Detaljplan för del av fastighet Sturup 1:129 m fl, Sturup Park etapp 2, i Svedala kommun, Skåne län

Detaljplan för del av fastighet Sturup 1:129 m fl, Sturup Park etapp 2, i Svedala kommun, Skåne län ANTAGANDEHANDLING 2015-12-01 Dnr: 07.471 Projektnummer: D7222 repo001.docx 2012-03-2914

Svedala kommun 233 80 Svedala Tel: 040-626 80 00 Epost: kommunen@svedala.se

FÖRORD Denna miljökonsekvensbeskrivning (MKB) ingår som ett led i Svedala kommuns arbete med att upprätta en detaljplan för ett verksamhetsområde i närheten av Malmö flygplats. MKB för detaljplaneförslaget för del av fastighet Sturup 1:129 m fl, Sturup Park etapp 2, i Svedala kommun, Skåne län har utarbetats av Jeanette Widén Gabrielsson, planarkitekt och Christel Strömsholm Trulsson, naturvårdsansvarig, Bygg och Miljö, Svedala kommun. Stadsarkitekt Pia Transe Pedersen har medverkat till och med samrådsskedet. Sofia Caesar har varit rapportansvarig och Martin Ljungström uppdragsledare för Swecos uppdrag att utföra det praktiska arbetet med upprättandet av MKBn. Planen har tillsammans med MKB:n varit utställd för samråd 13 oktober - 10 nov 2014 och för granskning 22 juni 3 augusti 2015. Svedala 2015 Jeanette Widén Gabrielsson ------------------------------------- 1 (58) repo001.docx 2012-03-2914 LM p:\2212\2212289\000\19_original\antagandehandling 2015-12-01\justering till presidium 26 november 2015\mkb detaljplan sturup

2 (58) repo001.docx 2012-03-29 LM p:\2212\2212289\000\19_original\antagandehandling 2015-12-01\justering till presidium 26 november 2015 \mkb detaljplan sturup

ICKE TEKNISK SAMMANFATTNING Denna miljökonsekvensbeskrivning syftar till att redovisa och bedöma miljökonsekvenserna av ett förslag till detaljplan för företagsparken Sturup Park samt att föreslå åtgärder för att begränsa negativa konsekvenser och tillvarata möjligheter till miljöförbättringar. I MKBn visas att riksintressen för turism och friluftsliv och naturmiljö inte påverkas negativt av planförslaget. Vidare påverkas inte riksintressen för kommunikationer avseende allmänna vägar och eventuell framtida järnvägsförbindelse (den så kallade Sturupspendeln) negativt. En konflikt föreligger mellan det aktuella planförslaget och den precisering av riksintresset för luftfarten som gjorts av Trafikverket år 2013 men som har avstyrkts av Svedala kommun. Därtill har Länsstyrelsen i sitt yttrande över Trafikverkets precisering år 2013 påtalat att 1) det saknas ett resonemang som kopplar presenterade fakta med ställningstagandet om två parallella rullbanor, 2) att det inte går att utläsa varför befolkningsutvecklingen i regionen kommer att påverka resandet för Malmö flygplats positivt och 3) det saknas en analys som visar varför en eventuell ökning av resandet i Öresundsregionen kommer att innebära att Malmö flygplats når sitt nuvarande kapacitetstak. Det bör finnas alternativa sätt att tillgodose luftfartens riksintresse som inte förhindrar det aktuella planförslagets genomförande. Ett arbete med revidering av översiktsplanen har inletts av Svedala kommun bland annat med syfte att behandla riksintresset för flygändamål. I området finns biotoper som har generellt skydd enligt miljöbalkens 7 kap och arter upptagna i artskyddsförordningen. Biotoperna har inventerats och kommer att bevaras som de är eller som en del i en strategi för att bevara områdets biotoper och groddjurs rörelsemönster. Strategin omfattar till en del också områdets öppna dagvattenhantering samt bevarande av biotoper i planen. Därmed bedöms biotopernas värde som livsmiljö för biologisk mångfald bestå. Förekomst av skyddade arter har inventerats och behovet av dispenser har utretts. Dispens kommer att sökas för vissa områden med generellt biotopskydd. Vissa anmälningspliktiga vattenverksamheter har identifierats. Om planen inte genomförs kan landskaps- och naturvärden behållas förutsatt att marken fortsättningsvis brukas som jordbruksmark. Nollalternativet innebär dock inte att nuvarande naturvärden i området säkerställs. Om jordbruksdriften upphör kan landskapsbilden snabbt förändras av självetablerad växtlighet eller planterad skog. Vid förändrad markanvändning som leder till igenväxning finns risk för att områdets biotoper förlorar sina naturvärden; värden som aktuell detaljplan värnar om. En riskbedömning avseende transporter med farligt gods i samband med tidigare arbete med fördjupad översiktsplan har visat på behov av ett säkerhetsavstånd om 50 m mellan byggnader och väg 813 med hänsyn till risker förknippade med flygbränsletransporter. Väg 813 norr om rondellen vid väg 816 skulle eventuellt inte längre behöva vara primär transportled för farligt gods eftersom transporter med farligt gods till flygplatsen leds med vägvisning idag via det östra benet i cirkulationsplatsen mellan väg 813 och 816. Efter samrådssynpunkter har planen trots allt anpassats till säkerhetsavståndet med hänsyn till flygbränsletransporter så att ingen bebyggelse finns < 50 m från väg 813. 3 (58) repo001.docx 2012-03-2914 LM p:\2212\2212289\000\19_original\antagandehandling 2015-12-01\justering till presidium 26 november 2015\mkb detaljplan sturup

I MKBn bedöms planförslaget i förhållande till riksdagens miljömål och gällande miljökvalitetsnormer. Planförslaget innebär verksamhet i ett område som idag saknar kollektivtrafikförsörjning vilket inte är positivt från koldioxidsynpunkt. Detta kan i framtiden komma att förändras till det bättre genom att flygplatsen får en bättre kollektivtrafikförsörjning och genom att biltransporternas beroende av fossila bränslen förväntas minska i framtiden. En åtgärdsvalsstudie avseende kollektivtrafik till Malmö flygplats har tagits fram. 4 (58) repo001.docx 2012-03-29 LM p:\2212\2212289\000\19_original\antagandehandling 2015-12-01\justering till presidium 26 november 2015 \mkb detaljplan sturup

Innehållsförteckning ICKE TEKNISK SAMMANFATTNING 3 1 Inledning 7 1.1 Bakgrund 7 1.2 Syfte 9 2 Geografisk avgränsning 10 2.1 Lokaliseringsalternativ 1 10 2.2 Lokaliseringsalternativ 2 11 2.3 Avfärdat alternativ och val av lokalisering 12 3 Övriga avgränsningar 12 3.2 Genomförda utredningar och underlagsmaterial 13 4 Beskrivning av alternativ 14 4.1 Utbyggnadsalternativet 16 4.2 Nollalternativet 17 5 Kommunala planer 17 5.1 Översiktsplan 17 5.2 Detaljplaner 18 6 Miljökonsekvenser 19 6.1 Riksintressen 19 6.2 Landskapsbild 21 6.3 Naturmiljö och skyddade områden 24 6.4 Kulturmiljö 36 6.5 Markanvändning 37 6.6 Yt- och grundvatten 38 6.7 Kommunikation och trafik 41 6.8 Riskanalys 45 6.9 Buller 46 6.10 Luftföroreningar 47 7 Miljömål 47 8 Miljökvalitetsnormer 49 9 Miljöbalkens allmänna hänsynsregler 52 9.1 Bevisbörderegeln 52 9.2 Kunskapskravet 52 5 (58) repo001.docx 2012-03-2914 LM p:\2212\2212289\000\19_original\antagandehandling 2015-12-01\justering till presidium 26 november 2015\mkb detaljplan sturup

