Del 2 Företag och produkter 1. Ordlista företag & affärer ala bransch 3 asiakas kund 3 henkilöstö personal, -en jälleenmyyjä återförsäljare 5 kannattava lönsam, -t, -ma kehittää utveckla I kehitys utveckling 2 kilpailija konkurrent 3 kilpailla konkurrera I kilpailu konkurrens 3 kustannukset kostnader kysyntä efterfrågan, - liikeidea affärsidé 3 liikevaihto omsättning 2 menot utgifter myydä sälja (ep.) myynti försäljning 2 osakeyhtiö *aktiebolag 5 palkka lön 3 perustaa grunda I pienyrittäjä småföretagare 5 pomo chef 3 tarjonta utbud 5 tavarantoimittaja leverantör 3 (* uttal: aktsie ) tavoite mål 5 toiminimi firmanamn 5 toiminta verksamhet 3 toimitusjohtaja VD = verkställande direktör tulos resultat 5 tulot inkomster tuotanto produktion 3 tuote produkt 3 tuottaa producera I tuotto intäkter työllistää sysselsätta (ep.) työmarkkinat arbetsmarknader työntekijä anställ/d, -t, -da urakoitsija entreprenör 3 valmistaa tillverka I / framställa II valmistus tillverkning 2 / framställning 2 verkosto nätverk 5 yhtiö bolag 5 yritys företag 5
1 a. Läs igenom ordlistan och översätt följande meningar till svenska. 1. Yrityksemme työllistää 1300 ihmistä. 2. Yrityksen liikevaihto oli viime vuonna 7,2 miljoonaa euroa. 3. Toimintamme alkoi vuonna 1986. 4. Yritys perustettiin vuonna 2001. 5. Meillä on tuotantoa kolmella paikkakunnalla Suomessa sekä yksi tehdas Virossa. 6. Tuotteemme myyvät hyvin koko Pohjolassa. 7. Kysyntä on kasvanut voimakkaasti viime vuosina. 8. Yrityksen toimitusjohtaja on Siv Pettersson. 9. Valmistamme korkealaatuisia sähkölaitteita. 10. Tavoitteemme on olla Suomen johtava yritys elektroniikan alalla. 11. Meillä on kotimaassa kolme isoa kilpailijaa.
1 b. Presentera ett intressant företag i din bransch! Tänk på följande (t.ex.) Ø Berätta om detta företag inom branschen: litet, stort, internationellt, inhemskt? Ø Berätta om företagets uppbyggnad: VD, kontorer, produktionsanläggningar? Ø Berätta om produkterna: vilka produkter är viktiga eller intressanta ur aaltoiternas perspektiv? Vem/Vilka är kunderna? Ø Berätta om möjliga svårigheter och utmaningar i produktutvecklingen i framtiden Ø Tabellen nedan är en sk. SWOT-analys, den kan hjälpa dig med presentationer :) 2. Uttryck för förändring och jämförelse 3 A. Böj verben. Ange också Vilket verb är motsats till följande verb: öka stiga höja förbättra 3 B. Ange den svenska motsvarigheten till kaksinkertaistaa kolminkertaistaa 3 C. Ange motsatser till följande substantiv: ökning uppgång höjning Observera: lika stor, bra, hög som (yhtä iso kuin) större, bättre, högre än (isompi kuin) likadan, - t, - a som (samanlainen kuin) så som/ lik, - t, - a som (kuin, kuten) *liksom (siis, niinku, täytesana) jämfört med (verrattuna) till skillnad från (erona johonkin) sedan /från (lähtien) motsvarande period (vastaava jakso) i fjol/ förra året (viime vuonna) året innan/ året före/ året förut/ föregående år (edellisenä vuonna) 3
Observera också de svenska motsvarigheterna till följande verb: muuttua förändras muuttaa förändra_ parantaa förbättra lyhentää förkorta nopeuttaa försnabba tehostaa maksimoida alentaa vähentää effektivera maximera reducera/sänka minska 3. Jobba parvis. Hur skulle ni beskriva dessa företag? Använd ord och uttryck rutan nedan till hjälp, ni får gärna komma med egna förslag inom er bransch! förmåga att förnya sig renheten i formspråket bra formgivning tidlöshet bra formgivare hög kvalitet uthållighet internationellt orienterad ledning återförsäljningskunnande pålitlighet medelpris för vanligt folk trendsättare innovativ användarvänlig mode och kvalitet till bästa pris tar ansvar för hur människor och miljö påverkas av verksamheten, s.k. socialt samvete hållbara material elitistisk unik överraskande funktionella artiklar noggrant utvalda färger 4. Frågor till diskussion. 1. Vad förstår du med uttrycket finsk design? 2. Finsk design är lite som finländarna själva: praktiska och funktionella. 3. Vilka egenskaper anser du vara de viktigaste egenskaperna för ett finländskt företag som vill etablera sig utomlands? 4. Vad är avgörande när du själv väljer en produkt som du ska köpa? 4
5. Fyll i korsordet 1. elinkeinoelämä 2. teollisuudenala 3. tuottaa 4. kaivos 5. työllisyys 6. ostovoima 7. viedä (maasta) 8. elintarvike 9. kilpailukyky 10. yhteiskunta 11. jalostaa 12. esine 13. toimittaa (tavaraa) 14. raaka-ainevarat 15. tuoda (maahan) 16. valmistaa 17. tuote 18. käsityöläinen 19. lääke 20. tuotanto 21. alihankkija ê 1. I 2. N 3. D 4. U 5. S 6. T 7. R 8. I 9. E 10. L 11. L 12. R 13. E 14. V 15. O 16. L 17. U 18. T 19. I 20. O 21. N 5
6. a) Fyll i luckorna med passande verb i rätt form och b) översätt satserna till finska. sänka II sjunka IV höja II öka I minska I gå (ep.) upp gå (ep.) ner falla IV stiga IV växa II 1. Kursen på kronan har ; värdet är större i dag än förra veckan. 2. Snart har man inte råd att ha bil eftersom regeringen har hotat att bilskatten igen! 3. Livsmedelspriserna efter EU-anslutningen. 4. Vi måste fortfarande på utsläppen för att få en renare miljö. 5. Statsskulden bara för varje år. 6. Det är fint att märka att byggandet av nya bostadshus har under våren. 7. Efter satsningar på arbetsförhållanden har antalet sjukfrånvaron med 15 procent. 8. Vårt marknadsområde så mycket i fjol att vi nu är det största företaget inom branschen. 9. Kostnaderna måste eller annars hotas företaget av konkurs. 10. Under lågkonjunkturen antalet semesterresor utomlands kraftigt. 11. Många av världens börser kraftigt efter tilltagande oro kring Grekland. 7. Översätt 12. lisätä tuotantoa 13. kulutus on lisääntynyt 14. nostaa/korottaa hintoja 15. hinnat nousevat 16. vähentää tuotantoa 17. tuotanto on vähentynyt 18. laskea/alentaa hintoja 19. hinnat laskevat/putoavat 20. parantaa tulosta
