It s all about bra Arbetsmiljö

Relevanta dokument
Jennie Karlsson arbetsmiljöinspektör Arbetsmiljöverket, region öst

Arbetsmiljöinformation för Förtroendevalda. En snabbkurs

Systematiskt arbetsmiljöarbete grunden för ett hållbart arbetsliv. Jennie Karlsson, arbetsmiljöinspektör Arbetsmiljöverket, Region Öst

CHECKLISTA för systematiskt, organisatoriskt och socialt arbetsmiljöarbete (OSA)

Ny AFS. Organisatorisk och social arbetsmiljö

Arbetsmiljöverket. Jennie Karlsson, arbetsmiljöinspektör

Lagar och avtal inom arbetsmiljö- och samverkansområdet

Arbetsmiljöverket Nya föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö

Naturlig del i verksamheten, medverkan, arbetsmiljöpolicy och rutiner

Systematiskt arbetsmiljöarbete Fortsättningskurs

ENKÄT OM PSYKOSOCIAL ARBETSMILJÖ

SAM vid uthyrning av

Arbetsmiljöpolicy för Vingåkers kommun

SAM+OSA= BRA ARBETSMILJÖ. En LATHUND för hur man inkluderar organisatoriska och sociala perspektiv i det systematiska arbetsmiljöarbetet

Att köpa arbetsmiljö- och hälsotjänster Fördjupning

SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE FÖR FRIDHEMS FOLKHÖGSKOLA SVALÖV

Arbetsmiljöns rättsliga reglering. Staffan Ingmanson

Det finns många skäl, men här är några: 1. För att arbetsmiljön påverkar hälsan och välbefinnandet. 4. För att det är ett lagstadgat krav.

Grundläggande arbetsmiljö Systematiskt arbetsmiljöarbete Klicka här för att ändra format. Klicka här för att ändra format på

Klicka här för att ändra format. arbetsmiljöarbete

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Jennie Karlsson arbetsmiljöinspektör Arbetsmiljöverket, region öst

Ansvaret för arbetsmiljön

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Arbetsrelaterad stress och riskbedömning. En europeisk kampanj om riskbedömning

Arbetsmiljöplan Folkhälsonämnden. Diarienummer: FHN Fastställd av: Folkhälsonämnden Revideras: november 2016

Arbetsmiljöutbildningar. Omfattning, pris och anmälan: Innehållsförteckning. för alla med uppdrag inom arbetsmiljöområdet

Arbetsmiljölagstiftningens krav på arbetsgivare och arbetstagare.

Arbetsmiljöplan 2016 kommunledningsförvaltningen

RUTINER OCH METODER FÖR ÅTGÄRDER MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING OCH SEXUELLA TRAKASSERIER

Riktlinjer för kooperativet Hand i hands arbetsmiljöarbete

PREVENTS MATERIAL. Se samlingssida Organisatorisk och social arbetsmiljö

Förslag för en bättre arbetsmiljö och ett friskare arbetsliv

Inledning 1(16) Svarsdatum Lise Donovan ARBETSMILJLÖVERKET STOCKHOLM 2011/

ARBETSMILJÖPLAN RIKTLINJER FÖR DET SYSTEMATISKA ARBETSMILJÖARBETET BARN OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN

Med kränkande särbehandling

Svensk författningssamling

Uppföljning av jämställdhets- och mångfaldsplan

Yttrande till förvaltningsrätten i Stockholm angående utdömande av vite

Arbetsmiljökurser i LOs kunskapssystem 2015 ( )

Samverkan HÖGSKOLAN DALARNA 1(7)

IF Metalls 5 arbetsmiljöutmaningar

Rapport. Arbete med arbetsmiljön på sysselsättningsenheten Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Finspångs kommun

Gemensam rehabiliteringsprocess i Stockholms stad

Systematiskt arbetsmiljöarbete vid Kalix Folkhögskola

SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE GRUNDUTBILDNING

Checklista och åtgärdsplan för ridskolor

Våra utbildningar våren 2016

Kommentarer och riktlinjer för tillämpning av Håbo kommuns samverkansavtal

Vila Sjukskrivning tills tillfrisknande påbörjats Lättare anpassade insatser Samordningsmöten med FH,FK,A-giv, fack.

Jobbet och lagarna. Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Organisatorisk och social arbetsmiljö AFS 2015:4. LOs vägledning

DET HÄR GÄLLER FÖR ARBETSGIVARE OCH ARBETSTAGARE

Arbetsmiljöpolicy. med tillhörande uppgiftsfördelning av arbetsmiljöuppgifter

Arbetsmiljöbarometern

Ängelholms kommun accepterar inte att någon inom den kommunala verksamheten utsätts för våld eller hot om våld i sin arbetsmiljö.