9.3 Försiktighetsprincipen 52 9.4 Lokaliseringsprincipen 52 9.5 Hushållnings- och kretsloppsprinciperna 52 9.6 Produktvalsprincipen 52 9.7 Skälighetsprincipen 52 10 Samråd 52 11 Efterföljande tillstånd, dispenser och uppföljning 54 11.1 Efterföljande tillstånd och dispenser 54 11.2 Uppföljning 55 12 Referenser och underlagsmaterial 56 Bilagor Bilaga 1 Illustration Bilaga 2 Översikt Bilaga 3 Detalj, inventerade naturområden Bilaga 4 Dagvattenhantering Bilaga 5 Schematisk översikt över åtgärder för groddjur 6 (58) repo001.docx 2012-03-29 LM p:\2212\2212289\000\19_original\antagandehandling 2015-12-01\justering till presidium 26 november 2015 \mkb detaljplan sturup

1 Inledning 1.1 Bakgrund Sturup Park är namnet på en golfbana och en planerad företagspark belägen sydväst om Malmö flygplats i Svedala kommun (Figur 1-1). Området benämns i en fördjupad översiktsplan över Sturup (FÖP Sturup 93) som förändringsområde Sturup Park/Rävstad och var under mitten av 1990-talet föremål för parallella uppdrag, en tävling som vanns av Månsson Dahlbeck arkitektkontor AB. Figur 1-1 De alternativa lägena för en utbyggnad av verksamhetsområdet Sturup Park i Svedala kommun väster om Malmö flygplats finns inom den rödmarkerade ringen. I FÖP Sturup 93 delades det tilltänkta företagsområdet in i 3 etapper med varierande planeringshorisonter (se Figur 1-2 och Bilaga 2). De två första etapperna, D2.2 och D2.3 planerades inom en tioårsperiod medan område D3.2 planerades på längre sikt. Under 1994 antog kommunen en detaljplan för område D2.2. Området har byggts ut i viss omfattning. Program med MKB för område D2.3 godkändes av kommunstyrelsen 2008-11-19 och var på samråd under tiden 12 december 2008-16 januari 2009. Länsstyrelsen framförde i yttrande 2009-01-20 att planens påverkan på riksintresset för luftfart ska utredas vidare och diskuteras. Detaljplanearbetet med Sturup Park etapp 2 avbröts därför i avvaktan på fördjupad översiktsplan för Sturups område. Under 2012 utpekade Trafikverket Malmö Flygplats, där en parallellbana ingick, som riksintresse med en remiss som kommunstyrelsen yttrade sig över 2012-10-22. I yttrandet framförde kommunstyrelsen att riksintresset påverkar möjligheterna till att utveckla verksamhetsområdet Sturup Park. Därför avstyrkte Svedala kommun förslaget till riksintresseanspråk för Malmö Flygplats. Vid styrgruppsmöte den 18 december 2012 med representanter från länsstyrelsen, Malmö Flygplats, Malmö stad, Svedala, Staffanstorps och Lunds kommuner kom man överens om att samarbete om en fördjupad översiktsplan för Sturups område skulle avbrytas på grund av motstående intressen hos framför allt 7 (58) repo001.docx 2012-03-2914 LM p:\2212\2212289\000\19_original\antagandehandling 2015-12-01\justering till presidium 26 november 2015\mkb detaljplan sturup

Svedala och Lunds kommuner. Beslut togs i Svedala kommun 2013-03-18 av kommunstyrelsen att avbryta arbetet med fördjupad översiktsplan för Sturups område. Idag bedömer ägarna till Sturup Park att intresset för att etablera företag inom området är på uppåtgående vilket har aktualiserat att återuppta planarbetet för område D2.3. som ligger söder om det område som tidigare planlagts. Syftet med detaljplanearbetet för Sturup Park - Företagspark är att undersöka möjligheterna att pröva en detaljplan för ett företagsområde inom område D2.3 i Figur 1-2. Planområdets omfattning och intentioner utgår i stora drag från det vinnande förslaget av Månsson Dahlbeck arkitektkontor AB (Figur 4-1). Motiven för den föreslagna lokaliseringen av verksamhetsområdet är flera. Den utbyggda cirkulationsplatsen i korsning väg 813/väg 816 ger goda möjligheter att ytterligare utnyttja infrastrukturen i området samt att använda det fördelaktiga läget intill flygplatsen. Därtill är Sturup Park AB ägare till det aktuella området och har bidragit till finansiering av cirkulationsplatsen samt har förberett infarter till det aktuella planområdet. 8 (58) repo001.docx 2012-03-29 LM p:\2212\2212289\000\19_original\antagandehandling 2015-12-01\justering till presidium 26 november 2015 \mkb detaljplan sturup

Figur 1-2 Lokaliseringsalternativ 1 (inom rosa markering på bilden) motsvarar område D2.3 enligt FÖP Sturup 93. 1.2 Syfte I planprogramskedet bedömdes med vägledning av förordningen om miljökonsekvensbeskrivning att planförslaget kan antas medföra betydande miljöpåverkan varför en miljöbedömning som omfattar en miljökonsekvensbeskrivning har genomförts i anslutning till planarbetet (föreliggande MKB). Denna MKB syftar till att beskriva miljökonsekvenserna av en utbyggnad av Sturup Park enligt en detaljplan som medger kontorsverksamhet och lättare industri men inte tillståndspliktig miljöfarlig verksamhet. Detaljplanen baseras på planförslag i Figur 4-2 och bilaga 1. MKB:n syftar till att identifiera negativa effekter och konsekvenser samt att föreslå åtgärder för att begränsa dem. MKB:n syftar också till att identifiera möjligheter till positiva miljöeffekter och verka för att ta tillvara dem. 9 (58) repo001.docx 2012-03-2914 LM p:\2212\2212289\000\19_original\antagandehandling 2015-12-01\justering till presidium 26 november 2015\mkb detaljplan sturup

