Detaljplan för kvarteren Råbykungen och Stenkrossen m fl i Lund, Lunds kommun (Arkivgatan Södra vägen)

PÄ 22/2009i Detaljplan för kvarteren Råbykungen och Stenkrossen m fl i Lund, Lunds kommun (Arkivgatan Södra vägen) Upprättad 2013-10-03 Innehåll: Planbeskrivning Plankarta med planbestämmelser och illustration Samrådsredogörelse-program 2013-10-03

PLANBESKRIVNING 1 (29) Detaljplan för kvarteren Råbykungen och Stenkrossen m fl i Lund, Lunds kommun PLANENS SYFTE OCH HUVUDDRAG Detaljplanens syfte är att pröva lämpligheten av att förtäta kvarteren Råbykungen och Stenkrossen med bostäder, förskola och gymnasieskola, samt med kompletterande centrumverksamheter. Planområdet är placerat i direkt anslutning till Lunds stadskärna, varför typiska karaktärsdrag från stadskärnan utgör viktiga grundstenar i planförslaget. Planförslaget ger förutsättningar för variation av byggnadstyper, bostadstyper och funktioner. Detta ökar förutsättningar för att olika människor vistas i samma kvarter. Förslaget innefattar också en variation i byggnadsskala och flera små offentliga rum, vilket skapar en upplevelserik miljö och ett mervärde för alla människor stadsdelen. Flygbild från norr, illustrerad av White Grönskan, med de befintliga träden som stomme, utgör en viktig komponent i förslaget. Trädvolymer omsluter kvarteren och solitärer ges förutsättningar att växa sig stora och vackra i kvarterens inre. Gående och cyklister rör sig obehindrat genom området. All bilparkering föreslås under mark med angöring från omgivande gator.

PLANBESKRIVNING 2 (29) Planförslaget innefattar: ca 230-300 nya bostäder. en ny skolbyggnad för gymnasie- och kulturverksamhet på ca 7 800 m 2 BTA. en ny förskola med 10 avdelningar, ca 2100 m 2 med tillhörande friyta på ca 4 200 m 2. den befintliga idrottsverksamheten med sin idrottshall på ca 2 300 m 2. centrumlokaler. bevarande av tre mindre byggnader som är av kulturhistoriskt värde. en ny park på ca 2 000 m 2. säkerställande av Hardebergaspåret som gång- och cykelstråk. två publika platser i anslutning till Hardebergaspåret. PLANDATA Planområdet omfattar fastigheterna Råbykungen 3, Råbykungen 2, Stenkrossen 2, samt del av gatufastigheterna Innerstaden 2:1, Lilla Råby 18:38, och Galgevången 2:1. I det norra kvarteret Stenkrossen ligger de lokaler som Spyken Södra tidigare inackorderades i. I dag hyr kultur- och fritidsförvaltningen på korttidskontrakt den större verkstadsbyggnaden. Den f.d. Petroleum ABs kontorsbyggnaden används idag som föreningslokal. De mindre verkstadsoch kontorsbyggnaderna i norra delen står delvis tomma, ett kontrakt mellan serviceförvaltningen och en konstnär finns för kontorbyggnaden. Det finns också paviljonger för förskoleverksamhet i kvarterets norra del. Paviljongerna är dock i ett så pass dåligt skick att de inte kan nyttas längre av verksamheten. I den sydöstra delen av kvarteret Råbykungen ligger EOS-hallen, som ägs och används av basketföreningen EOS. Idrottshallen och den intilliggande fotbollsplanen används också av skolor och andra föreningar. Det finns ett beviljat tillfälligt bygglov för att få uppföra paviljonger för förskoleverksamhet norr om EOS-hallen, då den befintliga förskolan inom området behöver ersättningslokaler. Markägoförhållanden Samtliga fastigheter ägs av kommunen, förutom fastigheten Råbykungen 2 som ägs av verksamhetsutövaren till gatuköket Meriten.

PLANBESKRIVNING 3 (29) PLANFÖRSLAG Bebyggelse Kvarteren planeras med tydliga fasader mot gata. Träden längs med gatan tillsammans med förgårdsmarken ger kvarteren dess identitet i förhållande till omgivande kvarter. Bostadshusen mot gatorna har genomgående entréer. Det ger de boende möjlighet att nå gården utan att behöva ta sig ut på gatan. Entréer mot gatan ger också förutsättningar för ett mer upplevelserikt och befolkat stadsrum. Även lokaler för centrumverksamhet har entréer mot gata eller torg. Burspråk och balkonger får finnas på samtliga fasader för att ge möjlighet till ökade boendekvalitéer och mer upplevelserika fasader. Kvarter 1 bostäder och centrumlokaler I det nordvästra kvarteret föreslås byggrätter för bostadshus i fyra våningar, med kompletterande lokaler för centrumverksamheter i bottenvåningen. Kvarteret på ca 3 400 m 2 kan rymma 6500 7500 m 2 BTA för bostäder beroende på hur man nyttjar takvåningen. Friyta säkerställs genom att gården föreslås fri från byggnader och parkering. Minst två större träd ska planteras på gården. Kvarteret föreslås inrymma minst en lokal för centrumverksamhet på minst 75 m 2, som vänder sig mot gata eller torg. Planförslaget tillåter ytterligare centrumverksamhet i bottenvåningen. Flygbild från söder, kvarter 1 i färg. Illustrerad av White Föreslagen bebyggelsetäthet (nettoexploateringstal) inom kvarteret är 1,4-1,6. Exploateringstalet är den totala bruttoarean BTA, exklusive garage, källare och förråd, inom föreslagen kvartersmark samt halva omgivande, trafikförsörjande gata. Beräknat antal lägenheter inom kvarteret är 70-85 relativt stora lägenheter.

PLANBESKRIVNING 4 (29) Direkt söder om bostadskvarteret ligger fd Petroliumbolagets kontorsbyggnad. Den befintliga tvåvåningsbyggnaden i tegel, bedöms som kulturhistoriskt värdefull och föreslås skydd från rivning, se vidare under rubriken Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. En byggrätt för tillbyggnad som stärker den befintliga byggnadens uttryck och volym tillåts, för att öka byggnadens funktionalitet. Kvarter 2 bostäder, förskola och centrumverksamhet I det norra kvarteret föreslås byggrätter för förskola, bostäder och centrumverksamhet. Byggrätten möjliggör 3000 m 2 BTA för förskola i två fulla våningar, där byggrätten mot parken får överbyggas med bostäder i två till 4 våningar och byggrätten mot väster endast tillåter skola i två våningar. En förskola med 10 avdelningar har bedömts som rimligt i kvarteret med hänsyn till friytan på ca 4 200 m 2. En förskola på 10 avdelningar bedöms ha behov av ca 2100 m 2 BTA. Delar av förskolegården göras tillgänglig för kringboende under tider då gården inte används av verksamheten. Flygbild från väster, kvarter 2 i färg. Illustrerad av White Kvarteret föreslås rymma en byggrätt för bostäder mot parken i upp till sex våningar, inklusive förskolans lokaler. Bostäderna illustreras i förslaget som stadsvillor i två våningar placerade på varandra. 13 stora stadsradhus redovisas i illustrationerna, sammanlagt ca 2000 m 2 BTA. Bostäderna har inte någon tillgång till gårdsmiljö, varför generösa balkonger och takterasser föreslås. Bostäderna får direkt tillgång till parken. Tillgången till parken samt balkonger och takterraser bedöms som tillräckligt för att säkerställa kvalitativa ytor för utomhusvistelse. Bostädernas föreslås ha entréer mot

