Nr. 1 mars 2015 Att välja nykterhet Alkoholnormen vad är det? Barn till missbrukare Djungelscouting under en palm En tidning från Nykterhetsrörelsens Scoutförbund
R e d a k t ö r e n h a r o r d e t Foto: dotpolka/flickr Innehåll 4/Alkohol i Sverige idag Hur ser alkoholkonsumtionen ut i Sverige idag? 6/Alkoholnormen Vad är alkoholnormen, och hur påverkar den? 8/Bryt! Alkoholhets och alkoholkultur i studentlivet. 10/Barn till missbrukare Många barn lever i närhet av missbruk. Varför är du nykterist? Varför är jag nykterist? Den frågan har många svar. Frågan har också varit olika svår att svara på, ibland oerhört svår, och ibland lättare än att bestämma vilka strumpor jag ska ha på mig. Beroende på vart någonstans jag varit i livet, har svaren förändrats, och svaret kommer säkert också att förändras i framtiden vilket jag tycker är precis som det ska vara. Mitt enklaste svar, men också det svar som egentligen betyder minst för mig är att jag är medlem i (och jobbar för) Nykterhetsrörelsens Scoutförbund. Det är ett svar som jag under mina tonår använde mycket som förklaring för mig själv jag viste inte riktigt varför, mer än att jag inte ville lämna NSF och mina vänner. Alkohol var inte lockande om jag ställde det i relation till vad jag fick av NSF. Ett än viktigare svar för mig själv är att jag vill vara en bra förebild för mitt barn. Jag vill ge honom en trygg uppväxt, där alkohol inte är en del i vardagen, där alkohol inte finns lättillgängligt. Men också för att han ska veta att jag alltid finns där för honom, alltid kan hjälpa till och alltid ställa upp. Han ska inte behöva konkurrera med en öl eller ett glas vin. Jag vill inte riskera att jag missar något i hans liv och inte heller att han ska känna sig osedd. Ytterligare anledning för mig är att ställa mig på alla de glömda och dolda barnens sida. Jag har valt nykterhet i solidaritet till alla dom som lever med vuxna i sin närhet som missbrukar. Till alla de barn som lever i en otrygg miljö och som inte vet hur deras förälder kommer att vara när de kommer hem från skolan. Som inte vet om de vågar ta med en kompis hem till helgen. För mitt barn och för alla andra barn som behöver en stadig vuxen att luta sig mot därför är jag nykterist. Varför har du valt att leva nyktert? Towe Bengtsson 12/Alkoholreklam 3 miljoner om dagen lägger alkoholindustrin på reklam. 16/Caroline Wennergren Melodifestivalaktuella Caroline Wennergren är nykterist. 18/Kom ut! Årets tema Kom Ut! är igång! 20/Djungelscouting Scouting i skuggan av en palm i Costa Rica. 26/Personligt Anneli Gunnarsson Simu. Scouting Spirit, officiell tidskrift för Nykterhetsrörelsens Scoutförbund besöksadress: Gammelgårdsvägen 38, Stora Essingen, Stockholm tidningens adress: Scouting Spirit, Nykterhetsrörelsens Scoutförbund Box 12825 112 97 Stockholm tel: 08-672 60 86 fax: 08-672 60 84 e-post: towe.bengtsson@nsf.scout.se redaktör: Towe Bengtsson ansvarig utgivare: Fredrik Torberger tryck: Mixi Print AB ISSN 1403 2740 omslagsbild: Towe Bengtsson layout: Torkel Edenborg utgivningsplan 2015: Nr 2: manusstopp 13 apr ute 13 maj. nyhetsbrev och ordförande post: Skickas per e-post eller post, när behov finns. Informationen finns dessutom att hämta från vår hemsida www.nsf.scout.se. material: Material som inkommer efter manus stopp riskerar att inte komma med. Är du osäker på något, kontakta Towe Bengtsson, 0709-28 60 86 eller e-post towe.bengtsson@nsf.scout.se. Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera, korta och avböja insänt material. Vi ansvarar inte för ej beställt material. 2 341 388 TRYCKSAK
Foto: Carlsberg Sverige Att välja nykterhet Nykterhet. Vi har alla valt att välja bort alkoholen för att leva nyktert. Men varför? Med ca 5000 medlemmar finns nog ungefär lika många svar. I den strategin som antogs på förbundsmötet 2013 har nykterheten ett stort fokus. Nykterheten i praktiken är en del i både kårernas strategi, På Väg, och är ett målprojekt i förbundets strategi. Ett sätt för oss alla att fundera ett steg extra varför vi tagit det beslut vi gjort. Hur vi kan prata med varandra, våra medlemmar, scouter och barn om det. Nykterhet är vår profilfråga, det är genom att vara en nykter scout, som vi kan erbjuda barn och unga något alldeles speciellt. Men vi måste våga prata om det. Vi måste berätta om det. Vi måste se till så att alla hittar stoltheten i sitt beslut. Hur påverkas vi av den alkoholnorm och alkoholkultur som finns i dagens samhälle? Hur gör vi oss själva, och våra scouter bäst förberedda på att gå ut i världen och säga: Hej jag är nykter!