I denna MKB värderas miljökonsekvenserna av en utbyggnad enligt planförslagen inom område D2.3 i Figur 1-2 och för en övergripande jämförelse (Avsnitt 2.3), en utbyggnad med motsvarande innehåll i ett alternativt läge, område D3.2 i Figur 1-2 (se även Bilaga 2). 2 Geografisk avgränsning Området som omfattar de båda alternativa lägena ligger i Svedala kommun, väster om Malmö flygplats, se Figur 1-1. Området kan nås via väg 816 som ansluter till väg 108 mellan Staffanstorp och Svedala i väster samt via väg 813 som ansluter till E65 i söder (Figur 1-2). 2.1 Lokaliseringsalternativ 1 Företagsparken Sturup Park förläggs sydväst om Malmö flygplats inom område D2.3 i Figur 1-2 (se även Bilaga 2). Området ligger strax norr om cirkulationsplatsen för korsningen mellan väg 813 och väg 816. Det avgränsas av väg 813 i öster, väg 816 i söder och väg 811 i väster. I norr avgränsas området av detaljplan för område D2.2 Detaljplan för del av Sturup 1:129 m.fl. Sturup Park, Svedala kommun, Malmöhus län. Området omfattar ca 13 ha mark, huvudsakligen bestående av jordbruksmark (Figur 2-1 och Figur 2-2). Sydost om området ligger Sturup Raceway, en anläggning för motorsport och trafikövning. I nordväst ligger golfbanan Sturup Park. Figur 2-1 Lokaliseringsalternativ 1 sett från norr. 10 (58) repo001.docx 2012-03-29 LM p:\2212\2212289\000\19_original\antagandehandling 2015-12-01\justering till presidium 26 november 2015 \mkb detaljplan sturup

Figur 2-2 Lokaliseringsalternativ 1 sett från öster. Området har bedömts lämpligt för aktuell verksamhet med hänsyn tagen till närheten till kommunikationer. Området har ett fördelaktigt läge med anledning av närheten till Malmö flygplats och det potentiella skyltläget vid cirkulationsplatsen. Därtill ger cirkulationsplatsen i korsning väg 813/väg 816 söder om området goda möjligheter att utnyttja infrastrukturen i området. Anslutande vägar är delvis redan utbyggda. Från cirkulationsplatsen nås området via en enkelriktad entréväg från väg 816. 2.2 Lokaliseringsalternativ 2 Lokaliseringsalternativ 2 utgörs av område D3.2 (se Figur 1-2 samt Bilaga 2) som ligger norr om det detaljplanerade området D2.2. Figur 2-3 Lokaliseringsalternativ 2 sett från sydöst. Marken utgörs huvudsakligen av jordbruksmark som idag ligger i träda (Figur 2-3). Delar av marken används som betesmark. I den sydöstra delen av området ligger en grund 11 (58) repo001.docx 2012-03-2914 LM p:\2212\2212289\000\19_original\antagandehandling 2015-12-01\justering till presidium 26 november 2015\mkb detaljplan sturup

vattensamling som är resultatet av en tillfällig dämning av ett dike som leder vatten över till golfbanan. Vattensamlingen är omgiven av vegetation i form av buskar och träd. I lågpunkter förekommer även mindre våtmarker och småvatten. Området avgränsas västerut av väg 811 (Rävstadsvägen), se Figur 1-2. En privat fastighet ligger i områdets nordvästra del med infart från väg 811. Öster om området ligger ett skogsparti. Området har ett relativt fördelaktigt läge med anledning av närheten till Malmö flygplats men saknar skyltläget vid cirkulationsplatsen och förberedd infrastruktur i form av anslutande vägar. 2.3 Avfärdat alternativ och val av lokalisering Lokaliseringsalternativ 1 (område D2.3) utgör ett ur kommunikations- och exponeringssynpunkt mer fördelaktigt alternativ för etablering av företagsparken Sturup Park än det norra området D3.2 (alternativ 2). Medan område D2.3 har befintliga anslutningar till de allmänna vägarna 813 och 816 behöver mark tas i anspråk för utbyggnad av vägar och anslutningar till det allmänna vägnätet för att möjliggöra en utbyggnad inom lokaliseringsalternativ D3.2. Det aktuella förslaget till placering av ny landningsbana i Trafikverkets precisering av riksintresset för luftfarten från 2013 (Trafikverket, 2013) är inte förenligt med någon av de alternativa lokaliseringarna för verksamhetsområdet. Båda områdena bedöms ha stora naturvärden genom att de ingår i riksintresseområdet för Romeleåsens sjö- och åslandskap inom vilket det rörliga friluftslivet ska prioriteras. Det mer avskilt belägna området D3.2 bedöms vara av större värde för friluftslivet än det mer vägnära D2.3. Östersjöleden och Skåneleden ligger öster om planområdet. Alternativ D3.2 ligger längre ifrån det allmänna vägnätet och därmed också längre ifrån ursprungsorter för såväl personal som varor som ska transporteras till och från verksamhetsområdet. Det innebär längre transporter och ökade koldioxidutsläpp jämfört med D2.3. Alternativ D3.2 hade större aktualitet i ett tidigare skede, innan planerna på en tvärgående landningsbana norr om befintlig skrinlades i Svedala kommuns översiktsplanering. Mot denna bakgrund bedöms alternativ D2.3 mer fördelaktigt ur miljösynpunkt. Utbyggnad i läge D3.2 avfärdas. I det följande jämförs därför utbyggnadsalternativet i läge D2.3 endast med nollalternativet. 3 Övriga avgränsningar 3.1.1 Tid Utgångspunkten för MKB:n är att detaljplanens genomförandetid förväntas bli 10 år räknat från det datum den vinner laga kraft vilket bedöms kunna ske 2015. Den etablerade verksamheten förväntas pågå under överskådlig tid. Som prognosår för trafik har valts år 2030. 12 (58) repo001.docx 2012-03-29 LM p:\2212\2212289\000\19_original\antagandehandling 2015-12-01\justering till presidium 26 november 2015 \mkb detaljplan sturup

3.1.2 Sak MKB:ns avgränsning i sak framgår av kapitel 6 Miljökonsekvenser. Samråd med länsstyrelsen i programskedet hölls 2008-10-16. Tidigt samråd med länsstyrelsen avseende den fortsatta detaljplanläggningen hölls 2014-01-13 samt 2014-06-12. Vid samrådet med länsstyrelsen 2014-01-13 framkom synpunkter på vilka frågor som bedöms som väsentliga för projektet. Länsstyrelsen efterfrågade bland annat motiv till verksamhetsområdets placering vid Malmö flygplats. Utredningsområdet ligger inom eller i anslutning till riksintressen för kommunikationer (Malmö flygplats och väg 816 och 813), naturmiljö och kulturmiljö (3 kap MB) och rörligt friluftsliv (4 kap MB). Riksintressenas värden ska särskilt beaktas. Frågor relaterade till en ökad trafikalstring på befintligt vägnät, som är hårt belastat kapacitetsmässigt (E 65), och risker i samband med en etablering i närheten av allmän väg rekommenderad för farligt gods och Malmö flygplats ansågs vara av stor vikt. Vid samrådsmötet 2014-06-12 framförde länsstyrelsen synpunkter gällande verksamhetsområdets påverkan på förekommande värden inom riksintressena för naturoch kulturmiljö samt på skyddade arter och biotoper. Bland annat framkom att detaljplanen bör kompletteras med en grön korridor mellan de dammar i området i vilka arten större vattensalamander påträffats för att underlätta artens spridningsmöjligheter. Kulturmiljöexpert på länsstyrelsen ska kontaktas för att klarlägga behov av ytterligare arkeologiska undersökningar. Dagvattenhaneringen inom området diskuterades utifrån dess påverkan på skyddade biotoper och arter och frågan om samråd med befintligt dikningsföretag lyftes. Vidare framfördes synpunkter på ianspråktagandet av jordbruksmark för verksamheter och val av lokalisering med hänsyn till kollektivtrafikförsörjning, tillgänglighet och trafikalstring. Även synpunkter gällande risker förknippade med etableringen av verksamheter intill väg 813 som utgör primär transportled för farligt gods och konsekvenser för riksintresset för kommunikationer, gällande den så kallade Sturupspendeln, framfördes. 3.2 Genomförda utredningar och underlagsmaterial Följande utredningar och underlagsmaterial ligger till grund för föreliggande MKB. KM Geokonsult AB (1991) PM beträffande översiktlig geoteknisk undersökning inom Räfstad 1:1 i Svedala kommun. PM 1991-02-23. Naturvårdskonsult Gerell (2007) Inventering av groddjur i anslutning till Sturups Raceway banområde samt en bedömning av övriga naturvärden. Rapport 2007-05-07. Rana Konsult (2013) Inventering av hänsynskrävande och/eller rödlistade växter och djur inom delar av fastigheten 1:129. Rana Konsult (2014) Kompletterande inventering av hänsynskrävande och/eller rödlistade växter och djur inom delar av fastigheten Sturup 1:129. Sweco (2015) PM Dagvatten, 2015-06-11. Sweco (2015) PM Komplettering av PM dagvatten, 2015-11-09 Sweco (2014) PM Trafik, 2014-03-17. 13 (58) repo001.docx 2012-03-2914 LM p:\2212\2212289\000\19_original\antagandehandling 2015-12-01\justering till presidium 26 november 2015\mkb detaljplan sturup