2. Nummer, siffror, tal, matematik Grundtal Årtal 325 trehundratjugofem 7873 sjutusen åttahundrasjuttiotre 10275 tiotusen tvåhundrasjuttiofem 100389 hundratusen trehundraåttionio 1000000 en miljon 2000000 två miljoner 10000000 en miljard 30000000 tre miljarder 1878 artonhundrasjuttioåtta 1986 nittonhundraåttiosex 2003 tjugohundratre/tvåtusentre Ordningstal 1:a första 2:a andra 3:e tredje 6:e sjätte 7:e sjunde 44:e fyrtiofjärde varannan vecka vart fjärde år Datum 14/9 den fjortonde september/den fjortonde i nionde 6/6 7/8 från den sjätte juni till den sjunde augusti Bråktal ½ år ett halvt år 1 ½ h en och en halv_ timme 1/3 en tredjedel 2/8 två åtton(de)delar en halv, ett halvt, halva * Helan & Halvan = Ohukainen ja Paksukainen :) * hälften av = puolet jstk Decimaltal 0,2 noll komma två 6,78 % sex komma sjuttioåtta procent 9,79 s nio komma sjuttionio sekunder Priser 1 en euro 68 sextioåtta euro 1 SEK en krona 74 SEK sjuttiofyra kronor Enkla matematiska tecken + plus, addera - minus, subtrahera streck x multiplicera
: kolon, dividera = är lika med. punkt, komma / snedstreck, genom @ snabel-a 2 + 3 = 5 två plus tre är (lika med) fem två adderad med tre är (lika med) fem 6-2 = 4 sex minus två är (lika med) fyra sex subtraherad med två är (lika med) fyra 4 x 2 = 8 fyra gånger två är (lika med) åtta fyra multiplicerad med två är (lika med) åtta 10 : 5 = 2 tio delad med fem är (lika med) två tio dividerad med fem är (lika med) två 1. Läs följande siffror med ditt par på svenska. 48 minuuttia vuonna 2001 9.10.1968 1/5 2/6 4 ja puoli tuntia 1 euro 58 euroa 1 kruunu 253 kruunua 6 ½ prosenttia 1 + 2 = 3 4 x 7 = 28 6 : 2 = 3 08-446 88 00/75 +358 70 359 82 66 02780 Espoo http://www.aalto.fi 2. Fråga och svara parvis på frågorna. Använd fullständiga satser. 1. Hur ofta arrangeras Olympiska spelen? (joka 4. vuosi) 2. När firar man självständighetsdagen i Finland? (6.12.) 3. Vilket år är du född? 4. När ordnas bilmässan? (18.10. 24.10.) 5. I vilken klass reser du? (2.) 6. Hur många år har du studerat? (2,5) 7. Vilken tid avgår tåget? (17.50) 8. Vilket år ringdes det första mobilsamtalet? (1973) 9. Vad kostar en biobiljett? (8-11 ) 10. Hur många kronor är 10? (noin 100 kruunua) 11. Vilka är murstenens mått? (30 cm x 14,5 cm x 7,5 cm) 12. Vad är ditt telefonnummer? 13. Var bor du? Vad är din adress? 3. Återge på svenska. yksi prosentti 25 prosenttia yksi maa 7 maata yksi työntekijä 342 työntekijää yksi valmistaja 8 valmistajaa yksi tusina monta tusinaa yksi metri 11 metriä yksi litra 2 litraa yksi euro 15,70 euroa yksi kruunu 128 kruunua yksi miljoona 4 miljoonaa 8
När det går bra eller dåligt Lågkonjunktur/Högkonjunktur Depression (särskilt djup lågkonjunktur) = Matalasuhdeanne/Korkeasuhdanne = Lama Obs! "Lama" kan översättas med dels lågkonjunktur, dels depression. Det som på 1970- talet kallades lama var inte någon depression utan en lågkonjunktur eller konjunktursvacka, men den ekonomiska krisen under förra hälften av 1990-talet kunde enligt nationalekonomisk expertis betecknas som en depression. I Sverige är ordet depression emellertid sällsynt i ekonomiska texter när det gäller moderna förhållanden. Konjunktursvacka Konjunkturnedgång/Konjunkturuppgång Recession = Suhdannetaantuma, laskusuhdanne = Suhdannelasku/Noususuhdanne = Taantuma 4. Diskutera. Var ligger Finland ekonomiskt för tillfället? Hurdan har situationen varit under de senaste fem åren? Hur påverkas Finlands ekonomi av EU och euro? Finns det branscher som klarat sig bra under de svårare tiderna? Har den nuvarande ekonomiska situationen påverkat ditt liv? Beskriv andelar med följande uttryck: 1. Logistik och informationslogistik står för hälften av omsättningen. 2. Produktion som tidigare var huvudsysslan, utgör i dag endast en tredjedel av omsättningen. 3. Shell svarar för en fjärdedel av Sveriges behov av oljeprodukter. 4. Biltrafikens andel av omsättningen är cirka 21 procent. 5. Fem procent av omsättningen består av X 6. En procent av omsättningen utgörs av... Nyckelfraser: Att beskriva figurer och tabeller v Figuren visar / illustrerar att v Av figuren / tabellen/ undersökningen framgår att v Försöket / experimentet ger vid handen / visar att v Tendensen var att... v Det visade sig att v Antagandet grundar sig på... v Av den här tabellen kan vi / man dra den slutsatsen att... 9
Nyckelord gällande grafer asymmetrisk, -t, -a epäsymmetrinen brant, -t, -a jyrkkä ett cirkeldiagram 5 sektorikaavio enhetlig, -t, -a yhtenäinen en figur 3 kuvio flack, -t, -a loiva horisontal, -t, -a vaakaen kurva 1 käyrä ett kurvdiagram 5 käyrädiagrammi en linje 3 viiva, suora lodrät, -t, -a pystysuora prick/ad, -at, -ade pisteytetty en sektor 3 sektori ett stapeldiagram 5 pylväsdiagrammi en statistik 3 tilasto en stolpe 2 pylväs streck/ad, -at, -ade katkoviivoitettu symmetrisk, -t, -a symmetrinen en tabell 3 taulukko en variabel 2 muuttuja vertikal, -t, -a pystysuora vågrät, -t, -a vaakasuora Nyckelord gällande grafens innehåll en andel 2 osuus ett antal 5 lukumäärä en fluktuation 3 heilahtelu, vaihtelu en förändring 2 muutos en grad 3 aste en jämförelse 3 vertaus ett läge 4 asema, tilanne en nivå 3 taso en omsvängning 2 käänne en position 3 asema procentuell, -t, -a prosentuaalinen en skillnad 3 ero en svacka 1 notkahdus, kuoppa en sväng 2 keikaus en trend 3 suuntaus 5 a. Återge innehållet i diagrammet (se nedan) muntligt på svenska: Svenskarna ägnar nu lika mycket tid åt internet som åt TV. 5 b. Leta efter en relevant tabell eller ett aktuellt diagram inom din bransch på nätet (helst på svenska)! Skriv en sammanfattning med egna ord och beskriv tabellen åt din grupp (elaborera uppgiften: --> Pictionary-stil!)