N y k t e r h e t Alkohol i Sverige idag Oavsett vad vi tycker om det så är alkohol en del av vår kultur och det samhälle vi lever i. Idag är det 9 av 10 vuxna i Sverige som dricker alkohol, och även om de flesta gör det måttligt är det många som dricker för mycket.de senaste åren har alkohol dessutom blivit vanligare i allt fler sammanhang och det dricks allt fler dagar i veckan. Text: Towe Bengtsson Foto: Torkel Edenborg Idag finns det två trender vad gäller svenskarnas alkoholkonsumtion, två trender som kommer sig av två olika typer av undersökningar. En undersökning som CAN (Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning) gör, Monitorundersökningen, som sammanfattar köpt alkohol. Både den registrerade köpta, via exempelvis Systembolaget, och den oregistrerade som sker via införsel eller smuggling. Monitorundersökningarna startade 2000 och då drack den svenska befolkningen 8,4 liter ren alkohol (100 procent) per invånare över 15 år. Fram till 2004 ökade den genomsnittliga konsumtionen med 20 procent till 10,6 liter, därefter har den totala konsumtionen sjunkit stadigt fram till 2012, till 9,1 liter. Men, under 2013 ökade konsumtionen igen till 9,9 liter Om detta är ett trendbrott eller en tillfällig ökning återstår att se. Enligt Monitorundersökningen har alltså alkoholkonsumtionen, om en bortser från 2013, minskat stadigt de senaste 15 åren. SOM-institutet vid Göteborgs Universitet, har sedan 1992 studerat alkoholvanor och den allmänna opinionen gentemot alkohol via frekvensmätningar. De fokuserar framförallt sina undersökningar på hur ofta Sveriges invånare dricker alkohol, och hur ofta det dricker sig berusade istället för Monitorundersökningens fokus på köpt alkohol. 4
SOM-institutets undersökningar visar på en förändrad vanekurva, där svensken idag dricker alkohol allt oftare. De som aldrig dricker alkohol har legat kvar på i stort sett samma siffror sedan mätningen började, på cirka 10 procent. Men de som dricker starksprit, vin eller öl minst en gång i veckan har på knappt 20 år ökat från 28 procent till 47 procent av Sveriges befolkning. Också andelen som dricker alkohol någon gång i månaden har ökat vilket tyder på att också sällankonsumenterna ökar. Ökningen av veckodrickandet stärker bilden av att alkoholkonsumtion blivit en del av våra vardagsvanor, och att alkoholkulturen och alkoholnormen vuxit sig starkare. Alkohol är inte längre enbart förknippat med fest och firande, det blir mer och mer en vara som finns med i alla typer av sammanhang. Baserat på dessa två olika mätningar, som i viss mån går emot varandra, tyder mycket på att dryckeskulturen har förändrats. Många dricker oftare, och har tagit över en kontinentaleuropeisk dryckeskultur. En dryckeskultur som innebär att dricka alkohol betydligt oftare än tidigare. Däremot verkar drickandet för berusningens skull minskat något. Vin är den alkoholhaltiga dryck som konsumeras mest frekvent, och så många som var tredje person i Sverige dricker vin minst en gång i veckan. De undersökningar som görs visar också på att alkoholkonsumtionen fördelar sig olika beroende på kön, utbildning, intressen och ålder. Generellt dricker män dubbelt så mycket som kvinnor, dock minskar skillnaden mellan kön ständigt, och bland unga är könsskillnaderna mycket mindre. Även om unga (20-25 år) är den åldersgrupp som har absolut högst alkoholkonsumtion, minskar skillnaden mellan åldersgrupperna mycket för att unga idag dricker mindre än tidigare, och konsumtionen bland personer över 50 år har ökat. Varje år görs också en drogvaneundersökning bland elever i årskurs 9, och där kan en se en tydlig minskning av alkoholkonsumtionen. Det gäller både i antal elever som dricker alkohol, och vid vilken ålder de alkoholdebuterar. Ungdomar debuterar senare, vi ser inte heller samma topp i åldern 18 25 år som vi såg tidigare. Alkoholkonsumtionen har helt enkelt blivit plattare säger Ulf Guttormsson, avdelningschef för analys och metod på CAN. 2013 gjorde Folkhälsomyndigheten en undersökning bland svenskar som visade att cirka 15 procent inte druckit alkohol de senaste tolv månaderna, 2004 var svaret 13 procent. En förändring är i antågande, och mycket tyder på att konsumtionen blir mer lik den i övriga Europa. Vilket också betyder att unga som grupp dricker mindre. Varför är du nykterist? Men Trots att alkohol blir vanligare och vanligare vid vardagliga tillfällen, och svenska folket dricker allt oftare, har en trendförändring skett vad gäller alkoholfria alternativ. Försäljningen av alkoholfria varor har de senaste åren ökat på Systembolaget, vilket resulterat i ett större utbud och bättre valmöjlighet. Den alkoholfria trenden visar sig också i olika alkoholfria nattklubbar som blivit aktuella det senaste året, till exempelvis Klubb Sober i Stockholm. Klubb Sober har vid ett flertal tillfällen lockat stor publik, och skapat många rubriker i media. Det finns ett stort intresse för alkoholfritt och ungdomar idag dricker allt mindre ett intresse och en samhällsströmning som nykterhetsrörelsen kan bygga vidare på. Foto:Towe Bengtsson Mats Funning, Sundsvall Jag skulle säga att jag har två anledningar. 1. Jag har så grymt bra kompisar i NSF som jag inte vill tappa. 2 är för att det behövs nyktra förebilder, och man kan göra skillnad genom att visa att man kan avstå från alkohol. Hilda Brodén, Ånäset. Ett svar är att svaret på den frågan har varierat över tid. Den anledning jag har just nu är inte den anledning jag alltid haft. Men just nu för att jag ärligt, genuint och helhjärtat ska kunna stötta en vän till mig med missbrukarbakgrund. Tommy Glandin, Vallentuna. För att det sker så mycket dumheter när det är alkohol inblandat, och det är en kultur jag inte vill stödja. 5
N y k t e r h e t Alkoholnormen vad är det? Alkoholnormen är ständigt närvarande, den visar sig på tv i morgonsofforna, på fotbollsarenan och till fredagsmyset. Alkoholnormen är den där känslan av självklarhet som många ser på alkohol och alkoholkonsumtion. Men vad är egentligen en norm? Och vad kan du göra för att motarbeta alkoholnormen? Text: Towe Bengtsson Normer, eller sociala normer, är ett sociologiskt begrepp för allmänt delade, och många gånger underförstådda, regler och förväntningar på beteende som gäller inom en mindre sociala gemenskap eller i samhället i stort. Med normer menas ett riktmärke, eller mönster om en så vill, för hur en ska utföra något, eller hur en ska uppträda mot sina medmänniskor. När människor interagerar skapas mönster för hur en ska bete sig mot varandra inom bland annat familjer, företag, föreningar och samhället i stort. Sociala normer varierar i många dimensioner, mellan samhällsklasser och etniciteter inom ett land. Samt beroende på yrke, sexuell läggning, civilstånd, könstillhörighet och så vidare. Normer finns i det stora och i det lilla, i samhället i stort och i din kompisgrupp, det är något som ständigt påverkar oss och våra val i livet. Normer kan ha både positiva och negativa aspekter. Normerna är nödvändiga för att upprätthålla en sociala ordning som förhindrar orättvis behandling, asocialt beteende och beteenden som är hotfulla för den sociala gemenskapen. Samtidigt kan normer bidra till att upprätthålla ofördelaktiga sociala system, till exempel orättvis maktfördelning och förtryck. En norm kan vara utestängande och mycket exkluderande. Det kan handla om att alla människor antas vara vita eller heterosexuella, att alla från Småland är snåla eller att alla vill dricka alkohol. 6