Sweco (2014) PM Vägutformning, 2014-03-18. Tyréns Infrakonsult AB (2000) VA-utredning för Sturup Park Business Centre. Rapport 2000-09-20. Wallin kulturmiljö och arkeologi (2008) Arkeologisk utredning Sturup 1:129, Börringe socken, Svedala kommun, Skåne. Rapport 2008:30. 4 Beskrivning av alternativ Planförslaget (se Figur 4-2) har haft som en viktig utgångspunkt det vinnande förslaget av Månsson Dahlbeck arkitektkontor AB (Figur 4-1, jämför bilaga 1). Den grundläggande tanken i Månsson Dahlbecks förslag är att så långt möjligt utgå från det landskap som ger området dess unika karaktär. 14 (58) repo001.docx 2012-03-29 LM p:\2212\2212289\000\19_original\antagandehandling 2015-12-01\justering till presidium 26 november 2015 \mkb detaljplan sturup

Figur 4-1 Det vinnande förslaget av Månsson Dahlbeck arkitektkontor AB. Aktuell detaljplanegräns har lagts till. 15 (58) repo001.docx 2012-03-2914 LM p:\2212\2212289\000\19_original\antagandehandling 2015-12-01\justering till presidium 26 november 2015\mkb detaljplan sturup

4.1 Utbyggnadsalternativet 16 (58) Figur 4-2. Illustration över verksamhetsområdet Sturup Park. Företagsparken Sturup Park föreslås få karaktären av en kontorspark med inslag av mindre, lättare industri. I planprogramskedet föreslogs en inriktning som tydligt beaktade områdets småvatten och vegetationsstruktur (Svedala kommun, 2008). Föreliggande planförslag representerar en utveckling av planprogrammets förslag. Bebyggelsen utgörs huvudsakligen av kontor (75 %) och till mindre del av industrifastigheter (25 %) med tillhörande parkeringsplatser. Kontorsbebyggelsen uppförs i högst 2 plan. Utöver parkeringsplatser i anslutning till planerade fastigheter föreslås två parkeringshus uppföras. Gatustrukturen inom detaljplaneområdet består av två parallella gator i öst-västlig riktning som sammanbinds med en gata i väster och en i öster, den senare ansluter till områdets in- och utfart (Figur 4-2). Den östra vägen ansluter till tidigare planerad sträckning i angränsande detaljplan Detaljplan för del av Sturup 1:129 m.fl. Sturup Park, Svedala kommun, Malmöhus län i norr. Sträckningen för den västra vägen är parallell med repo001.docx 2012-03-29 LM p:\2212\2212289\000\19_original\antagandehandling 2015-12-01\justering till presidium 26 november 2015 \mkb detaljplan sturup

områdets centrala grönstråk och ansluter mot befintlig korsning i nordvästra delen av planområdet. Gatusektionerna föreslås bli 9,0 meter breda bestående av en körbana på 6 meter som möjliggör mötande lastbilstrafik samt sidoområden. Befintliga våtmarker och småvatten belägna i naturliga svackor och lågpunkter i området nyttjas i viss utsträckning för dagvattenhantering. Tillståndspliktiga miljöfarliga verksamheter (A- och B-verksamheter enligt miljöskyddsförordningen) tillåts inte. 4.2 Nollalternativet Nollalternativet beskriver hur miljön i området troligtvis kommer att utvecklas om verksamheten inte kommer till stånd. Det innebär att inget verksamhetsområde utvecklas vilket sannolikt innebär att den pågående markanvändningen fortsätter. Nollalternativets miljökonsekvenser för respektive sakområde beskrivs i kapitel 6 Miljökonsekvenser. Ett alternativt scenario för nollalternativet är att flygplatsen utvecklas genom att området som avsatts som riksintresse tas i anspråk för landningsbana, ledljus samt eventuellt andra anläggningar och restriktioner som behövs för flygplatsverksamheten. Ett sådant scenario bedöms avsevärt påverka hela områdets natur- och kulturvärden negativt. Detta scenario utvecklas inte i detalj under respektive sakområdesrubrik i kapitel 6. 5 Kommunala planer 5.1 Översiktsplan 5.1.1 Översiktsplan 2010 I Svedala kommuns översiktsplan (ÖP 2010) som antogs av kommunfullmäktige 2010-06-09 anges inriktningen för markanvändningen i området till utredningsområde för ny/befintlig landningsbana, utbyggnadsområde för verksamheter samt områden för befintliga och planerade golfbanor (Svedala kommun, 2010). Revidering av Svedala kommuns översiktsplan pågår. 5.1.2 Fördjupad översiktsplan Sturup Kommunerna Svedala, Lund, Staffanstorp och Malmö Stad tillsammans med Swedavia AB, Malmö flygplats och Länsstyrelsen i Skåne län påbörjade 2005 ett samarbetsprojekt med syfte att ta fram en fördjupning av översiktsplanen, FÖP Sturup. Samarbetet resulterade i ett förslag till samrådshandling FÖP Sturup. Fördjupning av översiktsplan för Sturupsområdet reglering av bebyggelsen med hänsyn till Malmö Airports framtida utveckling daterad 2012-01-10 (Svedala kommun, 2012). Beslut togs av kommunstyrelsen i Svedala kommun 2013-03-18 att avbryta arbetet med fördjupad översiktsplan för Sturups område. I den antagna översiktsplanen (ÖP 2010, s 96) står att FÖP Sturup från 1993 gäller tills den nya fördjupningen av översiktsplanen för Sturup antas. 17 (58) repo001.docx 2012-03-2914 LM p:\2212\2212289\000\19_original\antagandehandling 2015-12-01\justering till presidium 26 november 2015\mkb detaljplan sturup

