Bottenhavets vattendistrikt Delområdesrapport Ångermanälven 2009 2015

Bottenhavets vattendistrikt Delområdesrapport Ångermanälven 2009 2015

Bottenhavets vattendistrikt - Delområdesrapport Ångermanälven Innehållsförteckning Kapitel 1 Läsanvisning - delområdesrapport för Bottenhavets vattendistrikt 4 Var börjar man? 4 Vattendistriktet 4 Delområden och huvudavrinningsområden 5 Kapitel 2 Delområde Ångermanälven 6 Beskrivning av delområdet 6 Miljöproblem i Delområde Ångermanälven 9 Försurning 9 Övergödning 9 Miljögifter 9 Främmande arter 9 Fysiska förändringar 14 Vattenuttag 14 Sammanfattning av åtgärder 18 Pågående åtgärder 18 Verifieringsbehov 18 Nya åtgärder 19 Kapitel 3 Kustavrinningsområde 37/38 20 Beskrivning av kustavrinningsområdet 20 Pågående åtgärder 20 Verifieringsbehov 20 Nya åtgärder 22 Försurning 22 Nykalkningar 22 Övergödning 22 Fysiska förändringar 22 Flottledsåterställning 22 Vandringshinder, järnvägs- och vägtrummor 23 Dammar 23 Skydd av dricksvatten 24 Huvudavrinningsområde 38 (Ångermanälven) 26 Beskrivning av huvudavrinningsområdet 26 Pågående åtgärder 26 Verifieringsbehov 28 Nya åtgärder 28 Försurning 28 Nykalkningar 28 Övergödning 28 Fysiska förändringar 29 Flottledsåterställning 29 Vandringshinder, järnvägs- och vägtrummor 29 Dammar 30 Sidan 2

Bottenhavets vattendistrikt - Delområdesrapport Ångermanälven Skydd av dricksvatten 31 Kustavrinningsområde 38/39 33 Beskrivning av kustavrinningsområdet 33 Pågående åtgärder 33 Verifieringsbehov 33 Nya åtgärder 35 Försurning 35 Nykalkningar 35 Övergödning 35 Fysiska förändringar 35 Flottledsåterställning 35 Vandringshinder, järnvägs- och vägtrummor 36 Dammar 36 Skydd av dricksvatten 37 Huvudavrinningsområde 115 (Vapstälven) 45 Beskrivning av huvudavrinningsområdet 45 Pågående åtgärder 45 Verifieringsbehov 45 Nya åtgärder 45 Försurning 45 Nykalkningar 45 Övergödning 45 Fysiska förändringar 45 Flottledsåterställning 47 Vandringshinder, järnvägs- och vägtrummor 47 Dammar 47 Skydd av dricksvatten 47 Huvudavrinningsområde 39 (Gådeån) 39 Beskrivning av huvudavrinningsområdet 39 Pågående åtgärder 39 Verifieringsbehov 39 Nya åtgärder 41 Försurning 41 Nykalkningar 41 Övergödning 41 Fysiska förändringar 41 Flottledsåterställning 41 Vandringshinder, järnvägs- och vägtrummor 42 Dammar 42 Skydd av dricksvatten 43 Sidan 3

Bottenhavets vattendistrikt - Delområdesrapport Ångermanälven - Kapitel 1 Läsanvisning - delområdesrapport för Bottenhavets vattendistrikt Syftet med denna anvisning är att ge läsaren en vägledning till hur åtgärdsprogrammet för Bottenhavets vattendistrikt är uppbyggt och en beskrivning av innehållet i och utformningen av de delområdesrapporter som ligger till grund för åtgärdsprogrammet. Var börjar man? Åtgärdsprogrammet är utformat på distriktsnivå med underlag från olika huvudavrinningsområden. Åtgärdsprogrammet avser att ge en tydlig bild av bindande uppdrag till myndigheter och kommuner och möjliga åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna. Åtgärderna sammanställs ur ett regionalt perspektiv där de tillsammans med konsekvensanalysen ger en samlad bild av miljöproblemen och kostnaderna för åtgärderna i vattendistriktet. Vattendistriktet Om man vill få en helhetsbild av förhållandena i vattendistriktet, börjar man sin läsning i åtgärdsprogrammet för Bottenhavets vattendistrikt, som beskriver de övergripande åtgärder som myndigheter och kommuner behöver vidta. Det inledande kapitel 1 innehåller tidpunkter för när åtgärderna skall vara påbörjade/avslutade och en lista över administrativa åtgärder (uppdrag) riktade till myndigheter och kommuner. Kapitel 2 beskriver kopplingen mellan uppdragen till myndigheter och kommuner och möjliga konkreta åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna. Kapitlet innehåller en inledande text där Vattenmyndighetens syn på åtgärdsprogrammet redovisas, en beskrivning av genomförda och pågående åtgärder i vattendistriktet och en beskrivning av det återstående åtgärdsbehovet. Rapporten innehåller även tabeller för respektive miljöproblem som kopplar ihop uppdragen i det inledande kapitlet med möjliga fysiska åtgärder och utredningsbehov. Tabellerna redovisar också de åtgärder som konsekvensanalyseras. I kapitel 3 redovisas Vattenmyndighetens bedömning av de förväntade effekterna av åtgärderna i kapitel 2. Det gäller framförallt de fysiska åtgärder som förväntas bli resultatet och som ska ge förutsättningar för att nå miljökvalitetsnormerna. Även förväntade planerings- och utredningsresultat redovisas. Slutligen ges i konsekvensanalysen en sammanfattande bild av faktiska kostnader och nyttor i termer av förbättrat miljötillstånd under de år som åtgärdsprogrammet ska genomföras. De skattade effekterna av åtgärdsprogrammet vägs också mot ett nollalternativ, det vill säga den förväntade utvecklingen om man avstår från att genomföra programmet och där all verksamhet fortsätter som tidigare. Sidan 4

