Forskningsstation Mösseberg
Arbetslöshet kan leda till... Ångest - speciellt i samband med uppsägning Ekonomiska svårigheter Skamkänslor Klientifiering Statusförlust Färre sociala kontakter Ökade riskbeteenden Psykofysiologisk stress Passivitet Depression - speciellt vid långtidsarbetslöshet Minskad anställbarhet...o.s.v.
ohälsa arbetslöshet
Förändringar i tryggheten Sjuk = sjukskriven Frisk = arbetsför karensdagar - medicinska kriterier - striktare regler ökade krav - mera stress och övertid - höjda kompetenskrav - hälsorelaterad selektion Sjuk = sjukskriven? Frisk = arbetsför
Nya riskgrupper för ohälsa Fast anställda Arbetslösa Fast anställda Otryggt anställda Ströjobb Arbetslösa } } Stark anknytning Svag anknytning
Jahodas latenta funktioner Ett bra arbete ger bland annat: tidsstruktur på dagen delade erfarenheter och regelbundna sociala kontakter utanför familjen mening och mål utöver de individuella social status och identitet aktivitet och kompetensutnyttjande Källa: Jahoda, 1979
Peter Warrs vitaminer Möjligheter till kontroll Möjligheter till kompetensutnyttjande Yttre mål Omväxling Tydlighet Ekonomiska resurser Fysisk säkerhet Möjlighet till sociala kontakter Värderad social ställning Källa: Warr, 1987
avspänd k r a v aktiv Krav-kontrollstödmodellen isopassiv isospänd k o n t r o l l socialt stöd Källa: Karasek & Theorell, 1990
Paradoxal passivering Passivitet aktiverande åtgärd Jobb misslyckande klientifiering
Klientifiering - från resurs till börda - misslyckande bristande motivation passivitet skam ekonomiskt beroende förlust av initiativ - färdiga åtgärdsplaner - kontroll och tvång - hinder och krångel - negativ förväntan - överbeskydd - m.m... Westerlund, 1997
Risker med vänligt bemötande Patriarkalisk disrespekt Oklarhet i relationen Manipulation medvetet lirkande omedveten (trevlig atmosfär, tacksamhetsskuld) Minskad tydlighet i sakfrågor Svårigheter fullgöra myndighetsuppgift klargöra klientens skyldigheter utöva läkarmagi Falsk jämlikhet ökar ojämlikhet Delvis från: Berg Sørensen, 1995
Jag säger att jag är svag, inte för att jag är det, utan för att jag är vänlig - och dessutom stark nog att våga visa svaghet
Subtila signaler om vänlighet Överdrivet personligt bemötande Överdrivet inkännade Spelad eller verklig osäkerhet nervositet jag vet inte så noga språkfel o.d. Ställningstagande för klienten delvis emot en abstrakt myndighetsmakt
ARBETSLÖSHET OHÄLSA KLIENTI- FIERING
KLIENTIFIERING hopplöshet vanmakt skam passivitet utanförskap meningslöshet EMPOWERMENT hopp framtidstro egenmakt egenkontroll autonomi stolthet självkänsla självförtroende handlingskraft ansvarstagande delaktighet mening
Empowerment i människosyn från till AKTIV och ANSVARSTAGANDE passiv och utsatt
Empowerment i termer av handlingsutrymme ökad formell kompetens och frihet objektivt handlingsutrymme mera realistisk självbild reellt handlings- utrymme subjektivt handlings- utrymme ökat självförtroende
Intentions - aktionsmodellen
Fördelar med bottom up-strategi engagerade människor lokalt genomtänkta och välanpassade lösningar resurssnåla lösningar helhetsgrepp på problem blir lättare lokala demokratin och sammanhållningen ökas invånare och politiker kommer varandra närmare den lokala vi-andan stärks nya lösningar testas och utvecklas bra lösningar ger positiv framtidssyn skapar omsorg om andra och deras hälsa och välbefinnande Källa: Ronny Svensson, Bergslagsgruppen
Risker med empowerment Paralyserande kravkänslor Skuldbeläggning ( victim blaming ) Frånhändande av ansvar Minskad samordning
Viktiga ingredienser En flexibel, individualiserad kombination av: Vägledning Stärkande av självförtroende Formell kompetensutveckling Lärande i praktiken Socialt stöd Bottom up-perspektiv