PLANBESKRIVNING 5 (29) parken och förskolans entréer i huvudsak mot gården. En port som kopplar förskolas gårdar med varandra, samt en port mot parken är önskvärda. De två befintliga byggnaderna inom det norra kvarteret, garage- och lagerbyggnaden och kontorsbyggnaden föreslås bevaras och skyddas från rivning. Se vidare under rubriken Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. Byggnaderna har bedömts lämpliga för bostäder, centrumverksamhet men också för skolverksamhet, då byggnaderna ligger i direkt anslutning till föreslagen förskola. Föreslagen bebyggelsetäthet (nettoexploateringstal) inom kvarteret är mellan 0,7 till 1,0 beroende på hur byggrätterna nyttjas. Exploateringstalet är den totala bruttoarean BTA, exklusive garage, källare och förråd, inom föreslagen kvartersmark samt halva omgivande, trafikförsörjande gata. Det redovisade exploateringstalet kan jämföras med 0,3, vilket är exploateringstalet för en traditionell förskoletomt med en byggnad i två våningar. Detta kvarter lämpar sig av flera skäl som ett spetsprojekt där kommun, exploatör och hyresgäster tillsammans driver hållbarhetsfrågorna ett par steg längre än vid traditionell exploatering. Kvarter 3 bostäder, centrumlokaler och gymnasieskola I det sydvästra kvarteret föreslås nya byggrätter för bostadsbebyggelse längs med Södra vägen. Våningsantalet varierar mellan fyra och sex våningar och byggnadsvolymer tillåts byggas ut på gården. De olika höjderna innebär en mer varierad och småskalig upplevelse från Södra vägen. Variationen ger också ett mer uppbrutet intryck av bebyggelsen från kvarterets insida, som annars skulle kunna upplevas som mörk och massiv. En lokal för centrumverksamhet på minst 75 m 2 föreslås i det västra hörnet av byggrätten, för att öka möjligheten till service i området. Lokalen ska möta gata eller torg, för att öka förutsättningarna för ett stadsliv.

PLANBESKRIVNING 6 (29) Flygbild från väster, kvarter 3 i färg. Illustrerad av White Längs med Hardebergaspåret föreslås byggrätter för bostäder i en eller två våningar. Den lilla och nätta volymen bidrar till den lilla skalan, som så ofta återfinns i Lunds stadsmiljö. Då byggnaden föreslås en höjd på 3 meter får takets utformning stor betydelse för upplevelsen, varför en lutning på mellan 45-50 grader föreslås. En lokal för centrumverksamhet på minst 75 m 2 föreslås mot torget, för att öka möjligheten till service i området och öka förutsättningar för ett innehållsrikt torg. Det är också ett lämpligt läge för en mer publik uppgång från de garage som föreslås under mark. En högre byggrätt i 10 våningar föreslås mot torgytan öster om kvarteret. Gymnasieskolans lokaler för kärnämnena föreslås ligga i byggnadens första fyra våningar, medan de övre fem våningarna inrymmer bostäder. Gymnasieskolan och bostäderna föreslås få ett gemensamt entréplan, som dock bör få en tydlig indelning. Det är av stor vikt att det gemensamma entréplanet tydliggör de olika funktionerna och att bostäderna får tillgång till gården. Byggnadens möte med marken och den första våningens möte med omgivande stadsrum är av stor vikt för människors upplevelse av omgivande stadsrum. Byggnaden syns i stadens siluett varför särskild omsorg bör tas vid val av fasadmaterial och kulör. Byggnadens gestaltning kommer att studeras vidare i det fortsatta planarbetet. Friyta säkerställs genom att gården föreslås fri från byggnader och parkering. Minst två större träd ska planteras på gården. Föreslagen bebyggelsetäthet (nettoexploateringstal) inom kvarteret är 1,7. Exploateringstalet är den totala bruttoarean BTA, exklusive garage, källare och förråd, inom föreslagen kvartersmark samt halva omgivande, trafikförsörjande gata. I illustrationerna redovisas 130 små till medelstora lägenheter inom kvarteret.

PLANBESKRIVNING 7 (29) Kvarter 4 Befintlig idrottshall, gymnasieskola och bostäder Den befintliga idrottshallen föreslås ligga kvar i det sydöstra kvarteret och nya byggrätter för gymnasieskola placeras utmed byggnadens södra och östra fasad. Skollokalerna är tänkta att användas för estetelevernas karaktärsämnen. Gymnasieskolans byggnad föreslås i fyra våningar. Bebyggelsens entréer bör placeras med hänsyn till stadsliv och orienterbarhet. Exponeringen av verksamheten mot Södra vägen och Arkivgatan bidrar positivt till upplevelsen av stadsrummet. En mindre tomt för bostadsändamål föreslås längs med Arkivgatan, med en tillåten byggnadshöjd på fyra våningar. Byggnadens samtliga fasader möter publika stråk och rum och därför är byggnadens volym och helhetsgestaltning av särskild vikt. Flygbild från söder, kvarter 4 i färg. Illustrerad av White Föreslagen bebyggelsetäthet (nettoexploateringstal) inom kvarteret är 1,3. Exploateringstalet är den totala bruttoarean BTA, exklusive garage, källare och förråd, inom föreslagen kvartersmark samt halva omgivande, trafikförsörjande gata, gc-väg och torg. Illustrerat antal lägenheter inom kvarteret är ca 16 stycken stora lägenheter. Övrig bebyggelse Transformatorstationer får anordnas inom planområdet, dock inte på parkmark. Den befintliga transformatorstationens placering befästes i förslaget och dess gula tegelfasad får inte förvanskas.

