka 3,5 kilometer väster om vindområdet finns riksintresseområdet den obrutna kusten (4 kap 3 MB). Inom riksintresseområdet är de samlade kulturoch naturvärdena skyddade för att karaktären på landskapet skall bibehållas. I de halvöppna dalgångarna runt vindområdet bedrivs ett aktivt jordbruk och flera områden är utpekade som regionalt eller nationellt värdefulla odlingslandskap. Det närmaste området ligger norr om Vetteberget och utgörs av det centrala jordbrukslandskapet i Skeeområdet, illustration 8. Det närliggande landskapet är idag delvis påverkat av väg E6 och järnvägen som går i dalgången väster om projektområdet. I den östra delen av området går en regional 130 kv-kraftledning, och en telekommunikationsmast är byggd på den högsta toppen av Vetteberget. Påverkan på landskapet kommer att öka i och med att E6:an byggs ut till motorväg väster om den befintliga vägen. För att åskådliggöra hur landskapet ser ut med vindkraftverk kommer fotomontage att tas fram. Platser för fotomontage diskuteras under samrådet. Montagen kommer att finnas tillgängliga på Rabbalshede Krafts hemsida samt redovisas i den kommande MKB:n. Natur Den minskade klimatpåverkan som utbyggnad av vindkraften bidrar till ger en positiv påverkan på naturen i ett globalt och regionalt perspektiv. Den lokala naturmiljön kan påverkas av att mark tas i anspråk för verk och vägar. Vilken typ av påverkan detta innebär beror på vilka biologiska värden som finns på platsen. I övrigt är det påverkan på fladdermöss och fåglar som kan vara viktigt att studera. Detta gäller risk för kollsioner, barriäreffekter och försämring av livsmiljöer. De flesta studier visar på små effekter för flyttande fåglar, utom i de fall då verk placerats på platser med höga tätheter av flyttande fåglar. Konsekvenserna av habitatförstöring är studerade i mycket mindre omfattning. Vissa fågelarter är 9

Ill 6. I närområdet finns det flera riksintresseområden för kultur- och naturvård, friluftslivet och obruten kust, enligt kapitel 3 och 4 i miljöbalken. Kartan visar även riksintresse för vindbruk och Natura-2000-områden.

