Gunilla Preisler, professor emerita Maria Midbøe, leg. psykolog

Gunilla Preisler, professor emerita Maria Midbøe, leg. psykolog

Deba%en om språkinlärning hos barn med cochleaimplantat

Deba%en om språkinlärning hos barn med cochleaimplantat Har handlat om

Deba%en om språkinlärning hos barn med cochleaimplantat Har handlat om Vilket språk ska barnen lära sig

Deba%en om språkinlärning hos barn med cochleaimplantat Har handlat om Vilket språk ska barnen lära sig Vissa förespråkar teckenspråk och talad svenska

Deba%en om språkinlärning hos barn med cochleaimplantat Har handlat om Vilket språk ska barnen lära sig Vissa förespråkar teckenspråk och talad svenska Andra förespråkar talad svenska och anser att man ska avvakta med teckenspråk, om det alls behövs

Det som förenar de olika synsä%en handlar främst om: Att språk utvecklas i samspel

Det som skiljer de olika synsä%en handlar främst om: Vad som bildar grunden för språkutveckling

Språkets grund i förspråkliga samspelsprocesser Det lilla barnet lär språk i samspel med sin vårdare

Språkets grund i förspråkliga samspelsprocesser Det lilla barnet lär språk i samspel med sin vårdare Processen startar tidigt i livet

Språkets grund i förspråkliga samspelsprocesser Det lilla barnet lär språk i samspel med sin vårdare Processen startar tidigt i livet Den tidiga kommunikationen sker via ögonkontakt, kroppskontakt, ansiktsuttryck, ljudyttringar, rörelser mm.

Hjärnans bästa näring Är lustfyllda leksituationer (Trevarthen, 2004)

Gester och handlingar är grunden @ll språket Språk är ett symbolsystem

Gester och handlingar är grunden @ll språket Språk är ett symbolsystem Språk kan produceras på många olika sätt

Gester och handlingar är grunden @ll språket Språk är ett symbolsystem Språk kan produceras på många olika sätt Kroppsrörelser motoriken och ljudproduktion hänger samman

Gester och handlingar är grunden @ll språket Språk är ett symbolsystem Språk kan produceras på många olika sätt Kroppsrörelser motoriken - och ljudproduktion hänger samman (Iversson, 2010) Gester och tecken stimulerar talspråksutvecklingen

Gester och handlingar är grunden @ll språket Språk är ett symbolsystem Språk kan produceras på många olika sätt Kroppsrörelser motoriken - och ljudproduktion hänger samman (Iversson, 2010) Gester och tecken stimulerar talspråksutvecklingen (se bl.a Capirci mfl, 1996; Acredolo mfl 2002 och Acredolo och Goodwyn, 2002)

Vuxnas förhållningssä% har betydelse för barnets språkutveckling

Bakgrund @ll min undersökning De första som fick CI som barn är nu tonåringar Tidigare studier har undersökt produktion och uppfattning av tal Delaktighet i språkliga och kulturella sammanhang formar vår identitet och självbild (Bergöö & Ewald, 2003)

Tonårsperioden Ökad självständighet Viktigt med delaktighet i kamratgruppen Formande av en identitet Mer komplicerat för ungdomar med en hörselnedsättning eftersom hänsyn måste tas till hörselnedsättningens betydelse för kommunikation, utbildning och relationer (Israelite et al, 2002)

SyFe och frågeställning Att undersöka om ungdomar med CI upplever sig vara delaktiga i det sociala samspelet, och i så fall, på vilket sätt. Hur kommunicerar ungdomar med CI? Vad gör ungdomarna för att underlätta kommunikationen och hur upplever de att det de gör fungerar? Vilka faktorer verkar underlätta respektive försvåra delaktighet?

Metod Intervjuer med sju ungdomar 16-19 år Operation 2-13 års ålder Hörsel före operation och kommunikation hos ungdomarna: Hörsel före CI Talad svenska Teckenspråk Talad svenska & teckenspråk Födda döva 0 1 3 Döva efter att ha utvecklat visst tal 1 0 2

Sä% a% kommunicera Variation mellan ungdomarna och beroende på sammanhang Tal Tecken som stöd till talet Tal och teckenspråk Teckenspråk

Faktorer som underlä%ade eller försvårade delak@ghet Strategier (tal) Egna: avläsa, koncentrera sig Involvera den andre: be om upprepningar, förklara Omgivningen Tal: ljudmiljö, antal personer i konversationen, attityder, veta sammanhang, hur någon talar, tolk Teckenspråk: andra kan teckenspråk, intresse från andra, teckenspråkiga miljöer Individen (motivation, identitet)

Upplevelse av delak@ghet - tal Variation: Missar sällan vad som sägs Endast möjligt under vissa förutsättningar Omöjligt Väljer att kommunicera på andra sätt Positiv känsla när hänger med Känsla av utanförskap

Jag blir så less på att hela tiden säga vad sa du, vad sa du? så jag känner att jag ger upp. Jag är så van vid sånt, jag är ju uppvuxen med släktmiddagar och så. Jag orkar inte försöka. Men också med mina hörande kompisar, jag menar släktingarna är ju äldre och jag behöver inte veta vad de pratar om. Men kompisarna är ju i min ålder och jag vill vara med dem, så där blir det väldigt jobbigt och jag känner mig väldigt mycket utanför