5.1.3 Fördjupad översiktsplan Sturup 93 De aktuella lokaliseringarna för verksamheterna utpekas i den fördjupade översiktsplanen för Sturup som antogs 1993-11-24 (Svedala kommun, 1992). 5.2 Detaljplaner 5.2.1 Detaljplan för Sturups flygplats. Fastställd 1971-05-06. För Malmö flygplats finns en byggnadsplan från 1971. Planområdet upptas till större delen av område för luftfart och tillhörande verksamheter. Huvuddelen av marken avses användas för landningsbanor, tillfarter till landningsbanorna, skyddsområden för bansystemet och uppställningsplatser för flygplan. En begränsad del av området är avsedd för bebyggelse. Byggnadsplanen omfattar en icke utbyggd tvärbana och en mindre parallell bana. 5.2.2 Detaljplan för del av Sturup 1:129 m.fl. Sturup Park, Svedala kommun, Malmöhus län. Antagen 1994-12-14. Detaljplanen ligger inom område D2.2 i bilaga 2 och omfattar område för lättare verksamheter (kontor och småindustri) och i övrigt park- och naturmark. Berörd del av gällande detaljplan för Sturup Park kommer att ersättas av framtagen detaljplan. Det gäller område för våtmark i norr (nr 9, bilaga 3). 5.2.3 Detaljplan för del av Rävstad 1:1, Ebbesjö 1:1 och Björkesåkra 1:1 m.fl Sturup Golf, Svedala kommun, Malmöhus län. Antagen 1994-04-13. Väg 816 regleras i planen som genomfart. Planbestämmelserna omfattar framför allt golfbana med tillhörande golfhotell samt friluftsområde. Detaljplanen påverkas genom att en mindre del i stället föreslås ingå i nuvarande förslag till detaljplan som naturområde som medger fördröjning av dagvatten. Den berörda delen av gällande detaljplan kommer att ersättas av framtagen detaljplan. Planen har i viss utsträckning tagits i anspråk för avsett ändamål. 18 (58) repo001.docx 2012-03-29 LM p:\2212\2212289\000\19_original\antagandehandling 2015-12-01\justering till presidium 26 november 2015 \mkb detaljplan sturup

6 Miljökonsekvenser 6.1 Riksintressen 6.1.1 Riksintresse för kommunikationer (Miljöbalken 3 kap 8 ) Vägar Tillfartsvägarna 813 (Södra Sturupsvägen) och 816 (Norra Sturupsvägen) är av riksintresse för kommunikationer då de förbinder kommunikationsanläggningar av riksintresse (Malmö flygplats, E65 m fl). Väg E 65 är av riksintresse eftersom den ingår i det nationella stamvägnätet. De riksintressanta vägarna påverkas inte väsentligt av planen eller av nollalternativet. Järnväg En potentiell framtida järnvägsförbindelse (den s k Sturupspendeln) syftar till att koppla samman Sturup med järnvägen Malmö - Ystad. Sturup skulle därmed bli länkat till det övergripande järnvägsnätet med möjlighet till persontransporter till många viktiga orter i upptagningsområdet som till exempel Trelleborg, Malmö, Kastrup, Lund och Kristianstad. Sturupspendeln är ett utpekat riksintresse för kommunikationer. Den i järnvägsutredningen redovisade korridoren för Sturupspendeln berörs av förslaget till detaljplan för Sturup Park. I järnvägsutredningen redovisas en korridor som berör en liten del av det aktuella planområdet för Sturup Park men större delen av järnvägskorridoren ligger öster om väg 813 (Sturupsaxelns Exploaterings AB, 2005), se Bilaga 2. Nollalternativet innebär ingen påverkan på riksintresset för Sturupspendeln. Detaljplaneförslaget påverkar inte möjligheten att förverkliga Sturupspendeln negativt inom i järnvägsutredningen redovisad korridor. Efter samråd har planen ytterligare anpassats till riksintresset så att ingen bebyggelse har placerats inom den redovisade järnvägskorridoren. Järnvägssträckningen kan placeras i den del av korridoren som ligger öster om väg 813. Järnvägsutredningens föreslagna linjesträckningar redovisas i Bilaga 2 (Sturupsaxelns Exploaterings AB, 2005) En åtgärdsvalsstudie enligt Trafikverkets nya metodik för analys av infrastrukturbehov är nu aktuell för kopplingen till Malmö flygplats. Flyg Malmö flygplats är av nationell betydelse. Flygplatsen är utpekad av Trafikverket som riksintresse för kommunikationer. Ett utredningsarbete har genomförts med syfte att precisera riksintresset (Trafikverket, 2013). Utredningen har preciserat läget för ytterligare en parallell landningsbana på Malmö flygplats. Föreliggande planförslag innebär att ny landningsbana inte kan placeras enligt riksintresset för Malmö flygplats (Trafikverket, 2013). Preciseringen av riksintresset har avstyrkts av Svedala kommun. Länsstyrelsen framhåller i sitt yttrande (2012-10-31, dnr 340-20443-12) över preciseringen att det saknas ett resonemang som tydligt kopplar presenterade fakta till ställningstagandet om två parallella rullbanor. Vidare anser länsstyrelsen att det inte går att utläsa varför befolkningsutvecklingen i regionen kommer att påverka resandet för Malmö flygplats 19 (58) repo001.docx 2012-03-2914 LM p:\2212\2212289\000\19_original\antagandehandling 2015-12-01\justering till presidium 26 november 2015\mkb detaljplan sturup

positivt. Det saknas även analys som visar varför en eventuell ökning av resandet i Öresundsregionen kommer att innebära att Malmö flygplats når sitt nuvarande kapacitetstak. 6.1.2 Riksintresse rörligt friluftsliv (Miljöbalken 4 kap 2 ) Det planerade verksamhetsområdet ligger inom sjö- och åslandskapet vid Romeleåsen i Skåne (Figur 6-1). Figur 6-1. Riksintresseområdet för Romelåsens sjö- och åslandskap har en stor utbredning (rastrerat på kartan) i södra Skåne. Området är av riksintresse med hänsyn till de natur- och kulturvärden som finns i området. Detaljplaneområdet ligger inte inom något av riksintressets kärnområden (Bilaga 2 kärnområde för natur, friluftsliv och rekreation samt naturvärde enligt länsstyrelsens naturvårdsprogram ). Kärnområdena definieras som de områden där naturreservat, Natura 2000 och de högst klassade områdena i kommunens och i länsstyrelsens naturvårdsprogram eller rekreationsområden ligger inom riksintresseområdet. Detaljplaneområdet tillhör vidare inte de viktigaste målpunkterna inom riksintresseområdet. Mer besökta är bland annat områdena i sydväst kring Fjällfotasjön och Börringesjön samt områden i norr kring Häckebergasjön och Veberöd samt längre bort i öster, sjöarna mellan Blentarp och Sövestad. Mindre vägar i området, såväl enskilda som allmänna, har betydelse för tillgängligheten till sjö- och åslandskapet vid Romeleåsen. 20 (58) repo001.docx 2012-03-29 LM p:\2212\2212289\000\19_original\antagandehandling 2015-12-01\justering till presidium 26 november 2015 \mkb detaljplan sturup