känsligare än andra för störning respektive kollisioner. De största problemen när det gäller kollisioner rör stora termikflygande fåglar som till exempel örnar. Fladdermöss tycks dras till vindkraftverk på grund av att det samlas mycket insekter där. Störst risk för fladdermöss att kollidera med vindkraftverk uppstår troligen i insektsrika miljöer, eller under speciella väderförhållanden, då stora ansamlingar av insekter kan bildas runt rotorbladen. Hastiga lufttryckssänkningar i närheten av rotorbladen kan vara en orsak till ökad dödlighet av fladdermöss. Mest sårbara verkar arter som flyttar vara; en ökad dödlighet har observerats under sensommar och höst. Vindkraftpark Vetteberget Den planerade vindparken ligger inte inom något riksintresseområde för naturvård enligt 3 kap 6 MB, men i närområdet finns två utpekade områden: Strömstads kust och innerskärgård (NRO 14011) drygt 5 kilometer västerut, samt Strömsvattnet (NRO 14012) 3,5 kilometer åt nordväst, illustration 6. Strömsvattnet är även skyddat som naturreservat och utpekat som Natura 2000-område. Vid kusten, cirka 6 kilometer sydväst om vindområdet, finns ytterligare två Natura 2000-områden: Tanumskusten och Kosterfjorden-Väderöfjorden. Flera områden vid kusten är dessutom skyddade som naturreservat eller fågelskyddsområde. De närmaste naturreservaten är Nöddökilen, Älgöleran och Orrevikskilen som ligger cirka 7 kilometer sydväst om vindområdet. Riksdagen har även inrättat Kosterhavets nationalpark som ligger i skärgården, drygt en mil väster om vindområdet. Avståndet till närmaste fågelskyddsområden är cirka 8-9 kilometer. De ligger vid sjöarna Nedre Färingen och Mellan Färingen, norr om vindområdet. Ett antal fågelskyddsområden finns även längs kusten. Det finns inga av Skogsstyrelsen utpekade värdefulla skogliga biotoper inom vindområdet och inte heller några våtmarker som är upptagna i Våtmarksinventeringen. I omgivningarna finns ett fåtal naturvärdesområden, nyckelbiotoper, sumpskogar och lövskogsområden, illustration 7. Vid Vättlandsån, som rinner söder och väster om området, gäller strandskydd. Ån är även registrerat som vattendrag med lax/havsöring. Inga rödlistade växter eller djur inom vindområdet är rapporterade på Artportalen. Inga områden som är utpekade i Strömstads naturvårdsplan finns inom vindområdet. Utpekade områden är Tjurmossen och ett hällmarkstallskogsområde vid Femstenaberg, cirka 2 kilometer väster om Vetteberget. Öster om vindområdet, mellan 4 och 8 kilometer bort, finns Vammenområdets sjösystem, hällmarkstallskog vid Tolvmanstegen och en våtmark vid Ekelid-Stora Ängemyr. En inledande sammanställning av befintlig kunskap om fågellivet i området har genomförts och kommer att lämnas in till länsstyrelsen separat. Den preliminära bedömningen är att kunskapen om fåglar i området är relativt god och att få känsliga arter förekommer i området. Kart- och arkivstudier har utförts för att bedöma områdets betydelse för fladdermöss. Även denna sammanställning kommer att lämnas in till länsstyrelsen. Området inom den planerade parken har till stor del låga biotopvärden och låga förutsättningar för en hög artrikedom och/eller ett högt individantal av fladdermöss. Det gäller även närområdet runt parken. En naturvärdesbedömning av vindområdet kommer att genomföras i fortsatt projektering. 11

Ill 7. Inom vindområdet finns det inga höga naturvärden, våtmarksområden eller rödlistade växt- eller djurarter registrerade. I omgivningarna finns ett fåtal naturvärdesområden, nyckelbiotoper, sumpskogar och lövskogsområden.