Foto: Sina Farhat, Flickr Illustration: David Goehring, Flickr Många normer fungerar diskriminerande och den som bryter mot normerna måste ofta stå till svars och förklara sig och sitt handlande endast på basis att denne bryter mot en norm. Normer kan vara mycket svåra att kritisera och ifrågasätta. Den som lever i normen har makt och utrymme att påverka normen. Att antingen upprätthålla den, eller bidra till en förändring av den. Detta gäller på såväl ett personligt-, organisations-, eller samhällsplan. Med hjälp av ett normkritiskt perspektiv kan vi få syn på, och förändra begränsande strukturer och normer. Och istället för att försöka få enskilda individer att passa in i mallen ge alla en chans och utrymme att vara och fungera som just de vill. I Sverige finns en tydlig alkoholnorm, där många förväntar sig att alkoholen är mycket viktig i människans sociala umgänge. Alkoholnormen gör att det blir det normala att dricka alkohol, att de som väljer att avstå blir de onormala. På samma sätt skapas en bild av vad som är fest normen säger att alkohol är något som vuxna måste ha vid festliga tillfällen. När något ska firas plockas flaskan fram, och självklart lär sig båda barn och unga att en fest är ingen fest utan alkohol. Redan från barnsben finns normen med oss, och många barn vet idag skillnaden på olika ölmärken, att det är nyttigt att dricka ett glas vin om dagen (vilket enligt ny forskning visat sig vara fel) och att alkohol det är något alla vuxna dricker. Alkoholnormen tar sig också uttryck i kulturen, som ett naturligt inslag på romantiska middagar, fotbollsmatcher, högtider och på släktträffen. Genom att ta en öl till fotbollsmatchen, en nubbe på midsommar och vin till fredagsmyset reproduceras alkoholnormen varje dag. Kulturen är sammanhanget, alltså middag eller fotbollsmatch, medan normen är den sociala förväntningen kring att dricka alkohol vid dessa tillfällen. Kulturen är något som många generellt tycker är trevligt och som fyller en funktion i det sociala umgänget, medan alkoholnormen kan vara tvingande och exkluderande. Allra tydligast blir alkoholnormen när personer av olika anledningar väljer att avstå från alkohol. De räknas då som avvikande, och blir ofta ifrågasatta för sitt val. Många är de som vittnar om att de har svårt att säga nej, att det finns en hets och ett tydligt ifrågasättande om du väljer att inte dricka alkohol. Att välja bort alkohol kan för vissa vara oerhört provocerande, framförallt om en inte använder argument som att jag är gravid eller jag kör. Men, det finns ljus i mörkret. Fler och fler ser och ifrågasätter alkoholnormen, och den alkoholfria trenden blir allt starkare. Den som lever i normen har makt och utrymme att påverka normen. Att antingen upprätthålla den, eller bidra till en förändring av den. Motarbeta alkoholnormen Här kommer några tips på vad du kan göra för att motarbeta normen: 1. Våga fråga på uteställen tycker du att utestället har ett mindre bra, eller kanske rentav uselt utbud, fråga efter alternativ. Finns inga alternativ: Fråga varför. Ju fler som frågar och lägger sig i, desto snabbare kommer utbudet att breddas. 2. Våga fråga din butik Saknar du ett vettigt alkoholfritt utbud i din matbutik eller på systembolaget låt dem veta det. Fråga varför de inte tar in just dina favoriter. Ge dem tips på vad du tror skulle kunna funka. Visa dem sajten vuxendricka.se för inspiration. 3. Sätt press på leverantörerna om du varit på resande fot och testat alkoholfria viner i andra länder kanske du stött på några sorter som håller långt högre kvalité än vad du är van vid. Varför finns inte samma schyssta sortiment i Sverige som du kan hitta i många tyska städer? Mejla, ring eller hör av dig till leverantörerna via sociala medier och tala om vad du tycker. De har större känselspröt än vad man kan tro. 4. Recensera på alkoholfria kartan en recension på alkoholfriakartan kan vara ett utmärk sätt att öka trycket på uteställen som har ett dåligt utbud. Dessutom funkar det även omvänt. Uteställen som har ett bra utbud kan rosas så att fler hittar dig och dessutom får andra tips på ställen med bra utbud. 5. Sprid den alkoholfria kartan, www.alkoholfriakartan.se. Källa: Accent, Fredrik Quistbergh 7
N y k t e r h e t Bryt! Studentlivet och studentkulturen är något många längtar och suktar efter. En tid i livet när en blir vuxen, lär sig många nya saker. Både kunskapsmässigt och personlighetsmässigt. Här kanske en träffar den eller dem en väljer att leva sitt liv med. Familjer startas, vänner hittas och vuxenlivet börjar. Har får en chansen att bli den man vill vara, utrymme att bryta upp och starta nytt. Men allt med universitet- och högskolelivet är inte guld som glimmar. Många upplever det som att alkoholkulturen på Sveriges universitet och högskolor är påfrestande och krävande. Det är något som UNF:s kampanj Bryt! åskådliggör. Text: Towe Bengtsson
Foto: Gustav Lindqvist, Flickr Foto: Lukas Arnsby, Flickr Alkoholnormen och den höga alkoholkonsumtionen som ofta förekommer vid universitet och högskolor innebär en betydande risk för missbruk för enskilda individer, men det begränsar också dem som konsumerar alkohol under studietiden. Många studenter tycker att det är svårt att stå emot alkoholnormen som finns idag, och många upplever att det saknar möjligheten att säga nej till alkohol. Över hälften av studenterna (enligt IQ:s rapport Studentliv och alkoholkultur) tycker att det är svårare att passa in i studentlivet om man avstår från att dricka alkohol. Nästan 70 procent tycker också att det finns traditioner och sammanhang i det vardagliga studentlivet där alkohol är en självklarhet. Studenters alkoholkonsumtion är också ett problem utifrån ett studieperspektiv det påverkar både resultat, närvaro och engagemang. Rapporten Studentliv och alkoholkultur visar att en tredjedel av studenterna gjort sämre ifrån sig i studiesammanhang på grund av att de druckit alkohol dagen innan. Alkoholkulturen och alkoholnormen påverkar alltså inte bara studenternas fritid, utan också deras studieresultat. På universiteten och högskolorna runt om i landet, där ofta anrika traditioner finns levande, är alkoholnormen extra stark. De allra flesta traditioner innebär alkoholkonsumtion i någon form, och ofta i stora mängder. Valborg som är en av de största högtiderna för studenter har sedan länge förknippats med extrem fylla och har också kommit att bli den högtid där många yngre har sin alkoholdebut. Men även sittningar (eller gasque som det kallas på andra platser) och andra tillställningar där till exempel dryckesvisor är en stor del av underhållningen är vanligt. I IQ:s rapport framkommer att nästan 70 procent av studenterna anser att det finns traditioner och sätt att umgås där det anses självklart att dricka alkohol. Alkohol har kommit att bli ett nästan konstant inslag i studentrelaterade aktiviteter och i stort sett alla studenter som Bryt! (UNF:s projekt för att belysa och kritisera alkoholnormen, främst i högskole- och universitetsvärlden) pratat med kan berätta om när personen själv eller personer i deras närhet blivit hetsad till att dricka mer alkohol än vad som egentligen varit tanken. Och många berättar om en hets som innebär för mycket alkohol eller upplevelser och händelser som de senare ångrat. Den alkoholkultur, och alkoholnorm som finns gör att studentens lyckliga dagar inte blir så lyckliga. Alkoholen är inte längre en del av kulturen den är kulturen. Enligt Bryt!