PLANBESKRIVNING 8 (29) Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse De befintliga byggnaderna har beskrivits i bevaringsprogrammet Lund utanför vallarna, del II, men inte utpekats som kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Det pågående aktualitetsarbetet av Lunds bevaringsprogram har ännu inte behandlat kvarteren Råbykungen och Stenkrossen. Bevaringskommittén kommer att uppdatera bevaringsprogrammet för kvarteren Råbykungen och Stenkrossen, parallellt med fortsatt planprocess. Som underlag till uppdateringen har Stadsantikvarien tagit ett utlåtande angående kulturvärden i kv Stenkrossen i Lund. I utlåtandet bedöms fyra byggnader inom fastigheten Stenkrossen 2 som kulturhistoriskt värdefulla och föreslås få rivningsförbud och varsamhetsbestämmelser. Tre av dessa byggnader föreslås i planförslaget få varsamhetsbestämmelser och/eller rivningsförbud i enlighet med 4 kap 16 PBL. Garage- och lagerbyggnad från 1924 har åsatts rivningsförbud och varsamhetsbestämmelse. Varsamhetsbestämmelsen innebär att byggnadens utformning ska bibehållas avseende material och karaktär. Detaljer så som fönster, lanternin och lastintag är av särskild vikt för byggnadens karaktär varför de omfattas av varsamhetsbestämmelsen. Kontorsbyggnaden från 1915 har åsatts rivningsförbud och varsamhetsbestämmelse. Varsamhetsbestämmelsen innebär att byggnadens utformning ska bibehållas avseende material och karaktär. Detaljer så som fönster är av särskild vikt för byggnadens karaktär varför de omfattas av varmsamhetsbestämmelsen. Fd petroliumlagrets kontorsbyggnad från 1911 har åsatts rivningsförbud och varsamhetsbestämmelse. Rivningsförbudet omfattar både byggnaden som konstruktion och dess fasad av rött tegel. Varsamhetsbestämmelsen innebär att byggnadens utformning ska bibehållas avseende material och karaktär. Detaljer så som fönster, lastintag och takkupor är av särskild vikt för byggnadens karaktär varför de omfattas av varsamhetsbestämmelsen. Pumphuset har åsatts varsamhetsbestämmelse som innebär att byggnadens utformning ska bibehållas avseende fasadmaterial. Verkstadsbyggnaden föreslås rivas trots att den har bedömts som kulturhistoriskt intressant och har arkitektoniska värden. Verkstadsbyggnadens volym är stor och tar mycket mark i anspråk. Byggnaden bedömdes i ett tidigt stadie som svårnyttjad och inte omistlig ur ett kulturhistoriskt perspektiv varför ett förslag utan byggnaden förordades. Detta för att andra aspekter, så som förskola, gymnasieskola och en större andel bostäder vägde tyngre.

PLANBESKRIVNING 9 (29) Grönstruktur och publika rum Parkmark En mindre parkyta på ca 2000 m 2 föreslås i det nordvästra hörnet. De befintliga träden på platsen ger en lummig grönska med stor volym. Träden är möjligen en gång planterade för att skydda mot gnistor från järnvägen som trafikerades med ånglok. Den föreslagna parken ska fungera för ett stort antal boende och måste därför ges en hög kvalitativ gestaltning. Det är också av stor vikt att parken upplevs publik och att olika aktiviteter kan äga rum samtidigt. Torg Där Hardebergaspåret möter planområdet från väster föreslås en mindre platsbildning. Platsen gestaltas med hänsyn till det befintliga kontorshuset i tegel som får en placering mitt på torget. Butikslokaler i de omgivande byggnaderna vänder sig mot platsen och kan med fördel nyttja den publika platsen. Stora träd bidrar till torgplatsens karaktär. En entréplats vid gymnasieskolan och EOS-hallen föreslås norr om dessa funktioner. Entréplatsen tjänar både gymnasieskolan, EOS-hallen och bostäderna och måste gestaltas därefter. Platsen ligger i anslutning till Hardebergaspåret och i kontakt med parken, vilket beaktas i gestaltningen av de publika rummen.

PLANBESKRIVNING 10 (29) Grönska på allmän platsmark De stora befintliga trädraderna längs med gatorna bevaras och kompletteras där så behövs. Arkivgatan som idag inte har någon trädplantering föreslås få en ny trädrad på västra sidan. Södra vägen som idag har en trädrad med lindar föreslås få ytterligare en trädrad. Lindarna i det sydöstra hörnet föreslås tas bort för att ge utrymme för en byggrätt för gymnasieskolan. Kastanjegatans kastanjer föreslås stå kvar och ligga på gatumark. De träd som är i dålig kondition byts ut. Längs med Hyllegränd står hamlade lönnar som föreslås finnas kvar och ligga på gatumark. Genomförandets följder på de befintliga träden måste begränsas med hjälp av avtal. Grönska på kvartersmark Två större ekar på kvartersmark föreslås skydd i detaljplan. De är placerade längs med Hardebergaspåret och möjligen en gång planterade för att skydda mot gnistor från järnvägen som trafikerades med ånglok. På de större gårdarna bör minst två större träd planteras för att skapa lummiga och gröna gårdsrum, detta kommer att regleras med hjälp av avtal. Trafik Biltrafik Biltrafiken hänvisas till det befintliga gatunätet som lämnas oförändrat. De föreslagna kvarteren är bilfria, förutom på torgplatsen framför gymnasieskolan och EOS-hallen där angöringstrafik tillåts. Nerfarter till garage föreslås ske från Kastanjegatan, Arkivgatan och Gylleholmsgatan. Ut- och infarter från Södra vägen tillåts inte. Gång- och cykeltrafik Hardebergaspåret är en livaktig pulsåder i stadens gång- och cykelnät. Inom planområdet får stråket en viktig funktion som avgränsare och sammanlänkare av kvarterets delar och den omgivande staden. Kvarteren är helt tillgängliga för gående och cyklister. Kollektivtrafik Längs Kastanjegatan finns hållplatser för stadsbuss som kopplar ihop området med stadens centraler för kollektivtrafik. Det är 300-400 meter gångavstånd till regionala busslinjerna på Södra Esplanaden.

PLANBESKRIVNING 11 (29) Utformning av gator Kastanjegatans sektion Angöring- och parkeringsplatser föreslås längs med Kastanjegatan. Placering och omfattning begränsas av hållplats för busstrafik, korsningar samt in- och utfarter. Särskild hänsyn måste tas till de befintliga Kastanjeträden vid markarbeten och nybyggnation. Arkivgatans sektion Nya träd föreslås längs Arkivgatans västra sida, där också parkering föreslås. Dubbelriktad cykeltrafik finns idag på den östra sidan. Gymnasieskolan innebär fler gång- och cykelrörelser längs den västra sidan, utrymme för dessa behov studeras vidare i det fortsatta planarbetet. Södra vägens sektion, västra delen