Inom området ska turismens och friluftslivets, främst det rörliga friluftslivets, intressen särskilt beaktas vid bedömningen av tillåtligheten av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön. Exploateringsföretag och andra ingrepp i miljön får komma till stånd endast om det kan ske på ett sätt som inte påtagligt skadar områdenas natur- och kulturvärden. Bestämmelserna ska inte hindra utvecklingen av det lokala näringslivet. Planområdet är idag jordbruksmark och därmed i princip inte allemansrättsligt tillgängligt det vill säga av begränsat värde för turismen och det rörliga friluftslivet. Nollalternativet Nollalternativet innebär att marken även fortsättningsvis brukas som jordbruksmark och således är av begränsat värde för turismen och det rörliga friluftslivet. Effekter & konsekvenser Utbyggnadsalternativet Tillgängligheten till viktiga målpunkter för det rörliga friluftslivet försämras inte av detaljplanen och viktiga kärnområden berörs inte. Hänsynsåtgärder Utbyggnadsalternativet Inga särskilda hänsynsåtgärder föreslås. Planen kommer att innehålla vägar och gröna stråk. 6.1.3 Riksintresse naturmiljö (Miljöbalken 3 kap 6 ) Planområdet berör delvis område av riksintresse för naturvården enligt 3 kap 6 miljöbalken N87 avseende Backlandskapet söder om Romeleåsen (Bilaga 2). Området i stort med backlandskapet och det skånska sjölandskapet är känt för att vara viltrikt med bland annat rådjur, kronhjort och frigående dovhjort. Lågpunkterna i området är grundvattenpåverkade biotoper, tidvis med vattenspeglar, med exempelvis al och viden i träd- och buskskiktet. Detaljplaneområdet ligger inte inom och påverkar heller inte indirekt riksintressets kärnområden, det vill säga områden där naturreservat, Natura 2000 och de högst klassade områdena i kommunens och i länsstyrelsens naturvårdsprogram eller rekreationsområden finns (Bilaga 2). Planförslaget bygger på en grundläggande princip om att anpassa bebyggelsen till områdets topografi vilket minimerar konflikten med backlandskapet. 6.2 Landskapsbild 6.2.1 Förutsättningar Landskapsbilden präglas av den småkullighet som är typisk för det Sydskånska backlandskapet som karakteriseras av sina höjder och sänkor, kärr och sjöar (Figur 6-2). 21 (58) repo001.docx 2012-03-2914 LM p:\2212\2212289\000\19_original\antagandehandling 2015-12-01\justering till presidium 26 november 2015\mkb detaljplan sturup

Figur 6-2 Backlandskapet karaktäriseras av sin kuperade terräng. Landskapet formades i slutskedet av den senaste istiden då kvarliggande isblock bildade svackor i terrängen. I de största sänkorna bildades sjöar av vilka många finns kvar som större eller mindre vattensamlingar. Mellan isblocken avsattes isälvsavlagringar, platåleror och ändmoräner som skapade den varierade topografin. Området utgörs idag av jordbruksmark av klass 6 (skala 1-10 där 10 är bäst), skogsmark och impediment. Backlandskapet tillhör inte det mest bördiga odlingslandskapet. Området ligger i Sege ås avrinningsområde och avvattnas via diken, mindre kärr och dammar till Fjällfotasjön och vidare i Sege ås avrinningsområde. Malmö flygplats i nordost dominerar idag landskapet. I öster finns Sturup Raceway, en anläggning för motorsport och trafikövning, och Sturups gamla by med rester av vägar, vegetationsstrukturer och tidigare gårdsbebyggelse. Planområdet utgörs av vallodling/jordbruksmark. I lågpunkter finns våtmarker eller vattenspeglar (dödisgropar eller märgelgravar) kantade av träd- och buskar som al och pil (Figur 6-3). Naturmark i form av vegetationsridåer och trädvolymer förekommer till exempel utmed ägogränser i form av stenmurar och vid tomtmark och bebyggelse. 22 (58) repo001.docx 2012-03-29 LM p:\2212\2212289\000\19_original\antagandehandling 2015-12-01\justering till presidium 26 november 2015 \mkb detaljplan sturup

Figur 6-3 Det småkulliga landskapet kännetecknas av vegetation i anslutning till småvatten i lågpunkter samt vegetationsridåer och -volymer i anslutning till skiftesgränser och gårdar. Märgelgraven i bildens förgrund ligger i utbyggnadsområdets västra del (nr 5 i Bilaga 3). 6.2.2 Nollalternativet Om planen inte genomförs kan landskapsbilden behålla sin nuvarande karaktär förutsatt att marken fortsatt odlas. Nollalternativet innebär således inte att nuvarande naturvärden i området säkerställs. Landskapsbilden kan snabbt förändras vid en förändrad markanvändning, till exempel genom igenväxning eller skogsplantering. Vid förändrad markanvändning finns risk för att områdets biotoper förlorar sina naturvärden; värden som nu aktuell detaljplanen värnar om. En eventuell fortsatt utbyggnad inom det intilliggande området (D2.2) enligt Detaljplan för del av Sturup 1:129 m.fl. Sturup Park kommer att påverka landskapets karaktär. 6.2.3 Effekter och konsekvenser - Utbyggnadsalternativet En utbyggnad enligt detaljplan påverkar landskapets småkulliga karaktär. 6.2.4 Hänsynsåtgärder - Utbyggnadsalternativet Bebyggelse och vägar i planområdet anpassas i möjligaste mån till den rådande topografin för att göra landskapets former möjliga att avläsa även efter genomförandet av planen. Kraftiga väglutningar kan således behöva tillåtas inom området vilket ställer särskilda krav med avseende på tillgängligheten för handikappade. Kraven på tillgänglighet i planområdet avses tillgodoses mellan parkeringsplatser och byggnaders entréer. Höjden på husen kommer att regleras vilket bl a kan innebära suterränglösningar för anpassning till topografin. 23 (58) repo001.docx 2012-03-2914 LM p:\2212\2212289\000\19_original\antagandehandling 2015-12-01\justering till presidium 26 november 2015\mkb detaljplan sturup