118 Dnr 234/16. Uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet - SAM 2015

Arbetsmiljöberättelse för område Vård och omsorg. År Maria Ottosson Lundström. Dnr:

Uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Barn- och ungdomsförvaltningen 2018

SAMSAM 1a1 05 Arbete.notebook November 17, arbete och pengar. Varför arbetar vi?

Apotekets uppförandekod för ett hållbart företagande

Regel för det systematiska arbetsmiljöarbetet vid Umeå universitet

Systematiskt arbetsmiljöarbete

KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING

Vad innebär aktiva åtgärder mot diskriminering?

Frågorna utgår från AFS grundpaket som är aktuella för samtliga arbetsplatser i Region Kronoberg.

Revisionsrapport Granskning av kommunens företagshälsovård. Krokoms kommun

Partsgemensamt dokument om tillämpning av Partihandelsavtalet 5 Inhyrd arbetskraft

Policy samt handlingsplan mot diskriminering och kränkande särbehandling

Södertörns brandförsvarsförbund. Mål och policy för systematiskt arbetsmiljöarbete vid

Hur kan arbetsmiljön bli bättre för både kvinnor och män?

Arbetsmiljöpolicy. Institutionen för medicin, Karolinska Huddinge

LOKALT SAMVERKANSAVTAL I VILHELMINA KOMMUN

Lilla guiden till. arbetsmiljö lagstiftningen

Eksjö kommun. Granskning av systematiska arbetsmiljöarbetet. Revisionsrapport. KPMG AB Lars Jönsson

RIKTLINJER VID VÅLD OCH HOT OM VÅLD I ARBETSLIVET

Diskriminering. Nationell policy och riktlinjer. trakasserier, kränkande särbehandling

Krisstöd och förebyggande åtgärder

Kan preventiva insatser på arbetsplatser vara lönsamt för organisationer? 1 av 10 anställda har nedsatt arbetsförmåga

Reviderad

LOKALT SAMVERKANSAVTAL FÖR VARBERGS KOMMUN

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Systematiskt arbetsmiljöarbete

Samverkansavtal Uppsala Kommun

Berg och Grus Oskarhamn 19 maj 2011

Arbetsmiljöarbetet i praktiken SAM + OSA

Falköpings kommun. Jämställdhetsplan. Personalavdelningen

Examination. Tentamen (6 hp) Projekt (1.5 hp) Projekt. Föreläsning Teori Tenta. Seminarium Teori. 10 december 2014.

SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE PÅ NYVÅNGSKOLAN

ANVISNINGAR OCH ÅTGÄRDER VID HOT- OCH VÅLDSSITUATIONER VID ÖREBRO UNIVERSITET

SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE

Arbetsmiljöplan för Bollebygds kommun

Två år med AFS 2015:4, Organisatorisk och social arbetsmiljö

Samverkan, hälsa och arbetsmiljö i Jönköpings kommun

Samverkansavtal för fastighetsbranschen samt avtal om arbetsmiljö, likabehandling och kompetensutveckling

Checklista för undersökning av assistansmiljön 2015 Personlig assistans

Organisatorisk och social arbetsmiljö

STs Temperaturmätare 2015

hälsa, vård och omsorg

Bevakningsbranschen. En tillsynsinsats genomförd av Arbetsmiljöverket avdelning Nord under 2012 och 2013

Organisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö

Transkript:

Jennie Karlsson Arbetsmiljöinspektör Arbetsmiljöverket, region Öst jennie.karlsson@av.se It s all about bra Arbetsmiljö 1

Arbetsmiljöarbete Därför att verksamheter består av människor: arbetstagarna som den viktigaste resursen Är lagstadgat, smart och lönsamt, ur alla perspektiv: människor som mår dåligt producerar dåligt Är mer än att förebygga allvarliga olyckor: handlar om långsiktigt underhåll av mänskliga resurser Att bygga verksamheter anpassade till mänskliga förutsättningar Förutsätter att arbetsmiljö finns med i alla verksamhetens processer: fokus på HUR arbetet / tjänsten ska göras, på ett säkert o hållbart sätt Bygger på att chefer och arbetsledare har arbetsmiljökunskaper och att skyddsombud och arbetstagare får medverka 2