PLANBESKRIVNING 12 (29) Nya träd föreslås närmast körbanan mellan föreslagna angöringsytor. Särskild hänsyn måste tas till de befintliga lindarna vid markarbeten och nybyggnation. Lindarna föreslås tas bort för att ge plats för byggnads för gymnasieskolan i den östra delen. Södra vägens sektion, östra delen Parkering Kommunen har i september 2013 antagit en ny parkeringsnorm. Gällande parkeringsnorm ska tillämpas. Planförslaget möjliggör en blandning av funktioner vilket ger ett visst utrymme till samnyttjande av parkeringsplatser för såväl bilparkering som cykelparkering. Möjliga parkeringslösningar studeras vidare och det slutgiltiga parkeringsbehovet beräknas i samband med bygglovsprövningen. Lunds gällande parkeringsnorm föreskriver följande behovsantal för cykelparkering i området: Bostäder flerbostadshus 30 cpl/1000 m 2 BTA Kontor 20 cpl/1000 m 2 BTA Skolor 30-45 cpl/1000 m 2 BTA Handel 30 cpl/1000 m 2 BTA Planförslaget har enligt normen följande cykelparkeringsbehov: Kvarter 1 210 cykelplatser för bostäder, 4 cykelplatser för kontor och 2 för centrumlokal. Kvarter 2 90-150 cykelplatser för bostäder, 42 cykelplatser för förskola och 12 cykelplatser för kontor. Kvarter 3 326 cykelplatser för bostäder, 66 cykelplatser för gymnasieskola och 3 för lokaler. Kvarter 4 60 cykelplatser för bostäder, 180 cykelplatser för gymnasieskola och 120 cykelplatser för EOS-hallen.

PLANBESKRIVNING 13 (29) Cykelplatserna för de boende ska vara mer attraktiva än bilplatserna. Minst hälften av bostädernas cykelparkeringar ska vara väderskyddade. Dessa platser ska nås direkt via trapphuset. Dessa cykelplatser får inte placeras i garaget, utan ska få en mer tillgänglig parkering än bilarna. Attraktiva cykelparkeringar är en av de åtgärder som krävs av byggerren för att normen för bilparkeringar för bostäder ska reduceras. En cykelpool inom planområdet som erbjuder olika typer av cyklar, vagnar och lastkärror, men också utrymme för service och reparation, skulle öka förutsättningarna för ett bilfritt boende. Cykelpoolen bör placeras i anslutning till Hardebergaspåret och en torgyta, för att göra den lättillgänglig och synlig för cyklister. Lunds gällande parkeringsnorm föreskriver följande behovsantal för bilparkering i området: Bostäder flerbostadshus 8 ppl/1000 m 2 BTA Kontor 8 ppl/1000 m 2 BTA Skolor 3 ppl/1000 m 2 BTA Handel 30 ppl/1000 m 2 BTA Planförslaget har enligt normen följande bilparkeringsbehov: Kvarter 1 56 boendeplatser, inklusive besöksplatser, samt 4 platser för centrumlokaler och kontor. Parkeringsplatserna ryms i parkeringsgarage under kvarterets bebyggelse. Möjligt överskott. Kvarter 2 24-40 boendeplatser inklusive besöksplatser, samt 6 platser för skola och 3 platser för ev centrumverksamhet. Parkeringsplatserna ryms i parkeringsgarage under kvarterets östra bebyggelse och en bit ut under Hardebergaspåret. Tidiga funderingar om ett projekt kring ett bilfritt boende finns för kvarter 2. Fortsatt dialog mellan förvaltningar, byggherrar och ev framtida hyresgäster. Kvarter 3 90 boendeplatser inklusive besöksplatser, samt 7 platser för gymnasieskola och 3 platser för centrumverksamhet. Parkeringsplatserna ryms i parkeringsgarage under kvarterets bebyggelse. Att samla gymnasieskolans parkeringsplatser i kvarter 4 bör övervägas. Kvarter 4 16 boendeplatser inklusive besöksplatser, samt 18 platser för skola. Parkeringsbehovet för verksamheterna i EOS-hallen är ca 50 ppl. Besökare till större arrangemang i idrottshallen hänvisas till omgivande parkeringsar, exempelvis Dammhagens parkeringshus som ligger mindre än 500 meter norr om planområdet. Parkeringsplatserna för de boende och gymnasieskolan ryms i parkeringsgarage under skolbyggnaden mot

PLANBESKRIVNING 14 (29) Arkivgatan. Ytterligare byggrätt för parkeringsgarage finns under torgplatsen. Att samla gymnasieskolans parkeringsplatser i kvarter 4 bör övervägas och då också placera boendeparkeringen i kvarter 3. Parkeringsbehovet lösas i garage. Det är önskvärt att delar av garagen görs mer allmänna och att besökande och verksamma man hänvisas till dessa platser. Ett gemensamt garageutrymme föreslås i anslutning till Hardebergaplatsen, med nedgång direkt från torget. Parkeringsgaraget i kvarter 4 bör också få en mer allmän funktion. Enligt gällande parkeringsnorm kan byggherrar få reducerad norm för bilparkering under förutsättning att särskilda åtgärder genomförs. 20-30 % reduktion om byggherren genomför de åtgärder som krävs för åtgärdsparket bilpool. Och 90-95 % reduktion om byggherren genomför de åtgärder som krävs för åtgärdspaketet billfritt boende. Bullerskyddsåtgärder Bostäder som vänder sig mot bullerstörd sida ska vara genomgående och ha tillgång till en uteplats på tyst eller ljuddämpad sida. Uteplatsen kan vara gemensam. Teknisk försörjning Energiförsörjning, tele samt vatten och avlopp Föreslagen bebyggelse kan anslutas till befintliga system för vatten/avlopp, el, värme och sophantering. Fjärrvärmenät finns i direkt anslutning till planområdet. Befintliga brandpostnät behöver kompletteras med ytterligare en brandpost centralt i området. Förslagsvis placeras den i Södra vägen, i höjd med den nordsydliga gång- och cykelväg som ansluter till Södra vägen. Befintlig ledning i Södra vägen har kapacitet. Dagvattenhantering Det finns kapacitet i befintliga dagvattenledningar, varför särskilda krav inte ställs i planförslaget. De underjordiska byggrätterna för parkering föreslås främst under nya byggnader och hårdjord allmän platsmark. Detta innebär att förutsättningar för gröna gårdar med träd och buskar ökar, vilket innebär en långsammare avrinning. Planförslaget innebär att flertalet av de befintliga träden inom planområdet sparas och större träd planteras, vilket också ger en positiv inverkan på dagvattenhanteringen. Renhållning Ytor för sophantering och källsortering löses i byggnadernas bottenvåningar. Marklov Inom område betecknat med n gäller, i enlighet med 4 kap 15 PBL, utökad lovplikt för trädfällning av träd.