Bebyggelsen bör i övrigt utformas enhetligt i fråga om materialval och volym så att området får en sammanhållen och estetiskt tilltalande karaktär. Genom att låta det dominerande materialet vara tegel kan området ges en anknytning till den gamla tegeltillverkningstradition som finns i Svedala kommun. 6.3 Naturmiljö och skyddade områden 6.3.1 Förutsättningar Detaljplaneområdet består huvudsakligen av jordbruksmark. Det finns inga särskilt utpekade skyddade objekt inom området. Däremot finns generellt skyddade biotoper i form av småvatten, våtmarker och stenmurar. Biotoperna utgör viktiga livsmiljöer för växter och djur och bidrar till den biologiska mångfalden i landskapet. Ingrepp som skadar generella biotopskyddsområden kräver dispens från länsstyrelsen. Dispens kan villkoras med kompensationsåtgärder. I följande text beskrivs naturvärden i området kopplat till numrering i bilaga 3. I kapitel 11, Tabell 11-1, redovisas ställningstagandet till behovet av dispenser. Objekt nr 1 En större alskogsdunge i fuktig miljö (nr 1). I och runt om dammen växer klibbal med inslag av fläder (Figur 6-4) (Rana Konsult, 2013). Dammen torkar delvis upp under sommaren. Dammen hade en vattenspegel 13 november 2013 samtidigt som objekt nr 9 (bilaga 3) var torrlagd. Vid inventeringen påträffades arten större vattensalamander. Även yngel av vanlig groda (Rana temporaria) och subadulta (icke könsmogna) exemplar av ätlig groda (Rana esculenta) påträffades vilket tyder på att det sker föryngring av dessa arter i dammen. Dammen bedöms utgöra ett generellt biotopskyddsobjekt av typen småvatten och våtmark i jordbruksmark. 24 (58) repo001.docx 2012-03-29 LM p:\2212\2212289\000\19_original\antagandehandling 2015-12-01\justering till presidium 26 november 2015 \mkb detaljplan sturup

Figur 6-4. Dammen (nr 1, bilaga 3) i detaljplaneområdet har en vattenspegel huvuddelen av året och omges av klibbal och fläder. Större vattensalamander, ätlig groda och vanlig groda påträffades vid inventeringar utförda under våren 2013 (Rana Konsult, 2013). Foto från november 2013. Objekt nr 2 Objekt nr 2 (Figur 6-5) utgörs av ett fuktigt parti som är ett starkt påverkat område. En befintlig dräneringsledning mynnar i området och här finns också någon typ av åkerbrunn. Området ingår som båtnadsområde i ett dikningsföretag. Idag (år 2015) är området bevuxet med fuktälskande vegetation såsom halvgräs och delar av området är bevuxet med videsnår. Inmätning har registrerat vattenytor i stora delar av området. Området inspekterades i maj 2015 och befanns till stor del vara bevuxet med starrarter. Området (nr 2) har tidigare inventerats med avseende på groddjur med mera i samband med planläggningen av Sturup Raceway (Naturvårdskonsult Gerell, 2007). Gerell rapporterar år 2007 att kärret delvis omgavs av videsnår (Salix spp.). Vattnet var kraftigt eutrofierat (övergött), vilket bland annat tog sig uttryck i stor rikedom av trådalger (Cladophora spp) som täckte bottnen. Inga groddjur påträffades. Området återinventerades år 2013 (Rana Konsult, 2013). Inte heller då påträffades groddjur. Rana konsult bedömde att området sannolikt inte kan fungera som lekplats för groddjur (Rana Konsult, 2013). Objekt nr 2 bedöms i sitt nuvarande skick utgöra ett generellt biotopskyddsobjekt av typen småvatten och våtmark i jordbruksmark men med låga naturvärden och utan särskilt skyddsvärda arter. 25 (58) repo001.docx 2012-03-2914 LM p:\2212\2212289\000\19_original\antagandehandling 2015-12-01\justering till presidium 26 november 2015\mkb detaljplan sturup

Figur 6-5 Objekt nr 2. Huvudsakligen fuktigt område med videbuskage som bedöms utgöra ett generellt biotopskyddsområde av typen våtmark och småvatten i jordbruksmark. Inga groddjur har påträffats trots två inventeringstillfällen. Foto från november 2013. Objekt nr 3 Objekt nr 3 (Figur 6-6) utgörs av ett litet vattenhål, möjligen en märgelgrav, i nära anslutning till objekt nr 2. Området har ingått i inventeringarna 2007 och 2013 (Naturvårdskonsult Gerell, 2007, Rana Konsult, 2013). Inga groddjur eller särskilda naturvärden har påträffats. Området har vid fältbesök i november 2013 och i maj 2015 haft en liten vattenspegel. Även vid inmätningar har en vattenyta registrerats (okänd årstid). Området bedöms utgöra ett generellt biotopskyddsobjekt av typen småvatten och våtmark i jordbruksmark utan särskilt skyddsvärda arter. 26 (58) repo001.docx 2012-03-29 LM p:\2212\2212289\000\19_original\antagandehandling 2015-12-01\justering till presidium 26 november 2015 \mkb detaljplan sturup

Figur 6-6 Märgelgrav eller liknande. Inga groddjur har påträffats trots två inventeringstillfällen. Foto från november 2013. Objekt nr 4 I nord-sydlig riktning genom området löper en trädridå bestående av bland annat björk, ask, rönn, vildapel och hagtorn (Figur 6-7). I ridån finns upplagda stenar (nr 4, bilaga 3). 27 (58) repo001.docx 2012-03-2914 LM p:\2212\2212289\000\19_original\antagandehandling 2015-12-01\justering till presidium 26 november 2015\mkb detaljplan sturup

Figur 6-7 Objekt nr 4 utgörs av två stenmurar (bilaga 3) i en skiftesgräns. Området bedöms som ett generellt biotopskyddsobjekt av typen stenmur med spontant etablerade träd och buskar som bildar en ostrukturerad vegetationsridå med avbrott. Områdena kommer att bevaras i planen, se bilaga 1. Objekt nr 5 I den västligaste delen av området står ett slånbuskage i en märgelhåla (nr 5) (Figur 6-8). Utöver slån förekommer runt märgelgraven även fläder, druvfläder, ask, ek och nyponros. Märgelgraven ligger i en sluttning och innehåller därför inget vatten. Avsaknaden av vattenspegel och varaktigt fuktig mark gör att märgelgraven inte bedöms uppfylla kriterier för generella biotopskyddsobjekt. Söder om objekt nr 5 kommer ett fördröjningsmagasin att anläggas, se bilaga 1. 28 (58) repo001.docx 2012-03-29 LM p:\2212\2212289\000\19_original\antagandehandling 2015-12-01\justering till presidium 26 november 2015 \mkb detaljplan sturup

Figur 6-8 Objekt nr 5 utgörs av ett buskuppslag kring vad som troligen är en märgelhåla som saknar vattenspegel och varaktigt fuktig mark. Objekt nr 6 & 7 I sydost finns en torr örtrik ängsmark (nr 6). I anslutning till ängsmarken ligger en trädgård (nr 7). Område 6 och 7 utgör inte generella biotopskyddsområden (Figur 6-9). Figur 6-9 Torr ängsmark med trädgård i bakgrunden. Objekt nr 8 29 (58) repo001.docx 2012-03-2914 LM p:\2212\2212289\000\19_original\antagandehandling 2015-12-01\justering till presidium 26 november 2015\mkb detaljplan sturup