Arbetsmiljöverket (AV) Statlig myndighet, GD Erna Zelmin-Ekenhem Förr: Arbetarskyddsstyrelsen och Yrkesinspektionen Nu: Arbetsmiljöverket, fem regioner, ny organisation Ram: ca 570 anställda (varav ca 235 inspektörer)* Inspektion, statistik, samverkan, EU, information, publikationer Beslutar, ger ut och har tillsyn över arbetsmiljöföreskrifterna (AFS:er) *Jmfr 370 000 arbetsställen, ca 90 000 skyddsombud 3

Arbetsmiljölag och AFS:er Arbetsgivarens ansvar, den som leder / fördelar Ibland dubbelt ansvar: tex uthyrare / inhyrare Arbetsmiljölagen är en ramlag AML AMF Gäller alla, får aldrig avtalas / ersättas Är jämställd med annan lag får inte bort- eller nedprioriteras AFS om SAM Omfattar alla arbetstagare, även sysselsatta tex tillfälliga, inhyrda, åtgärdsstöd, prao AFS AFS AFS Föreskrifterna (AFS:er) reglerar detaljerna AFS:erna gäller som lag: finns ca 100 st Sök och läs på www.av.se 4

Arbetsmiljön Alla förhållanden: fysiska o psykiska Arbetsmiljölagen AFS:erna Skyddsombud Tillsyn: 6 kap AML Arbetsmiljöverket Arbetstiden Ex övertid, jour, vila, natt, scheman Arbetstidslagen Kan ersättas av ett kollektivavtal Facklig ombudsman Tillsyn: Parterna (vid avtal) AV om avtal saknas Arbetsrätten Tex anställning, lön, rättigheter, placering LAS, MBL, lön, semester, studier, föräldraledig, diskriminering Facklig ombudsman Tillsyn: Parterna 5

Huvudrollerna Arbetsgivare: köper arbetskraft (inte personer) Rätt att leda o fördela arbete: skyldig att säkerställa sunt o säkert Att använda arbetskraft hållbart, enligt lagar o avtal Ska fördela arbetsmiljöuppgifterna ned i verksamheterna HR: arbetsgivarens stödfunktion, kunskaper och rutiner Chef, arbetsledare: företräder arbetsgivaren, leder, fördelar, säkerställer och följer upp i praktiken Arbetstagare: utför arbete för arbetsgivaren, enligt avtal Skyddsombud: arbetstagarens företrädare arbetsmiljöfrågor Fackligt ombud: arbetstagarens företrädare arbetstid o arbetsrätt 6

Arbetsgivaren har alltid arbetsmiljöansvar Sätta mål o fördela uppgifter o resurser så att målen kan nås Gäller alla platser där arbetet utförs, alla som sysselsätts Ansvar kan inte fördelas vidare: bara arbetsmiljöuppgifter Skyldig att undersöka, bedöma, åtgärda alla förhållanden: tex ha koll på arbetstid och arbetsbelastning (oavsett särskilda avtal: AFS 2001:1 SAM gäller) Ibland har fler än arbetsgivaren ansvar, exempelvis: Den som hyr in arbetskraft Den som råder över arbetsställe (samordningsansvar) Inom bygg- och anläggning finns särskilda regler Se AV:s bok H432 om inhyrning o tillfälliga arbetsplatser som gratis pdf på www.av.se 7

Samverkan (6 kap AML, parternas kapitel) Arbetsgivaren har skyldighet att informera och samverka med skyddsombud i arbetsmiljöfrågor, redan i planeringsfasen: tex riskbedömning inför förändringar i verksamheten Skyddsombud får inte hindras Avsteg drivs arbetsrättsligt, av facket Medverkan (4-5 AFS 2001:1 systematiskt arbetsmiljöarbete) Arbetsgivaren ska ge arbetstagarna och skyddsombuden möjlighet att medverka i det löpande arbetsmiljöarbetet Tydliga rutiner för medverkan och återkoppling, tex riskbedömning, APT, tillbudsrapportering, handlingsplaner Avsteg kan påtalas av skyddsombud, prövas av Arbetsmiljöverket 8

Skyddsombuds framställan om AV:s prövning (6:6a AML) När arbetsgivaren inte efterlever AML (gäller ej kap 6) eller AFS kan SO vända sig skriftligt till arbetsgivaren och begära åtgärd Arbetsgivaren ska bekräfta begäran och få tid att åtgärda / svara Om svar inte ges eller inte är tillfredsställande, gör SO en framställan till AV som prövar arbetsmiljöfrågan Gäller även inhyrda och utomstående arbetstagare (se 3:12 AML) Skyddsombudsstopp (6:7 AML) SO kan även avbryta farligt arbete eller riskfyllt ensamarbete Gäller inhyrda, men inte utomstående arbetstagare (se 3:12 AML) 9