PLANBESKRIVNING 15 (29) Namn på gator och kvarter Namnförslag på de nya gång- och cykelvägarna, torgplatserna och parken finns ännu inte. KONSEKVENSER Miljöbedömning enligt miljöbalken Stadsbyggnadskontoret bedömer med vägledning av förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar att planförslaget inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan i den mening som avses i 6 kap 11 18 miljöbalken och i 4 kap 34 PBL. Behovet av miljöhänsyn vid genomförandet av detaljplanen belyses därför inte i en miljöbedömning enligt 6 kap miljöbalken. Program till detaljplan (upprättat 2011-03-07) har upprättats och varit föremål för samråd. I programmet har en behovsbedömning redovisats och följande ställningstagande gjorts: Platsen Planområdet innehåller en del markföroreningar och måste saneras innan ny bebyggelse uppförs. Planen Genomförande av planförslaget innebär en förtätning med hög exploateringsgrad i anslutning till stadskärnan vilket ligger i linje med såväl nationella som regionala och kommunala miljömål. Området avses anslutas till befintliga tekniska försörjningssystem. Viss kapacitetsförstärkning och viss ombyggnad av dessa kan komma att krävas. Påverkan Genomförande av planförslaget berör närområdet genom ökad exploatering, vilket innebär såväl negativa som positiva konsekvenser för boendemiljön. Bl.a. kommer ljud-, ljus- och trafikmiljön i området att förändras. Som helhet bedöms dock planförslaget ha en positiv påverkan på stadsbilden och miljön i området. Påverkan på yt- och grundvatten måste belysas vidare i det fortsatta planarbetet. Motiverat ställningstagande Genomförande av planförslaget innebär en förändring av framför allt närområdet som kommer att vara påtaglig. Som helhet bedöms förändringen vara positiv. Planförslaget innebär en stor exploatering i ett centrumnära läge vilket är förenligt med kommunala, regionala och nationella miljömål.

PLANBESKRIVNING 16 (29) Sanering av markföroreningar måste genomföras innan byggnation påbörjas. Eventuell påverkan på yt- och grundvattnet ska utredas under planarbetet. Länsstyrelsen har i sitt yttrande över detaljplanen delat stadsbyggnadskontorets bedömning. Mark, luft och vatten Luftföroreningar Miljökvalitetsnormerna för utomhusluft enligt 5 kap miljöbalken gäller för svaveldioxid, bly, kvävedioxid, kolmonoxid och partiklar (PM 10). Enligt miljöförvaltningens uppgifter överskrids inte miljökvalitetsnormerna inom Lunds kommun. Luftföroreningarna ligger inom godtagbara nivåer inom planområdet. Trafiktillskottet från den förändring som planförslaget bedöms inte förändra nivåerna för befintlig bebyggelse. Markradon Radonmätningar kommer att göras i det fortsatta planarbetet. Vid normalriskmark ska byggnader utföras radonskyddade. Vid högriskmark ska byggnader utföras radonsäkrade. (Normalriskmark 10-50 kbq/m 3 och högriskmark >50 kbq/m 3.) Markföroreningar I samband med en mark- och grundvattenundersökning som genomfördes under våren 2010 hittades både tungmetaller och oljeföroreningar, framförallt på fastighetens södra och västra del. Dessa föroreningar har även påträffats längs med Kastanjegatan, där träden står idag. I sydvästra hörnet av fastigheten har en oljeförorening i fri fas påträffats i grundvattnet. Risken är stor att den har spridit sig ut på Hardebergaspåret och ned till Råbykungen 2 och 3. Denna oljeförorening utreds ytterligare. Hur det ser ut på Råbykungens södra och östra del är okänt. Troligen finns även här förorenade fyllnadsmassor. Kommunen ansvarar för sanering av marken. Vatten Länsstyrelsen har framfört att redovisning av miljökvalitetsnormer för vatten i översiktplanen saknas. Kommunen har tillsatt en arbetsgrupp bestående av VA SYD, stadsbyggnadskontoret, tekniska förvaltningen samt miljöförvaltningen, som ska ta fram en dagvattenstrategi för att hantera frågan om dagvattenhantering inom kommunens ansvarsområde. Syftet är att få en dagvattenstrategi som fungerar som ett förvaltningsövergripande verktyg för att hantera ambitioner, mål, krav, förutsättningar och ansvarsfördelning. Dagvattenstrategin behandlar enkom dagvatten inom urbana områden.

PLANBESKRIVNING 17 (29) I ett klimat som är föränderligt krävs det ett robust miljö- och klimatanpassat system som kan hantera dagvattnet, därigenom kan man åstadkomma ökad livskvalitet och ett mer attraktivt Lund. I kommunen ses därför vattenfrågan som en helhet och ur ett övergripande perspektiv. Det är viktigt att åtgärderna som vidtas är av rätt karaktär och att de sätts in på rätt plats. Det som styr insatserna är dagvattnets föroreningsgrad och recipientens känslighet. Arbete med klassificering av de olika recipienternas känslighet görs parallellt med dagvattenstrategin. Planområdet ingår i avrinningsområdet för Höje å. Status för Höje å är god kemisk ytvattenstatus, men dålig ekologisk status som förväntas bli god först år 2027. Höje å är kraftigt belastad av höga flöden. Ett genomförande av planförslaget med den tillkommande trafiken anses inte bidra nämnvärt till ökad föroreningsbelastning. Genom att använda gröna tak och minimera hårdgjorda ytor till fördel för vegetation inom tomtmark kan dagvattnet fördröjas. Kvaliteten på recipient och grundvatten bedöms inte påverkas vid ett plangenomförande. Skuggning Den föreslagna bebyggelsens skuggning har studerats. Vårdagjämning 21 mars kl.10,12 och 16 samt sommarsolståndet 21 juni kl. 9, 12 och 16. Vårdagjämning kl 10, modell gjord av White Studierna visar att vid vårdagjämning skuggar den föreslagna bebyggelsen främst kvarteren inom planområdet fram till ca kl 16. På förmiddagen skuggas den innersta förskolegården av den högre byggnaden i kvarter tre och bostadsvolymer som är placerade ovanpå dagiset. Bebyggelsen längs med Södra vägen skuggar också sin gård. På vårdagjämningens

PLANBESKRIVNING 18 (29) eftermiddag, efter kl 15 skuggas hela torgplatsen framför gymnasiet och EOS av den höga byggnaden i kvarter tre. Även stora delar av parken skuggas efter kl 16. Efter kl 16 når skuggorna fastigheterna öster om Arkivgatan och fastigheten på hörnet Gylleholmsvägen-Arkivgatan. Vårdagjämning kl 12, modell gjord av White Vårdagjämning kl 16, modell gjord av White

PLANBESKRIVNING 19 (29) Vid midsommar kl nio skuggas den innersta förskolegården delvis av den högre byggnaden i kvarter 3 och av bostadsvolymerna placerade ovanpå förskolan. Delar av parken och torgplatsen framför gymnasiet skuggas vid kl fyra. Först kl sex når skuggorna fastigheterna öster om Arkivgatan. Midsommar kl 09, modell gjord av White Midsommar kl 12, modell gjord av White