Nr 8 avser områdets allmänna karaktär av jordbruksmark med varierande grödor, vid tiden för flygfotot i bilaga 3 till största delen upplöjt, 2013 odlades vall och i maj 2015 blommade rapsen (Figur 6-10). Figur 6-10 Blommande raps i området 23 maj 2015. Objekt nr 9 I planområdets norra del finns ytterligare en alskogsdunge (nr 9, Bilaga 3). Aldungen inventerades under våren 2014 efter groddjur. I dammen växer tuvor av starr (troligtvis bunkestarr). Vid inventeringstillfällena i maj 2014 hade dammen klart vatten och en rik undervattensvegetation. Dammen är relativt grund och tidvis helt torr (Figur 6-11). Figur 6-11 Alskogsdungen i norra delen av området (objekt 9, bilaga 3), torr vid tiden för fotografiet november 2013. repo001.docx 2012-03-29 30 (58) Vid inventeringen hittades en hona av arten större vattensalamander (Triturus cristatus). Inga andra groddjur påträffades. Miljön i dammen bedöms vara ganska gynnsam för den LM p:\2212\2212289\000\19_original\antagandehandling 2015-12-01\justering till presidium 26 november 2015 \mkb detaljplan sturup

större vattensalamandern och utgöra en värdefull miljö (Rana Konsult, 2014). Dammen bedöms vara ett generellt biotopskyddsobjekt av typen småvatten och våtmark i jordbruksmark. Objekt nr 10 Precis söder om väg 816 ligger ett fuktområde i skogsmark (nr 10, Bilaga 3) med två sänkor som vid inventeringstillfällena i maj 2014 var uttorkade och därför inte inventerades för groddjur (Rana Konsult, 2014). Vegetationen i och runt sänkorna dominerades av klibbal (den mesta död) och starrtuvor. Område nr 10 bedöms inte vara ett generellt biotopskyddsobjekt eftersom sänkorna ligger i skogsmark och inte i jordbruksmark (Figur 6-12). Figur 6-12 Objekt nr 10 (bilaga 3), fuktig sänka i björk- alskog söder om väg 816. Objekt nr 11 Objekt nr 11 utgörs av en äldre skiftesgräns med en vegetationsridå. I skiftesgränsen har placerats stenar som bildar en stenmurslikande struktur (Figur 6-13). Stenmuren bedöms utgöra ett generellt biotopskyddsobjekt och kommer att bevaras i planen, se bilaga 1. 31 (58) repo001.docx 2012-03-2914 LM p:\2212\2212289\000\19_original\antagandehandling 2015-12-01\justering till presidium 26 november 2015\mkb detaljplan sturup

Figur 6-13 Objekt nr 11 utgörs av en stenmur och spontant etablerad vegetation. Artskyddsförordningen Detaljplaneområdet har under maj till juni 2013, med komplettering under maj 2014 (objekt nr 9), inventerats med avseende på förekomst av rödlistade och i övrigt hänsynskrävande växt- och djurarter främst groddjur (Rana Konsult, 2013; Rana Konsult, 2014). Vid inventeringarna påträffades större vattensalamander, ätlig groda och vanlig groda i objekt nr 1 samt större vattensalamander i objekt nr 9 (bilaga 3). Arterna betecknas som livskraftiga (LC), enligt aktuell svensk rödlista från Artdatabanken (maj 2015). Större vattensalamander (Triturus cristatus) påträffades i de flesta dammar inom Sturupsområdet under 1960-talet. Arten klassades som hänsynskrävande i rödlistorna från år 1992 och 2000 men uteslöts från den sist tillkomna på grund av ökad information som visade att arten var mer allmän än vad man tidigare trott. Ätlig groda (Rana esculenta) har sitt huvudsakliga utbredningsområde i sydvästra Skåne. Huvuddelen av lokalerna finns i sjölandskapet inom Svedala kommun. Den vanliga grodan (Rana temporaria) är allmänt förekommande i södra Sverige. Trots att lövgrodan (Hyla arborea) är känd i närområdet bedöms inga lämpliga leklokaler för lövgrodan finnas inom planområdet (Loman 2013). Lövgrodan minskade kraftigt inom hela sitt utbredningsområde under perioden 1980-95 och klassades därför som sårbar i den första rödlistan för Sverige från 1992. Därefter bröts den negativa trenden och arten 32 (58) repo001.docx 2012-03-29 LM p:\2212\2212289\000\19_original\antagandehandling 2015-12-01\justering till presidium 26 november 2015 \mkb detaljplan sturup

började återkolonisera dammar, främst i sydöstra Skåne. I den senaste rödlistan är lövgrodan inte medtagen eftersom den nu bedöms ha en livskraftig stam. För större vattensalamander gäller (Artskyddsförordningen 4, bilaga 1 kategori N ) att det är förbjudet att 1) avsiktligt fånga eller döda djur, 2) avsiktligt störa djur, särskilt under djurens parnings-, uppfödnings-, övervintrings- och flyttningsperioder, 3) avsiktligt förstöra eller samla in ägg i naturen och 4) skada eller förstöra djurens fortplantningsområden eller viloplatser. Vanlig groda och ätlig groda är dels fridlysta enligt 5 artskyddsförordningen (kategori F i bilaga 1), vilket innebär förbud mot icke selektivt dödande, dels fridlysta enligt 6 artskyddsförordningen, bilaga 2, vilket innebär förbud mot att avsiktligt eller oavsiktligt 1) döda, skada, fånga eller på annat sätt samla in exemplar, och 2) ta bort eller skada ägg, rom, larver eller bon. Vid inventeringen identifierades även sånglärka (Alauda arvensis) som är rödlistad i lägsta hotkategorin NT, nära hotad (Rana Konsult, 2013). Arten förekommer allmänt i de södra och mellersta delarna av Sverige och häckar huvudsakligen på jordbruksmark. Sånglärkan bedöms ha en negativ populationsutveckling i Sverige. 6.3.2 Nollalternativet Planområdet utgör en del av det så kallade backlandskapet som karaktäriseras av kullar, sjöar och småvatten. Nollalternativet innebär att marken kan fortsätta att brukas. Om jordbruksdriften upphör kan igenväxning på sikt förändra livsbetingelserna för såväl flora som fauna på ett negativt sätt jämfört med de nu noggrant utredda och planlagda åtgärder som långsiktigt säkrar de kända livsbetingelserna. 6.3.3 Effekter och konsekvenser - Utbyggnadsalternativet En särskild åtgärdsstrategi för att bevara områdets funktion som livsmiljö för groddjur har tagits fram (bilaga 5) och är en integrerad del av detaljplanen. Strategin integrerar en sammanhängande grön infrastruktur i området med syfte att säkerställa groddjurens livsmiljöer och rörelsemönster och även andra naturvärden. Strategin omfattar ledstrukturer av trä eller betong som leder groddjuren längs gräsbeklädda ytor mellan förekommande småvatten och minskar risken för att de ska förirra sig till hårdgjorda och trafikerade ytor där djuren riskerar att torka ut eller bli överkörda. Ledstrukturerna leder till passager, så kallade grodtunnlar med utformning och material som inte stöter bort djuren, dels under väg 816 (Norra Sturupsvägen), dels vid gatukorsningen i västra delen av området. Ytterligare faunapassageanpassningar kan övervägas där gatorna i väst-östlig riktning passerar grönstråket som löper från dagvattendammen i sydöst mot nordväst, se bilagor. Exempel på sådana anläggningar som kan bilda modell för ett liknande system inom detaljplan för Sturups Park finns både i Sverige och utomlands, se Figur 6-14. 33 (58) repo001.docx 2012-03-2914 LM p:\2212\2212289\000\19_original\antagandehandling 2015-12-01\justering till presidium 26 november 2015\mkb detaljplan sturup