Bottenhavets vattendistrikt - Delområdesrapport Ångermanälven - Kapitel 1 Vill man veta hur Vattenmyndigheten har bedömt miljötillståndet i sin sjö eller i något närliggande vattendrag finns information i Vattenmyndighetens databas på nätet, www.viss.lst.se, eller i vattenkartan, www.vattenkartan.se Delområden och huvudavrinningsområden En mer detaljerad bild av de möjliga och förväntade åtgärder som beskrivs i åtgärdsprogrammet för ett visst del- eller huvudavrinningsområde får man genom att läsa respektive delområdesrapport. Det finns 8 delområdesrapporter (Tabell 1) som berör grundvatten, sjöar och vattendrag och Tabell 1. Delområden och huvudavrinningsområden Delområde Norra Ångermanlands skogsvatten Huvudavrinningsområden en särskild rapport för Bottenhavets kustvatten. Kapitel 2 innehåller en övergripande beskrivning av hela Ångermanälvens delområde, en beskrivning av miljöproblemen och en sammanfattning av verifieringsbehovet, pågående åtgärder samt möjliga och förväntade nya åtgärder. Kapitel 3 i denna rapport innehåller mer detaljerade beskrivningar av respektive huvudavrinningsområde, kustavrinningsområde och fjällavrinningsområde, verifieringsbehovet samt pågående, möjliga och förväntade nya åtgärder. Leduån (31), Lögdeälven (32), Husån (33), Gideälven (34), Idbyån (35), Moälven (36), Nätraån (37) samt kustavrinningsområdena 30/31 (del av), 31/32, 32/33, 33/34, 34/35, 35/36 och 36/37. Ångermanälven Ångermanälven (38), Gådeån (39), Vapstälven (115) samt kustavrinningsområdena 37/38 och 38/39. Indalsälven Indalsälven (40), kustavrinningsområdena 39/40, 40/41 samt fjällavrinningsområdet 114/115 (Stjördalselva). Ljungan Selångersån (41), Ljungan (42), Nean (114) samt kustavrinningsområdena 41/42 och 42/43. Hälsinglands skogsvattendrag Gnarpsån (43), Harmångersån (44), Delångersån (45), Nianån (46), Norralaån (47) samt kustavrinningsområdena 43/44, 44/45, 45/46 och 46/47. Ljusnan Ljusnan (48), Göta älv (108), Glomma (113) samt kustavrinningsområdena 47/48 och 48/49. Gästriklands skogsvattendrag Skärjån (49), Hamrångeån (50), Testeboån (51), Gavleån (52) samt kustavrinnings-områdena 49/50, 50/51, 51/52 och 52/53. Dalälven Dalälven (53) samt del av kustavrinningsområdet 53/54. Sidan 5

Bottenhavets vattendistrikt - Delområdesrapport Ångermanälven - Kapitel 2 Delområde Ångermanälven Beskrivning av delområdet Sverige är uppdelat i fem vattendistrikt: Bottenviken, Bottenhavet, Norra Östersjön, Södra Östersjön och Västerhavet. Bottenhavets vattendistrikt omfattar hela eller delar av Västerbottens län, Jämtlands län, Västernorrlands län, Dalarnas län, Gävleborgs län, Uppsala län och Västmanlands län. I Bottenhavets vattendistrikt finns ca en tredjedel av landets sjöar och vattendrag. Distriktet är indelat i 23 nationella huvudavrinningsområden (Fig. 1). Vattendistriktet innehåller dessutom fem huvudavrinningsområden som är källflöden till de norska älvarna Trysilelva, Glomma, Nidelva, Stjördalselva samt Vefsna. Organisationen av samordningen av vattenförvaltning inom huvudavrinningsområden och kustområden har inneburit att vattendistriktet har delats in i 13 delområden med en samordningsansvarig länsstyrelse för varje delområde (Tabell 2). Delområdet Ångermanälven (Fig. 2) består av huvudavrinningsområdena Ångermanälven (38), Gådeån (39) och Vapstälven (115) samt kustområdet mellan Nätraån och Ångermanälven (37/38) och kustområdet mellan Ångermanälven och Gådeån (38/39). Vapstälven är källflöde till Vefsna som mynnar i Vefsnfjorden i Nordland (Norge). Ångermanälvens huvudavrinningsområde dominerar helt delområdet och utgör 92 % av arean. Delområdet berör tre län, Jämtlands, Västernorrlands län och Västerbottens län och samordningsansvarig är länsstyrelsen i Västernorrlands län. För att kunna bedöma nuvarande status (ekologisk och kemisk), risk för att inte uppnå god status 2015, miljöproblem och åtgärdsbehov har sjöarna och vattendragen delats in i homogena bedömningsenheter, s.k. vattenförekomster. Principerna för vattenförekomstindelningen finns beskriven i förvaltningsplanen för Bottenhavets vattendistrikt (kapitel 2). Inom delområdet Ångermanälven finns 968 sjöar, 1518 vattendrag och 187 grundvattenmagasin som är avgränsade som vattenförekomster (Fig. 2). De beskrivna åtgärderna syftar till att motverka miljöproblemen så att minst god status uppnås i vattenförekomsterna. För vissa vattenförekomster, kraftigt modifierat vatten (KMV) och konstgjorda vatten (KV), finns lägre krav (god ekologisk potential) på den ekologiska kvalitet som skall uppnås. Inom delområdet finns 50 sjöar och 61 vattendrag som är fastställda som KMV och 1 sjö och 3 vattendrag fastställda som KV. Samtliga är belägna inom Ångermanälvens huvudavrinningsområde. Sidan 6

40 Östersund Sveg 53 48 0 35 70 140 Kilometers SMHI, Lantmäteriet Dnr 106-204/188 Falun 38 Sollefteå Figur 1. Huvudavrinningsområden i Bottenhavets vattendistrikt. Se Tabell 1 för namn på respektive huvudavrinningsområde. 42 51 Distriktets gräns Avrinningsområdesgräns Del av avrinningsområde som ligger i Norge 52 47 40 41 44 43 45 Vilhelmina 46 49 50 53 39 36 37 34 32 31 33 38 35 Örnsköldsvik Sundsvall 48 0 35 70 140 Kilometers 42 Gävle 51 Distriktets gräns Avrinningsområdesgräns Del av avrinningsområde som ligger i Norge 52 47 49 50 34 32 36 Moälven 31 37 Nätraån 33 36 35 39 Gådeån 37 41 44 43 45 46 Huvudavrinningsområde 31 Leduån 32 Lögdeälven 33 Husån 34 Gideälven 35 Idbyån 38 Ångermanälven 40 Indalsälven 41 Selångersån 42 Ljungan 39 43 Gnarpsån 44 Harmångersån 45 Delångersån 46 Nianån 47 Norralaån 48 Ljusnan 49 Skärjån 50 Hamrångeån 51 Testeboån 52 Gavleån 53 Dalälven Bottenhavets vattendistrikt - Delområdesrapport Ångermanälven - Kapitel 2 Tabell 2. Samordningsansvarig länsstyrelse för respektive delområde. Samordningansvarig länsstyrelse Västernorrlands län Jämtlands län Gävleborgs län Dalarnas län Delområde Ångermanälven Norra Ångermanlands skogsvattendrag Norra Ångermanlands kustvatten Södra Ångermanlands kustvatten Medelpads kustvatten Indalsälven Ljungan Hälsinglands skogsvattendrag Hälsinglands kustvatten Gästriklands skogsvattendrag Gästriklands kustvatten Ljusnan Dalälven SMHI, Lantmäteriet Dnr 106-204/188 Sidan 7

Bottenhavets vattendistrikt - Delområdesrapport Ångermanälven - Kapitel 2 115 Dikanäs Vilhelmina Gäddede 38 Strömsund Örnsköldsvik Sollefteå Kramfors 38/39 37/38 39 Härnösand Figur 2. Avrinningsområden och vattenförekomster i delområde Ångermanälven. Sidan 8