PLANBESKRIVNING 20 (29) Midsommar kl 16, modell gjord av White Trafik Den tillkommande trafiken uppskattas till ca 900 fordon/dygn. De befintliga vägarna bedöms ha kapacitet att klara detta trafiktillskott. Hälsa och säkerhet Vägtrafikbuller Följande riktvärden för trafikbuller, enligt regeringens proposition 1996/97:53, ligger till grund för planeringen. bostäder, vård- och undervisningslokaler ekvivalentnivå ute frifältsvärde 55 dba inne 30 dba maxnivå ute frifältsvärde 70 dba ( vid uteplats) inne 45 dba ( nattetid ) kontor ekvivalentnivå inne 40 dba Enligt översiktliga beräkningar överskrids riktvärdena. Mot Arkivgatan ligger ekvivalentnivåerna på ca 58 dba och maxnivåerna på ca 78 dba, mot Kastanjegatan ligger ekvivalentnivåerna på ca 60 dba och maxnivåerna på ca 79 dba och mot Södra vägen ligger nivåerna på ca 64 dba och maxnivåerna på ca 78 dba. Bullerskyddande åtgärder måste vidtas. Då området ligger centralt och det föreslås en tät bebyggelse bör avsteg från Boverkets huvudregel i allmänna råden medges.

PLANBESKRIVNING 21 (29) Där ekvivalentnivån vid fasad överskrider 55 dba ska lägenheterna vara genomgående och minst hälften av bostadsrummen ska placeras mot tyst eller ljuddämpad sida (högst 50 dba). Enskilda uteplatser eller gemensam uteplats ska placeras i anslutning till bostad inom bullerskyddade områden. Mer detaljerade bullerberäkningar kommer att tas fram i det fortsatta planarbetet. Naturmiljö Naturmiljö och biologisk mångfald I planförslaget tas hänsyn till de befintliga träd som finns inom planområdet, plantering av nya träd krävs. Byggnadsfria gårdar ger förutsättningar för vegetation och biologisk mångfald inom kvarteret. Kulturmiljö Kulturhistoriskt intressant bebyggelse De byggnader som bedömts som kulturhistoriskt intressanta och föreslås bevaras har en placering som gör dem visuellt synliga från omgivande gator. En torgyta föreslås kring fd petroliumlagrets kontorbyggnad, vilket innebär att byggnaden synliggörs och kopplas till spåret på ett tydligt sätt. Verkstadsbyggnaden från 1963 föreslås rivas, vilket innebär att en representativ byggnad från sin tid försvinner i Lund. Stadsbild och stadssiluett Planförslaget innebär att områdets stadsbild kommer att förändras påtagligt. De nya kvarteren tar utgångspunkt i kvartersstrukturen norr om området och Lunds stadskärna. Förslaget tar också sin utgångspunkt i områdets kulturhistoriskt värdefulla miljöer och dess gröna värden. Planförslaget innebär en förändring av stadsiluetten. Den höga byggnaden i tio våningar som föreslås centralt i området, kommer ge ett avtryck i stadssiluetten. Byggnaden kommer att te sig lika hög som grannkvarterets fyra höga hus och utmärka sig i vyerna från Dalby och Staffanstorp. Arkeologi Den planerade exploateringen berör inga kända fornlämningar. Påträffas fornlämningar i samband med markarbeten ska dessa, i enlighet med 2 kap 10 kulturminneslagen, omedelbart avbrytas och Länsstyrelsen underrättas. Sociala konsekvenser Befolkning och service Förslaget innebär en förtätning av staden, vilket ökar underlag för stadens service Närservice som t.ex. Ica Sateliten direkt sydöst om planområdet

PLANBESKRIVNING 22 (29) påverkas särskilt. Förslaget möjliggör service inom planområdet. Den befintliga förskolan utökas med fyra avdelningar för att täcka tillkommande behov. Barnperspektivet Vid utarbetande av planförslaget har hänsyn till barns intressen, behov och situation i enlighet med barnkonventionen tagits. Förslaget innebär ett i princip bilfritt område med flera publika platser och stråk. Detta ökar barns möjlighet att röra sig fritt inom planområdet. Den befintliga grönskan sparas och en mindre park föreslås. Grönskan har stor betydelse för barns välbefinnande och utveckling. Förslaget innebär också att utrymme för förskola säkras i närområdet. Tillgänglighet Vid utarbetande av planförslaget har kravet på god tillgänglighet och användbarhet för funktionshindrade beaktats. Hur kraven på tillgänglighet i 8 kap 4 (byggnader) och 8 kap 9 PBL (tomter) i detalj kommer att tillgodoses avgörs i samband med byggnads- och markprojekteringen och därmed vid kommande bygglovprövning. Planförslaget innebär att tillgänglighetskraven enligt ovan kan uppfyllas. Placering av soprum preciseras inte i planen, utan hanteras i bygglovsskedet. Säkerhet och trygghet Bostadsbebyggelsens placering längs med gatorna innebär att fler männsior överblickar gaturummen. Entréerna mot gatan innebär att fler människor befolkar gaturummet. En tät och varierad bebyggelsestruktur med flera funktioner innebär att fler människor vistas i närområdet och under större delar av dygnet. Flera gång- och cykelvägar korsar planområdet vilket bidrar till en öppenhet och möjlighet till vägval. Detta bidrar till en ökad upplevd trygghet. GENOMFÖRANDE Organisatoriska och ekonomiska frågor Ansvarsfördelning Lunds kommun är markägare och huvudexploatör för den tillkommande bebyggelsen. Huvudmannaskap för allmänna platser Lunds kommun ska vara huvudman för allmänna platser inom planområdet. Avtal Preliminär markanvisning har skett för Veidekke AB samt för LKF AB med avsikt att genomföra bebyggelse inom kvarteret Råbykungen och kvarteret

PLANBESKRIVNING 23 (29) Stenkrossen. Markanvisningsavtal ska tecknas i anslutning till att detaljplanen antas. Genomförandekonsekvenser För att kunna genomföra en exploatering inom området måste: den befintliga fotbollsplanen flyttas. ett avtal mellan kommunen och fastighetsägaren för Råbykungen 2 upprättas. kultur- och fritidsförvaltningens verksamhet få ersättningslokaler. Genomförandetid Planen har en genomförandetid på 10 år från det datum den vinner laga kraft. Före genomförandetidens utgång får mot berörda fastighetsägares bestridande detaljplanen ändras eller upphävas endast om det är nödvändigt på grund av nya förhållanden av stor allmän vikt, vilka inte kunnat förutses vid planläggningen. Efter genomförandetidens utgång får planen ändras eller upphävas utan att rättigheter som uppkommit genom planen beaktas. (4 kap 40 PBL). Tekniska åtgärder Utbyggnad av allmänna anläggningar Planförslaget innebär att följande allmänna anläggningar nyanläggs/byggs om: Anläggande av ny park. Upprustning av Hardebergaspåret. Anläggande av nya gång- och cykelvägar. Anläggande av två nya torgplatser. Ombyggnad av samtliga omgivande gator. Nya ledningar för vatten- och avlopp, el m.m. Körbart bjälklag där källargarage ligger under allmän platsmark. Detta för att utryckningsfordon ska kunna ta sig fram. Ny brandvattenpost i Södra vägen, bekostas av VA-SYD Gemensamma tekniska anläggningar Fastighetsrättslig konsekvensbeskrivning Fastighetsbildning Detaljplaneförslaget berör fastigheterna Stenkrossen 2, Råbykungen 2-3, Lilla Råby 18:38, Innerstaden 2:1 och Galgevången 2:1. De delar av Stenkrossen 2 och Råbykungen 2-3 som inom detaljplanen är utlagd till allmänplatsmark ska tillföras någon av Lunds kommun ägda fastigheter, förslagsvis Innerstaden 2:1. Stenkrossen 2

