30 juni 2014 Opolitiskt förslag Sverige valet 2014: Nationell samordnare i arbetet mot blodburna smittor inom vård-och omsorgen. Departement: Arbetsmarknadsdepartementet, arbetsmarknadsminister. Arbetstagarnas hälsa och säkerhet är av största vikt och hänger nära samman med patienternas hälsa. Detta ökar vårdens kvalitet. EU direktiv 2010/32/EU - infört 11 maj 2013. Den nationella samordnaren ska åstadkomma en nationell kraftsamling av kunskap som samverkan av goda krafter med syfte att långsiktigt eliminera riskerna för överföring av blodburen smitta inom vård och omsorgen, Sverige ska vara ett föregångsland inom EU. En nationell kraftsamling mot blodburen smitta i vården som ges goda ekonomiska förutsättningar kan sannolikt bidra till positiva sidoeffekter i arbetet mot vårdrelaterade infektioner inom vård och omsorgen, nationella åtaganden utifrån smittskyddslag 2004:168 som pandemiberedskap. Den nationella samordnaren ska insamla, sammanställa nationellt som internationellt kunskapsunderlag, och samverka med berörda myndigheter, kommuner, landsting, privata vårdgivare inom vård och omsorgen med syfte att långsiktigt verka för att eliminera riskerna mot blodburen smitta från en helhetssyn av kvalitet och säkerhet för vårdtagare som riskutsatta yrkesgruppers hälsa med hänvisning till EU direktiv 2010/32/EU, WHO Resolution Hepatit WHA63.18, Hepatit A67/13, Arbetsmiljöverkets ändringsföreskrift (AFS 2012:7) om mikrobiologiska arbetsmiljörisker-smitta, toxinpåverkan, överkänslighet. Samordnaren ska ha ett särskilt fokus på att initiera samverkan, kunskapsutbyte mellan berörda myndigheter såsom Arbetsmiljöverket, Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten, landstingens smittskydd, vårdhygien, infektionskliniker, arbetsmarknadens parter som arbets-och miljömedicin för att bidra till samsyn kring strategier av förebyggande åtgärder som information och utbildning. I samordnarens uppdrag ingår att - samla och stödja berörda myndigheter, kommuner, landsting, privata vårdgivare för att öka effektivitet, kvalitet som långsiktighet i arbetet mot blodburen smitta inom vård och omsorgen, - särskilt överväga hur förebyggande insatser mot blodburen smitta inom vård och omsorgen kan utvecklas och genomföras, - utreda och därefter initiera, lämna förslag i samverkan med Arbetsmiljöverket införande nationellt register över arbetsolycksfall av stick-och skärskador för ökad kontroll från rapporteringskrav med hänvisning till 2 arbetsmiljöförordningen, 1
- utreda och därefter initiera förslag om enhetlig information och utbildning via landstingens webbplatser med hänvisning till 2010/32/EU, WHO Resolution Hepatit WHA63.18, Hepatit A67/13 som Arbetsmiljöverkets efterföljande ändringsföreskrift (AFS 2012:7) om mikrobiologiska arbetsmiljörisker-smitta, toxinpåverkan, överkänslighet, - upprätta dialog, samverkan, information med privata vårdgivare och bemanningsföretag inom vård och omsorgen för att förebygga som eliminera riskerna för stick-och skärskador samt blodexponering inom vård och omsorgen, - upprätta dialog, samverkan, information till högskolor och vårdutbildningar för att långsiktigt förebygga som eliminera riskerna för stick-och skärskador samt blodexponering inom vård och omsorgen, - särskilt fokus åläggs samordnaren att utveckla och förstärka ideella organisationers delaktighet på nationell, regional och lokal nivå, - initiera dialog, samverkan med berörda myndigheter och arbetsmarknadens parter för uppföljande nationella studier bl.a. med uppdrag att belysa tänkbart mörkertal yrkesrelaterad hepatit C samt omfattning hepatit B profylax från Socialstyrelsen rekommendationer 2005, AFS 2012:7, referens (8) (14) (33). Säkrad finansiering uppföljande studier från statsmakter, genomförande omfattar ej samordnares uppdrag, - anordna seminarium och presentera erfarenheter som resultat i anslutning från samordnarens uppdrag under 2019, Nationell samordnare kansli och ledningsgrupp. Uppdrag ska påbörjas senast 30 juni 2015 och slutredovisas senast den 28 juni 2019. Kommentar: Dokumentet skickades för kännedom till tre patientföreningars styrelser Riksföreningen hepatit C, Noaks Ark, Brukarföreningen om stöd till förslaget innan det publicerades. Inget svar inkom från Riksföreningen Hepatit C eller Noaks Ark styrelser att någon ens mottagit dokument trots upprepade påminnelser. Stöd till förslag Nationell samordnare i arbetet mot blodburna smittor i vård-och omsorgen gavs från Brukarföreningen, ordförande Berne Stålenkrantz. Frågor, kontakta: Kaj Johansson, mobil: 070-368 66 73. 2
3