-rapporten finns mycket att göra för att förändra och förbättra situationen för landets studenter. Rapporten visar bland annat på hur de som jobbar i studentpubarna ej får rätt utbildning och hur nollningar och sittningar skapar en alkoholhets hos många studenter. Genom att belysa, besöka och påverka hoppas UNF och Bryt! på en förändring. UNF:s nya kampanj Bryt! Vill belysa och kritisera alkoholnormen som den ser ut i dagens samhälle, och fokuserar framförallt på hur normen ser ut i studiesammanhang. Syftet med kampanjen är att få studenter att reflektera, både över alkoholnormen i stort och över sin egen del i denna för att på så sätt förändra attityder, och i förlängningen beteende kring alkohol. Eller som de själva sammanfattar kampanjen vi vill bryta alkoholhetsen. Punkt. Kampanjen Bryt! har släppt en rapport om alkoholkulturen och alkoholhetsen på högskolor och universitet runt om i landet. I rapporten rankas landets lärosäten baserat på hur bra de hanterar och arbetar med alkohol och den hets och norm som finns. I rankingen har både skolans och studentkårens alkoholpolicy tagits i beaktning likväl hur skolhälsan och liknande inrättningar behandlar frågan. 1. Chalmers Tekniska Högskola 2. Mälardalens Högskola 3. Lunds Universitet + Teknologikåren vid Lunds Tekniska Högskola 4. Södertörns Högskola 5. Högskolan i Jönköping 6. Göteborgs Universitet + Göta Studentkår 7. Högskolan i Skövde 8. Högskolan Salarna 9. Handelshögskolan i Stockholm 10. Linnéuniversitetet 11. Högskolan Kristianstad 12. Högskolan Väst 13. Umeå Universitet 14. Högskolan i Gävle 15. Kungliga Tekniska Högskolan 16. Stockholms Universitet 17. Malmö Högskola 18. Högskolan i Borås 19. Blekinge Tekniska Högskola 20. Uppsala Universitet 21. Örebro Universitet 22. Karlstads Universitet 23. Linköpings Universitet + LinTek 24. Karolinska institutet + Medicinska Föreningen i Stockholm Källa: Bryt! Alkoholhetsen på svenska universitet och högskolor en rapport om alkoholens roll i studentkulturen. Vill du läsa rapporten? Den finns för nedladdning på www.nsf.scout.se/bryt 9
N y k t e r h e t Barn till missbrukare Många är de barn som lever i hem där alkohol och missbruk är en ständigt närvarande del. Barn som lever med vuxna i sin närhet som dricker så mycket att vardagen blir lidande, så att relationer kraschar och så att barnen far illa. Hur påverkar det barnet i nuet och i framtiden? Text: Towe Bengtsson Alla barn har ett starkt behov av en vuxen som finns där, som lyssnar och stöttar på resan mot vuxenvärlden. Vuxna som kan visa vägen när det känns svårt, någon att vända sig till och någon som ser vad som händer och hjälper till när det behövs. Någon som lyssnar och ger mod att våga lite till. Någon att lita på. Vissa barn behöver vuxna som spanar lite extra, som ser bakom fasader. Barn behöver trygga och stabila vuxna, och barn som lever med missbruk i hemmet behöver vuxna som förstår och tar ansvar. Där kan en scoutledare, lärare eller annan vuxen få en viktig roll. Enligt en rapport från Folkhälsoinstitutet från 2008, lever omkring 285 000 barn i en familj med en riskfylld alkoholkonsumtion. Missbruk finns i alla samhällsklasser och alla typer av hem, och en kan oftast inte se på utsidan vem som lider av ett missbruk.
Foto: Istock Till Barn! Det är inte ditt fel! Du är inte ensam om att ha en förälder som dricker! Du får prata om det. Du kan inte bota din förälder. Din förälder kan bli bra igen. Du kan själv behöva hjälp. Du har rätt att må bra. Vill du veta mer eller prata med någon vuxen? På www.bris.se kan du ringa, maila eller chatta anonymt och få stöd och hjälp. Även på www.maskrosbarn.se och www.umo.se finns stöd att få. Att vara barn till missbrukare innebär en ökad risk för såväl egna missbruksproblem som ångestproblem och andra psykologiska problem. Många barn kan komma att utveckla liknande mönster som sina föräldrar. Vilket kan innebära att de har svårt att be om hjälp, svårt att fullfölja saker från början till slut, har svårt med nära relationer, är bra på att ljuga, har en osäker självbild, kan ha svårt att säga nej och att lita på andra. Men, det är viktigt att betona att det är långt ifrån alla barn och ungdomar som lever nära missbruk och beroende som utvecklar egna missbruksproblem eller beteendeproblem. Många barn som lever nära missbruk utvecklar ofta olika överlevnadsstrategier och intar olika roller, som du kan läsa mer om här bredvid. Det gäller inte bara barn i missbruksmiljöer utan till exempel också de som växer upp med psykisk sjukdom, våld eller annan problematik i familjen. Dessa barn lär sig att tränga bort egna behov och känslor. Trots rädsla, besvikelser och ibland ångest, blir lojaliteten ofta stark gentemot den missbrukande föräldern. Barnen får ofta skam- och mindervärdeskänslor och uppfattar sin familj som annorlunda och mindervärdiga i förhållande till andra familjer. De försöker ofta dölja för omvärlden vad de skäms för. De undviker att prata om sin familj och försöker att förhindra oanmälda besök och obehagliga frågor från omgivningen. Alkoholmissbruk är ett tabubelagt samtalsämne och barnen blir experter på att skydda sina föräldrar och att dölja de eventuella tecken som kan finnas. Att beröra det tabubelagda och skapa utrymme för dessa barn att dela med sig av hur de mår kan betyda oerhört mycket för dem. Det kan bli en viktig ventil, då det är lätt att dessa barn försvinner i mängden. De barn som får stöd av en vuxen i sin närhet har större och bättre förutsättningar att själva växa upp till friska och starka vuxna. Och många barn som lever nära missbruk hittar också en betydelsefull annan som kan vara det stödet. Det kan vara en scoutledare, en lärare, en annan förälder eller annan vuxen som står nära. Som vuxen och som ledare har vi därför ett stort ansvar att se alla barn vi möter och att se till så att alla barnen vi stöter på i vår verksamhet får chansen att vara delaktiga. Alla barn, men kanske framförallt