Bottenhavets vattendistrikt - Delområdesrapport Ångermanälven - Kapitel 2 Miljöproblem i Delområde Ångermanälven Denna övergripande beskrivning av den geografiska utbredningen av miljöproblemen i delområde Norra Ångermanlands skogsvatten baseras på de vattenförekomster som riskerar att inte uppnå en viss miljökvalitetsnorm 2015. Miljökvalitetsnormerna och hur dessa tagits fram finns beskrivna i dokumentet Miljökvalitetsnormer för yt- och grundvattenförekomster i Bottenhavets vattendistrikt, samt i bilagor till detta och återfinns på Vattenmyndighetens hemsida (http://www.lansstyrelsen.se/vattenmyndigheten/amnen/bottenhavet/). Det skall noteras att det i många fall saknats mätdata vid riskbedömningarna och att dessa bedömningar då baserats på värden som tagits fram med hjälp av olika modeller. Detta innebär i sin tur att den beskrivna omfattningen av ett miljöproblem är den förmodade och inte den faktiska omfattningen. Försurning Delområdet är förhållandevis lite drabbat av försurning (Fig. 3). Främst är det tre områden med sjöar och vattendrag som bedöms riskera att inte uppnå god ekologisk status 2015 på grund av försurning. Ett område finns norr och väster om Docksta, bl.a. Skuleområdet. Ett annat större, sammanhängande område återfinns väster om Kramfors och nordväst om Härnösand, med bl.a. Kramforsåns och Furuhultsåns avrinningsområden. Även många sjöar riskerar att inte uppnå god ekologisk status, t.ex. Storvattnat och Skälansjön. I de nordvästra delarna av delområdet är det främst ett område öster om Hoting som är drabbat av försurning, t.ex. systemen Tannån/Tannsjön och Rensjön/Rensjöån. Övergödning Inom delområde Ångermanälven är merparten av de misstänkt övergödda vattenförekomsterna lokaliserade till kustområden, närmare bestämt kring Norabygdens fjärdar och odlingsområdena i denna bygd. Huvuddelen av dessa vattenförekomster utgörs av vattendrag. Väster om Härnösand finns också ett område som bedömts vara näringsbelastat, mot byn Stigsjö och främst då vattendrag som mynnar i Långsjön (Fig. 4). Miljögifter Samtliga ytvatten i delområdet riskerar att inte uppnå god kemisk status till 2015 om kvicksilver tas med i bedömningen, varför miljöproblemet i delområdet beskriver situationen 2015 om kvicksilver exkluderas (Fig. 5). I delområdet återfinns 34 sjöar och 92 vattendrag som riskerar att god kemisk status inte uppnås 2015. Främst är det nära kusten och industrierna som miljöproblemet förekommer, men även stora sjöar i de inre delarna av delområdet har bedömts vara påverkade av miljögifter, t.ex. stora delar av Ströms Vattudal, Flåsjön och Malgomaj. Främmande arter Främmande arter förekommer utspritt i delområdet, men i den nordvästliga delen är utbredningen dåligt känd. Bäckröding och regnbåge är de vanligaste arterna. Sammanlagt riskerar 11 sjöar och 14 vattendrag i delområdet att inte uppnå god ekologisk status på grund av främmande arter (Fig. 6). Sidan 9

Bottenhavets vattendistrikt - Delområdesrapport Ångermanälven - Kapitel 2 Dikanäs Vilhelmina Gäddede Strömsund Örnsköldsvik Sollefteå Kramfors Härnösand Figur 3. Vattenförekomster som inte bedöms uppnå god ekologisk status 2015 på grund av försurning är rödmarkerade på kartan. Sidan 10

Åtgärdsprogram för Bottenhavets vattendistrikt - Delområdesrapport Ångermanälven - Kapitel 2 Dikanäs Gäddede Vilhelmina Strömsund Örnsköldsvik Sollefteå Kramfors Härnösand Figur 4. Vattenförekomster som inte bedöms uppnå god ekologisk status 2015 på grund av övergödning är rödmarkerade på kartan. Sidan 11

Bottenhavets vattendistrikt - Delområdesrapport Ångermanälven - Kapitel 2 Dikanäs Vilhelmina Gäddede Strömsund Örnsköldsvik Sollefteå Kramfors Härnösand Figur 5. Vattenförekomster som inte bedöms uppnå god ekologisk status 2015 på grund av miljögifter (exklusive kvicksilver) är rödmarkerade på kartan. Sidan 12

Bottenhavets vattendistrikt - Delområdesrapport Ångermanälven - Kapitel 2 Dikanäs Vilhelmina Gäddede Strömsund Örnsköldsvik Sollefteå Kramfors Härnösand Figur 6. Vattenförekomster som inte bedöms uppnå god ekologisk status 2015 på grund av främmande arter är rödmarkerade på kartan. Sidan 13

Bottenhavets vattendistrikt - Delområdesrapport Ångermanälven - Kapitel 2 Fysiska förändringar Begreppet fysiska förändringar omfattar egentligen tre olika typer av miljöproblem. Kontinuitetsförändringar beror på olika former av vandringshinder i vattenförekomsterna och är generellt ett stort problem i hela Bottenhavets vattendistrikt. Delområde Ångermanälven är inget undantag och problemen är jämt fördelade inom delområdet (Fig. 7). De områden som bedömts ha mindre problem med kontinuitetsförändringar återfinns i de inre delarna, frånsett många av de större sjöarna. därför är vidden av miljöproblemet inte känt. När det gäller vattenuttag ur grundvattenmagasin är bedömningen att den kvantitativa statusen är god för samtliga grundvattenförekomster och att inget överuttag av vatten sker. Detta gäller för hela distriktet, liksom för delområde Ångermanälven. Flödesförändringar är ett resultat av vattenregleringar av olika slag och är vanligt i de större vattendragen och sjöarna. I delområde Ångermanälven är problemet tydligt i Ströms Vattudal och i de stora sjöarna Flåsjön, Ransarn, Kultsjön, Malgomaj och Vojmsjön (Fig. 8). Morfologiska förändringar beror ofta på grävningar, rensningar och rätningar av vattendrag, främst lokaliserade till de gamla flottlederna. Det kan också vara olika typer av markanvändning i anslutning till en vattenförekomst, t.ex. jordbruk eller skogsbruk som innebär avvikelser från det naturliga markslaget i området. I delområdet är miljöproblemet vanligt i många av de mindre, kustmynnande vattendragen, samt i Ångermanälven och Faxälven och deras biflöden. Morfologiska förändringar avtar västerut för både sjöar och vattendrag (Fig. 9). Vattenuttag Vattenuttag sker från både ytvatten och grundvatten. Idag är omfattningen och effekterna av vattenuttag från ytvatten dåligt dokumenterade och Sidan 14

Bottenhavets vattendistrikt - Delområdesrapport Ångermanälven - Kapitel 2 Dikanäs Vilhelmina Gäddede Strömsund Örnsköldsvik Sollefteå Kramfors Härnösand Figur 7. Vattenförekomster som inte bedöms uppnå god ekologisk status 2015 på grund av kontinuitetsförändringar är rödmarkerade på kartan. Sidan 15