Kultur Kulturmiljön är en viktig del av kulturarvet och utgörs av traditioner, idéer, och värden som vi medvetet eller omedvetet övertar från tidigare generationer. Vad som betraktas som kulturarv förändras över tiden och är ett uttryck för samhällets skiftande värderingar. Kulturvärden kan påverkas både direkt, genom att platser exploateras och att man därmed gör ingrepp i fornlämningar och kulturlämningar, och indirekt, då en förändrad miljö kan leda till att upplevelsen och förståelsen av en kulturhistorisk lämning förändras. Vindkraftverk kan bli konkurrenter om det visuella utrymmet med exempelvis kyrkor, byggnadsminnen eller fornlämningar. Vindkraftpark Vetteberget I projektområdet och dess omgivning finns flera kulturmiljöområden som är riksintresse enligt 3 kap 6 MB, tillika kommunala kulturmiljöer. Det närmaste är Skee-Folkestad, ett äldre jordbrukslandskap rikt på fornlämningar. Skee kyrka är mycket gammal och byggdes redan under 1100-1200-talet. Inom riksintresseområdet ligger också Dårskilds högar, ett järnåldersgravfält med bland annat ett flertal domarringar. Området ligger strax norr om Vetteberget (cirka 700 meter). Norr om vindområdet ligger Blomsholms säteri med ett magnifikt gravfält. Bland annat finns där en av Sveriges största skeppssättningar. Avståndet hit är cirka 4,5 kilometer. På samma avstånd men längre österut ligger Jörlov-Massleberg, en dalgång mycket rik på fornlämningar och kulturhistoriska miljöer. Området är bland annat känt för sina hällristningar och gravfält. Skee kyrka, Dårskilds högar, Blomsholm och Jörlov-Massleberg lyfts fram av kommunen som viktiga historiska platser och besöksmål. Söder om Vetteberget ligger Björke-Björkemossen, en kommunal kulturmiljö. Området är en fornlämningsmiljö med ett stort antal gravar från framförallt bronsålder-järnålder. Avståndet till vindparken är cirka 4 kilometer. Råssö ligger 6 kilometer åt sydväst. Värdekärnan är landskapet och den äldre bebyggelsen i skärgården. Den kulturhistoriska miljön inom vindområdet är präglat av ett historiskt utmarksbruk. Området har fungerat som utmark åt gårdarna Folkestad och Oxtorp, vilket bekräftas av historiska kartor från 1600- och 1800-talet. Inom vindområdet finns ett antal fornlämningar registrerade, framförallt gravar så som rösen och stensättningar. Ett fåtal boplatser finns även registrerade inom vindområdet. Kulturvärden redovisas på illustration 8. En kulturmiljöutredning kommer att utföras under fortsatt projektering. Utredningen syftar till att inventera området på okända fornlämningar och kulturhistoriska lämningar. Friluftsliv och turism Den faktor som främst diskuteras när det gäller friluftsliv och vindkraft är visuell förändring och därmed förändrad upplevelse av landskapet. På nära håll kan även ljudnivåerna förändras. Upplevelsen av landskapet kan förändras på relativt stora avstånd från en vindkraftpark, beroende på topografi, vegetation med mera. Hur detta upplevs beror bland annat på målet med aktiviteterna och förväntan på landskapet. Enligt en svensk studie i fjällmiljö varierar inställningen till vindkraft beroende på vilken typ av friluftsliv man utövar. Här var turskidåkning 13

Ill 8. De centrala delarna av Strömstads kommun hyser flera betydelsefulla kulturmiljöområden som är viktiga för bland annat rekreation och kulturturism. I omgivningarna finns flera områden med värdefulla odlingslandskap. Kustområdet omfattas till stora delar av landskapsbildskydd.

och vandring känsligast, medan utförsåkning och skoteråkning var mindre känsliga aktiviteter. I en skotsk studie i ett populärt turistområde fick de besökare som uppfattat att det fanns vindkraftparker i området svara på vilken inverkan vindkraftverken hade på deras uppfattning om besöksmålet. Drygt 40 % tyckte att vindkraftverken hade en positiv effekt, och lika många ansåg att effekten var både positiv och negativ. Knappt 10 % ansåg att effekten var enbart negativ. Allemansrätten fortsätter att gälla även efter att vindkraftverken är byggda. Inga stängsel eller likande uppförs som begränsar tillgängligheten jämfört med idag. Vindkraftpark Vetteberget Området där vindparken planeras utgörs av ett skog- och bergsområde med få infartsvägar och större stigar. Området är med andra ord relativt svårtillgängligt men nyttjas av närboende för rekreation som skogspromenader, svamp- och bärplockning med mera. I Strömstads kommun finns flera områden som utpekas som riksintressen och som är viktiga för friluftslivet (4 kap 2-3 och 3 kap 6 MB). Närmaste riksintressen för friluftslivet är riksintresse för rörligt friluftsliv som ligger cirka 3,5 kilometer väster om vindområdet. Där har det rörliga friluftslivet en stark ställning och skall tas i beaktande vid samhällsplanering och byggnation. Ytterligare 1,5 kilometer västerut finns riksintresseområde för friluftslivet. Det området är i första hand knutet till havet med tanke på båtlivet och som rekreationsområde. I den kommunala planeringen betonas turismens och friluftslivets värde för Strömstads kommun. Kustområdet och gränshandeln lockar tusentals turister varje år till Strömstad. En mycket stor del av besökarna kommer från Norge. Upplevelseturismen utifrån är först och främst knuten till kustområdet. Båtturismen utgör en stor del av den totala turismen i Strömstads kommun. År 2009 invigdes Kosterhavets nationalpark vilken väntar öka besöksantalet ytterligare, samtidigt som naturskyddet förstärks. De inre delarna av kommunen har framförallt betydelse för bofasta som använder sig av sitt närområde för rekreation, men i det mycket fornlämningsrika området i centrala delen av Strömstad kommun finns också viktiga besöksmål för småskalig kulturturism. Projektet påverkar kustområdet och dalgångarna i närområdet visuellt. Detta kommer att tydliggöras genom fotomontage. Förslag på platser för fotomontage diskuteras under samrådet. På grund av avståndet kommer inte vindkraftparken att ge några förändrade ljudnivåer i nämnda riksintresseområden. Energi, luft och klimat Vindkraften har många fördelar ur miljösynpunkt. De viktigaste positiva effekterna är minskningar av utsläpp av koldioxid, kväveoxider, svaveldioxid och stoft. Därmed bidrar den också till att flera av de 16 nationella miljömålen uppnås, däribland Begränsad klimatpåverkan. De begränsade utsläppen sker i samband med tillverkning, montering och transport av vindkraftverket samt vid anläggningsarbeten. Vid transport är det själva transportfordonen som orsakar utsläppen. De utsläpp som genereras under ett vindkraftverks livscykel är mycket små jämfört med fossila bränslen. Utsläppen av koldioxid från vindkraftverk har uppskattats till cirka 1 % av motsvarande emissioner från en naturgasbaserad elproduktionsanläggning. 15