2. Pinaler, prylar och mojänger 1. Vilken apparat eller maskin? Para ihop. En radio 1 En mp3-spelare 5 Ett chip 5 En elmotor 3 En mobiltelefon 3 En glödlampa 1 En fjärrkontroll 3 A. är en apparat som på avstånd används för att styra en maskin. Vardagligt används den till att styra hemelektronik såsom datorer, TV-apparater och DVD-spelare. De här apparaterna är i regel trådlösa och använder IR-strålning för kommunikationen. Det förekommer också apparater med andra möjligheter och funktioner, särskilt som hjälpmedel för till exempel rörelsehindrade. Den kan även användas till radiostyrda båtar, bilar och flygplan. B. är en bärbar apparat som kan spela upp digitala ljudfiler men hanterar dock normalt även andra format, som till exempel Ogg Vorbis, WMA och AAC. Anslutningen till dator sker nästan uteslutande genom en USB-kabel och flertalet apparater kan också användas som portabla lagringsmedia för andra typer av filer, liksom ett USB-minne. C. konverterar elektrisk energi till mekanisk energi. Den omvända funktionen, att omvandla mekanisk energi till elektrisk energi, åstadkoms med en generator. D. är en elektronisk krets där komponenterna tillverkas tillsammans, till skillnad från en traditionell krets, där komponenterna är tillverkade var för sig och sedan ansluts till varandra. Denna integrerade krets består vanligtvis av en tunn platta av kisel, på vilken man fäster tunna trådar av halvledarmaterial. Med denna metod kan man få plats med miljontals elektroniska komponenter på en kvadratcentimeterstor platta. E. är trådlös överföring av signaler genom modulering av elektromagnetiska vågor med frekvenser lägre än ljusets. Utsändning sker vanligtvis från en sändare som sprider signalerna jämnt åt alla håll och där mottagning kan ske inom det område som täcks av --vågorna. Området kan utökas med hjälp av reläsändare (slavsändare) som fångar upp signalerna och skickar dem förstärkta vidare. 11
F. är en ljuskälla av typen metalltrådslampa vars funktion är att omvandla elektricitet till ljus. De är ofta avsedda för en spänning på 230 eller 240 volt (tidigare 220 V). De vanligaste effekterna är 7, 15, 25, 30, 40, 60, 75, 100, 150 och 200 watt. G. är en bärbar trådlös apparat som med radioteknologi är i kontakt med basstationer och via dem med det allmänna telefonnätet. Den innehåller funktioner för textmeddelanden (SMS), talsamtal, och numera i och med 4G, videosamtal. Ursprungligen användes analoga signaler för att överföra samtalet, men med introduktionen av digitala signaler förenklades överföringen av ljud och data. 2 a. Placera de markerade verben i lådorna nedan. Översätt de understrukna partierna och fundera på användningen av aktiv/passiv: vad är subjekt? objekt? VERB I AKTIV & ÖVERSÄTTNING VERB I PASSIV & ÖVERSÄTTNING 2 b. Gör en likadan stegvis beskrivning om en apparat som används inom din bransch. Läs beskrivningen år dina gruppmedlemmar/ditt par, låt dem gissa vilken apparat det är frågan om! H. Min apparat: Nyckelord för min apparat: böjning och översättning 12
S-passiivin muodostus Infinitiivissä, imperfektissä ja supiinissa aktiivimuotoon lisätään -s-kirjain perään: Effektiva läkemedel ska behövas i framtiden. (apuv.+inf.) Effektiva läkemedel behövs i Kongo. Effektiva läkemedel behövdes. Effektiva läkemedel har behövts. Effektiva läkemedel har kunnat tillverkas. (prees.) (imperf.) (perf.) (perf., on voitu valmistaa) Huomaa, että passiiviin tunnus lisätään aina pääverbiin. Preesensissä katoaa r-pääte (I konjugaatio) tai er-pääte (II ja IV konjugaatio): Sjukdomen kan botas. Effektiva läkemedel behövs. Nya instruktioner skrivs regelbundet. (bota I -> botar) (behöva II -> behöver) (skriva IV -> skriver) III konjugaatioon kuuluvissa verbeissä preesensissä katoaa r-pääte: Kläderna sys i Asien. (sy -> syr) Verbeihin, joilla ei ole preesensissä erityistä päätettä (verbit, joiden vartaloon r - tai l - kirjain kuuluu esim. kör/a, gör/a, hyr/a, tål/a, stjäl/a) lisätään s- verbin preesensmuodon perään: Lägenheterna hyrs. Sådant beteende tåls inte här. 13
2 c. Böj verben i s-passiv i alla tidsformer och ange dem på finska. INFINITIV PRESENS IMPERFEKT SUPINUM PÅ FINSKA behövdes tehdä behandlas sparas minskats ohjata saknades slås uppfinns kehittää krävdes tunnistaa stoppas studerats påverkades 2 d. Ändra aktiva satser nedan till satser med s-passiv. 1. Allt flera svenskar använder elektroniska tjänster på nätet. 2. Svenskarna skriver inte längre vanliga arbetsansökningar. 3. Frida skriver en arbetsansökan på sin dator. 4. Frida skickar ansökningen elektroniskt till företaget. 5. Företaget kan läsa hennes CV på nätet när som helst. 14
6. Frida ska visa sina betyg på arbetsintervjun. 7. Personalchefen brukar planera rekryteringen i god tid. 8. Företaget besvarar eventuella frågor på nätet eller i telefon. 2 e. Översätt till svenska. 1. Ohjausta järjestettiin heti. 2. Onko viesti jo lähetetty kaikille? 3. Sanotaan, että toisen kuunteleminen on vaikeaa. 4. Asiakkaalle oli määrätty uudet ja tehokkaammat lääkkeet. 5. Koko henkilökuntaa täytyy informoida tästä. 6. Sähköpostiviesti olisi jo pitänyt kirjoittaa. 7. Onko asiakkaan tiedot jo syötetty tietojärjestelmään? 8. Korjataanko laitevika nyt saman tien? 9. Tätä tilausta ei voi enää muuttaa. 10. Hakemukseen liitetään ne todistukset, jotka teillä on mukana. 15
3. Vilka elektronikapparater är de viktigaste, vilka kunde du leva utan, om några? Rangordna följande grupper: a. Stora och små hushållsmaskiner som kylskåp, frysar, tvättmaskiner, elspisar, mikrovågsugnar, dammsugare, kaffekokare, strykjärn och brödrostar b. Data- och teletekniska apparater som datorer, bärbara datorer, printrar, kopieringsapparater, räknare, telefoner, telefonsvarare och faxar c. Konsumentelektronik som radior, televisioner, videokameror och -bandspelare samt ljudåtergivningsapparater d. Belysningsanordningar och ljusrör e. El- och elektronikredskap som borrar, sågar, symaskiner och svetsar f. Leksaker, redskap för fritid och sport som eltåg, tävlingsbilbanor, videospel samt idrottsredskap som innehåller el- och elektronikkomponenter g. Bevaknings- och övervakningsanläggningar som brandvarnare, regleringsapparatur och termostat för uppvärmningen. 4. Kombinera rätt: 1. en anordning a. ett svirvelspö 2. en anläggning b. en hammare 3. en apparat c. ett flygplan 4. ett instrument d. dykardräkt, viktbälte, syrgasapparat etc 5. en maskin e. en mobil 6. en motor f. ett kraftverk 7. ett redskap g. en vägspärr 8. en utrustning h. ett förstoringsglas 9. ett verktyg i. en turbin 16