Bottenhavets vattendistrikt - Delområdesrapport Ångermanälven - Kapitel 2 Dikanäs Vilhelmina Gäddede Strömsund Örnsköldsvik Sollefteå Kramfors Härnösand Figur 8. Vattenförekomster som inte bedöms uppnå god ekologisk status 2015 på grund av flödes- och nivåförändringar är rödmarkerade på kartan. Sidan 16

Bottenhavets vattendistrikt - Delområdesrapport Ångermanälven - Kapitel 2 Dikanäs Vilhelmina Gäddede Strömsund Örnsköldsvik Sollefteå Kramfors Härnösand Figur 9. Vattenförekomster som inte bedöms uppnå god ekologisk status 2015 på grund av morfologiska förändringar är rödmarkerade på kartan. Sidan 17

Bottenhavets vattendistrikt - Delområdesrapport Ångermanälven - Kapitel 2 Sammanfattning av åtgärder Pågående åtgärder Inom Ångermanälvens delområde pågår redan idag en hel del åtgärder som kopplar till de olika miljöproblemen. Flest åtgärder är kopplade till försurning (132) och övergödning (35), fysiska förändringar (11) och miljögifter (4). Trots det ringa antalet åtgärder mot miljögifter är den totala summan för dessa drygt 25 Mkr, mycket beroende på stora kostnader för sanering och efterbehandling av föroreningsskadade områden. Dessa projekt löper också generellt över en längre period, varför det blir en något skev bild av kostnaden när den redovisas som en klumpsumma för pågående åtgärder. Den verksamhet som annars helt dominerar kostnaderna är kalkningen av sjöar och vattendrag för att motverka försurning och skador av denna. I Indalsälvens delområde kostar kalkning och kalkningsrelaterade verksamheter årligen omkring 2,2 Mkr. Kostnaderna för åtgärder mot fysiska förändringar (2,8 Mkr) och övergödning (3,5 Mkr) härrör dels från pågående verifiering av den ekologiska statusen med avseende på dessa miljöproblem, dels på konkreta projekt som nya avloppsanläggning och utbyten av vägtrummor. Sammanlagt pågår åtgärder till en kostnad av nära 34 Mkr, varav merparten härrör från Ångermanälvens huvudavrinningsområde. Verifieringsbehov Verifieringen går i korthet ut på att med olika former av provtagning och analyser utreda om det stora antalet statusklassningar som utförts med hjälp av modeller i verkligheten visar sig vara korrekta bedömningar. I de allra flesta fall är verifieringen en absolut nödvändighet för att kunna gå vidare med arbetet att planera och utföra de åtgärder som krävs för att en vattenförekomst skall kunna nå den uppsatta miljökvalitetsnormen. Kostnaderna för verifiering i Ångermanälvens delområde är beräknade till ca 15 Mkr. Dessa kostnader fördelar sig per miljöproblem enligt följande: Försurning: Övergödning: Miljögifter: Främmande arter: Fysiska förändringar: 1,74 Mkr 2,3 Mkr 1,7 Mkr 0,12 Mkr 9 Mkr Utöver detta behöver kemisk status i nio grundvattenförekomster verifieras, till en kostnad av minst 225 000 kr. Inom delområde Ångermanälven pågår åtgärder för att skydda tillgången på dricksvatten, främst i form av utvecklande av skyddsområden i anslutning till grundvattentäkter och föreskrifter till dessa områden. Detta arbete utförs av kommunerna, men för närvarande saknas uppgifter på omfattningen av arbetet. Sidan 18

Bottenhavets vattendistrikt - Delområdesrapport Ångermanälven - Kapitel 2 Nya åtgärder Det största åtgärdsbehovet inom delområdet är kopplat till miljöproblem som rör fysiska förändringar av främst vattendrag. Minst 160 km flottled behöver återställas till en beräknad kostnad av ca 10,3 Mkr. Dessutom bedöms minst 75 järnvägs- och vägtrummor utgöra vandringshinder och behöver åtgärdas för ca 17,5 Mkr. Det finns också ett behov att skapa fria vandringsvägar förbi ett antal kraftverks- och sjöregleringsdammar såväl i Ångermanälvens huvudfåra som i biflödena Faxälven och Fjällsjöälven. En beräkning har utförts för dammar där betydande ekologiska effekter bedöms kunna uppnås i såväl kraftigt modifierade vatten som andra reglerade vatten. Åtgärdskostnaden har beräknats till ca 32,5 Mkr för att skapa fria vandringsvägar förbi 13 dammar i nyckelobjekten Nedre Ångermanälven/Faxälven Övre Ångermanälven med Vojmån, Blåsjöälven, Brännälven, Saxälven samt Sjoutälven. Viktiga åtgärder är också kvarlämnande av funktionella trädbevuxna kantzoner längs vattendrag vid avverkning av skog och i anslutning till jordbruksmark. Inom delområdet behövs också åtgärder för att motverka övergödning av sjöar och vattendrag. Inga konkreta fysiska åtgärder kan dock pekas ut förrän en noggrann källfördelningsanalys är genomförd på vattenförekomstnivå. Källfördelningsanalysen skall resultera i att kostnadseffektiva åtgärder kan genomföras. Efter verifiering bedöms 54 sjöar och vattendrag vara aktuella för källfördelningsanalys till en beräknad kostnad på ca 2,7 Mkr. För att motverka försurningen i sjöar och vattendrag har ingen beräkning av nykalkningsbehovet har utförts. Utfallet när det gäller nykalkningar är beroende av den verifiering som behöver utföras i såväl kalkade som okalkade vattenförekomster. Effekten på det nuvarande kalkningsprogrammet i delområdet bedöms bli begränsad eftersom verifieringen kan leda till ett mindre antal nykalkningar men också till att några pågående kalkningar kan avslutas. Det finns ett antal dricksvattentäkter inom delområdet som saknar fullgott skydd. 18 dricksvattentäkter behöver ett skyddsområde med ändamålsenliga föreskrifter så att skyddskraven enligt Miljöbalken uppfylls. 47 dricksvattentäkter behöver en översyn av nuvarande vattenskydd så att skyddskraven enligt Miljöbalken uppfylls. 63 dricksvattentäkter behöver en utredning av formerna för vattenskydet. Den sammanlagda kostnaden för vattenskyddet är beräknad till ca 24 Mkr. Sidan 19

Kustavrinningsområde 37/38 Beskrivning av kustavrinningsområdet Kustavrinningsområdet (37/38) berör Örnsköldsviks och Kramfors kommun i Västernorrlands län. Befolkningsmängden är 8 944 personer och områdets totala yta är 1 105,1 km 2. Markslag och markanvändning fördelar sig enligt 4,8 % vatten, 83,1 % skog, 8,4 % jordbruk och 1,5 % våtmark. I kustavrinningsområdet har vattenmyndigheten utpekat 36 sjöar, 62 vattendrag och fyra grundvattenmagasin som vattenförekomster. Till de större sjöarna i kustavrinningsområdet hör Skulesjön, Saltsjön och Storsjön. Bland de större vattendragen kan nämnas Vedån, Dockstaån och Inviksån. Tabell 3. Åtgärder som pågår inom kustavrinningsområde 37/38, samt uppskattade kostnader för dessa åtgärder. Miljöproblem Åtgärd Antal objekt Kostnad (kr) Försurning Kalkning 9 163 000 Övergödning Verifiering av ekol. status 14 131 000 Miljögifter 0 0 Främmande arter 0 0 Fysiska förändringar Utrivning av damm 1 100 000 Summa kostnader pågående åtgärder 394 000 Pågående åtgärder I kustavrinningsområdet pågår åtgärder i form av kalkning (163 000 kr) och verifiering av ekologisk status kopplat till försurning till en kostnad av 10 000 kr. Det pågår också verifieringsinsatser kopplat till övergödning, samt att en ny avloppsanläggning planeras i Sursundet till en kostnad av 2 Mkr. Arbetet med utrivning av en damm i Inviksån pågår och den beräknade kostnaden för detta projekt är 100 000 kr (Tabell 3). Verifieringsbehov I kustavrinningsområdet bedöms verifieringar främst med avseende på miljöproblemen övergödning, försurning, miljögifter och fysiska förändringar vara nödvändiga innan konkreta åtgärder i form av t.ex. kalkning eller utrivning av vandringshinder kan bli aktuella. Det totala behovet av verifieringar beräknas uppgå till en kostnad av ca 2,7 Mkr (Tabell 4). Sidan 20

Skulesjön Gålsjön Stor-Vamsjön Stor-Åkersjön Docksta Saltsjön Kramfors Storsjön Vågsfjärden Norasundet Figur 10. Vattenförekomster i kustavrinningsområde 37/38. Sidan 21

Tabell 4. Verifieringsbehovet inom kustavrinningsområde 37/38. Miljöproblem Sjö Vattendrag Kostnad (kr) Försurning 16 15 645 000 Övergödning 7 24 1 113 000 Miljögifter 6 17 266 000 Främmande arter 0 2 8 000 Fysiska förändringar 33 18 637 500 Grundvatten (1st) 25 000 Summa verifieringsbehov 2 694 500 Inga konkreta fysiska åtgärder kan pekas ut förrän en noggrann källfördelningsanalys är genomförd för de vatten som har problem med övergödning. Inom kustavrinningsområdet bedöms för närvarande 24 vattendrag och 7 sjöar vara är i ekologisk risk 2015 på grund av övergödning utifrån det inledande steget i kartläggningen (se metodbeskrivningen i bilaga 1 till Åtgärdsprogrammet). Efter verifiering bedöms 90 % av de utpekade sjöarna och vattendragen vara aktuella för källfördelningsanalys på vattenförekomstnivå (Tabell 5). Tabell 5. Åtgärdsbehov, källfördelningsanalys Antal övergödda vattenförekomster 28 (90% av 31) Kostnad per vattenförekomst 50 000 Kostnad 1 400 000 Nya åtgärder Försurning Nykalkningar Ingen beräkning av nykalkningsbehovet har utförts. Utfallet när det gäller nykalkningar är beroende av den verifiering som behöver utföras i såväl kalkade som okalkade vattenförekomster. Effekten på det nuvarande kalkningsprogrammet i kustavrinningsområdet bedöms bli begränsad eftersom verifieringen kan leda till ett mindre antal nykalkningar men också till att några pågående kalkningar kan avslutas. Övergödning Fysiska förändringar Viktiga åtgärder som kopplar till fysiska förändringar av vattenförekomster är flottledsåterställning, återställande av fria vandringsvägar samt kvarlämnande av funktionella trädbevuxna kantzoner längs vattendrag vid avverkning av skog och i anslutning till jordbruksmark. Flottledsåterställning Åtgärdsbehovet för flottledsåterställning har beräknats utifrån de vattenförekomster som i vattenmyndigheternas databas (www.viss.lst.se) bedöms vara i ekologisk risk 2015 på grund av morfologiska förändringar och att andel rensad vattendragssträcka har klassificerats som måttlig eller sämre. I genomsnitt bedöms 40 % av vattenförekomstens längd vara flottledsrensad (Tabell 6). Bedömningen av grundar sig på utförda biotopkarteringar Sidan 22

Tabell 6. Åtgärdsbehov, flottledsåterställning Strömordning Längd (km) Rensad del (40%) km Återställning Kostnad/km Återställningskostnad Projektering 10% Kostnad 5 8 3,1 78 000 244 669 24 467 269 136 4 9 3,7 52 000 194 916 19 492 214 407 3 1 0,3 35 000 9 537 954 10 491 2 2 0,9 21 000 17 875 1 788 19 663 Summa 20 8,0 466 997 46 700 513 697 och projekteringar av flottledsåterställning. Vattendragen som ingår i Bottenhavsdistriktets grundstruktur för sjöar och vattendrag är klassificerade efter strömordning (Streamorder enligt Strahler), vilket innebär att små bäckar som är källflöden tillhör ordning 1 och att de nedersta delarna av Ångermanälven och Dalälven tillhör ordning 8. En summering per strömordning har gjorts av antalet kilometer vattendragssträcka som bedöms vara flottledsrensad och aktuell för åtgärder. Vandringshinder, järnvägs- och vägtrummor Åtgärdsbehovet för att byta ut järnvägs- och vägtrummor som bedöms utgöra definitiva vandringshinder har beräknats utifrån de vattenförekomster som i vattenmyndigheternas databas bedöms vara i ekologisk risk 2015 på grund av kontinuitetsförändringar (vandringshinder) orsakade av korsande vägar och järnvägar. I genomsnitt bedöms 30 % av trummorna utgöra vandringshinder. Bedömningen grundar sig på utförda biotopkarteringar, vandringshindersinventeringar och inventeringar av vägtrummor. Den totala kostnaden för att åtgärda väg- och järnvägstrummor fördelar sig enligt Tabell 7. Kostnadsschablonerna bygger på uppgifter från Vägverket (allmän väg), Banverket samt erfarenheter från utförda restaureringsprojekt. Tabell 7. Åtgärdsbehov, järnvägs- och vägtrummor Dammar Strömordning Allmän väg och gator Övriga vägar Järnvägar 4 8 4 0 3 6 4 0 2 2 1 0 Summa trummor 16 9 0 Vandringshinder (30%) 5 3 0 Kostnad per trumma 400 000 120 000 750 000 Summa kostnad 2 000 000 360 000 0 Åtgärder för att åstadkomma fria vandringsvägar i anslutning till dammar kan komma till stånd på flera sätt. Verksamhetsutövaren kan söka nytt tillstånd enligt Miljöbalken, t.ex. i samband med byte till effektivare turbiner och staten i form av Kammarkollegiet, Naturvårdsverket eller Länsstyrel- Sidan 23

sen kan begära omprövning av gällande vattendom. Vid omprövningar behöver en prioritering göras av sådana objekt där betydande ekologiska effekter kan uppnås. Den beräknade kostnaden för omprövningar och åtgärder i anslutning till dammar i åtgärdsprogrammet grundar sig på ett antal vattenförekomster som i vattenmyndigheternas databas är i ekologisk risk 2015 på grund av flödes- och kontinuitetsförändringar (vandringshinder) och där betydande ekologiska effekter bedöms kunna uppnås i såväl kraftigt modifierade vatten som andra reglerade vatten, s.k. nyckelobjekt. Det handlar om fysiska förbättringsåtgärder som: bidrar till att god bevarandestatus enligt art- och habitatdirektivet kan uppnås i Natura 2000-vatten, Skydd av dricksvatten Den berörda länsstyrelsen i kustavrinningsområdet har gått igenom alla kända yt- och grundvattentäkter, som ligger inom en vattenförekomst och som ger mer än 10 m 3 /dygn eller som försörjer mer än 50 personer. För var och en av dessa vattentäkter har en bedömning utförts om täkten har ett fullgott skydd eller inte. Ett fullgott skydd innebär att ett skyddsområde finns och det lever upp till de krav och riktlinjer som finns i Miljöbalken, Naturvårdsverkets handbok om vattenskyddsområden (2003:6) och Naturvårdsverkets allmänna råd om vattenskyddsområden (NFS 2003:16). Yt- och grundvattenförekomster som används som dricksvattentäkter har delats in i tre grupper där schablonkostnaderna bygger på erfarenheter från befintliga skyddsområden och utredningar (Tabell 8). skapar fria vandringsvägar för långvandrande arter som lax, ål, flodnejonöga, öring (havsöring) och harr (kustharr), ökar tillgången på lek- och uppväxtområden lokalt värdefulla fiskbestånd som vissa bestånd av insjööring, harr, röding och sik. Det finns några kraftverks- och sjöregleringsdammar inom kustavrinningsområdet. Inga nyckelobjekt för omprövning har pekats ut inom kustavrinningsområdet. Det krävs ytterligare utredning om lämpliga och möjliga fysiska förbättringsåtgärder, deras ekologiska effekter och kostnader innan åtgärder i anslutning dammar kan bedömas. Tabell 8. Åtgärdsbehov, skyddsområden för vattentäkter Grupp Antal dricksvattentäkter Kostnadsschablon (kr) Kostnad (kr) A 2 500 000 1 000 000 B 9 200 000 1 800 000 C 3 100 000 300 000 Summa 14 3 100 000 Sidan 24

A. Dricksvattentäkter som saknar skydd och där ett skyddsområde behöver bildas. Kostnadsschablonen inkluderar kostnaden för en hydrogeologisk undersökning som underlag för avgränsning av skyddsområdet samt kostnaden utformning av föreskrifter baserade på riskinventeringar. B. Dricksvattentäkter som behöver en översyn av nuvarande vattenskydd så att det överensstämmer med skyddskraven enligt Miljöbalken. C. Dricksvattentäkter där formerna för vattenskyddet behöver utredas. Antalet anslutna personekvivalenter är mindre än 100 och inget skyddsområde finns idag. Sidan 25

Huvudavrinningsområde 38 (Ångermanälven) Beskrivning av huvudavrinningsområdet Huvudavrinningsområdet Ångermanälven (38) berör Örnsköldsviks, Sollefteå, Kramfors, Härnösands och Sundsvalls kommun i Västernorrlands län och Strömsund, Krokoms och Ragunda kommun i Jämtlands län samt Storumans, Vilhelmina, Åsele och Doroteas kommun i Västerbottens län. Dessutom berörs Lierne och Röyrviks kommun i Nord-Tröndelag fylke och Hattfjelldals kommun i Nordland fylke i Norge. Befolkningsmängden är 51 037 personer och områdets totala yta är 31 864,8 km 2. Markslag och markanvändning fördelar sig enligt 8,3 % vatten, 67,1 % skog, 0,3 % fjäll, 1,40 % jordbruk, 13,0 % våtmark och 0,001 % tätort. I huvudavrinningsområdet har vattenmyndigheten utpekat 834 sjöar, 1341 vattendrag och 174 grundvattenmagasin som vattenförekomster. Några av de större sjöarna är Vojmsjön, Malgomaj, Flåsjön och Ströms-Vattudal. Bland de större vattendragen kan nämnas Vojmån, Faxälven, Fjällsjöälven och Ångermanälven. Medelflödet i Ångermanälven (1909-1938) vid utloppet är 480 m 3 /s. Pågående åtgärder I huvudavrinningsområdet pågår kalkning i 105 vattenförekomster till en sammanlagd kostnad om 1 525 000 kr. Verifiering av ekologisk status med avseende på övergödning pågår i 11 objekt till en kostnad av 128 000 kr. Konkreta åtgärder mot fysiska förändringar pågår i flera objekt, bl.a. utbyte av vägtrummor i Strinneån och Rävsjöån. Det utförs också flottledsåterställning i flera vattendrag, varav projektet i Stamsjöån är det största med en beräknad kostnad på 500 000 kr. Den största utgiften för pågående åtgärder är efterbehandling av diverse föroreningsskadade områden (25,1 Mkr). Hur stor del av dessa kostnader som eventuellt påverkar den ekologiska statusen av vattenförekomsterna är svårt att bedöma, och kostnaden löper dessutom under en relativt lång period. Detta gör att kostnaden för pågående åtgärder i avrinningsområdet blir avsevärt överskattade, men åtgärderna är emellertid värda att nämna i detta sammanhang. I denna kostnad gömmer sig också en verifiering av ekologisk status av denna vattenförekomst till en kostnad av blygsamma 70 000 kr. (Tabell 9). Sidan 26

Ransarn Dikanäs Kultsjön Vojmsjön Stor-Blåsjön Malgomaj Kvarnbergsvattnet Stor-Sjouten Vilhelmina Gäddede Flåsjön Tåsjön Ströms Vattudal Strömsund Betarsjön Hällbymagasinet Örnsköldsvik Sollefteå Graningesjön Kramfors Figur 11. Vattenförekomster i huvudavrinningsområde 38 (Ångermanälven). Sidan 27