Riksdagen har beslutat att Sveriges energisystem i första hand skall baseras på förnyelsebar energi, och att landets vindenergiresurser måste tas till vara. Planeringsramen för vindkraft anger att vindkraften år 2020 skall producera 30 TWh, varav 20 TWh på land. Vindkraftpark Vetteberget Projektet bidrar till att uppnå riksdagens direktiv om Sveriges omställning till miljövänlig energiproduktion genom att producera upp till 27 GWh förnyelsebar el. Med en genomsnittlig förbrukning av hushållsel i en villa på cirka 6 000 kwh beräknas projektet täcka årsbehovet av hushållsel för 4 500 villor. Strömstads kommun har en befolkning om 11 500 personer (2009) och kommunens totala elförbrukning är 169 GWh. Projektet bidrar med 16 % av denna el. Utsläppsminskningen av koldioxid jämfört med kolkraft blir då 22 950 ton. Riksintressen och övriga naturresurser Bestämmelser om riksintressen finns i kapitel 3 och 4 i MB. Om ett riksintresse kan komma att påverkas av en verksamhet eller annan åtgärd behöver man avgöra vilken skada som uppkommer. Verksamheten får inte påtagligt skada riksintresset. Man kan också behöva ta hänsyn till pågående mark- och vattenanvändning i området, eller eventuella materialfyndigheter. Hur jakt påverkas av vindkraftsanläggningar är osäkert, mycket få studier är gjorda på hur däggdjur reagerar. En studie som gjorts på renar har visat att det mestadels är kringaktiviteter som underhåll som stör djuren. Vid kraftledningar uppstår en viss störningseffekt. Om vindkraftparker detaljplaneläggs krävs personligt skottlossningstillstånd för att jaga. Vindkraftpark Vetteberget Markanvändningen inom vindområdet domineras av skogsbruket. Vetteberget omfattas inte av riksintresse för vindbruk men utpekas som lämpligt för en vindkraftsetablering i det förslag till vindkraftsplan som Strömstads kommun arbetar med. Inga riksintressen ligger inom det planerade vindområdet men det finns en del riksintressen i omgivningarna som kan påverkas främst visuellt, illustration 6. Riksintresse för den obrutna kusten enligt 4 kap 3 MB ligger cirka 3 kilometer väster om Vetteberget. Detta område täcker hela Bohuskusten norr om Lysekil och består av skärgården och en landremsa som sträcker sig cirka 3 kilometer inåt land, området skall vara fritt från storskalig industri. Inom detta området skall turismens och friluftslivets, främst det rörliga friluftslivets intressen, enligt ( 4 kap 2 MB), särskilt beaktas vid bedömningen av tillåtligheten av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön. Flera områden som är riksintressen för friluftsliv, kulturmiljövård och naturvård enligt 3 kap 6 MB finns i omgivningarna, se avsnitten för Natur, Kultur och Friluftsliv. Den visuella påverkan kan förtydligas genom fotomontage. Markägarna och arrendatorer bedriver jakt i området. Vindparken kommer inte att omfattas av detaljplan och förändringar i jakträtten kommer därför inte att ske. 16