5. Material. Para ihop beskrivningarna med rätt material nedan. (järn trä aluminium glas betong plast) 1. Det är ett byggnadsmaterial som består av bergmaterial (ballast) sammanbundet av cementpasta (cement och vatten). Hållfasthet är dess viktigaste egenskap näst efter beständighet. 2. Det är ett vanligt förekommande metalliskt grundämne med många användningsområden. Man kan t.ex. armera betong med det, legeras med många grundämnen t.ex. kol, krom, nickel och mangan. 3. Det är ett samlingsnamn för syntetiska eller halvsyntetiska konstruktionsmaterial bestående av organiska föreningar. De är initialt formbara i mjukt tillstånd för att därefter hårdna. 4. Det är material som fås vid avverkning och bearbetning av träd. Det är lätt och billigt som byggmaterial och dess miljöfördelar är många. 5. Det är en lättmetall och den vanligaste metallen i jordskorpan och det tredje vanligaste grundämnet på jorden efter syre och kisel. 6. Det är ett oorganiskt, icke-metalliskt och transparent material. Dessutom är det värmebeständigt, kemiskt relativt inert, hårt och skört. 17
6. FUNDERA/DISKUTERA: Vilka är de viktigaste materialen som används för t.ex. datortillverkning? mobiltillverkning? byggnader? annan industri inom din bransch? Varför? Gör en lista tillsammans med andra om nyttiga (material)ord! ENG CHEM SCI ELEC 7. Geometriska figurer. Koppla ihop rätt bild och ord. 2. 1. 6. 4. 3. 7. 8. 9. en en en en en triangel 2 cylinder 2 kvadrat 3 oval 3 cirkel 2 ett klot 5 en kub 3 en parallellogram 3 en rektangel 2 en romb 3 5. 10. 18
8. Egenskaper hos material. Översätt till finska. 1. formbar, -t, -a 2. väderbeständig, -t, -a 3. slitstark, -t, -a 4. hår/d, -t, -da 5. mjuk, -t, -a 6. hållbar, -t, -a 7. skör, -t, -a 8. elastisk, -t, -a 9. rostfri, -tt, -a 10. giftfri, -tt, -a 11. jämn, -t, -a 12. grov, -t, -a 13. systematisk, -t, -a 14. mål/ad, -at, -ade 15. poler/ad, -at, -ade 16. gjut/en, -et, -na 17. lätt, =, -a 18. tung, -t, -a 19. svår, -t, -a 20. kompatib/el, -elt, -bla 9 a. Presentera en produkt inom din egen bransch muntligt på svenska. Presentera följande eller andra relevanta egenskaper: Storlek och kapacitet: längd, höjd, bredd, djup, vikt, tjocklek, volym, yta, hastighet Pris /Priset (-er, -na) Ø kan vara högt (skyhöga priser)/lågt/konkurrenskraftigt Produkten kan vara Ø dyr/billig/på erbjudande, kosta mycket/litet Ø av hög/låg kvalitet Ø väldesignad, välplanerad Ø hållbara, användarvänliga, enkla/lätta att använda, komplicerade Ø tillverkade av trä/plast/betong/metall/stål/järn/koppar Ø målade/lackerade/polerade/gjutna/målade i olja, vattenfärger Annat (ändamål, funktioner) Ø kan placeras på golvet/hängas i taket/är väggfast Ø är avsedd för en viss målgrupp; är avsedd för inomhusbruk/ utomhusbruk/privatbruk/industriellt bruk/officiellt bruk Ø fungerar manuellt/ är datorstyrd/är automatiserad/är maskindriven/är typgodkänd/ uppfyller kraven på viss standard Ø kan förses med tilläggskomponenter/skräddarsydd utrustning Kursiverade ord är passivformer. Ord i fetstil är participformer, läs mera om grammatiken nedan eller på nätet, t.ex. Språknät eller Nätfräsch! 19
PARTISIIPIN PERFEKTI = käytännössä verbistä tehty adjektiivi Verbiluokkien I-III part.perf. muodostetaan helpoiten imperfektimuodosta. Automatisera I --> automatiserade automatisoida --> automatiserad, -at, -ade -->automatisoitu Utexaminera I --> utexaminrade valmistua --> utexaminerad, -at, -ade --> valmistunut (opinnot) Styra II --> styrde --> styrd, styrt, styrda Köra II --> körde --> körd, kört, körda Sy III --> sydde --> sydd, sytt, sydda ohjata --> ohjattu ajaa --> ajettu ommella --> ommeltu Vahvat & epäsäänn. verbit: supiinimuodosta poistetaan -it, tilalle -en/-et/-na Skriva IV --> skrivit --> skriven, skrivet, skrivna kirjoittaa --> kirjoitettu Bära IV --> burit --> buren, buret, burna kantaa --> kannettu Uppfinna IV --> uppfunnit --> uppfunnen, funnet, funna keksiä --> keksitty *poikkeukset: given, -et, -na (annettu), bliven, -et, -na (jksk tullut); tagen, -et, -na (otettu) esim. ta det för givet, en nybliven ingenjör, tagen på bar gärning ************************************************************************ Partisiinpin perfektiä käytetään apuna VARA- ja BLI-passiivin rakenteissa. * Huom 1) Part.perf. ei ole ruotsissa yhtä yleinen kuin esim. englannissa: what was said, it is being built, the machines are driven by... --> S-passiivi on ehdottomasti tavallisempi! --> det som sades, huset byggs, maskinerna drivs av... * Huom 2) Ei voi yhdistää VARA/BLI + s-passiivi! *är gjörs, *blev byggdes Kertaa tarvittaessa passiivin rakenteet. è vara, är, var, varit installerad/t/de = olla asennettu = on/oli asennettu, asennetaan jne. è bli, -r blev, blivit installerad/t/de = tulla asennetuksi = asennetaan, -ttiin, on/oli asennettu jne. 20
9 b. Fyll i luckorna med perfekt particip av verben inom parentes. Nanoteknik gör kolet hett Nanotekniken är. (efterlysa II) inom många branscher i dag. Kolnanorören är speciellt. (eftertrakta I). Gränserna, hur små kiselhalvledarna kan vara, snart.. (nå III). Apparater som är.. (tillverka I) av. ( basera I på kol) material kan uppträda i olika former. I dagens datorer är elektroniken.. (bygga II in) i ett skal tillsammans med skärm och tangentbord. I framtiden kan det finnas pekskärmar som är (göra IV) av kolnanomaterial. Man utvecklar också.. (böja II upp) skärmar. Ett helt nytt nanomaterial blev (ta IV fram) av ett finländskt företag. Också med supertunn kolnanofilm har man gjort ett. (lyckas I) experiment. Kanske kan framtidens högtalare bli.. ( hänga II upp) som gardinerna i dag. Tillgången till dagens råvara, indium-tennoxid, är.. (begränsa I). Kina kontrollerar praktiskt.. (ta IV) världens.. (samla I) indiumtillgångar. Därför är målet.. (ställa II in) på att hitta ITO-ersättare. Det finländska kunnandet är högt (uppskatta I). Finländska forskare sysslar med (fortsätta IV) studier i nanomaterial. 10 a. Beskriv någon process inom din egen bransch. Beskriv kort antingen Ø de olika skedena i någon process som anknyter till ditt jobb eller Ø hur någon apparat fungerar. Sammanfatta först kort hela processen, t.ex. så här: Den här processen består av tre faser. Den första fasen är produktion (tuotanto). Därefter följer distribution (jakelu) och slutligen användning (käyttö). Hur säger du på svenska a. prosessin aikana b. prosessi koostuu kolmesta vaiheesta c. koko prosessi on autimatisoitu/tietokoneohjattu/koneistettu. Uttryck som anger Ø processens skeden/ faser (vaiheet): o Den första fasen/det första steget/det första skedet är först/ för det första o därefter/för det andra o till sist/avslutningsvis/slutligen o stegvis, -t, -a; steg för steg 21