de barn som lever nära en missbruksproblematik, har ett stort behov av att få vara just barn. Att slippa ta ansvar för sina föräldrar, och istället göra saker som de själva tycker är roligt och mår bra av. Scouterna och andra typer av fritidsverksamhet kan fungera som ett andningshål för många barn. Och genom att vara en stödjande och lyssnande ledare kan vi erbjuda stöd, trygghet och kanske någon att anförtro sig åt. Som barn i en familj med missbruk behöver en stöd från sin omgivning. Hjälp med att förstå att en inte är ensam och att en som barn aldrig behöver känna skuld. Foto: Torkel Edenboreg Olika Roller Barn har olika sätt att hantera en instabil och ohållbar familjesituation. Här under kan du läsa om de fyra olika roller och överlevnadsstrategier som barn ofta tar till. Tapetblomman: syns inte, märks inte och omgivningen glömmer därmed bort dem. De är tysta och blyga, drar sig undan och är osynliga även i hemmet. De försöker ofta ge familjen avlastning och lättnad genom att inte skapa ytterligare problem. De lider brist på förväntningar beträffande familjen eller omgivningen. Ibland får en låtsasvärld med låtsaskamrater, husdjur eller kramdjur ersätta de vänner de saknar. Clownen: uppfattas ofta som ett roligt och bekymmerslöst barn. De har ett glatt yttre men ett sorgset inre, det vill säga clownens kännemärke. De är gladlynta, kreativa, aktiva och charmiga utåt och får därför uppskattning och positiv uppbackning av sin omgivning.,men samtidigt är de ensamma och gråter i sin ensamhet. Det ger tomhet att aldrig bli tagen på allvar och det finns hela tiden en rädsla för att misslyckas. Syndabocken: drar uppmärksamheten till sig genom trots, aggressivitet och stökighet. Syndabocken är det så kallade problembarnet i skolan. När de genom sitt beteende och den negativa uppmärksamhet de får, inte lyckas skapa förändring i familjen blir de förvirrade och ångestfyllda. De verkar oförmögna att ta emot kontakt och hjälp. Genom sitt beteende har de hela tiden mött motstånd och tillrättavisningar och i grunden saknar de tillit till vuxna. Hjälten: är det duktiga barnet som anstränger sig för att bära familjens problem. Familjehjälten drar till sig uppmärksamhet genom sin duktighet och kan på det viset dölja sina föräldrars brister. Den ansvarsmedvetna och omhändertagande hjälten sköter om sina missbrukande föräldrar istället för det omvända. Det spelar ingen större roll hur mycket barnen kämpar på, de känns sig ändå otillräckliga de lyckas ju inte förändra situationen. Källa: Nykter Scout en modern livsstil 11
N y k t e r h e t Foto: Carlsberg Sverige Alkoholreklam Investeringar i alkoholreklam har mer än fördubblats på fem år, och aldrig tidigare har vi möts av så mycket alkoholreklam som under 2014. Alkoholindustrin lägger i snitt nästan tre miljoner kronor om dagen för att få fler människor att dricka mer alkohol. Text: Towe Bengtsson Idag sänds alkoholreklam i flera svenska tv-kanaler trots att det finns ett uttryckligt förbud mot alkoholreklam i radio och tv. Genom att sända från exempelvis Storbritannien har tv-kanalerna hittills kringgått svensk lagstiftning. Enligt alkohollagen är det förbjudet att marknadsföra alkoholdrycker i kommersiella annonser i radio- eller tv-program. Det är däremot tillåtet att marknadsföra alkohol i tidningsannonser, där finns dock begräsningar i storlek samt att annonsen måste innehålla en informationstext om alkoholens skadeverkningar. I stort sätt gäller samma regler för marknadsföring på internet som i tryckt skrift. Det är också förbjudet att särskilt rikta marknadsföringen till, eller skildra, barn eller ungdomar under 25 år. Vilket gör att marknadsföringen inte får äga rum på webbplatser vars huvudsakliga målgrupp eller faktiska besökare kan antas utgöras av personer under 25 år. Trots det är alkoholreklam mycket vanligt på sajter som Facebook och Youtube. Alkoholföretagen väljer aktivt att finnas i sociala medier. På så sätt skapar de en relation till unga konsumenter. Genom att 12
Källa: www.iq.se Bort med alkoholreklamen bjuda in till fester, ordna tävlingar och närvara i populära ungdomsmiljöer byggs en livs stil kring varumärket upp. Vilket ofta stämmer väl överens med den image eller identitet den unge konsumenten vill skapa. En internationell studie gjord i elva länder, men bland annat Sverige, Australien, Brasilien och USA, visar att Sverige är det land av de granskade som visar mest alkoholreklam på TV under de tider då flest barn och unga tittar. Forskning visar att det finns ett samband mellan exponering eller marknadsföring av alkohol och ungas konsumtion av alkohol. Den övergripande slutsatsen är att det finns starka bevis för ett samband mellan exponering för alkoholreklam och att unga som inte dricker börjar dricka, och ökad konsumtion hos dem som redan dricker. Den stora mängd alkoholreklam vi möts av dagligen gör också att den redan starka alkoholnomen stärks ytterligare. I tidningar, tv-program, via alkoholreklam och på sociala medier sprids bilden av alkohol som något som är förknippat med njutning, avkoppling, semester eller firande. De negativa konsekvenserna av alkohol får i jämförelse lite uppmärksamhet. Att alkoholreklamen ökar för varje år ligger också i linje med en större trend i samhället där alkohol och alkoholkonsumtion allt mer normaliseras. Både IQ och IOGT-NTO har gjort undersökningar där de undersökt hur vi ser och tar emot alkoholreklam. Båda undersökningarna visar på att majoriteten av de tillfrågade är emot alkoholreklam. Så många som 80 procent enligt den undersökning som IOGT- NTO låtit göra. Ungefär en tiondel av de som svarat i IQ:s rapport Alkoholreklam på internet uppger att de påverkas av alkoholreklam, samtidigt tror nästan åtta av tio att andras alkoholkonsumtion påverkas av reklamen. Nykterhetsrörelsen har sedan länge arbetat hårt med frågan om alkoholreklam, för att se till så att de lagar som finns efterföljs och alkoholreklamen försvinner. Foto: Torkel Edenborg Inom nykterhetsrörelsen sker just nu en mängd olika projekt som alla har som mål att minska och ta bort alkoholreklamen. IOGT-NTO började för ett år sedan arbetet med Alkoholstör, och alkoholstöringsjouren. Ett arbete för att inför valet 2014 belysa problemet, rapportera in alkoholreklam samt påverka politiker och få dem att ta ställning och se över lagstiftningen gällande alkoholreklam Det arbetet har nu gått vidare till att utöver lobbyarbete och anmälningar till granskningsnämnden etcetera också samla in namnunderskrifter mot alkoholreklam. Vill du ta ställning mot alkoholreklam, kolla in www.iogt.se/slackner. Active driver tillsammans med EUCAM ett projekt som heter Zoom in Media, där bland annat NSF och UNF är med i projektet. Zoom in Media samlar tusentals ungdomar runt om i Europa som tillsammans rapporterar in alkoholreklam i deras omgivning. All inrapportering samlas för att se i vilken grad som ungdomar i europa exponeras för alkoholföretagens marknadsföring. Läs mer och rapportera in alkoholreklam på www.unf.se/ zoominmedia 13