Förslag till avgränsning av MKB I MB anges syftet med en MKB: Syftet med en miljökonsekvensbeskrivning för en verksamhet eller åtgärd är att identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter som den planerade verksamheten eller åtgärden kan medföra dels på människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap och kulturmiljö, dels på hushållningen med mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt, dels på annan hushållning med material, råvaror och energi. Vidare är syftet att möjliggöra en samlad bedömning av dessa effekter på människors hälsa och miljön. En MKB skall innehålla en beskrivning av verksamheten och det som behövs för att kunna bedöma dess konsekvenser för människors hälsa, miljö och hushållning med resurser. Om kumulativa effekter beräknas uppstå skall dessa också behandlas. MKB:n skall dessutom ta upp åtgärder för att undvika eller minska påverkan samt diskutera alternativ för verksamheten. Man skall även redovisa alternativ till den planerade vindparken. Alternativ skall uppfylla samma mål som projektets huvudalternativ. Alternativen skall vara realistiska och fullt möjliga att genomföra. Det kan handla om alternativ utformning av parken och alternativ lokalisering. Behov av alternativa platser och utformningar för projektet diskuteras under samrådet. I en MKB krävs också redovisning av ett nollalternativ. Detta skall ge svar på vad som händer, eller inte händer, om ett projekt inte genomförs. Vad är den troliga utvecklingen under den tidsperiod som är aktuell för vindparken? Detta gäller både den fysiska platsen med omgivningar, men också följder av att förnyelsebar el inte produceras här. De aspekter som bör behandlas i MKB:n skall avgränsas till relevanta frågor för det aktuella projektet. Information, frågor och synpunkter som framkommer under samrådet skall då beaktas. Utifrån verksamhetens art och platsens förutsättningar föreslås följande: Ljud, skuggor, ljus och övriga störningar. Ljud- och skuggberäkningar utifrån bestämda placeringar kommer att tas fram och inarbetas i MKB:n. Olyckor, säkerhet och kemikalier. Landskapsbild. Enligt kommunens vindplan behöver framför allt påverkan på landskapsbilden utredas grundligt. Fotomontage tas fram utifrån förslag på platser som framkommer under samrådet. Behovet av en särskild siktanalys eller landskapsanalys diskuteras under samrådet. Naturmiljö och biologisk mångfald. En naturvärdesbedömning genomförs och inarbetas i MKB:n. En sammanställning av befintlig kunskap om fågellivet och fladdermöss har tagits fram. Behovet av fördjupade studier diskuteras under samrådet. Kulturmiljö. En kulturmiljöutredning kommer att utföras och inarbetas i MKB:n. Under samrådet diskuteras vilka kringliggande kulturmiljöer som bör behandlas i MKB:n. Friluftsliv. De områden som är viktiga för friluftslivet bör uppmärksammas under samrådet. Energi, luft och klimat. Eftersom projektet har en positiv inverkan behöver MKB:n inte utvecklas gällande denna aspekt. Naturresurser (riksintressen, hushållning, avveckling). Vilka riksintressen och naturresurser som skall behandlas i MKB:n bör avgränsas under samrådet. 17

