Karl-Oskar Streith och Robert Andersson Distanspedagogik, Ht 02 Datapedagogiska programmet 2002-09-27 Positiva och negativa aspekter på konferenssystem med och utan videoapplikation Högskolan i Skövde Institutionen för beteendevetenskap
Inledning I dagens samhälle finns det en mängd olika sätt att kommunicera på, ett utav dessa är via konferenssystem. Vi har valt att titta på de positiva och negativa aspekterna i kommunikationen i ett konferenssystem med och utan videoapplikation. De program vi använt som referensramar i vår studie är FirstClass, vilket är den textbaserade plattformen och Marratech Pro som innehåller videoapplikation. Artikeln bygger till stor del av litteratur som avhandlar CMC (Computer-mediated Communication) samt praktisk jämförelse av de båda programmen. Presentation av programmen i korthet. FirstClass: FirstClass är ett textbaserat konferenssystem för en grupp användare eller grupper av användare. I programmet kan användarna kommunicera med varandra via e-mail, chatt och via diskussionsinlägg. Vilket ger både synkron och asynkron kommunikation användarna emellan. Användarna kan även dela filer med varandra i konferensens olika bibliotek. Programmet lämpar sig väl för kollaborativt lärande i olika studiemiljöer. Marratech Pro: Marratech Pro är ett e-mötesverktyg som är tänkt att användas för så kallade Desktop Video Conferencing vilket betyder att varje mötesdeltagare sitter vid sin egen dator och kan på sin egen skärm se de andra mötesdeltagarna. Programmet är främst konstruerat för företagsmöten och har då försökts efterlikna de förutsättningar som finns i ett fysiskt möte. I vanliga formella möten används ofta en whiteboard för att dela med sig av information till de andra mötesdeltagarna. Likaså finns det en whiteboard funktion i Marratech där all manipulation som sker på den gemensamma Whiteborden uppdateras i realtid för samtliga användare. Programmet lämpar sig främst för synkron kommunikation, men har även en chatt funktion som kan användas för både synkron och asynkron kommunikation.
Positiva och negativa aspekterna i kommunikationen i ett konferenssystem med och utan videoapplikation McConnel utrycker sig i Critical examination of factors affecting interaction on CMC (1999), att kvinnor som annars inte får utrymme för sina tankar och idéer i en verbal diskussion får ett större utrymme i ett textbaserat konferenssystem (Chih-Hsiung, 1999). Detta gäller inte bara kvinnor utan även andra individer som har svårigheter att utrycka sig i en verbal kommunikation av olika anledningar. Det finns en mängd faktorer på hur man behandlas i en verbal kommunikation som kön, rastillhörighet, ålder och handikapp. På grund av anonymiteten i ett textbaserat konferenssystem skapar det en mer avslappnad stämning där individen endast bedöms för det den producerar i skrift. I en lärande situation får den blyge eleven en chans att framhäva sina åsikter utan negativa kommentarer från sina klasskamrater. Även interaktionen mellan lärare och elev blir förstärkt då studenten kan ställa följdfrågor utan att deras fråga blir ifrågasatt som naiv. Dessa fördelar förlorar man om man använder ett konferenssystem med videoapplikation, då individen förlorar sin anonymitet och blir lika synlig som i det normala klassrummet. Även att konferenssystem har visat sig ge ett mer jämställt användande har även mottsatta effekter visat sig. Vissa individer tenderar att även dominera diskussioner i konferenssystem, speciellt inom ämnen som rör köns och minoritets frågor. Enligt observationer gjorda av Herring i Critical examination of factors affecting interaction on CMC (1999) visar att under diskussioner där både kvinnor och män deltar, tar männen större plats. Hon fann även att männen ofta dominerade ämnen som var mer kvinnligt inriktade. Kommunikation i ett textbaserat konferenssystem har potential att öka det abstrakta tänkandet samt sociala och kommunikativa färdigheter (Chih-Hsung, 1999). Detta kan stämma till viss grad, men vi anser att människor behöver mötas för att kunna utvecklas som individ och grupp. I ett konferenssystem med videoapplikation hävdar vi att man kommer närmare den normala "face to face" kommunikationen, då man både kan se och prata med individen ifråga. Karin Ekberg (2000) har funnit att grupparbeten genom videokonferenser har haft en social likväl en pedagogisk funktion. I ett asynkront och synkront textbaserat konferenssysten tenderar det