Ø avsikt (tavoite, tarkoitus): o för att; i syfte att; så att Exempel:... för att öka kapaciteten vid belastningstoppar...... så att en mera effektiv process kan uppstå måste man... Ø orsak (syy): o på grund av (=p.g.a.)/som resultat av/därför att/eftersom/då o på grund av testningen... till följd av testningen Ø verkan (seuraus): o därför, följaktligen o följden är att... o innebära/betyda/föra med sig/resultera i En processbeskrivning beskriver flödet i en process. Exempel: Från råmaterial till återvinning Det tekniska kretsloppet för järn i stål kan bestå av följande processteg: förädling (jalostus; jalostaminen) materialtillverkning (framställning) bearbetning (työstö) produkttillverkning produktanpassning montering användning underhåll (huolto) demontering återanvändning (återbruk) materialåtervinning slutdeponering (loppusijoutus) 10 b. Presentera och diskutera hållbarhet & hållbar utveckling inom din bransch! Ø Presentera ett material eller en uppfinning/ innovation som är centralt/nytt/aktuellt för hållbar utveckling inom din bransch Ø Vet du något företag som sysslar med återvinning inom din bransch? Ø I processen som du beskrev i uppgift 10 a: vilka material kan återvinnas/ återanvändas? Vilka nya produkter kan tillverkas av detta återvunna material? Ø Hur kunde processen vara ännu bättre? Ø Kan du berätta något om energibesparingar? Ø Hur påverkas miljön? Ekonomiska aspekter? Ø Fördelar och nackdelar med den här processen/ det här materialet? 22
Del 3 Datorer, IT och elektronik 23
TIPS! För att undvika anglisismer och när det gäller svåra dataord kan du söka hjälp på nätet. Sökord: Svenska datatermgruppen Dataord. Para ihop. 1. bärbar dator 3 tulostin 2. centralenhet 3 kirjautua sisään/ulos 3. dokument 5 käyttöjärjestelmä 4. hårdvara 1 näyttö 5. högtalare 5 kannettava tietokone 6. installera I tulostaa 7. internetuppkoppling 2 valikko 8. kabel 2 laajakaista 9. kalkylprogram 5 keskusyksikkö 10. klicka I softa (ohjelmisto) 11. logga I in/ut tekstinkäsittelyohjelma 12. meny 3 asiakirja 13. mjukvara 1 hiiri 14. mus (oregelbundet) näppäimistö 15. operativsystem 5 taulukkolaskentaohjelma 16. ordbehandlingsprogram 5 selain 17. programmera I kaapeli 18. sajt 3, webbplats 3 klikata 19. skriva IV ut rauta (laitteisto) 20. skrivare 5 kaiutin 21. skärm 2 websivusto 22. tangentbord 5 internet-liittymä 23. bläddrare 5 asentaa 24. bredband 5 ohjelmoida 24
1. 11 tips som förlänger livet på ditt datorbatteri Här är 11 smarta tips som gör att batteriet till din bärbara dator orkar mer. 1. Undvik att tömma batteriet helt. De flesta moderna bärbara datorer stänger dock automatiskt av sig innan batteriet är helt tomt. 2. Håll datorn sval. Se till att det är ordentligt med luft runt datorn och rengör ventilationen regelbundet. 3. Undvik extrema temperaturer. Förvara till exempel inte datorn i en varm bil på sommaren. 4. Variera strömkälla. Är du alltid ansluten till nätadaptern så bör du dra ut sladden och låta batteriet jobba emellanåt. Elektronerna behöver få komma ut och röra på sig ibland. 5. Ta ur batteriet i bland. Om du vet att du kommer att koppla upp dig till elnätet ta ur batteriet tillfälligt och låt det vila. Då skonar du det från att bli uppvärmt i onödan. Datorn ska vara avstängd när du tar ur batteriet och det ska inte vara urladdat när du tar ur det. 6. Ladda upp och ladda ur batteriet minst en gång i månaden. De följande 5 tipsen handlar om hur du kan få batteriet att hålla längre genom att jobba smartare med datorn: 7. Dämpa ljusstyrkan på skärmen. Det drar relativt mycket energi om man krämar på ljusstyrkan för fullt. 8. Dra ned volymen och stäng av de funktioner som du inte använder. 9. Kör bara de program som du använder för stunden. 10. Undvik multimedia. Vänta med att kolla på tv och redigera foton tills du kopplar upp dig till elnätet. 11. Använd dig av datorns egna inställningar för att spara energi. I Windows så hittar du dem under kontrollpanelen och på mac så finns de i panelen Strömsparare. 25
Imperatiivi (Imperativ): vertaile infinitiiviä ja preesenstä! I ja III konjugaation verbeillä imperatiivi on infinitiivin kaltainen: måla I målar Måla huset! Maalaa talo! sy III syr Sy gardinerna! Ompele verhot! II ja IV konjugaation verbeiltä poistetaan infinitiivin a-pääte: ringa II ringer Ring mig i morgon! Soita minulle huomenna! skriva IV om skriver Skriv om rapporten! Kirjoita raportti uudestaan! 1 a. Återge på svenska. 1. Osta uusi tablettitietokone (pädi) 2. Sulje tietokone! 3. Laita tietokone päälle! 4. Tallenna tämä tiedosto PDF:nä! 5. Etsi internetistä! 6. Lähetä asiakirja sähköpostilla! 7. Käytä tätä tiedostomuotoa! 8. Liitä liitetiedosto! 9. Liitä kaapeli USB-porttiin! 10. Tulosta kahtena kappaleena! 1 b. Öva imperativformer! Tema: studier och arbete. Ø Skriv 5 positiva motivationsfraser för dig och dina studiekamrater! Ø Skriv 5 seriösa (?) varningar om dåliga levnadsvanor eller dålig moral! Ø Skriv 5 helt galna uppochner eller motsatsregler! Ø Skriv 5 tråkiga motivationsfraser när det gäller ditt arbete i framtiden Välj två punkter! :) 1 c. Skriv din egen ordlista över nyttiga datorord i ditt häfte/i din dator. 26
2. Diskutera. Hitta på egna frågor. o Hurdan dator har du? Vad använder du datorn till? o Hur många timmar om dagen sitter du vid datorn? o Vilka fördelar och nackdelar finns det med datorer? o Har du handlat på internet? Vilka är dina åsikter om att handla på internet? o Vad kan man göra med begagnade datorer? o Kan du programmera? o Vad är din åsikt om programmering som en del av undervisningen i grundskolan? 3 a. Förbered en presentation om din dator (3-4 min) Kom ihåg att ta reda på: mått, minneskapacitet, hur du anger olika siffror. Berätta vilka program du använder och varför. Berätta vilka sociala medier du använder och varför. Avsluta med 3-5 diskussionsfrågor. 4 a. Öva adjektivets komparativformer! Vanliga adj ---> Komparativformer: Nya, mer tekniska adj --> Komparativformer: 4 b. Jämför två datorer och använd ADJ komparativformer alltid där du kan! Olika perspektiv/alternativ, du kan också hitta på en egen vinkling: Ø Din första dator vs. din nuvarande dator Ø Din bärbara dator vs. din stationära dator Ø Din nuvarande dator vs. framtidens dator Ø Den första datorn någonsin vs. en kvantdator Ø Två olika modeller från t.ex. Elgigantens webbsidor Ø PC vs. Apple 27
2. Tio sätt internet har förändrat våra liv på För exakt 45 år sedan skickades världshistoriens första mail. Den 29 oktober 1969 sändes ett mail från UCLA till Stanforduniversitet som bara bestod av två tecken och fick den mottagande servern att krascha. Men ur kraschen föddes något större, och för att fira jubileet av internets 45- årsdag visar DN tio sätt som livet vore annorlunda på om webben aldrig hade uppfunnits. 