Arbetsmiljö togs bort som obligatorisk ämne på högskolor / universitet 1990: sämre kunskaper om arbetsmiljölags=>ning i arbetslivet Yngre chefer saknar arbetsmiljökunskaper * Tydliga ohälsotrender i Sverige: arbetsrelaterade sjukdomar och skador ökar Nödvändigt ah känna =ll grunderna i svensk lags=>ning för ah kunna =llämpa interna=onella managementmodeller i svenska organisa=oner * Morgondagens chefer saknar utbildning om arbetsmiljö, Jörgen Eklund, KTH

Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 SAM = ett ledningssystem för arbetsmiljö 1. Kunskaper och uppgiftsfördelning Alla chefer och arbetsledare ska få aktuella kunskaper om AML och AFS:ar: risker och förebyggande åtgärder (6 ) Fördelningen av arbetsmiljöuppgifter ska dokumenteras: Vad ska göras, av vem, hur, när, vem följer upp? (5-6 ) 2. Medverkan Arbetstagare o skyddsombud ska få möjlighet att medverka (4 ) 3. Rutiner Arbetsmiljö ska ingå i alla verksamhetens processer (3,5 ) Sunt, säkert och hållbart: HUR i alla steg (8-10 ) Undersöka och bedöma både fysiska och psykosociala risker (8 ) 11

Riskbedömning inför förändring Inför alla förändringar som påverkar arbete: hur genomföra detta? Arbetstagarperspektivet: sunt, säkert, hållbart (8 AFS 2001:1) Undersöka + bedöma tillsammans med skyddsombud: Vilka risker kan uppstå, kort och lång sikt? Dokumentera Åtgärdsplan i medverkan, skyddsombud. Dokumentera Ska vara genomfört innan förändringen sjösätts i praktiken Målet att planera så bra och realistiskt som möjligt: gynnar alla, tydligt tillvägagångssätt Verktyg, tex ADI 575, se www.av.se 12

Energiförbrukning Buller, fysiskt tungt, skiftgång, nattarbete Krävande relationer, sociala kontakter, kontaktyrken Tidspress, hög belastning, mycket och långvarigt, samtidigt Omorganisationer, otydliga roller, avsaknad av arbetsledning Svåra beslut, komplexa uppgifter, ansvar / utsatthet Extern risk för hot och våld, eller interna konflikter / trakasserier + + + + + + Individuella förutsättningar i hård/mjukvara, livssituation, erfarenhet = mänsklig energiförbrukning Arbetsmiljöverkets bok SAM mot stress, H351 på www.av.se 13

Planera arbetet mänskligt Arbetsmiljölagen (2 kap 1 ) Arbetet ska anpassas till människan Systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1) Arbetsmiljöarbete = att bygga verksamhet där människor mår bra Generellt och förebyggande: människovänliga organisationer Arbetsanpassning (AFS 1994:1) Anpassning = att anpassa arbetsförhållandena till arbetstagaren Individuellt och förebyggande, för att undvika skada eller sjukdom Utifrån individens förutsättningar: behöver inte vara arbetsorsakat Rehabilitering (AFS 1994:1) Rehabilitering = syfte att hjälpa den som har drabbats av sjukdom att återfå sin arbetsförmåga och förutsättning att försörja sig 14

Arbetsskador 2013 35 dödsolyckor + 13 (41 + 11 2014) Ca 800 arbetsrelaterade dödsfall per år (cancer, hjärt- o lungsjuka) 12 000 anmälda allvarliga olyckor och allvarliga tillbud 103 000 anmälda arbetsolyckor och arbetssjukdomar (+11 000) Tillbud, ohälsa, korttidsfrånvaro, risker Var fjärde påtalar arbetsorsakade besvär* * Arbetsorsakade besvär 2014 15

Arbetsorsakade besvär 2014 Frågor till 16 000 sysselsatta (16-64 år) om arbetsorsakade besvär: besvär som påverkat förmågan att klara av arbetet el hemarbetet 24 % av de tillfrågade upplevde arbetsrelaterade besvär under året 24 % uppger arbetsorsakade besvär 6,5 % hade sjukfrånvaro 3 % hade > 5 veckor sjukfrånvaro = ca 17,5% arbetade med nedsatt förmåga Läs rapporten på www.av.se 16