PLANBESKRIVNING 24 (29) Från fastigheten frångår mark som i planen är utlagd till allmän platsmark Områden som frångår Stenkrossen 2, se figur 1 (park, gc-gata och gata) och 2 (gata, gc-gata och torg) i karta nedan. Fastigheten erhåller mark som i detaljplanen är utlagd till skola, centrumverksamhet och parkering. Område som tillförs Stenkrossen 2, se figur 8 (skola och parkering) och 12 (centrumverksamhet) i karta nedan. Råbykungen 2 Från fastigheten frångår mark som i planen är utlagd till allmän platsmark (torg och gata). Områden som frångår Råbykungen 2, se figur 3 (torg) och 4 (gata) i karta nedan. Resterande del av fastigheten ändras från handel och kontor till bostad/centrum/parkeringsändamål. Råbykungen 3 Från fastigheten frångår mark som i planen är utlagd till allmän platsmark (torg, gc-väg och gata). Områden som frångår Råbykungen 3, se figur 5, 6 och 7 i karta nedan. Fastigheten erhåller mark som i detaljplanen är utlagd till gymnasieskola, idrotts- och kulturändamål och parkering. Områden som tillförs Råbykungen 3, se figur 9, 10 och 11 i karta nedan. Lilla Råby 18:38 Från fastigheten frångår mark som i planen är utlagd till gymnasieskola, idrotts- och kulturändamål och parkering. Område som frångår Lilla Råby 18:38, se figur 11 i karta nedan. Innerstaden 2:1 Från fastigheten frångår mark som i planen är utlagd till skola, bostad, centrumverksamhet och parkering. Område som frångår Innerstaden 2:1, se figur 8, 9, 10, 12 och 13 i karta nedan. Fastigheten erhåller mark som i detaljplanen är utlagd till allmänplatsmark (torg, gc-gata, gata och park). Område som tillförs Innerstaden 2:1, se figur 1, 2, 3, 4, 5, 6 och 7 i karta nedan.

PLANBESKRIVNING 25 (29) Avstyckning Ny detaljplan medför att kvarteren Stenkrossen och Råbykungen ska delas in i lämpliga fastigheter/kvarter för skola, gymnasieskola, bostad, parkering, idrottsändamål och centrumverksamhet. Möjlighet finns att skapa tomt för område E (tekniska anläggningar) genom avstyckning från Stenkrossen 2. Inom kvarter där bebyggelse med blandad användning tillåts sker fastighetsbildning tredimensionellt. Tredimensionell fastighetsbildning Delar av kvarteren kommer att underbyggas med underjordiska parkeringshus. Det underjordiska garaget skulle kunna definieras som ett 3D-fastighetsutrymme alternativt bilda en egen 3D-fastighet genom avstyckning. De i detaljplanen allmänna gc-gatorna kommer likaledes delvis att underbyggas med underjordiska parkeringshus. Parkeringsutrymmet under gång- och cykelvägarna kan utgöra ett 3D-fastighetsutrymme till angränsande fastighet.

PLANBESKRIVNING 26 (29) En av de i detaljplanen allmänna gc-gatorna kommer delvis att överbyggas med byggnad för skola/bostäder/centrumändamål. Utrymmet för byggnaden över gång- och cykelvägen kan utgöra ett 3D-fastighetsutrymme till angränsande fastighet. Gemensamhetsanläggning Nya gemensamhetsanläggningar kan inrättas för underjordisk parkering om så är lämpligt. Ledningsrätt, rättigheter Ledningsrätten 1281K- 9540:B1351.1 berörs av detaljplaneförslaget. Om ledningar flyttas ska ledningsrätter omprövas. Råbykungen 2 och 3 är belastade av avtalsservitutet 12-IM3-40/381.1 Avtalsrättigheter som berörs av fastighetsbildning kan förordnas att fortsätta gälla vid fastighetsreglering. Servitutet 1281K-9295-C3118.1 (väg) bör upphävas. Fastighetsindelningsbestämmelser Fastighetsindelningsbestämmelser, ursprungligen fastställda som tomtindelningar med aktnummer 1281K-B844 upphör att gälla inom planområdet när detaljplanen vinner laga kraft. Ansökan om fastighetsbildning m m Det ankommer på Lunds kommun och berörda fastighetsägare att hos Lantmäterimyndigheten i Lund ansöka om erforderlig fastighetsbildning. FÖRUTSÄTTNINGAR Planområdet Geoteknik Grundundersökningar inklusive radonmätning ska utföras för projekten. Tidigare ställningstaganden Översiktsplan Enligt ÖPL-2010 är förtätning en viktig strategi för utvecklingen av staden för att hushålla med den goda jorden. Förtätning ska framförallt ske i strategiska lägen. Detaljplaner För området gäller detaljplaner L62, L204, L215 och L516. Genomförandetiden har gått ut för samtliga detaljplaner. Grönstruktur- och naturvårdsprogrammet Hardebergaspåret beskriv som ett viktigt grönstråk för Lunds invånare i Grönstruktur- och naturvårdsprogrammet för Lunds kommun. I programmet