Upplevelse av delak@ghet - teckenspråk Kan teckenspråk en självklarhet att uppfatta allt Mer avslappnat umgänge Väljer teckenspråkiga vänner framför talande Hinder: Ungdomen själv kan inte teckenspråk Omgivningen kan inte/inte tillräckligt bra

Med teckenspråkiga kompisar är det ju mer så att jag kan prata fullt ut, vi kan diskutera saker, skämta och ha roligt

Upplevelse av delak@ghet - tvåspråkighet Höra och vara döv = valfrihet Höra och tala à mer delaktig i samhället Svenska och teckenspråk gynnar varandra Tillhöra två världar

Då kan jag ha ett språk som jag känner mig helt trygg i. Jag förstår allting i teckenspråk. Men om man bara kan teckenspråk så kan man ju inte kommunicera med den riktiga världen / / det är jättebra att jag kan göra det, även om det blir lite problem

Upplevelse av delak@ghet - tvåspråkighet Viktigt: CI gör inte att man bli hörande Tillgång till fungerande kommunikation i alla lägen Utan CI = döv

Om barnet badar eller om det sover så hör det ju inte. Om det vaknar mitt i natten och drömmer en mardröm och vaknar och skriker och föräldrarna kommer och då ska leta efter var CI t är? Nej, det blir ju ingen direkt kommunikation. Men om det kan teckenspråk så blir det ju mer tryggt

Diskussion Representativt urval? Stor spridning av erfarenheter Samtliga beskrev minst en kommunikationsform som välfungerande svensk modell eller en del erfarenheter som inte fångats upp? CI öppnar upp för tillgång till majoritetssamhället Begränsningar med CI Teckenspråk möjliggör säker kommunikation

Slutsatser Delaktighet beroende av: Bakgrundsfaktorer (operation, habilitering, tillgång till kommunikation) Funktionsförmåga (höra och se) Aktiviteter (kunna uttrycka och uppfatta tal/ teckenspråk) Omgivningen (bemötande, språkkompetens, lokaler, tjänster från samhället) Individfaktorer (motivation, social förmåga och identitet)

Vad visar andra studier? Barn med cochleaimplantat Kamraters tålamod viktigt Begränsningar i stora grupper Viktigt träffa andra barn med CI (Bat- Chava et al, 2001) Ungdomar med cochleaimplantat Kommunikation beroende av situation (Wheeler et al, 2007) Unga vuxna med hörselnedsättning, 25-35 år: Teckenspråk är en fördel framförallt i sociala situationer Tvåspråkighet öppnade upp för möjligheten att växla mellan hörseltekniska hjälpmedel och teckenspråkstolk (Ahlström & Svartholm, 1998)

Lösning för delaktighet?

Delak@ghet idag och i fram@den Våga se helheten: Vi hör olika i olika situationer Hörseln och teknikens begränsningar Har vi rätt till kommunikation och delaktighet? Lösning: olika verktyg för olika situationer Hur vi kommunicerar förändras genom livet Vikten av tillgängliga sammanhang Double up double win välj till, inte bort!

Tack! Kontakta oss: Maria Midbøe: maria.midboe@gmail.com Gunilla Preisler: gp@psychology.su.se

Referenser Acredolo, L. Goodwyn, S. & Gentieu, P. (2002). Baby signs for mealtime. ORT: HarperFestival. Acredolo, L. & Goodwyn, S. (2002). Baby Signs: How to talk to your baby before your baby can talk. New York: McGraw & Hill. Ahlström, M. & Svartholm, K. (1998). Barndomshörselskadades erfarenheter och upplevelser av tvåspråkighet. En pilotstudie. Forskning om teckenspråk XXI. Stockholms universitet: institutionen för lingvistik. Bat- Chava, Y. &Deignan, E. (2001). Peer relationship of children with cochlear implants. Journal of Deaf Studies Deaf Education 6, 186-99. Bergöö, K. & Ewald, A. (2003). Liv, identitet, kultur. Om utredningen Att lämna skolan med rak rygg och svenska som demokratiämne. Utbildning & Demokrati, 12, s 31-46 Capirci, O., Iverson, J.M., Pizzuto, E. & Volterra, V. (1996). Gestures and words during the transition to two- word speech. Journal of Child Language, 23, 645-673. Israelite, N., Ower, J. & Goldstein, G. (2002). Hard- of- hearing adolescents and identity construction: influences of school experiences, peers and teachers. Journal of Deaf Studies and Deaf Education, 7, 134-148

Referenser Iverson, I. (2010) Developing language in a developing body: the relationship between motor development and language development. Journal of Child Language, 37, 229-261. Midbøe, M. (2011). Upplevelse av delaktighet i det sociala samspelet hos ungdomar med cochleaimplantat [psykologexamensuppsats]. Stockholms universitet: Psykologiska institutionen. Trevarthen. C. (2004). How infants learn how to mean. In Tokoro and L. Steels (Red.), A learning zone of one s own (37-70). Amsterdam: IOS Press. Wheeler, A., Archbold, S., Gregory, S. & Skipp, A. (2007) Cochlear implants: the young people s perspective. Journal of Deaf Studies and Deaf Education, 12, 303-16.: