Introduktion till Äldre 65 år eller äldre Norrbottens län 16,4 % 19,2 % 26,9 % 24,4 % 21,1 % 24,6 % 21,7 % 17 % 18,5 % 26,2 % 24,6 % 20,7 % 19,6 % 14,9 % Bilden visar andelen personer som är 65 år eller äldre av samtliga invånare i varje kommun, år 2001. Sekretariatet/K Sandberg, nov 2002
Äldre För att avgränsa beredningarnas arbetsområde definierar vi begreppet Äldre till personer som är över 65 år. I många hänseende är denna grupp inte helt homogen och brukar i folkhälsobeskrivningar stundtals indelas i tre grupper: 65-74 år, 75-84 år 85 år och äldre. Äldre sett ur ett folkhälsoperspektiv Många äldre lever idag ett friskt och aktivt liv samtidigt som den friske äldre som grupp inte uppmärksammas i nämnvärd grad inom hälsopolitiken. Inte sällan är den som ålderspensioneras idag mitt uppe i livet. Visserligen kanske en och annan tar blodtryckssänkande medicin, har diabetes eller annat handikapp men har i det stora hela ett liv med god livskvalitet. Samtidigt vet vi att inträde till ålderspension kan vara en stor omställning och att livet därefter kan innebära att anpassa sig till genomgripande förändringar. Det grundläggande för ett bra liv för äldre personer är i stora drag detsamma som för yngre; en trygg ekonomi, god hälsa, ett bra socialt nätverk, meningsfull sysselsättning och möjlighet att kunna bestämma över sitt eget liv. Ju bättre dessa faktorer är tillgodsedda desto mindre är vår sårbarhet och förutsättningarna bättre för god hälsa. Hälsan bland äldre Åldrandet i sig är något normalt och inte någon sjukdom men det naturliga förloppet gör ändå att vissa funktioner succesivt nedsänks. Detta i sig medför att åldrandet skapar ett ökat behov av sjukvård och omsorg. De ökade medicinska möjligheterna och teknikens framsteg inom hjälpmedel gör också att sjukvården idag kan hjälpa allt fler att leva ett värdigt liv. Fler äldre har idag möjlighet att få medicinsk behandling för långvarig sjukdom är för tjugo år sedan. Den dominerande sjukdomen bland äldre är cirkulationsorganens sjukdomar följd av sjukdomar i rörelseorganen (Se mer Bilaga om äldre, avsnitt Medicinska diagnoser). Förekomsten av diabetes ökar med stigande ålder. Diabetes och ögon- respektive öronsjukdomar är tre gånger vanligare i åldrarna efter 65 år än bland yngre. Bland personer som är 85 år eller äldre har drygt 20 procent demenssjukdom. Risken att få cancer ökar ju äldre vi blir liksom förekomsten av benskörhet. En tredjedel av 80-åriga kvinnor har osteoperos. Cirka 6 % av befolkningen över 64 år beräknas ha demens varav en stor del har Alzheimers sjukdom. Bland äldre är psykisk oro vanligt. Brist på sociala relationer, ensamhet och isolering är grogrund för psykisk ohälsa. Det finns stora hälsoskillnader mellan olika grupper av äldre 1. Sannolikheten för svår ohälsa är större bland de äldsta äldre som inte var gifta, har låg inkomst och är födda utrikes. 1
Vårdutnyttjande bland äldre Äldre besöker läkare oftare än yngre åldersgrupper (Se mer Bilaga om äldre, avsnitt Hälso- och sjukvård). Personer över 65 år har oftare frikort för både sjukvård och läkemedel. Många äldre, funktionshindrade och långvarigt sjuka har under senare tid fått betala allt högre avgifter för tjänster som de är helt beroende av. Det kan gälla hälso- och sjukvård, läkemedel, färdtjänst, hemhjälp, träning, fotvård m.m. Varje avgift i sig uppfattas inte av respektive huvudman som betungande, men eftersom det ofta är samma individer som är beroende av många olika avgiftsbelagda tjänster så kan summan bli kännbar för den enskilde. Det är också utgifter som andra invånare delvis slipper. Utvecklingen av hälso- och sjukvård under 1990-talet som påverkar de äldre kännetecknas av mer medicinska åtgärder kan göras utan att patienten behöver vara inneliggande vid sjukhus kortare sjukhusvistelser färre vårdplatser inom sjukhusen mer vård i kommunal regi mer vård ges i det egna hemmet eller det särskilda boendet. Rehabilitering Flera studier har visat att behovet av rehabilitering bland de äldre inte är helt tillgodosett 2. Detta har bland annat visat sig bland hemmaboende äldre. Allt eftersom det blivit möjligt att rädda liv i allt högre åldrar ökar också behovet av rehabilitering. Exempelvis överlever idag allt fler en stroke vilket i förlängningen gör att antalet personer som behöver rehabilitering ökar. Nationella initiativ med beröring till de äldre De äldres situation har under senare år varit särskilt uppmärksammat på nationell nivå bl a genom Nationell handlingsplan för äldrepolitiken (prop 1997/98:113) med genomförande under åren 1999-2001 3 Med denna handlingplan följde stimulansbidrag till riktade utvecklingsområden framförallt till den kommunala äldreomsorgen. Uppföljning av handlingsplanen för äldrepolitiken redovisades av Socialstyrelsen i juni 2002 4. Handlingsplanen har fört med sig positiva effekter t ex att anhörigas insatser och situation synliggjorts, att metoder för uppsökande verksamhet utvecklats osv. Socialstyrelsen berör samtidigt områden som behöver utvecklas vidare. Exempel på sådana områden är äldre på sjukhus, samverkan kommun-landsting samt läkemedel och äldre. Äldrepolitik för framtiden På regeringens uppdrag arbetar för närvarande en parlamentarisk äldreberedning, Senior 2005 - Äldrepolitik för framtiden. Detta arbete ska utmynna i förslag till hur äldrepolitiken bör utformas efter 2005 och de därpå följande åren 5. Beredningens arbete inriktar sig på tre områden; äldre i arbetslivet, det friska pensionärslivet och äldre inom vård och omsorg. 2
Under våren 2002 utgav Senior 2005 ett diskussionsbetänkande "Riv ålderstrappan! Livslopp i förändring" (SOU 2002:29). Socialdepartementet har också utvecklat en hemsida med rubrik Äldre på egna villkor med Idéforum 2002 6. Nationella handlingsplanen för utveckling av hälso- och sjukvård (prop.1999/2000:149) Aktuellt för hälso- och sjukvårdens del är arbetet med att utveckla intentionerna i Den nationella handlingsplanen för utveckling av hälso- och sjukvården. I denna identifieras flera utvecklingsområden varav stora delar berör de äldre. Den nationella handlingsplanen har utvecklats i lokala handlingsplaner som för vårt landsting återfinns i landstingsplan år 2002 och 2003 landstingsstyrelsens plan för år 2002 och kommer att utvecklas vidare i motsvarande för år 2003. Vad som kan vara av vikt för de äldre är intentionerna om fast läkarkontakt, kontinuitet i vårdkontakter och bättre förståelse för äldre och psykisk ohälsa. Nationella mål för folkhälsan Nationella folkhälsopolitiska mål förväntas tas under år 2003. Målen fokuseras mot stödjande samhällsinsatser för att den enskilde ska ges förutsättningar till en god hälsa och livskvalitet. Avsikten är också att förstärka hälsans betydelse inom samtliga samhällssektorers ansvarsområden. I folkhälsokommitténs förslag, som varit underlag för skrivningen av propositionen, finns äldre som målgrupp för insatser under rubriker som 7 Stark solidaritet och samhällsgemenskap t ex minskad boendesegregation. Stödjande sociala miljöer för individen t ex minskad isolering, ensamhet och otrygghet samt stimulans till ökad delaktighet i föreningsverksamhet. Tillgängliga grönområden för rekreation. Skadesäkra miljöer och produkter. Ökad fysisk aktivitet och goda matvanor. Kort om lagstiftningen De viktigaste lagarna som reglerar vård och äldreomsorg av de äldre är Socialtjänstlagen SoL (2001:453) Hälso- och sjukvårdslagen HoS (1982:763) Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS (1993:387) Äldre ska liksom andra norrbottningar erbjudas en god hälso- och sjukvård. Detta innefattar också habilitering och rehabilitering samt hjälpmedel för funktionshindrade. Landstinget i Norrbotten har antagit de nationella förslagen till prioriteringar där behovstäckningen ska vara högre i prioriteringsgrupp 1 än i prioriteringsgrupp 2 och högre i prioriteringsgrupp 2 än i grupp1. Till prioriteringsgrupp 1 tillhör 3
Vård av livshotande akuta sjukdomar och sjukdomar som utan behandling leder till varaktigt invalidiserande tillständ eller för tidig dör. Vård av svåra kroniska sjukdomar. Lindrande vård i livets slutskede. Vård av tillstånd som medfört nedsatt självbestämmande. Till prioriteringsgrupp 2 tillhör Förebyggande åtgärder med dokumenterad nytta. Habilitering/rehabilitering mm enligt hälso- och sjukvårdslagens definition. Till prioriteringsgrupp 3 tillhör Vård av mindre svåra akuta och kroniska sjukdomar. Äldre i behov av vård och omsorg För de äldre som bor i eget hem ansvarar landstinget för behövlig medicinsk vård medan kommunerna tillhandahåller hemtjänst eller annan service. Landstingets ansvar för vård vid boende i det egna hemmet sköts av primärvården. Detta omfattar insatser som utförs av läkare, sjuksköterskor, sjukgymnaster, arbetsterapeuter m fl. För personer som är över 65 år och som har behov av särskilt stöd och omsorg ska kommunerna enligt Socialtjänstlagen inrätta särskilda boendeformer. Insatserna ges i form av hemtjänst, kommunal hemsjukvård, dagverksamhet, korttidsvård/korttidsboende, särskilt boende och förebyggande insatser. I de särskilda boendeformerna för äldre har kommunerna ansvar för de sociala insatserna och medicinsk vård upp till och med sjuksköterskenivå. I de särskilda boendeformerna ska landstinget bistå med läkarinsatserna. Detta ska ske i form av råd och konsultationer till personal och direkta patientärenden. Det finns särskilda regler om förfarandet vid utskrivning av äldre patienter från sjukhus. Kommunen och landstinget ska samverka för patientens bästa. Vid utskrivning från sjukhus görs en bedömning om vad patienten behöver av fortsatt vård och omsorg för tillfrisknandet och för att leva ett normalt liv. Om den äldre återgår till den egna bostaden efter sjukhusvistelse övertar primärvården ansvaret för den fortsatta vården medan kommunerna sköter omsorg via exempelvis hemtjänst. Om det finns behov av fortsatt vård eller omsorg via kommunen i särskilt boende övertar kommunen ansvaret för den fortsatta medicinska vården upp till och med sjuksköterskenivå. De äldres omsorg De flesta äldre har inte äldreomsorg (Se mer Bilaga om äldre, avsnitt Boende). Av alla personer 65 år och äldre i riket har 16 procent antingen hemtjänst eller plats i särskilt boende. Andelen äldre som varit mottagare av äldreomsorg har varit tämligen oförändrad under de fyra senaste åren. Insatserna har dock förskjutits mot personer 80 år och äldre 89. Serviceinsatser har minskat till förmån för mer omvårdnad, insatser för de mest behövande har prioriterats. Det har också skett en förskjutning från sjukhusvård till mer vård i hemmet och i äldreboenden. 4
Läkarinsatser bland äldre En pilotstudie i landet, våren 2001, visade att ungefär två tredjedelar av den tid primärvårdsläkarna ägnar åt de äldre sker i form av direkta patientkontakter som besök och telefonrådgivning 10. Den resterande tiden används till indirekt patientarbete i form av journalarbete, råd och anvisningar till personalen med mera. Mottagningsbesök är den aktivitet som tar största andel av tiden för de äldre, varav besöken av äldre i ordinärt boende dominerar. Hembesök utgör en mindre andel av tiden och görs främst hos patienter i särskilda boendeformer. Det är aldrig för sent. För att uppehålla det friska eller fördröja sjukdom eller skada har hälsofrämjande eller förebyggande insatser lika stor betydelse bland de äldre som bland yngre människor. För de äldres goda hälsa och livskvalitet handlar mycket om att stödja förutsättningarna för dem att kunna bibehålla sociala aktiviteter, kunna röra sig, ha bra kosthållning, ha bra boende samt ett oberoende och tryggt åldrande. Äldreforskare betonar betydelsen av den enskildes kontroll över sin livssituation för att behålla hälsa och funktionsförmåga. Erfarenheter från förebyggande arbete bland de äldre visar att också små insatser kan ha goda effekter för att skapa en ökad trygghet och stärka den enskildes egenvårdsförmåga och livskvalitet 11. Litteraturkällor: 1 Äldrecentrum, Rik och frisk - en studie om hälsoskillnader bland äldre i Stockholms län. 2 Socialstyrelsen, Vårdens värde 2002 3 http://www.aldreprojektet.gov.se/aldrepolitiken/index.htm 4 Socialstyrelsen, Nationell handlingsplan för äldrepolitiken, slutrapport 2002 5 http://www.senior2005.gov.se/ 6 http://www.aldreprojektet.gov.se/ 7 Nationella folkhälsommittén, Hälsa på lika villkor, SOU 2000:91 8 Regeringens budgetprop 2002/03:1; Politikområde Äldrepolitik 9 Socialstyrelsen, Vårdens värde- Vad får vi för pengarna i vård och omsorg?, 2002 10 Socialstyrelsen, Läkartider och äldre, rapport 2001. 11 Socialstyrelsen, Slutrapport 2002, Nationell handlinsgplan för äldrepolitiken. 5