1. Vi skulle skriva fler brev Enligt rapporten Postens service och kvalitet 2013 delade Postens brevbärare under 2013 ut nära 2,2 miljarder brev att jämföra med 2004 års siffror som låg på 5,5 miljarder. Brevförsändelserna har alltså minskat med 60 procent på mindre än tio år. 2. Vi skulle vara mer privata Ny statistik från.se:s kommande rapport Svenskarna och internet 2014 visar att 28% av svenskarna använder Instagram (en fördubbling mot föregående år), 19% Twitter och 68 % Facebook. Vi är alla våra egna innehållsskapare och termen alla är författare har aldrig varit sannare, när de sociala nätverken har blivit den nya bekännelselitteraturen: skilsmässor, vårdnadstvister, självtvivel - allt vädras, det privata har blivit offentligt och gränsen för vad vi yppar öppet har flyttats fram. 3. Vi skulle vara naivare 2012 skedde 65 000 brott till följd av id- kapningar i Sverige, och svenskar bestals på 2,7 miljarder kronor. Men nätbedrägerier är bara en del av all tveksam information vi tvingas ta ställning till: fejkade kändiskonton, manipulerade bilder, ryktesspridning och påhittade artiklar ställer allt högre krav på källkritik, viralgranskning och kunskap om hur information kan vinklas eller förvanskas och varje lögn är bara ett par klick på Dela - knappen bort från att tas för sanning. 4. Vi skulle (kanske) oroa oss lite mindre Med internet har alla tillgång till samma kunskap, vilket så klart är en bra och viktig demokratisering. Men det gör också att vi får kunskap vi kanske inte har kompetensen att själva värdera. Håkan Eriksson, professor emeritus på Karolinska som forskar om hur IT kan utnyttjas inom diagnostik, har i seminarium pekat på att cirka 30 procent av svenskarna söker hälsoinformation på nätet åtminstone ett par gånger i månaden. Var tredje av dessa gör det så ofta som flera gånger per vecka. I en TT- artikel får denna digitala hypokondri ett namn, och givetvis är det cyberkondri. 5. Vi skulle ha tråkigare Enligt företaget Kleiner Perkins årliga sammanställning av internettrender används en mobiltelefon i genomsnitt 150 gånger om dagen, bland unga är den siffran den dubbla. Men att använda telefonen för att ringa kommer först på femte plats överlägsen vinnare i tidsmässig fördelning av mobilanvändandet är surfande, som upptar i snitt en halvtimme om dagen. 40 procent av de tillfrågade svarade att de använder mobilen när de har tråkigt. Vår tolerans för tristess har sjunkit drastiskt sedan internet uppstått som en ständigt lockande glädjefälla förlåt, glädjekälla. 28
6. eller i alla fall ha tråkigare under längre tid Analysföretaget SumAll har sammanställt en undersökning av vår uppmärksamhetsförmåga online, och hur länge vi orkar konsumera någonting. Siffrorna är talande: en tweet bör vara mellan 70-100 tecken lång, ett Youtubeklipp får inte vara längre än tre minuter, en podcast max 22 minuter. 7. Vi skulle behöva lägga massa saker på minnet Det nyligen avslöjade fusket i Melodikrysset, där lyssnare använt musikigenkänningsappen Shazam för att identifiera vilka låtar man hör, visar på en tydlig tendens, det som ett forskningsprojekt på Harvard och Columbia kallade Googleeffekten : att det man tänker sig finns på internet bryr man sig inte om att memorera eftersom det ändå finns på ett par knapptrycks avstånd, oavsett om det är Wikipediaartikel om tofsvipor eller texten till nya Mando Diao- låten. 8. Vår kulturkonsumtion skulle se annorlunda ut När du vill, vad du vill, hur du vill så ser internets stridsrop för modern kulturkonsumtion ut, på bekostnad av det linjära utbudet. Uttömmande streamingtjänster för musik, film och tv- serier skapar högvatten i nöjestillgången, vilket gör att urvalet blivit minst lika viktigt som utbudet: I vår era är de verkliga rockstjärnorna inte skaparna, utan curatorerna: de verktyg och algoritmer som ger dig musiken du älskar, som tekniktidningen Wired skaldade träffande. 9. Vi skulle tala annorlunda (LOL) Vår vokabulär har anpassats till tekniken, och nätuttryck som effektiviserar och komprimerar språket har blivit del av vårt dagliga tilltal IRL. Men inte bara i betydelsen memer som blir trenduttryck: en rapport visar att bara fem procent av världens 7700 språk används på internet, vilket fått forskare att varna för att de resterande 95 procenten kommer att dö ut inom de nästkommande 100 åren. 10. Vi skulle ha svårare att träffas Många varningar har hörts om internets socialt isolerande effekt, men nätet har också gjort det lättare för människor att träffas, vilket i sig blivit business: bara under 2011 betalade svenskar nära 300 miljoner till dejtingsajter. Med en miljon svenska nätdejtare är vi näst bäst i Europa på att inleda förhållanden via nätet. Dagens Nyheter, Kristofer Ahlström Publicerad 2014-10- 29 14:59 1 a. Skriv tre påståenden (väittämä) om hur internet påverkar/har påverkat våra liv, vårt samhälle, vår kultur! Påståendena kan också vara falska (epätosi), t.ex. Internet har inte påverkat våra liv på något sätt. 1 b. Presentera dina påståenden i gruppen och diskutera: argumentera för och emot, motivera dina svar, presentera fakta, berätta om för- och nackdelar! 29
2 a. Sociala medier. Fyll i rutorna med nyttiga ord om sociala medier! FACEBOOK VERB SUBSTANTIV ADJEKTIV INSTAGRAM WHATSAPP Något annat - vad? Något annat - vad? MOBILTELEFONER & APPLIKATIONER 2 b. Diskutera! o o o o o Vad betyder mobilen för dig nytta eller nöje? Motivera. Hurdan mobil skulle du önska köpa? Vilka krav ställer du på den? Vilka applikationer har du i din mobil? Vilka använder du mest/minst? Varför? Vilka är de viktigaste egenskaperna hos mobilen? Vilka funktioner ska finnas med? Är din dator synkroniserad med din mobil? 30
31
Del 4 De olika energikällorna 1. 1. Vad heter följande kraftformer på svenska? Berätta minst tre saker som du vet om dem. 2. 2 --> Olika undertyper? 3. 4. 5. 5 --> Olika undertyper? 32
2. Vilka förnybara och icke-förnybara energikällor finns det? FÖRNYBARA ICKE-FÖRNYBARA 33
34
35
36
37
Biohacking: De hackar livets byggstenar DN.se Linus Larsson PUBLICERAD 2015-04-24 Datachip och magneter inopererade under huden. Drömmar om 3d-printade mänskliga organ. Är biohackarna hjältar eller farliga vettvillingar? Lördagsmagasinet greppade pipetten och gav sig in i en växande rörelse. Det är söndag i Sunnyvale, mitt i Silicon Valley. Dagens lektion i biohackning ska just börja. Vi är ett tjugotal personer som sitter i ett fönsterlöst laboratorium, inrymt i en sandfärgad, anonym envåningsbyggnad. Ett dovt surr från labbmaskiner hörs i bakgrunden. Experiment som puttrar på i väntan på en biokemisk reaktion. På en hylla bubblar vätskor med små, gröna skott nedstuckna. Lektionsledaren Josiah Zayner viftar med armarna när han pratar. Den lätt blåfärgade luggen faller ned i ögonen. Konstgjorda bakterier på vår hud kommer att bli nästa form av wearable technology, säger han och använder termen för prylar man bär på kroppen. Smarta klockor, träningsarmband och glasögon med inbyggda skärmar är vad som brukar avses. Men för Josiah Zayner ligger framtiden inte inom teknologin, utan inom biologin. Själv har han doktorsgrad i biofysik och arbetar på Nasa. Där forskar han om mikroorganismer. Målet är att skapa livsformer som kan förse astronauter med mat under rymdresor många gånger längre än dagens. Men i dag har han hand om oss som sitter uppradade och lyssnar. De flesta av oss saknar helt erfarenhet av naturvetenskaplig forskning. I dag står två punkter på programmet. Dels ska vi genmodifiera bakterier, dels analysera vårt eget