Alternativ. Platsen för projektet är väl vald utifrån vindförutsättningar och möjligheterna att placera verk på ett tillräckligt avstånd från bostäder. Alternativ diskuteras under samrådet och redovisas i MKB:n. Kumulativa effekter. Flera vindparker planeras i närområdet. Omfattningen av studier av kumulativa effekter får avgöras under samrådet. Samråd och prövning Den verksamhet som planeras kommer att med stor sannolikhet att vara tillståndspliktig enligt MB. Prövningen omfattar en rad moment som syftar till att ge berörda parter möjlighet att påverka kommande beslut. Samrådshandlingen är ett led i samrådsprocessen. Samrådsprocessen skall genomföras innan ansökan upprättas och lämnas till länsstyrelsen. Under samrådet skall sökanden lämna upplysningar till berörda, så att de ges möjlighet att förbereda frågor och synpunkter. Denna samrådshandling är avsedd att tillgodose upplysningsskyldigheten. Under samrådet samlas synpunkter in, och dessa beaktas i den fortsatta planeringen av projektet. En MKB utarbetas, för att klargöra projektets inverkan på miljön. Uppgifter och synpunkter från samrådet arbetas in även i MKB:n. Samråd kommer att hållas med: Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Strömstads kommun, allmänheten, Luftfartsverket, Försvaret, Transportsstyrelsen, Banverket, Vägverket, Rygge Lufthavn i Norge, Näsinge flygplats, Telia Sonera, Tele2, Telenor, 3G is, Teracom, Bohusläns ornitologiska förening och Naturskyddsföreningen Tanum-Strömstad. Behov av ytterligare parter som bör ta del samrådet kommer att diskuteras med Strömstads kommun och Länsstyrelsen i Västra Götalands län. För de som är berörda av verksamheten är det viktigt att känna till hur tillståndsprövningen enligt MB går till fortsättningsvis. Här ges en kortfattad sammanfattning av denna process. För utförligare information kontakta länsstyrelsen. Efter att samråd slutförts upprättar sökanden en MKB som tillsammans med ansökan inlämnas till länsstyrelsen. Vid behov åläggs sökanden att komplettera ansökan. Ansökan kungörs i ortspressen, och allmänheten ges möjlighet att yttra sig till länsstyrelsen. Om du har synpunkter är det viktigt att du skriftligen inkommer med dina synpunkter i detta skede. Det räcker inte med att du lämnat synpunkter till sökanden i samrådsskedet. Länsstyrelsen begär också in yttrande från kommunens miljönämnd med flera. Inkomna yttranden granskas och sökanden ges möjlighet att bemöta dem. Länsstyrelsens miljöskyddsenhet utformar ett beslutsförslag för verksamheten. I det fall det anses behövligt sänds beslutsförslaget till sökanden, kommunens miljönämnd samt övriga som yttrat sig i ärendet för eventuellt bemötande. Länsstyrelsens miljöprövningsdelegation fattar beslut. Om tillstånd ges kan beslutet överklagas av grannar och andra berörda. Överklagan avgörs av Miljödomstolen. 18

Synpunkter och kontakt Om ni vill ha ytterligare information, ställa frågor eller framföra synpunkter är ni välkomna att kontakta projektören. Ni är också välkomna att lämna allmänna upplysningar om sådant som bör tas upp i den fortsatta planeringen. Kontaktuppgifter: Rabbalshede Kraft AB Adress: Marknadsvägen 1, 457 55 RABBALSHEDE Telefon: 0525-197 00 Hemsida: www.rabbalshedekraft.se Projektansvarig: Martin Pettersen, tel: 0525-19743, email: martin.pettersen@rabbalshedekraft.se Projektsupport: Eva Ahlström, tel: 0525-19745, email: eva.ahlstrom@rabbalshedekraft.se 19

RIO KULTUR KOOPERATIV RAPPORT 2009:29 SAMRÅDSHANDLING