PLANBESKRIVNING 27 (29) påpekas vikten av att ge spåret skydd med hjälp av detaljplan och att en långsiktlig strategi för spårets utformning utarbetas. Hardebergaspåret beskrivs som ett stråk med lummiga träd- och buskridåer på ömse sidor med öppningar som ger utsikt och med spåranknutna anläggningar och små parker längs dess sträckning. Den parkbristanalys som redovisas i programmet visar att planområdet saknar tillgång till såväl små som stora parkytor. Kvarteret Råbykungen ligger i anslutning till den täta staden. Idag har området en uppvuxen vacker grönska, framför allt genom de, för staden Lund, unika gatuträden men också genom vegetationen vid förskolan och längs Hardebergaspåret. Längs Gylleholmsgatan finns en rad med lönnar i fastighetsgränsen som ger gaturummet en vacker karaktär. Kastanjerna vid Spyken södra bildar en tung volym i gaturummet. Detta skapar en mycket speciell karaktär längs denna del av Kastanjegatan. Lönnarna längs Hyllegränd sluter gaturummet på ett fint sätt. På den nuvarande förskoletomten finns flera stora fristående träd, ett flertal av dessa är ekar. Dessa träd innebär en fantastisk uppvuxen miljö med parkkaraktär. Det mervärde som en uppvuxen närmiljö ger och den betydelse som träden har för klimatet har stor betydelse för närområdet. Hardebergaspåret är en viktig grön länk genom staden. Dess historiska förankring och dess funktion som länk vidare till övrig grön struktur är mycket betydelsefull. Kulturmiljö Historik Kvarteret Råbykungen Kvarteret ingick i de marker som tillhörde fastigheten Lilla Råby 9. Fastigheten ägdes 1816-64 av åboen Bengt Jönsson, och det var han som var Råbykungen. Vid ett arvskifte delades Lilla Råby och ett markområde omfattande bl.a. nuvarande kvarteret Råbykungen tillföll fanjunkare N A Sjölin. Vid Arkivgatan uppförde Sjölin ett hus åt sig själv medan resten av marken arrenderades ut till jordbruk. När staden förvärvade den södra delen av kvarteret 1953 anlades här ett upplag åt gatukontoret. 1970 köpte staden resterande del av kvarteret och upplät i samband med detta mark för ett gatukök vid Arkivgatan. När EOShallen, ritad av Karl Koistinen, uppfördes i början av 1990-talet flyttades gatuköket till nuvarande position. I samband med detta anlades fotbollsplanen och löparbanorna i kvarteret.

PLANBESKRIVNING 28 (29) Kvarteret Stenkrossen Även kvarteret Stenkrossen var förr en del av Lilla Råby 9. Staden köpte merparten av kvarteret i två omgångar 1907 och 1916. Hit förlades stadens materialgård, d.v.s. stadens upplag av grus, gatsten m.m. Med början 1915 uppfördes ett flertal byggnader kopplade till denna verksamhet. De första byggnaderna ritades av stadsarkitekt A B Jakobsson och gavs en enhetlig utformning med ljusa, spritputsade fasader. Under 1930-och 1940-talet uppfördes bl.a. en cyanvätekammare (kallad skäkteknäppen) och ett reservvattenverk efter ritningar av dåvarande stadsarkitekten John Anchert. 1963 uppfördes den stora verkstadsbyggnaden åt gatukontoret efter ritningar av Karl Koistinen och Bernt Nyberg. När gatukontoret flyttade sin verksamhet 1983 användes denna byggnad av bl.a. kommunens ungdomsarbetslag. 1988 revs flera av de äldre byggnaderna i kvarteret för att lämna plats åt provisoriska daghemspaviljonger. Dessa paviljonger står kvar idag och används av förskolan Arken. Verkstadsbyggnaden och de kvarvarande äldre byggnaderna används av gymnasieskolan Spyken. I kvarterets sydöstra hörn ingår en del av en tomt som tidigare hette Petroleumupplaget. Den köptes 1909 av Sydsvenska Petroleum AB som där uppförde en affärs- och bostadsbyggnad samt en lagerbyggnad. Tomten, som idag klyvs av Kastanjegatan, köptes av staden 1937. Det f.d. bostadshuset tillhör nu kvarteret Stenkrossen. Flera av byggnaderna i kvarteret har ett kulturhistoriskt värde. De beskrivs på följande sätt i Lunds bevaringsprogram Lund utanför vallarna del II. Kontorsbyggnad, byggnadsår: 1915, arkitekt: A B Jakobsson. Spritputsad byggnad i villastil, kalkad vitgul. Sadeltak med röda eternitplattor. Åt nordväst ett något lägre parti med valmat tak. Den höga skorstenen tillkom 1937 när en panncentral inreddes i källaren. En del äldre, grönmålade fönster- och dörrsnickerier. Även interiört en del äldre snickerier. I huset fanns kontor, förråd och samlingsrum för arbetarna. Garage och lagerhus, byggnadsår: 1924, arkitekt; John Anchert. Spritputsad länga, kalkad vitgul, med tegelklätt sadeltak. Slätputsade hörn med liten list upptill. Mittpå östfasaden en frontespis med hisslucka. På gavlarna garageportar. Även på östra långsidan fanns tidigare ett parti med fem garageportar som till större delen har satts igen. På taket en ventilationsskorsten i trä till den utsug som fanns över motorvältarnas platser. Ursprungliga, smårutade, grönmålade fönster. En större takkupa tillkom 1950 när en matsal inreddes på vinden. Petroleumupplaget, byggnadsår: 1911. Kvadratisk byggnad i rött maskinslaget tegel. Tegelklätt sadeltak. Murad gesims och antydda fönsterbänkar. Åt syd och väst mindre frontespiser, den västra med en hisslucka som bryter gesimsen. Symmetriskt placerade fönster, högre på bottenvåningen, varav ett har spröjsningen kvar. Äldre snickerier, målade grönblå. På bottenvåningen fanns ett rum för affärsrörelse och två magasinsrum och på övervåningen fanns en tvårumslägenhet.

PLANBESKRIVNING 29 (29) Verkstadsbyggnad, byggnadsår:1963, arkitekt: Karl Koistinen och Bernt Nyberg. L-formad byggnad med ändpartierna i två och mittpartiet i en våning. Gatufasader i grönmålade betongelement, medan större delen av gårdsfasaden är klädd med smal stående panel, laserad brunsvart. Flackt pappklätt sadeltak med bitvis kraftigt utskjutande takfot. Horisontella fönsterband. Service Skola, förskola och idrott Inom planområdet finns EOS-hallen, med intilliggande fotbollsplan och friidrottsanläggning som nyttjas av Spykens elever i undervisningen. Hallen används även för fritidsverksamhet. Huvudändamålet är dock som träningsoch tävlingsarena för basketklubben EOS. Fotbollsplanen nyttjas som parkering i samband med större evenemang i hallen. I området finns också förskolan Arken som innehåller sex avdelningar. Förskolan planeras att flytta till tillfälliga lokaler inom planområdet. HANDLINGAR Till detaljplanen finns följande handlingar: Plankarta med planbestämmelser och illustration Planbeskrivning (denna handling) Samrådsredogörelse program Medverkande I planarbetet har planarkitekt Henrik Nilsson, trafikplanerare Luminita Popescu, lantmätare Kristin Håkansson, exploateringschef Anita Wallin och planarkitekt Elin Karlsson medverkat. White har deltagit aktivt i planarbetet och tagit fram förslag till illustrationsplan. White har också tagit fram flygbilder som illustrerar de framtida kvarteren. STADSBYGGNADSKONTORET I LUND Ole Kasimir planchef Elin Karlsson planarkitekt