Urval referenser 1.JAMA, April 4, 1990-Vol 263, No 13. Long-term follow-up of health care workers with work-site exposure to human immunodeficiency virus 2.Arbetarskyddsstyrelsen/Arbetmiljöverket. Rapport 1990:2 - Incidenter med blodkontakt bland sjukvårdspersonal. 3.Medsurg Nurs.1993 Feb;2(1):49-56. Stress of occupational exposure to blood or body fluids:managing the response. 4.Gen Hosp Psychiatry 1998 Mar;20(2):123-4.Health care workers' experience with postexposure management of bloodborne pathogen exposures: a pilot study 5.Clin Perform Qual Health Care, 1999 Apr-Jun; 7(2):88-91, Underreporting of percutaneous exposure accidents in a teaching hospital in Spain, Benitez Rodriguez E, Ruiz Moruno AJ, Cordoba Dona JA, Escolar Pujolar A, Lopez Fernandez FJ, Servicio de Medicina Pr. 6.Jagger, J., and Perry, J.: Comparison of EPINet Data for 1993 and 2001 Show Marked Decline in Needlestick Injury Rates, Advances in Exposure Prevention. 6(3):25-27, 2003. 7.Castella A, Vallino A, Argentero PA, Zotti CM. Preventability of percutaneous injuries in healthcare workers: a year-long survey in Italy. J Hosp Infect 2003;55:290-294 8.Fisker N, Mygind LH, Krarup HB et al. Blood borne viral infections among Danish health care workers frequent blood exposure but low prevalence of infection. Eur J Epidemiol. 2004;19:61-7. 9.Publication: European healthcare workers at risk, maj 2004. 10.Smittskyddslag 2004:168, juli 2004. 11.Rapport Vårdförbundet och SLF, nuvarande Swedish Medtech, Stick-och skärskador samt blodexponering i vården, 2005. 12.Arbetsmiljöverket : AFS 2005:1. Mikrobiologiska arbetsmiljörisker-smitta, toxinpåverkan, överkänslighet, 2005. 13.2005:26 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om hantering av smittförande avfall inom hälso- och sjukvården 14.Socialstyrelsen, rekommendationer för profylax mot hepatit B Profylax med vaccin och immunoglobulin före och efter exposition, 2005. 15.Socialstyrelsen, Att förebygga vårdrelaterade infektioner- ett kunskapsunderlag, 2006. 16.Infection control and Hospital Epidemiology, februari 2006, vol. 27,NO 2.Post-traumatic stress disorder after occupational HIV Exposure: Two cases and a Literature Review. 17.Scandinavian Journal of Gastroenterology 2006, 1 9, förhandsartikel. Hälsorelaterad livskvalitet före, under och efter kombinationsbehandling med interferon och ribavirin hos oselekterade svenska patienter med kronisk hepatit C. Anna Hollander, Graham R Foster och Ola Weiland. 18.Socialstyrelsen, SOSFS 2007:19 Basal hygien i hälso- och sjukvården mm 19.EPINET summeringsrapport stick- och skärskador 070101-110101, 2011. 20.Socialstyrelsen (SOSFS 2007:19)Basal Hygien inom Hälso-och sjukvården m.m. 21.Sveriges Kommuner och landsting. Ren vård är säkrare vård II- erfarenheter från andra omgången av genombrottsprojektet VRISS, 2007. 22.Arbete och Hälsa nr 2008;42:1 Psykisk arbetsskada sidan 86, post traumatisk stress. 4
23.Cost assosiated with shaps injuries in Swedish healthcare setting and potential cost savings from needle-stick prevention devices with needle and syringe. Anna. H. Glenngård. Ulf Persson.Scandinavian Journal of Infectious Diseases, 2009;41:296-302. 24.Hiv, STI och juridik i Sverige, Smittskyddsinstitutet 2010. 25.Enkätundersökning Stick- och skärskador post exponering Hiv, erfarenheter från drabbad sjukvårdspersonal. Riksföreningen hepatit C-Nätverket Vårdnet, 2010. 26.Official Journal of the European Union, COUNCIL DIRECTIVE 2010/32/EU of 10 May 2010 implementing the Framework Agreement on prevention from sharp injuries in the hospital and healthcare sector concluded by HOSPEEM and EPSU, juni 2010. 27.Smittskyddsinstitutet, rapport Tema Vårdrelaterade smittor, juni 2010. 28.WHO Resolution Hepatit WHA63.18, maj 2010. 29.Patientsäkerhetslag (2010:659), jan.2011. 28. Arbetsmiljölagen (1977:1160), maj 2011. 30. Nyhetsbrev "Säkra händer"nr. 2, 2011. Mölnlycke 31."Hepatit C hos patienter efter blodtranstransfusion resultat av screening 2007 2010", Socialstyrelsen juli 2012. 32. IVL-Svenska miljöinstitutet, rapport Stick och skärskador inom hälso-och sjukvården. Förebyggande insatser för skador och smitta pga. vassa instrument. November 2012. 33.Arbetsmiljöverket ändringsföreskrift, (AFS 2012:7) om mikrobiologiska arbetsmiljörisker-smitta, toxinpåverkan, överkänslighet. December 2012. 34. Journal of Medicine, online abstract 12 april 2014. DOI: 10.1056/NEJMoa1402869 Ombitasvir and Dasabuvir with Ribavirin for Hepatitis C with Cirrhosis. New England Journal of Medicine, online abstract 12 april 2014. DOI: 10.1056/NEJMoa1316366. Ledipasvir and Sofosbuvir for Previously Treated HCV Genotype 1 Infection. New England Journal of Medicine, online abstract 12 april 2014. DOI: 10.1056/NEJMoa1402454 Ledipasvir and Sofosbuvir for Untreated HCV Genotype 1 Infection. 35.WHO Resolution Hepatit A67/13, maj 2014. 36. Referensgruppen för Antiviral terapi-läkemedelsverket Läkemedelsbehandling av hepatit C virusinfektion hos vuxna och barn kunskapsunderlag, juli 2014. 5