att till skillnad från ett vanlig "face to face" samtal ta längre tid att nå fram till ett beslut (Chih-Hsung, 1999). Enligt en under sökning av Gunawardena och Zitttle (Critical examination of factors affecting interaction on CMC, 1999) så beror detta på att studenten ger längre och mer komplexa svar än i en "face to face" konversation. Detta kan avskräcka användare och ge negativa influenser på interaktionen. Av egna erfarenheter så används textbaserade konferenssystem mer som en plattform för informations hantering, där användarna använder systemet som en kommunikationskanal för att komma överens om var och när de skall möta rent fysiskt. Detta även beroende på den komplexa kommunikationen i konferenssystemet som inte sker i en verbal kommunikation. I en videokonferens kommer samtalet i fokus och samtalet blir mer strukturerat, då man håller sig till ett specifikt ämne (K. Ekberg, 2000). Tillgängligheten av ett konferenssystem ökar interaktionen mellan studerande och lärare (Chih-Hsung, 1999). Överallt där en dator med Internet uppkoppling finns kan man också gå in i ett konferenssystem. Detta skapar en stor frihet både gällande distans och tid. En negativ aspekt gällande konferenssystem med videoapplikation är att det krävs en relativt snabb Internet uppkoppling för att hantera ljud och rörlig bild. Det är naturligtvis kanalen i sig som kan ställa till trassel: om uppringningen inte fungerar, om sändningen bryts, eller om antingen ljud eller bild försvinner. Ljudkvalitet är faktiskt viktigare än bildkvaliteten (K. Ekberg, 2000). Detta överensstämmer med vår egen uppfattning då vi provade Marratech Pro.
Då hade vi till en början problem med ljudkvaliteten, vilket hämmade den verbala interaktionen. I Critical examination of factors affecting interaction on CMC (1999) skriver Bazerman att personliga kommunikations stilar kan ha en negativ inverkan på interaktionen. Om en användare ej är bekant med den kommunikations stil som används under en viss typ av konferens kan detta inverka negativt. När studerande har en större publik av sitt skrivande eller andra akademiska aktiviteter, tenderar de studerande att lägga ner mer tid och möda i sitt arbete och på så sätt lär de sig mer (Chih-Hsung, 1999). I ett konferenssystem där de studerande lägger ut sina arbeten för allmän åskådning är det i de flesta fall så att man spenderar mer tid om de medstuderande kan se vad man har åstadkommit. Detta kan även vi påvisa av egna erfarenheter i användandet av konferenssystemet FirstClass, då vi använder det i våra egna studier. Hypertext är en av de mest värdefulla funktionerna som datateknologin har försett oss med. Alla konferenssystem kan man utan svårigheter lägga in hyperlänkar i som dirigerar de studerande till mer resurser i ett visst ämne (Chih-Hsung, 1999). I en lärande situation öppnar detta upp en stor möjlighet. Enables connection with external resources. Remote experts can help validate understanding, provide feedback, and introduce practical examples. This realworld connection can greatly improve motivation, especially if students participate and the expert interacts at an appropriate level. (Reed and Woodruff, 1995). Istället för att läsa den information man behöver i böcker så kan läraren lägga ut en länk så att de studerande kan klicka sig fram till just det de behöver läsa just då. De kan också ta kontakt med externa resurser för handledning eller expertis. Slutord Det finns många positiva och negativa aspekter i både ett textbaserat konferenssystem och ett system med videoapplikation som gör att det ena är mer fördelaktigt i vissa situationer och omvänt. Det vi ser som en stor möjlighet är att koppla ihop ett textbaserat konferenssystem och ett videokonferenssystem och därmed erhålla de flesta av de positiva aspekterna från de båda systemen. Detta talar enbart från våra egna erfarenheter då vi endast har tittat på FirstClass och Marratech.
Referenser Chih-Hsiung, Tu (1999), Critical examination of factors affecting interaction on CMC. Journal of Network and Computer Applications (2000) 23, 39-58. Videokonferens - för samtalets skull. Karin Ekberg [Online]. (2000). Tillgänglig: www.forv.mh.se/iser/flexwebb/larandemedier/videoconf.htm Hämtningsdatum: 2002-09-26 An introduction to using videoconferencing technology for teaching. Jodi Reed, Merry Woodruff [Online]. (1995). Tillgänglig: www.km.pacbell.com/wired/vidconf/using.html Hämtningsdatum: 2002-09-26