VARFÖR VÄLJA LIMOUSIN?



Relevanta dokument
VARFÖR VÄLJA LIMOUSIN?

SVENSKA LIMOUSINFÖRENINGENS ELITAUKTION PÅ KVIGOR

SVENSKA LIMOUSINFÖRENINGENS ELITAUKTION PÅ KVIGOR

Stamboksregler för NAB, omfattar raserna Aberdeen Angus, Blonde d Aquitaine, Charolais, Hereford, Highland Cattle, Limousin och Simmental

Förord. Tina Klang. Projektledare

Statistik från Danmark Källa: Dansk Kodkvaeg

Biffiga stutar ska ge kött av guldklass

Slaktkropparnas kvalitet i ekologisk uppfödning 2002

Nötköttsproduktion i Frankrike

Husdjursavel för långsiktiga behov. perspektiv. Jan-Åke Eriksson, Svensk Mjölk Nils Lundeheim, SLU

Av Carin Clason och Helena Stenberg

Ekologisk nötköttsuppfödning

KAP, Kött Avel Produktion.

INLEDNING HELENA STENBERG LENA WIDEBECK PRODUKTIONSNYCKELTAL FÖR DIKOR INLEDNING

Värdet av köttrassemin i mjölkbesättningar. Freddy Fikse Växa Sverige

Utfodringspraxis Uppsala sep Carin Clason CoA Ab

Slaktkropparnas kvalitet i ekologisk uppfödning 2005

Slaktutbyte något att räkna med?

VÄLJ RÄTT AVELSTJUR. Kan ge 125 miljoner kr extra / år till svenska dikoproducenter!?

Inbjudan till Individprövning 2012/2013 omgång 20

LRFs Statistikplattform. Nöt, gris och lamm

Lim-info. Bild från Sommarmöte. Svenska Limousinföreningens medlemstidning Nr Foto: Martin Bengtsson

Slaktmognadsbedömning. En enkel handledning

Tjur Djurägare Adress Postnr Postadress Telefon. EKERÖDSRASTENS AB, Martin, Linda Risberg EKERÖD HÖRBY

Inbjudan till Individprövning 2011/2012 omgång 19

Välj den gyllenbruna eliten!

Av Helena Stenberg, Taurus. Kan tunga köttraser nå höga tillväxter på grovfoderrika foderstater?

Lim-info. Elitauktion. Vi önskar Er alla en God Jul och ett Gott Nytt År! Svenska Limousinföreningens styrelse o Avelsråd /Carina

Ekonomi och Marknad september Gris, nöt och lamm

Börja med köttrasavel - viktigt att veta

LIMOUSIN 40 ÅR I SVERIGE

Lim-info. Svenska Limousinföreningens medlemstidning Nr Köttrasungdomslägret 2014

Lim-info. Bild från årsmöte på Strömvik Limousin. Svenska Limousinföreningens medlemstidning Nr Foto: Robert Lundström

Uppåt för nöt och gris i KRAV-slakten 2004

2012 Svensk Mjölk AB HANDLEDNING

Utfodring av rekryteringsdjur och köttdjur

Köttkvalitet vid nötköttsproduktion i. Jämtlands län

Provmjölkningsredovisning Besättningsuppgifter

Handlingsplan Nöt. För att öka svensk nötköttsproduktion

Regional balans för ekologiskt foder

Lim-info. Bild på nya semintjuren. Svenska Limousinföreningens medlemstidning Nr Foto: Viktor Pålsson

Optimal användning av köttrassemin i svenska mjölkkobesättningar

Grannen slår inte sin åker vad kan Länsstyrelsen göra?

Inbjudan till ELMIA Lantbruk Djur & Inomgård oktober 2013

Frågor och svar om tillämpningen av beteslagen

Resurseffektiv utfodring av dikor

Hur långt räcker vallproteinet till mjölkkor?

SKÖTSELPLAN FÖR ..ÄLGSKÖTSELOMRÅDE

Utfodringspraxis Mjölby nov Carin Clason Växa Halland

Sida 2 av

Produktionskostnadskalkyl. november 2014

svårare att jämföra med andra län som inte har fäbodar. Det behövs krafter för att klara av att hålla naturbetesmarker öppna i framtiden.