N y k t e r h e t Att prata nykterhet med scouterna Att prata om alkohol och nykterhetsfrågan är viktigt, här kommer därför lite tips och tankar om när och hur vi kan göra det med scouterna. Text: Maria Hellzenius Foto: Alexander Ehn Vi har var och en av oss olika behov av stimulans och stöd beroende på var i livet vi befinner oss. Som scoutledare har du en viktig roll i dina scouters liv vad gäller att hjälpa dem finna sig själva, bygga sig en grundtrygghet samt att skapa sig en god självkänsla. Dessa kvalitéer kan komma att bli avgörande för framtida beslut i den enskilda scoutens liv, så som motståndskraft till att smygröka bakom skolan, uppleva sin första fylla vid 15 års ålder eller att helt enkelt göra något som den själv egentligen inte vill. Att påbörja detta kan aldrig ske för tidigt och här finner du stöd för hur ni kan arbeta med dessa saker i kåren beroende på scouternas ålder. Glöm aldrig att du som scoutledare är en hjälte och en viktig förebild för dina scouter! 14
umgänge där alkohol är en del av sättet att umgås på. Det kan göras genom att hitta på roliga saker på kvällar och helger samt andra högtider så som valborg och lucia som ofta är förknippade med alkohol. Viktiga moment för Äventyrare Att lära sig argumentera och säga nej Att lära sig stå emot grupptryck Stärka sin självbild Öka sin tillit till gruppen Känna sig trygg i olika typer av miljöer Spårare och Upptäckare (8 12 år) I den här åldern ökar barnens förståelse för gruppaktiviteter och därmed de regler som följer. I och med detta blir det också viktigare för många att allt sker på ett rättvist sätt. Utöver det moraliska tänket är perioden viktig för det första arbetet i att börja skapa sig en god självkänsla och självförtroende. Där det är av vikt att ge uppmuntran och stärka personens goda sidor för att på så vis stärka och stötta den fortsatta utvecklingen. Det kan finnas en oro för att det är för tidigt att prata om nykterhet med scouter i den här åldern och att det är svårt att veta vilken nivå samtalen ska hålla. Barn har dock ofta skapat sig en bild av alkohol redan vid tidig ålder och därför är det bra att prata om det tillsammans med dem. Samtalen bör ske ur deras egna perspektiv så som hur de tänker och känner kring alkohol och undvika att gå in på samtal kring hur till exempel deras föräldrars alkoholvanor ser ut. Uppgiften som scoutledare blir att avdramatisera synen på alkohol och bidra med en syn på att nykterhet är normaltillståndet. Viktiga moment för Spårare Skapa en positiv självbild Uppleva att en blir lyssnad på Att hitta sin plats och känna sig som en del av ett större sammanhang Att på olika sätt väcka nyfikenhet och lust till att lära Viktiga moment för Upptäckare Få verktyg för att formulera sina tankar och åsikter Bli medveten om grupptryckets effekter Lära sig vikten av att hjälpas åt Äventyrare och Utmanare (12 18 år) Under den här perioden upplever många en önskan om större självständighet från familj och vänner samtidigt som en söker efter sin egen identitet och funderar kring Vem är jag? och Vad vill jag?. Att ifrågasätta hur världen runt omkring en fungerar och ta ansvar för de som har det mindre bra är ofta en del i den här processen. En del finner en trygghet i den nya identiteten men i den snabba utvecklingen som sker i den här åldern är det svårare för andra då vissa upplever en identitetsförvirring. I sökandet efter sig själv blir det lättare att söka sig till grupper med vissa identitetsmarkörer för att åtminstone höra hemma någonstans. Det här är ofta en känslig ålder för scouterna då en del i umgängeskretsen kanske provar alkohol för första gången eller utvecklas åt olika håll vilket splittrar tidigare vänskaper. Som scoutledare är det viktigt att vara lyhörd för scouterna och stötta dem så att de vågar utveckla sin egen identitet och lär sig stå emot grupptryck. Att skapa en stark vi-känsla i scoutgruppen kan resultera i att den ersätter Viktiga moment för Utmanare Att känna positiv grupptillhörighet Att våga utmana normen och bilda sig en egen uppfattning Att våga missionera sin åsikt Att stå för sitt ställningstagande, även om det blir diskussioner Roverscout (19 25 år) Under den här tiden har framtiden stort fokus där funderingar kring familj, vänner och karriär tar upp mycket av ens tid. De flesta börjar även ägna sig åt utbildning eller jobb. Att ha skapat sig en god självbild och grundtrygghet blir av stor vikt då många nya relationer knyts vilket kan sätta stor press på individen. Att våga släppa in andra människor nära inpå, att skapa intimitet med andra, förutsätter en personlig styrka. Saknas denna styrka är det lätt att personen istället isolerar sig och kan få svårt att hitta sin plats i tillvaron. Under tiden i scouterna har förhoppningsvis scouten haft möjligheten att bygga upp en stark positiv känsla till sig själv, sina kunskaper och sina värderingar vilket underlättar personens motståndskraft vid tuffare utmaningar. Genom att vara trygg i sig själv, sina beslut och sin egen utveckling får scouten hjälpmedel att prata om alkohol och nykterhet även utanför scouterna och ta med sig värderingarna och nykterhetslöftet till vuxenlivet. Som scoutledare är det viktigt att fortsätta lyssna men också ge tips och idéer på vilka utmaningar som scouten kan ta sig an och uppmuntra till att själva agera för att vara med och påverka och vara opinionsbildande kring alkohol. Viktiga moment för Roverscouter Nu börjar en splittras från gruppen och det blir viktigt att kunna stå upp för sina övertygelser Att känna sig trygg i sig själv Att kunna ta steget att göra sin röst hörd, då frågor av eget intresse tas upp Hämtat från boken Nykter Scout, en modern livsstil 15
N y k t e r h e t Caroline Wennergren Melodifestivaltåget är igång, och snart är det dags för final. Caroline Wennergren, IOGT-NTOmedlemmen och Vit Jul-ambassadören är med och tävlar för andra gången! Text: Towe Bengtsson Foto: Richard Frantzén Caroline Wennergren föddes 21 september 1985 i Rio de Janeiro i Brasilien, där hon bodde sina första år på ett barnhem. Som femåring adopterades hon och flyttade till Mölnlycke strax utanför Göteborg, där hon fortfarande bor kvar. Caroline fick sitt stora genombrott 2005 när hon som 18-åring deltog i Melodifestivalen med låten A different kind of love. Då kom hon på femteplats i finalen, och nu hoppas hon självklart på vinst. Efter Melodifestivalen släppte hon sitt debutalbum och har sedan dess deltagit i flera olika föreställningar och turnéer. Hon har också släppt ett andra album där hon tolkat sin idol Ella Fitzgeralds låtar. Om årets låt, Black Swan säger hon: Namn: Caroline Wennergren Ålder: 29 år Bor: Mölnlycke Gör: sångerska Aktuell: Med låten Black Swan kom Caroline femma i Melodifestivalens fjärde deltävling. Låten är retro men modern skulle jag säga. Lite gammaldags. Det känns jätteroligt att var tillbaka igen. Sedan Melodifestivalen 2005 har jag ägnat mig åt musiken, främst jazz och soul, och har utvecklats som både person och artist. Caroline säger att hon idag är mycket mer målinriktad och vet vad hon vill. Black Swan som är årets låt speglar till viss del hennes egna erfarenheter. Att en måste kämpa i livet, och framförallt att veta att en duger som en är! Jag var mobbad och utfryst som ung och passade aldrig in. Den känslan tar jag med mig in i låten. Och så har jag gett den en egen touch med lite retrosoul och jazztoner. En vinst säger hon skulle vara fantastiskt och ge hennes karriär en bra skjutas, och hon kommer självklart ge 100 procent, men Oavsett hur det går i Melodifestivalen så kommer jag att fortsätta som innan. Jag har redan en fin musikkarriär och är lyckligt lottad som får göra det jag älskar mest, att glädja människor med min musik. Caroline är själv medlem i nykterhetsrörelsen, IOGT-NTO, och berättar att hennes föräldrar är medlemmar, och har varit teaterlärare på Wendelsbergs folkhögskola, där hennes pappa också varit rektor. Det är genom dem som hon själv blivit en del av nykterhetsrörelsen säger hon. Caroline har aldrig druckit alkohol och är heller inte intresserad av att börja. Jag behöver inte alkohol för att ha kul, för att hitta mig själv eller för att uppleva mer. För mig är nykterheten ett helt naturligt förhållningsätt till livet. Men det finns ytterligare en anledning till varför jag är nykterist. Vi hade en god vän i familjen som vi lärde känna genom Wendelsberg. Han var missbrukare och höll sig periodvis nykter och drogfri. Han var en mycket kreativ människa, full av idéer och drömmar. Under sina nyktra perioder var han ofta hos oss och han brukade säga att vi var hans familj och jag hans lillasyster. Han orkade inte till slut, alkoholen tog över. Ofta beskrivs musikbranschen som en arena där alkoholnormen är mycket stark, och där det förekommer mycket alkohol i olika sammanhang. Vilket är något som Caroline skriver under på. Men fortsätter hon, kanske är det så att det inom min genre, jazz, är lite lugnare. Det brukar funka med att helt enkelt säga nej tack, jag dricker inte, de flesta brukar acceptera det svaret. Jag upplever inte att alkohol är särskilt närvarande inom den genren jag brukar sjunga. Jag upplever det i alla fall inte som ett problem.
Jag behöver inte alkohol för att ha kul, för att hitta mig själv eller för att uppleva mer. För mig är nykterheten ett helt naturligt förhållningsätt till livet.
K o m U t! Kom ut! kick off 2015 har startat, och lika så årets tema Kom ut! Ett tema som fokuserar på friluftsliv och på att väcka nytt liv i friluftsivern hos våra medlemmar. Text & foto: Towe Bengtsson Friluftsliv är en stor och viktig del inom scouterna, både som en del i scoutmetoden, men också genom målspåret känsla för naturen. Genom Kom Ut! hoppas Nykterhetsrörelsens Scoutförbund att medlemmar och kårer får en nytändning på friluftslivet. Friluftsliv är helt rätt tema, på tiden! tycker Anki Bornholm, Vallentuna Enligt en undersökning som Scouterna låtit göra, Scouterna och friluftsliv, anser 75 procent av scoutledarna att friluftsliv är mycket viktigt. I undersökningen har scoutledare fått svara på vilken typ av friluftsliv de bedriver och vilken typ de skulle vilja göra med sina scouter. Sammanfattningsvis görs friluftsliv inom scouterna framförallt i grupp där den gemensamma upplevelsen är det viktigaste. Och 10 procent av de tillfrågade uppgav att de är ute på alla sina scoutmöten. Den typen av friluftsliv som bedrivs kan framförallt beskrivas som enkel och traditionell, och det som scoutledare framförallt drömmer om att göra med sina scouter är att fjällvandra, paddla kanot/kajak, vandra, segla och klättra. Jag hoppas att Kom Ut! gör så att fler scouter kommer ut och att friluftsaktiviteterna blir fler säger Göran Arvidsson, Moheda. I februari samlades 26 stycken friluftssugna personer för en helg på Kärsön utanför Stockholm. Tillsammans hade de lockats till Stockholm för att få nya tankar och idéer kring friluftsliv och hur en kan hitta nya väger till friluftslivet i kåren. Jag är här för att få inspiration till nya former av friluftsliv, som jag inte provat innan berättar Göran. Varför är friluftsliv viktigt för scouterna var en fråga som deltagarna skulle svara på, och vilken diskussion det blev. Bra 18
Kom ut! metod för personlig utveckling, utmana sig själv, våga nytt och att ge barn och unga ett alternativ till vardagslivet var några av de kommentarer som flög i luften. Scouting är friluftsliv sammanfattade en patrull det, och en av de andra patrullerna sa att ramar har vi i scouterna naturen bjuder på resten. Alla patruller tog också upp hur naturen och friluftslivet bidrar till den personliga utvecklingen och hur en lär sig mer om sig själv, sina vänner och sin patrull. Vi använder alla sinnen ute och får därigenom större upplevelser sa någon annan. Efter livliga diskussioner om varför friluftsliv är viktigt diskuterades hur scouternas friluftsliv ska se ut i framtiden, och här var alla patruller rörande överens om att vi måste se till så att framtidens friluftsliv är anpassat så att alla kan vara med, och att vi då som nu ska varva gammalt och nytt, enkelt och avancerat. Under helgen diskuterades och provades också Geoscouting. Geoscouting är ett programmaterial som en grupp från Nykterhetsrörelsens Scoutförbund, tillsammans med Scouterna, tar fram som handlar om geocaching och hur vi i scouternas kan använda oss av det i vår verksamhet. Ungefär hälften av deltagarna sade sig ha testat på geocaching någon gång, men de flesta kände nog ändå att deras kunskaper om geocaching var mycket begränsade när det var dags att bege sig ut. Så det var med viss spänning och nyfikenhet som patrullerna gav sig iväg ut på Kärsön för att testa sina GPS:er och ta någon av de cacher som fanns på ön. Ett nytt sätt att ta till sig skogen för många, och ett nytt sätt att jobba med karta och kompass. Och det var flera deltagare som under geoscoutpassets gång återkom till att detta är en utmärkt aktivitet både för ledaren som individ men som också skulle vara mycket rolig att göra med scouterna hemma på kåren. Lördagkvällen avslutades med ett magnifikt ljusspår och en lugn stund kring lägerelden. Ljusspåret fick deltagarna skapa tillsammans under en workshop med fokus på att ge alla deltagare nya idéer och inspiration till framtida ljusspår. Med nya idéer och nya tankar om vad friluftsliv är och kan vara avslutades sedan dagen och nu fortsätter resten av årets arbete med att lyfta upp och utveckla förbundets arbete med friluftsliv. 19
I n t e r n a t i o n e l l t Åldersindelningar i scouterna i Costa Rica: Manadas: 7-10 år. Mixat tjejer och killar. Tropas: 11-15 år. Mer äventyrligt. Tjejer och killar uppdelat, fast de gör samma aktiviteter. Wak Tsuri: 15-17 år. Comunidad: 18-20 år. Tjejer och killar blandas igen. Diregentes: Ledare. Vårt mål är att scouterna ska bli bra samhällsmedborgare Ronald Diaz.