Ett genomsnittligt produktionsbortfall för en person som upplever arbetsmiljöproblem är 30-40%: motsvarar 12-16 timmar / vecka* Verksamhetskostnader för ohälsa, schablonsiffror: En arbetstimma (lön + avgifter) kostar 1% av månadslönen En korttidsfrånvarodag kostar 10% av månadslönen En långtidsfrånvarodag kostar 2,5% av månadslönen Exempel på övriga kostnader för verksamheten: Produktionsstörningar, felhandlingar, rutinrubbningar Skador på: arbetstagare, samarbetsvilja, varumärke, kundnöjdhet Ersättningsrekryteringar: introduktion, uppstartsperiod, handledning Kostnader för andra Mänskligt lidande, individers och familjers ekonomi Omfattande gemensamma samhällskostnader, ohälsa och försäkring *Malin Lehola Karlsson 2014-16, Karolinska inst. 17

Fördelning av arbetsolyckor och arbetssjukdomar 2015-04-07 18

Strukturer och ohälsa 2014 Män och kvinnor arbetar ungefär lika mycket, men: Kvinnor har högre sjukfrånvaro och slutar oftare i förtid Svensk arbetsmarknad är segregerad: Kvinnor och män finns i olika branscher, eller i olika uppgifter Tydliga skillnader i villkor, resurser och förutsättningar tex detaljstyrning, chefstäthet, skydd och utrustning Viktigaste skillnaderna är strukturella, inte fysiska / könsbundna: Nödvändigt med genusperspektiv på arbetslivet Genomsnittsfamiljen förväntas förvärvsarbeta 80 timmar / vecka: Krävs bra arbetsmiljö och balans mellan arbete och fritid Läs rapporterna på www.av.se/aktuellt/kvinnors_arbetsmiljo/ 19

Ny psykosocial AFS? Arbete pågår, synpunkter insamlade: förslaget finns på www.av.se Ersätter AFS 1993:17 om kränkande särbehandling Innehåller inga förslag på straffsanktion, men tydliggör bland annat: SAM och chefers / arbetsledares kunskaper ska veta hur man hanterar ohälsosam arbetsbelastning, konflikter och kränkande särbehandling Ska finnas kända mål för organisatorisk / psykosocial arbetsmiljö Arbetsgivaren ansvarar för att de uppgifter som tilldelas inte orsakar ohälsosam belastning och att resurserna är anpassade till kraven Arbetsgivaren ska tydliggöra uppgifter, ansvar, befogenheter, stöd, resultat Även ange prioriteringsordning för arbetsuppgifterna Arbetsgivaren ska vidta särskilda åtgärder för att förebygga ohälsa vid psykiskt påfrestande arbete, ex kontaktyrken. Bemanning, resurser, planering, arbetstidsförläggning 20

Sammanfattning Bygg arbetsplatser med plats för människor: räkna rimligt på mänsklig arbetskraft i produktionen Se risker i strukturer (inte problem i människor) Ta hänsyn till att människor är olika: och har rätt att vara det Kom ihåg och använd verktygen: SAM (AFS 2001:1) Utbilda i arbetsmiljö och ge förutsättningar Upprätthåll system för samverkan och medverkan Arbetsmiljö i alla verksamhetens processer Chefer och skyddsombud som partners i arbetsmiljö: nyckelpersonerna i arbetsmiljödansen 21

Välkommen till oss! www.av.se AFS:er, statistik, branschsidor, rapporter, kunskapsöversikter, temasidor, böcker (tex H432 om in / uthyrning) Webutbildningar om tex systematiskt arbetsmiljöarbete och arbetsanpassning och rehabilitering Arbetsmiljöverkets Svarstjänst 010 730 90 00 22

Rapporter och underlag: Arbetsskador 2013. Statistikrapport. Arbetsmiljöverket Arbetsorsakade besvär 2014. Statistikrapport. Arbetsmiljöverket, SCB Under luppen genusperspektiv på arbetsmiljö och arbetsorganisation Rapport 2013:1. På uppdrag av Arbetsmiljöverket Projektrapport: inspektioner av kvinno- och mansdominerad kommunal verksamhet 2014. Arbetsmiljöverket Sjukfrånvaro i psykiska diagnoser. Svar på regeringsuppdrag 2013. Försäkringskassan Arbetsrelaterade dödsfall i Sverige, kunskapsöversikt. Rapport 2010:3. Arbetsmiljöverket The return on prevention: calculating costs and benefits of investments in occupational safety and health in companies. 2011. International Social Security Association Pågående forskning, mätning av ekonomiska effekter: Malin Lehola Karlsson 2014-2016, Karolinska Institutet Artikel Morgondagens chefer saknar utbildning om arbetsmiljö, Jörgen Edlund, KTH 23