Fylla stallet med rätt djur och vid rätt tidpunkt. Djurhälso- och Utfodringskonferensen 2014 Linköping Kicki Markusson, Växa Sverige

Genomisk selektion -erfarenheter från mjölkkor -möjligheter för köttraser. Besöksdagen på Gunnarp Hans Stålhammar

Nationell och internationell avelsvärdering av raserna Charolais och Limousin i fem Europeiska länder

Handledning Indata via Webb. - Provmjölkning - Betäckningar - Semineringar - Vägningar, namn, mm.. Missbildningar

MANUAL FÖR SKAPANDE AV ÄLGSKÖTSELPLAN

Djuren skall vara leukos och BVD fria. Detta får du hjälp att upprätthålla om du

Gris, Nöt och Lamm i siffror En strukturrapport från LRF Kött

Djurmaterialets betydelse i ekologisk grisproduktion

Älgskötselplan område , Period

Lim-info ILC AFTER TOUR Sverige 2012

Ungdjurs tillväxt på Bete

1 Bevisets utskriftsdatum.

Klövar Köttrasdjur a

SMAKSTART VÄSTERNORRLAND

KÄLLUNDAGRISENS LIV SUGGOR PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS SUGGAN & GALTEN SUGGOR & SMÅGRISAR UPPFÖDNING AV SLAKTGRISAR MOBILE ORGANIC PIGGERY

Avelsindex för de svenska köttraserna

Priser på jordbruksprodukter mars 2015

Översyn av avelsmålet Avelsmål 2017

BASINSAMLING , Växjö. Grundinfo (NA=info saknas) Kön (M=tjur F=ko/kviga) Ålder enl M1 (orange=svår läst) Födelse år Taggantal Slaktvikt (kg)

FLER GRISAR, MER KÖTT, SPARAD TID, ÖKAD LÖNSAMHET TACK VARE... BÄTTRE GENETIK

Statistik över jaktresultatet inom PR Älgskötselområde.

Har storleken betydelse? FAKTA OCH LITE TANKAR AV EMMA CARLÉN

1 Bakgrund. Skånemejeriers ambition är att leverera djuromsorg i världsklass. Mår korna bra, blir också mjölken bra.

Kvalitet Tillväxt Balans. Danska grisars miljöpåverkan

Optimal slakttidpunkt på en mjölkrastjur

Ekonomi och Marknad april Gris, nöt och lamm

Internationella rapporten 2012

Hälsa och produktion hos mjölkrastjurar i liggbåsstall

Mineraler. och lite annat

Lim-info. Elmia 2013 Bäst i Ras, Champion Handjur. Svenska Limousinföreningens medlemstidning Nr Foto: Eva Bengtsson

Jordbruksinformation Starta eko. ungnöt

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping, tel: telefax:

Ekologisk djurproduktion

Praktiska undersökningar inom Lammlyftet. Katarina A Segerkvist och Annelie Carlsson, SLU Titti Strömne, Glada Fåret

Ekologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion

Älgstammen i Örnsköldsviks ÄFO Vintern 2014/2015

Kan mjölkkor äta bara grovfoder?

Grovfoder till ekologiska kor. Rätt grovfoder för bättre produktion

Gödkalv Mellankalv 2009

Skinkstyckning och osteokondrosbedömning - för en köttig och hållbar Hampshire

INTERNA REGLER FÖR SVENSKA ISLANDSHÄSTFÖRBUNDETS STIFTELSE FÖR AVEL

AUSTRALIAN KELPIE. Grupp 1

INLEDNING HELENA STENBERG LENA WIDEBECK PRODUKTIONSNYCKELTAL FÖR UNGNÖT INLEDNING

Slaktkropparnas kvalitet i ekologisk uppfödning 2003

Ekonomi och Marknad juni Gris, nöt och lamm

382 Conrads Rapido Vikt Födelse:

Europeiska unionens djurbidrag anvisningar för ansökan år EU:s bidrag för nötkreatur, bidrag för mjölkkor och får- och getbidrag

Förord. Förutom denna tryckta rapport finns rapporten på HS Konsult AB

Transkript:

VARFÖR VÄLJA LIMOUSIN? Limousin - Den gyllenbruna eliten Historia, egenskaper och utveckling Limousinrasen härstammar från det centralfranska höglandet, med staden Limoges som centrum i Limousindistriktet. Kännetecknande för rasen är den gyllenbruna färgen, en lång välmusklad rygg och en köttfull bakdel. Limousin är idag en utpräglad kött typ och har en utomordentlig slaktkroppskvalité med mycket kött i relation till ben i slaktkroppen. Limousin kalven är normalt mycket livskraftiga och kommer snabbt igång med att dia. Utmärkande är också god klöv- och benkvalité vilket gör rasen mycket hållbar. Redan 1698 skrevs följande om limousin Limousinoxar är allmänt kända och uppskattade både som arbetsdjur och köttdjur. Under 1850-talet gjorde limousin stort intryck då de ständigt var bland vinnarna på köttdjurs utställningar i Frankrike. Även på de första slaktdjurs utställningar som hölls i Poissy, nära Paris var limousin bland vinnarna. Ryktet om limousin som köttdjur var därmed fastlagt och än idag räknas limousin som slaktarens djur i Frankrike. November 1886 öppnades den första stamboken för Limousin i Frankrike. 1970 importerades de första Limousindjuren till Sverige. Tillväxt- och storleksmässigt intar Limousin en medelnivå i förhållande till de andra köttraserna. Utmärkande egenskaper för rasen är lätta (Limousinkon har, enl. KAP, flest levandefödda kalvar av samtliga köttraser i Sverige), högt foderutnyttjande, (resultat från individprövningarna i våra nordiska grannländer visar att rasen har bäst tillväxt, i förhållande till foderintag), högt slaktutbyte (Enl. undersökningar vid SLU, samt i KAP så ger rasen högst utdelning i slakten, såväl i korsnings- som renrasig produktion). Limousin är idag en av världens mest expanderande köttras och störst eller näst största ras i många europeiska länder tack vare dessa egenskaper. Antal i KAP var 1997-768 st och 2012 1359 st. Rasen finns sprid över hela landet, dock mer koncentrat till Götaland. Svenska Limousinföreningen har 2012, 95 huvudmedlemmar. Svenska Limousinföreningen Ordförande: Martin Bengtsson, tel 070-318 13 15, e-post: martin.bengtsson@gossarp.se www.limousin-se.info

Genomsnittligt kvalitetsutfall för djur slaktade år 2012 UNGTJUR ras slaktvikt, kg klass fett slaktålder, mån Limousin 1483 359,4 10,6 6,4 17,5 Blonde 330 377,0 11,1 5,2 16,0 Charolais 8189 348,9 8,8 6,2 16,6 Simmental 5447 344,0 8,1 6,4 16,8 Angus 2032 316,4 7,4 7,3 17,5 Hereford 6753 311,2 7,5 6,9 18,1 Highland Cattle 394 198,5 4,4 5,1 23,4 KVIGA ras slaktvikt, kg klass fett slaktålder, mån Limousin 1090 296,0 8,3 7,8 24,1 Blonde 214 321,0 9,2 6,4 23,7 Charolais 5802 301,8 7,4 7,9 23,7 Angus 1140 268,5 6,1 9,4 24,5 Simmental 3021 294,8 6,7 8,0 24,1 Hereford 4598 274,9 5,9 9,5 26,0 Highland Cattle 437 179,7 4,2 7,2 32,4 KO ras slaktvikt, kg klass fett slaktålder, mån Limousin 680 359,9 7,6 8,4 93,8 Blonde 118 402,9 8,1 7,6 103,5 Charolais 4260 381,2 7,0 8,5 92,4 Angus 899 330,8 5,7 10,6 81,4 Simmental 2367 351,0 6,1 7,8 84,7 Hereford 3526 344,2 5,6 10,7 86,9 Highland Cattle 834 232,0 4,5 8,6 104,4 Källa: TAURUS Lathund för Klass/fett 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 P- P P+ O- O O+ R- R R+ U- U U+ E- E E+ 1-1 1+ 2-2 2+ 3-3 3+ 4-4 4+ 5-5 5+