dna och avgöra vilka av oss som bär på en mutation som gör att man inte kan känna beska smaker. Om tiden hade räckt till hade vi kunnat slå samman experimenten och fört in vårt eget dna i bakterien och därigenom skapa ett slags bakteriella, biologiska avkommor av oss själva. Men det skulle vara tidskrävande. I stället använder vi främmande arvsmassa som ligger förberett. Men det har en fördel: När det förenas med bakteriens eget dna blir bakterien självlysande. Vi lever redan i harmoni med så många bakterier. Tänk allt skydd och allt gott de gör för oss. Vi skulle kunna skapa nya bakterier att leva i symbios med, säger Josiah Zayner. Den som är skeptisk till genmodifikation skulle dra efter andan. Ett gäng amatörer som knappt kan hantera pipetter ska fumla runt med dna-experiment, leka med livets själva byggstenar. Allt detta i ett laboratorium som drivs av entusiaster som ser sig som hackare snarare än forskare. Det skulle kunna vara upptakten till en dystopisk roman, med en annalkande biologisk apokalyps. Men det är inte så det känns. Stämningen för snarare tankarna till en fryntlig slöjdklubb. En medelålders, ständigt leende man har tagit med sig sin tystlåtne tonårsson. Någon har snöat in på biologi utifrån sitt intresse för vin. En tredje berättar att han arbetar 38
som snickare men har utvecklat ett passionerat intresse för magbakterier. Åldrarna varierar från tonår till övre medelålder. Josiah Zayner går igenom genetikens grunder. Han ritar på en tavla och beskriver vad som krävs för att föra in främmande dna i en cell. Fascinerat eldar han upp sig när han talar om proteiner som små maskiner på molekylärnivå, teknik med förmågor som ingenting skapad av mänsklig hand klarar av. Många ser det här som nanoteknik, den mest avancerade nanotekniken du kan tänka dig. Innan vi drar på oss blå plasthandskar och sätter i gång slänger Josiah Zayner ut en fråga: Vad vill ni kunna göra med bioteknik? Bota cancer, svarar någon. Förlänga människolivet, säger en annan. En tredje vill, av orsaker som inte blir helt klarlagda, få växter att ta över djurs metabolism. En kvinna drömmer om att på genetisk väg skapa fräknar och därmed slippa använda solkräm. Visionärt, verklighetsfrånvänt eller rent av vansinnigt? Oavsett det så är idéer som dessa helt typiska för rörelsen. Biohackning är att tillämpa den attityd och etik som en gång skapade datorhackaren, men på biologins och genetikens område. Hackarvärlden uppstod ur en lust att använda teknik på oväntade sätt. Den skapades av människor som ville plocka isär avancerade maskiner, förstå hur de fungerar och sätta ihop dem till något nytt. Framför allt gör hackaren det som en hobby, inte som en avlönad uppgift inom universitetens eller storföretagens väggar. I dag används ordet hackare ofta om kriminella personer, och visst har det alltid funnits en del av subkulturen som regelmässigt har brutit mot lagen. Men i grunden är en hackare någon som bygger om, experimenterar och skapar nytt inom datorteknik. Biohackaren vill göra samma sak, men med organisk materia i stället för kretskort och kod. Få en bakterie att lysa, till exempel, eller föra in objekt i människokroppen som får den att fungera på ett nytt sätt. En del av rörelsen fokuserar helt på det senare. Att operera in mikrochip under huden är ett vanligt ingrepp. Det är mindre drastiskt än det låter. De chip som används är små som riskorn, men fixar enklare uppgifter, som att öppna lås man annars skulle använda passerkort för. Vissa har byggt om mobiler och datorer så att de bara kan användas av den med chipet i sin hand. Andra för in magneter i en fingertopp på kirurgisk väg. Efter proceduren kan de lyfta små metallföremål utan att greppa dem, men också känna av magnetism eftersom fingret dras mot metallföremål. Ett nytt sinne, om man vill vara drastisk. Och det har biohackare en tendens att vilja vara. De flesta operationer genomförs av proffs, om än från piercingbranschen snarare än kirurger. Men på Youtube finns också instruktionsfilmer för den som föredrar att sätta skalpellen i sin egen kropp. En av dem visar hur en man i 25-årsåldern har byggt ett slags operationssal i miniatyr, en box av tunn plastfilm, som han kan sticka ned händerna i. Enligt honom själv är den helt steril på insidan, vilket känns svårt att helt och fullt lita på. 39
Mannen stoppar in händerna för att sätta i gång, men han kan bara bära en skyddshandske eftersom han snart ska snitta upp sitt eget finger med den lediga handen. Först tar han fram en insulinspruta fylld med ett enkelt bedövningsmedel han har kommit över. Han sätter sprutans nål i fingret och trycker till, men beklagar sig över att den inte rymmer så mycket som han skulle ha föredragit. När anestesin är avklarad tar han fram skalpellen och börjar skära. Först ett litet snitt. Sedan ett större tills det rymmer magneten han försöker operera in på sig själv. Efteråt använder han ett lim och antibiotikalösning för att stänga öppningen. I allt väsenligt är jag en cyborg, säger han och fortsätter: Under de kommande veckorna kommer min hjärna att koppla om sig. Signalerna från magnetens vibrationer tolkas som att ett nytt sinne. En del av hjärnan kommer att avsättas för att ta hand om magnetkänseln. Klippet är djupt olämpligt för den som ogillar att se blod. Läkare som DN har visat det för avråder med emfas från att testa. Mannen medger själv att ett tidigare ingrepp inte läkte ordentligt. Men i sin enkelhet sätter det fingret på en viktig sida av biohackerkulturen: Drömmen om cyborgen, den biologiska kroppen i symbios med tekniken, syntesen mellan människa och maskin. Tankeströmningen brukar kallas transhumanism, idén att det är både möjligt och lämpligt för mänskligheten att förändra och vidareutveckla våra fysiska kroppar. Med hjälp av implantat och genmodifikation vill transhumanisten ta grepp om evolutionen för att göra det mänskliga livet längre, friskare eller bara annorlunda. Vi kan ge evolutionen en riktning, säger en biohackare jag pratar med. Inom science fiction finns en rad exempel på en transhumanistisk framtid, både som utopi och dystopi. Författaren William Gibson har berört frågan om ombyggda mänskliga kroppar många gånger, till exempel i form av Johnny Mnemonics minnesbärande inplantat. I datorspelet Bioshock kretsar mycket kring plasmids, ett slags droger som injiceras och ger kroppen övermänskliga förmågor. På sätt och vis kan James Camerons Avatar sägas handla om transhumanism, när en förlamad soldat flyttar sitt medvetande till en främmande kropp. Transhumanister brukar använda H+ human plus för att beskriva postmänniskan, det som kommer efter homo sapiens. Man kan notera valet av plustecknet som symbol. De ser inte bara något som kommer efter människan, utan något högre stående. Kritiken mot den transhumanistiska tankebanan riktas mot något fundamentalt: Den hotar att upphäva definitionen av vad en människa är och därmed urholka människovärdet. Samtidigt, vad är pacemakern, proteser och för all del glasögon om inte tillägg till människokroppen som gör den till något mer än dess naturliga, biologiskt givna form? Men även om många i rörelsen också skulle avråda från att skära i sig själv så finns en orädd vilja att sprida även avancerad bioteknik till amatörer. Biologisk forskning kommer avgöra mänsklighetens framtid, kan man höra biohackare säga. Därför måste 40