Djungelscouting i skuggan av en palm Att sova på marken är inte ett alternativ för scouterna i Costa Rica. I regnskogen lurar faror som inte finns i Sverige. Vi lär oss att överleva i djungeln, precis som Mowgli i Djungelboken, säger Yasna Jimena, 9 år. Text: Emelie Svensson Foto: Karin Oleander Scouterna i hennes kår i Liberia träffas första gången för terminen idag. Lokalen är gul, i sten och ligger vid en park mitt i stan. Innan mötet startar jagar de varandra i cirklar i scoutlokalens trädgård, i skuggan av kokospalmer. De tjuter av glädje när de hinner ikapp varandra. Ledarna, Maria Fernanda, 20, och Gustavo Garcia, 20, kommer ut med vårens terminsprogram i handen. Idag blir det en mjukstart, säger Gustavo. Vi ska leka lekar. Han ställer sig på andra sidan gräsmattan. Scouterna ställer sig på rad längre bort, med en fot fram, redo att kuta. Sedan ropar Gustavo: Manada, manada, manada! Det betyder flock och är vad de yngsta scouterna i Costa Rica kallas. Alla scouter kommer springande mot honom. De har kortärmade kornblå skjortor, långa smörgula halsdukar och ett märke med en varg på fickan. Alla ställer sig tätt intill Gustavo, med andan i halsen och tar varandras händer, de breder de ut sig och släpper så att de står i en stor cirkel. Sedan kan mötet börja. Yasna Jimena tycker att lekar är det bästa som finns i scouterna. Hon berättar att de får lära sig mycket om att vara säkra i skogen och vad de ska göra när de går vilse. Samt hur snälla björnen Baloo och pojken som växte upp med vargar, Mowgli, överlever i djungeln. När vi är i djungeln ser vi ofta många sorters djur. Men när vi respekterar dem, gör de inget mot oss, säger Yasna, som redan har varit på tre övernattningar. Ronald Diaz, 39, är ordförande och ledare i kåren. Han säger att de yngre scouterna ofta får leka för att lära sig samarbete, medan de äldre scouterna får testa mer äventyrliga aktiviteter, som forsränning, klättring, att elda eller att repellera och hajka. Han menar att det skiljer sig mycket åt att vara scout i deras stad Liberia, från i stora huvudstaden San José. Där är många fler faror, mer knark och våld på gatorna, vilket resulterar i mer inomhusscouting. Min filosofi är att scouting handlar om äventyr i naturen. Unga behöver äventyr för att utveckla karaktär, säger han. Vad gäller äventyr finns det många utmaningar som vi i Yasna Jimena Norden aldrig tampas med. Vi rör oss mycket i regnskogen. Där finns faror som ormar, vildsvin, spindlar och plötsliga floder. Vi måste bygga sängar i tälten, ungefär så här höga, säger Ronald och visar med handen i midjehöjd. Men under alla mina år som ledare har vi inte råkat ut för någon stor olycka med djur. Vi har haft tur. Ronald har varit ledare i 14 år i Costa Rica, men var aldrig scout som barn. Min mamma sa alltid att det bara var folk med pengar som kunde gå i scouterna. Det är helt fel! Jag var en äventyrlig person, men trodde att jag inte kunde vara scout. Ronald Diaz I Ronalds kår har de därför sett till att pengar aldrig ska behöva vara ett problem. Om ett barn saknar pengar för att betala avgiften eller lägeravgift, kan de ta från fonder, som en grupp med föräldrar samordnar. Vi vill att alla ska kunna vara scouter, säger Ronald. Och precis som i vårt förbund, NSF, lär Ronald ut sin tro om ett liv utan droger och alkohol till sina scouter. Ren kropp, ren själ är ett av hans mantran. Denna lördag är de 18 scouter på mötet. De har gått över till att göra en samarbetslek där de i två lag tävlar mot varandra i en stafett. Först springer en scout, fram och tillbaka till sitt lag, de knyter ihop två av sina ben, springer igen, en tredje hakar på och så vidare tills hela nio personer sitter ihop med fötterna. Det är svårt, men det går. Höger, vänster, höger!, ropar scouterna för att hålla takten. När en person ramlar uppstår en dominoeffekt så att alla faller ihop i en hög. Skynda! ropar Gustavo och hejar på. I år fyller scouting i Costa Rica 100 år, vilket ska firas. Nästa möte hålls därför i parken, med aktiviteter för scouter från hela regionen. I slutet av mötet får de märken med 100-årsjubileumet på, som de ska sy fast på skjortan tills dess. När mötet är slut, springer Yasna till sin mamma som väntar vid staketet. Jag älskar scouterna. En dag ska jag bli ledare, precis som Maria och Gustavo, säger hon. 21