Kalvningsstatistik i KAP på Limousin och övriga köttraser. Källa: Svensk mjölk Resultat i för Kor, 1/9-11 - 31/8-12 Ras Totalt Totalt kalvar % svåra % dödfödda % sen döda Tot döda kalvar % LIMOUSIN 1359 1368 0,3 2,3 2,7 5,0 ANGUS 1160 1165 0,9 3,3 2,6 5,9 BLONDE 280 283 0,4 2,2 3,5 5,7 CHAROLAIS 4830 4950 0,6 2,9 3,0 5,9 HEREFORD 3124 3130 0,8 3,1 1,7 4,8 SIMMENTAL 2240 2270 1,2 3,0 3,0 6,0 Resultat för kvigor, 1/9-11 - 31/8-12 Ras % svåra % dödfödda % sen döda Tot döda kalvar % LIMOUSIN 4,0 5,2 4,5 9,7 ANGUS 4,7 3,6 3,3 6,9 BLONDE 3,7 3,6 1,9 5,5 CHAROLAIS 4,8 6,7 3,6 10,3 HEREFORD 4,1 6,1 2,8 8,9 SIMMENTAL 2,6 4,7 2,9 7,6 Ras Antal 2009 i KAP Antal 2010 i KAP Antal 2012 i KAP LIMOUSIN 1423 1513 1359 ANGUS 1078 1072 1160 BLONDE 330 305 280 CHAROLAIS 5761 5384 4830 HIGHLAND CATTLE 910 847 674 HEREFORD 3474 3406 3124 SIMMENTAL 2629 2608 2240 LIMOUSINUPPFÖDARE HAR LÄGRE FODERKOSTNAD Tjurar Mjölkras Simmental Hereford Limousin Daglig: Foderblandn 10,7 kg 11,6 kg 10,5 kg 7,5 kg Foderförbrukn 7,8 f.e 8,5 f.e 7,7 f.e 5,5 f.e Tillväxt 1212 g 1392 g 1266 g 1096 g F.e/kg tillväxt 6,4 f.e 6,1 f.e 6,1 f.e 5,0 f.e Resultat från danska försök under åren -91, -93 och -95 av djurens foderupptagande och tillväxt från 7 mån till 13 mån.

AVELSMÅL FÖR LIMOUSIN - En levande kalv per ko och år. Här är det viktigt att beakta fertilitet, lätta och kalvningsförlopp. Fertiliteten hos både han och hondjur är det mest fundamentala i hela avelsarbetet. Limousinens lätta och lätta kalvningsförlopp är ett av rasens viktiga kännetecken som måste bevaras. Den genomsnittliga födelsevikten på 41 kg för kvigkalvar och 43 kg för tjurkalvar bör ej höjas. Hjälpmedel: KAP, BLUP, kåring (exteriör bedömning) samt mätning av bäckenet på kor. - Hållbara djur. Limousindjuren skall ha en funktionell och hållbar exteriör. En rak, bred, stark rygg samt välställda ben och klövar är ett gott kännetecken för Limousin. - Lynne. Frågan om lynnet hos Limousin måste beaktas så att vi enbart bedriver avel på djur med gott lynne. - Mjölkmängd. Mjölkmängden och därmed Limousinkons produktion speglas i kalvens avvänjningsvikt. Mjölkmängden bör öka hos Limousinkorna. Kan vi producera en tyngre kalv, högre 200- dagarsvikt, på samma mängd foder, bete, är det en stor ekonomisk vinst. Hjälpmedel: KAP och BLUP. - Tillväxt. En högre tillväxt mellan avvänjning och slakt är önskvärd. Tillväxten som vi önskar höja är nettotillväxten d.v.s. köttillväxten och inte bara bruttotillväxten då inkluderat ben, putsfett och senor. Hjälpmedel: BLUP. - Foderförbrukning. Limousin har och skall bibehålla lägst foderförbrukning per kilo tillväxt i jämförelse med övriga köttraser. Hjälpmedel: Hänsyn skall tas vid import av sperma och embryo från länder där fodereffektivitet registreras. - Slaktkropp, styckningsutbyte samt köttkvalitet. Slaktkroppens form, fettklass och slaktmognad har hög prioritet. Slakttjurarna i avelsbesättningar bör till minst 50 % hamna i formklass E. Kvigorna i avelsbesättningarna bör hamna i formklass R till U. Fettklassen för både tjurar och kvigor bör hamna mellan 2+ och 3+. Limousinslaktkroppens höga slaktutbyte, styckningsutbyte samt goda köttkvalitet måste bevaras. Hjälpmedel: slaktdata. - Färg. Färgen skall vara gyllenbrun med tydliga avgränsningar till ljusare partier runt mule, ögon, nedersta delen på benen och insidan av låren. - Storlekstyp. Tjurar vid ett års ålder bör ha storlekstypen 6,5 till 7,5. Det motsvarar 130 till 135 cm korshöjd. Vuxna tjurar bör ha en korshöjd på 150 till 157 cm. Hondjur vid ett års ålder bör ha en storlekstyp på 6,0 till 7,0. Hjälpmedel: KAP. Avelsrådet

Limousinkött Svenska Limousinföreningen säljer medlemmarnas slaktdjur till butiker och restauranger. Med uppfödar- och klassningsinformation i butikerna är det ett mycket uppskattat koncept av kunderna. Fader till slaktade djur SKALL vara stambokförd Limousintjur. Detta ger medlemmarna mellan 3 4,50 kr mer per kg kött i Limousintillägg för ungnöt, beroende på tillgången ungdjur över säsongen. Mellankalv betalas med 8 kr/kg i Limousintillägg. För kor är Limousintillägget 1,50 kr/kg utöver gällande notering för Ko. (inget Limousintillägg för ungko). Mellankalv är godkänd för vårt koncept från 1:a generationskorsning, övriga djur från 3:e generation, 87,5 % Limousin. Vi förmedlar även livdjur som är passande för vidareuppfödning till Limousinkött. Kraven på vikter och klass för fullt Limousintillägg för ungnöt är 275 kg till 414,9 kg köttklass R+ till E+, fettklass 2+ till 4-. Kor ska klassas som Ko och ha en slaktvikt över 375 kg och formklass R+ till E, fettklass 3 till 4 för att få Limousintilllägg. Djuren slaktas på de flesta slakterier. Vi har en egen notering och avräknar alla djur via Limousinkött. Svenska Limousinföreningens Köttmedlemsavgift är för 2013 500 kr. För mer information tag kontakt med Köttansvariga, Håkan Bengtsson, tel. 042 34 64 34, 070-566 26 21 eller Peter Pettersson, tel. 0340 433 69

Rekommenderade semintjurar - Kalvningsstatistik Februari 2013 KALVNINGSSVÅRIGHETER Svåra Dödfödslar Stbnr Tjc Kod Namn Kor Kvigor Kor Kvigor 81778 3 7308 IVRIG 112 114 106 110 H 82421 3 7312 NIKOLAUS 102 105 103 105 H 83276 3 7319 VIVALDI 100 99 105 106 H 84243 3 7324 GÖSTA Ungtjur saknar statistik H November 2012 BLUP Föd M Föd D 200 M 200 D 365 D Total 81778 3 7308 IVRIG 113 81 101 97 95 96 82421 3 7312 NIKOLAUS 102 97 117 97 124 112 83276 3 7319 VIVALDI 97 82 84 104 109 107 84243 3 7324 GÖSTA 97 103 95 111 114 113 Kalv Kalv Formklass tillv. Slakt Fett NYA AVELSVÄRDEN M D 81778 3 7308 IVRIG 97 115 94 102 101 82421 3 7312 NIKOLAUS 112 106 120 94 109 83276 3 7319 VIVALDI 110 115 111 95 99 84243 3 7324 GÖSTA 116 104 110 99 113 AVELSINDEX AIX MIX PIX FIX 81778 3 7308 IVRIG +4 99 98 115 82421 3 7312 NIKOLAUS +22 123 114 106 83276 3 7319 VIVALDI +2 89 101 115 84243 3 7324 GÖSTA +10 100 111 105 7319 VIVALDI 7324 GÖSTA Köttrastillägg för livkalv med stambokförd fader källa: SLS Ras HER & ANG BLO & SIM CHA & LIM Tjur 550 kr 700 kr 750 kr Kviga 100 kr 350 kr 500 kr