fler än den etablerade vetenskapen ta en aktiv del i den. Amatörerna måste in. Biologiforskningen ska demokratiseras. Oavsett förkunskaper ska människor sätta i gång och mixtra. För det behövs plats, utrustning och vägledning. Över hela världen har biohackare därför börjat bygga laboratorier öppna för allmänheten. Platsen där Josiah Zayner håller kurs är ett av de mest kända. Det heter Biocurious och skapades för fyra år sedan med pengar från frivilliga bidrag och utrustning som hade blivit över på etablerade bioteknikbolag. Bara i området kring San Francisco och Silicon Valley finns ytterligare ett par labb av samma slag. På senare år har nya startats i London, Los Angeles, Köpenhamn och São Paulo för att nämna några platser. Snart finns också ett i Stockholm, när Sveriges första öppna biohackarlaboratorium slår upp portarna under våren. Det byggs i ett hus invid Kungliga tekniska högskolan, som en del av Stockholm Makerspace, en verkstad för gör det själv-entusiaster. Det är på sätt och vis en naturlig hemvist. Maker-rörelsen är vad man brukar kalla de som experimenterar med alltifrån robotar och 3d-skrivare till textil och trä för att skapa egna prylar. Biohackare är ute efter samma sak, bara med andra materiel och verktyg. Vi kommer att kunna hålla på med dna-analys så fort labbet öppnar. Vi har allt man behöver. Det behöver inte vara så avancerat, säger Sina Amoor Pour, en av initiativtagarna till labbet och medgrundare av Bionyfiken, en svensk organisation för biohackare som har tagit sitt namn efter labbet i Sunnyvale. Den centrala pjäsen kommer att vara en så kallad pcr-maskin som används för att utvinna och analysera dna. För tio år sedan kunde ingen, utom de stora företagen, ha en egen pcr-maskin. Men biologer har tagit till sig tankarna från Maker-rörelsen och börjat bygga maskiner som kostar en tiondel av de tidigare. I dag kan man köpa den som byggsats för några hundra dollar. Hela laboratoriet ska byggas för 20.000 kronor, en spottstyver i sammanhanget. Viss utrustning räknar de med att få begagnad från proffsigare labb, men framför allt har utrustning för genteknik blivit rejält mycket billigare. Prisfallet är den kanske viktigaste orsaken till att experiment som för några år sedan bara var tillgängliga för forskare nu kan utföras som en hobby. Här finns ännu en parallell till datorhackare. Det var när datorerna blev billiga nog för att flytta in i hemmen som kreativiteten exploderade. Miljoner hobbyprogrammerare satt nätterna igenom och hamrade på tangentborden. Då och då fick någon en snilleblixt. Vissa av dem startade företag eller delade med sig av sin mjukvara. En slående stor andel av den IT-värld vi har vant oss vid i dag är sprungen ur denna hobbykultur, som Microsoft, Apple och Linux. Dna-tekniken kanske är ännu viktigare. Med gentekniken kan vi börja förändra vår egen biologi, säger Sina Amoor Pour. Jag hoppas på samma explosion som har funnits inom IT, men inom bioteknikområdet. Med tekniken som kommer nu blir vi så många fler som är med och 41
löser problem. Vi kan sätta ingenjörsvetenskaper i händerna på vanliga människor och få miljontals som samarbetar för att lösa problem. Just detta, att sätta tekniken i händerna på vanligt folk, har tagits emot med blandade känslor från myndighetshåll. Så sent som på 1980-talet var skräcken påtaglig. Sverige införde förhandsprövning för experiment där dna flyttas från en organism till en annan. Ett statligt organ, Hybrid-dna-delegationen, inrättades med uppdrag att ha koll på säkerhetsläget och hålla regeringen informerad. Sedan dess har inställningen blivit mer avslappnad, men å andra sidan var det ingen då som trodde att man 30 år senare skulle kunna beställa den nödvändiga utrustningen för 3.000 kronor och börja leka med arvsmassa i garaget. I USA fick den federala polisen tidigt upp ögonen för biohackarnas potential. FBI:s enhet för bekämpning av biologiska hot har följt biohackarrörelsens framväxt sedan omkring 2006. Över 50 FBI-kontor över hela landet har sedan dess varit i kontakt med lokala biohackare för att hålla sig informerade om vad de gör. År 2012 bjöd FBI på eget initiativ till en träff för biohackare under namnet DIYbio outreach workshop. Några av deltagarna har för BBC beskrivit agenterna som vänliga, kunniga och intresserade. Samtidigt gjorde de ingen hemlighet av sitt syfte: att skilja de godhjärtade entusiasterna från potentiella bio-terrorister med plötslig tillgång till avancerad teknik. Överdrivet, säger många. En obefogad rädsla som bromsar en sund demokratisering av naturvetenskapen. Men alla håller inte med. Frågan hamnade högt på agendan kring 2012, då debatten rasade kring muterade versioner av influensavirus, medvetet skapade i laboratorier av forskare. Syftet var att ligga ett steg före naturen, att kunna förutse vad en utvecklad, förstärkt version av viruset skulle kunna göra. Det fick USA:s råd för biosäkerhet att reagera. Med en åtgärd lika kontroversiell som ovanlig bad rådet forskarna att undanhålla en del av deras resultat från allmän publicering. Jag oroar mig för garageforskaren, för gör det själv -vetenskapsmannen, för personer som bara vill testa för att se om de klarar av det, sa Michael Osterholm, professor och dåvarande medlem i rådet. Så drastiska varningar hör man sällan i Sverige, men biohackarnas framväxt har fått vissa myndigheter att höja på ögonbrynen. Totalförsvarets forskningsinstitut intresserar sig för riskbilden. Myndigheter bör ha viss uppsikt över sådana här grupper, säger Roger Roffey, forsknings-ledare på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI. Säpo skulle kunna göra det, men de verkar inte intressera sig för det. Inte ännu i alla fall. I grunden är det utmärkt att fler intresserar sig för bioteknik, framhåller han. De flesta sysslar inte med något farligt. Om någon skulle komma till skada så är det möjligtvis de själva. Men det finns gränser som de inte får passera. Vissa organismer, skadliga virus och bakterier, är säkerhetsklassade och ställer särskilda krav. Några kräver speciellt tillstånd för att över huvud taget hanteras, tillstånd som knappast skulle ges till hobbybiologer som experimenterar för sitt eget höga nöjes skull. I övrigt är det i princip fritt fram att experimentera. Än så länge, vill säga. Om något går riktigt fel på ett biohackarlabb lär myndigheterna inte vänta med att kliva in. 42