Tabell 9. Åtgärder som pågår inom huvudavrinningsområde 38, samt uppskattade kostnader för dessa åtgärder. Miljöproblem Åtgärd Antal objekt Kostnad (kr) Försurning Kalkning 105 1 525 000 Övergödning Verifiering ekol. status 11 128 540 Miljögifter Efterbehandling 3 25 120 000 Främmande arter 0 0 Fysiska förändringar Utbyta av trummor; flottledsåterställn. 8 2 015 000 Summa kostnader pågående åtgärder 28 788 540 Tabell 10. Verifieringsbehovet inom huvudavrinningsområde 38. Miljöproblem Sjö Vattendrag Kostnad (kr) Försurning 55 45 2 038 000 Övergödning 4 9 471 000 Miljögifter 32 66 1 172 000 Främmande arter 4 8 72 000 Fysiska förändringar 360 248 7 600 000 Grundvatten (8st) 200 000 Summa verifieringsbehov 11 553 000 Verifieringsbehov I huvudavrinningsområdet bedöms det föreligga ett stort behov av verifieringar innan konkreta åtgärder i form av t.ex. kalkning, utrivning av vandringshinder eller sanering av föroreningsskadade områden kan vara aktuella. Särskilt stort är behovet av verifiering av ekologisk status med avseende på försurning och fysiska förändringar. Det totala behovet av verifieringar beräknas uppgå till en kostnad av ca 11,5 Mkr (Tabell 10). Nya åtgärder Försurning Nykalkningar Ingen beräkning av nykalkningsbehovet har utförts. Utfallet när det gäller nykalkningar är beroende av den verifiering som behöver utföras i såväl kalkade som okalkade vattenförekomster. Effekten på det nuvarande kalkningsprogrammet i Ångermanälvens huvudavrinningsområde bedöms bli begränsad eftersom verifieringen kan leda till ett mindre antal nykalkningar men också till att några pågående kalkningar kan avslutas. Övergödning Inga konkreta fysiska åtgärder kan pekas ut förrän en noggrann källfördelningsanalys är genomförd för de vatten som har problem med övergöd- Sidan 28

ning. Inom huvudavrinningsområdet bedöms för närvarande 9 vattendrag och en sjö (Avasjön) vara i ekologisk risk 2015 på grund av övergödning utifrån det inledande steget i kartläggningen (Se metodbeskrivningen i bilaga 1 till Åtgärdsprogrammet). Efter verifiering bedöms 90 % av de utpekade sjöarna och vattendragen vara aktuella för källfördelningsanalys på vattenförekomstnivå (Tabell 11). Tabell 11. Åtgärdsbehov, källfördelningsanalys Antal övergödda vattenförekomster 9 (90% av 10) Kostnad per vattenförekomst 50 000 Kostnad 450 000 Fysiska förändringar Viktiga åtgärder som kopplar till fysiska förändringar av vattenförekomster är flottledsåterställning, återställande av fria vandringsvägar samt kvarlämnande av funktionella trädbevuxna kantzoner längs vattendrag vid avverkning av skog och i anslutning till jordbruksmark. Flottledsåterställning Åtgärdsbehovet för flottledsåterställning har beräknats utifrån de vattenförekomster som i vattenmyndigheternas databas (www.viss.lst.se) bedöms vara i ekologisk risk 2015 på grund av morfologiska förändringar och att andel rensad vattendragssträcka har klassificerats som måttlig eller sämre I genomsnitt bedöms 40 % av vattenförekomstens längd vara flottledsrensad (Tabell 12). Bedömningen av grundar sig på utförda biotopkarteringar och projekteringar av flottledsåterställning. Vattendragen som ingår i Bottenhavsdistriktets grundstruktur för sjöar och vattendrag är klassificerade efter strömordning (Streamorder enligt Strahler), vilket innebär att små bäckar som är källflöden tillhör ordning 1 och att de nedersta delarna av Indalsälven tillhör ordning 7. Vattendragssträckor som tillhör strömordning 7 bedöms inte vara aktuella för flottledsåterställning då dessa består av nedre delar av den reglerade älven. En summering per strömordning har gjorts av antalet kilometer vattendragssträcka som bedöms vara flottledsrensad och aktuell för åtgärder. Vandringshinder, järnvägs- och vägtrummor Åtgärdsbehovet för att byta ut järnvägs- och vägtrummor som bedöms utgöra definitiva vandringshinder har beräknats utifrån de vattenförekomster som i vattenmyndigheternas databas bedöms vara i ekologisk risk 2015 på grund av kontinuitetsförändringar (vandringshinder) orsakade av korsande vägar och järnvägar. I genomsnitt bedöms 30 % av trummorna utgöra vandringshinder. Bedömningen grundar sig på utförda biotopkarteringar, vandringshindersinventeringar och inventeringar av vägtrummor. Den totala kostnaden för att åtgärda väg- och järnvägstrummor fördelar sig enligt Tabell 13. Vattendrag som tillhör strömordning 6-7 ingår inte beräkningen eftersom väg- och järnvägsövergångarna i dess fall uteslutande utgörs av broar. Kostnadsschablonerna bygger på uppgifter från Vägverket (allmän väg), Banverket samt erfarenheter från utförda restaureringsprojekt. Sidan 29

Tabell 12. Åtgärdsbehov, flottledsåterställning Strömordning Längd (km) Rensad del (40%) km Återställning Kostnad/km Återställningskostnad Projektering 10% Kostnad 6 10 4 175 000 691 351 69 135 760 486 5 96 38 78 000 2 996 986 299 699 3 296 684 4 125 50 52 000 2 602 073 260 207 2 862 280 3 89 35 35 000 1 240 723 124 072 1 364 795 2 3 1 21 000 21 921 2 192 24 113 Summa 322 129 7 553 053 755 305 8 308 358 Tabell 13. Åtgärdsbehov, järnvägs- och vägtrummor Strömordning Allmän väg och gator Övriga vägar Järnvägar 5 9 12 0 4 19 39 2 3 21 63 2 2 0 1 1 Summa trummor 49 115 5 Vandringshinder (30%) 15 35 2 Kostnad per trumma 400 000 120 000 750 000 Summa kostnad 6 000 000 4 200 000 1 500 000 Dammar Åtgärder för att åstadkomma fria vandringsvägar i anslutning till dammar kan komma till stånd på flera sätt. Verksamhetsutövaren kan söka nytt tillstånd enligt Miljöbalken, t.ex. i samband med byte till effektivare turbiner och staten i form av Kammarkollegiet, Naturvårdsverket eller Länsstyrelsen kan begära omprövning av gällande vattendom. Vid omprövningar behöver en prioritering göras av sådana objekt där betydande ekologiska effekter kan uppnås. Den beräknade kostnaden för omprövningar och åtgärder i anslutning till dammar i Indalsälven grundar sig på ett antal vattenförekomster som i vattenmyndigheternas databas är i ekologisk risk 2015 på grund av flödes- och kontinuitetsförändringar (vandringshinder) och där betydande ekologiska effekter bedöms kunna uppnås i såväl kraftigt modifierade vatten som andra reglerade vatten, s.k. nyckelobjekt. Det handlar om fysiska förbättringsåtgärder som: Sidan 30

bidrar till att god bevarandestatus enligt art- och habitatdirektivet kan uppnås i Natura 2000-vatten, Brännälven med vandringsväg vid regleringsdammen i Limingen (Norge) skapar fria vandringsvägar för långvandrande arter som lax, ål, flodnejonöga, öring (havsöring) och harr (kustharr), ökar tillgången på lek- och uppväxtområden lokalt värdefulla fiskbestånd som vissa bestånd av insjööring, harr, röding och sik. Nyckelobjekt i Ångermanälven bedöms vara Övre Ångermanälven och Vojmån med vandringsvägar vid Malgomajs och Volgsjöfors kraftverk samt regleringsdammarna i Vojmsjön och Kultsjön Nedre Ångermanälven/Faxälven med vandringsvägar vid Sollefteå, Hjälta, Forsse och Edsele kraftverk Saxälven med vandringsväg vid regleringsdammen i Stor-Rajan Sjoutälven med vandringsväg vid regleringsdammarna i Stor-Sjouten och Korsselet Blåsjöälven med vandringsväg vid regleringsdammen i Stor-Blåsjön Den schablonkostnad för anläggning av vandringsvägar vid dammar som använts grundar sig på utförda kostnadsberäkningar i pilotprojektet Åtgärdsplanering i reglerade vattendrag arbetsgång och åtgärdsförslag i övre Ångermanälven, Skogsstyrelsens rapport 2009:1 (Tabell 14). Tabell 14. Åtgärdsbehov, dammar Typ av damm Antal vandringsvägar För övriga reglerade sjöar och vattendragsstäckor krävs ytterligare utredning om lämpliga och möjliga fysiska förbättringsåtgärder, deras ekologiska effekter och kostnader innan åtgärder kan bedömas. Skydd av dricksvatten Anläggningskostnad per vandringsväg (kr) Summa (kr) Kraftverksdamm 6 2 500 000 15 000 000 Sjöregleringsdamm 7 2 500 000 17 500 000 Summa 13 32 500 000 Det finns ett antal dricksvattentäkter som saknar fullgott skydd. De berörda länsstyrelserna i huvudavrinningsområdet har gått igenom alla kända yt- och grundvattentäkter, som ligger inom en vattenförekomst och som ger mer än 10 m 3 /dygn eller som försörjer mer än 50 personer. För var och en av dessa vattentäkter har en bedömning utförts om täkten har ett fullgott skydd eller inte. Ett fullgott skydd innebär att ett skyddsområde Sidan 31

finns och det lever upp till de krav och riktlinjer som finns i Miljöbalken, Naturvårdsverkets handbok om vattenskyddsområden (2003:6) och Naturvårdsverkets allmänna råd om vattenskyddsområden (NFS 2003:16). Yt- och grundvattenförekomster som används som dricksvattentäkter har delats in i tre grupper där schablonkostnaderna bygger på erfarenheter från befintliga skyddsområden och utredningar (Tabell 15). Tabell 15. Åtgärdsbehov, skyddsområden för vattentäkter Grupp Antal dricksvattentäkter Kostnadsschablon (kr) Kostnad (kr) A 15 500 000 7 500 000 B 36 200 000 7 200 000 C 55 100 000 5 500 000 Summa 106 20 200 000 A. Dricksvattentäkter som saknar skydd och där ett skyddsområde behöver bildas. Kostnadsschablonen inkluderar kostnaden för en hydrogeologisk undersökning som underlag för avgränsning av skyddsområdet samt kostnaden utformning av föreskrifter baserade på riskinventeringar. B. Dricksvattentäkter som behöver en översyn av nuvarande vattenskydd så att det överensstämmer med skyddskraven enligt Miljöbalken. C. Dricksvattentäkter där formerna för vattenskyddet behöver utredas. Antalet anslutna personekvivalenter är mindre än 100 och inget skyddsområde finns idag. Sidan 32

Kustavrinningsområde 38/39 Beskrivning av kustavrinningsområdet Kustavrinningsområdet (38/39) berör Kramfors, Härnösands och Sollefteå kommun i Västernorrlands län. Befolkningsmängden är 24 114 personer och områdets totala yta är 906,9 km 2. Markslag och markanvändning fördelar sig enligt 4,0 % vatten, 84,6 % skog, 6,0 % jordbruk, 1,8 % våtmark, 0,01 % tätort. I kustavrinningsområdet har vattenmyndigheten utpekat 43 sjöar, 57 vattendrag och fem grundvattenmagasin som vattenförekomster. Till de större sjöarna i kustavrinningsområdet hör Mörtsjön, Stor-Vegsjön och Lesjön. Bland de större vattendragen kan nämnas Bollstaån, Kramforsån, Utansjöån och Ålandsån. Pågående åtgärder I kustavrinningsområdet pågår åtgärder i form av kalkning (401 000 kr) och verifiering av ekologisk status kopplat till försurning till en kostnad av 10 000 kr. Det pågår också verifieringsinsatser kopplat till övergödning, samt att en ny avloppsanläggning planeras i Edsån till en kostnad av 1,2 Mkr. Arbetet med utrivning av en damm i Älandsån pågår och den beräknade kostnaden för detta projekt är 650 000 kr (Tabell 16). Tabell 16. Åtgärder som pågår inom kustavrinningsområde 38/39, samt uppskattade kostnader för dessa åtgärder. Miljöproblem Åtgärd Antal objekt Kostnad (kr) Försurning Kalkning 14 401 000 Övergödning Verifieringsbehov Verifiering av ekol. Status; reningsverk 6 1 248 000 Miljögifter Efterbehandling 1 10 000 Främmande arter 0 0 Fysiska förändringar Utrivning av damm 1 650 000 Summa kostnader pågående åtgärder 2 309 000 I kustavrinningsområdet bedöms verifieringar med avseende på miljöproblemen försurning, övergödning, fysiska förändringar och miljögifter vara nödvändiga innan konkreta åtgärder i form av t.ex. kalkning eller utrivning av vandringshinder kan bli aktuella. Det totala behovet av verifieringar beräknas uppgå till en kostnad av ca 2 Mkr (Tabell 17). Sidan 33

Valasjön Lesjön Kramfors Storvattnet Mörtsjön Stor-Vegsjön Härnösand Figur 12. Vattenförekomster i kustavrinningsområde 38/39. Sidan 34

Tabell 17. Verifieringsbehovet inom kustavrinningsområde 38/39. Miljöproblem Sjö Vattendrag Kostnad (kr) Försurning 27 20 948 000 Övergödning 4 6 366 000 Miljögifter 4 13 194 000 Främmande arter 3 1 34 000 Fysiska förändringar 29 11 500 000 Grundvatten 0 Summa verifieringsbehov 2 042 000 Inga konkreta fysiska åtgärder kan pekas ut förrän en noggrann källfördelningsanalys är genomförd för de vatten som har problem med övergödning. Inom kustavrinningsområdet bedöms för närvarande 6 vattendrag och 3 sjöar vara är i ekologisk risk 2015 på grund av övergödning utifrån det inledande steget i kartläggningen (se metodbeskrivningen i bilaga 1 till Åtgärdsprogrammet). Efter verifiering bedöms 90 % av de utpekade sjöarna och vattendragen vara aktuella för källfördelningsanalys på vattenförekomstnivå (Tabell 18). Tabell 18. Åtgärdsbehov, källfördelningsanalys Antal övergödda vattenförekomster 8 (90% av 9) Kostnad per vattenförekomst 50 000 Kostnad 400 000 Nya åtgärder Försurning Nykalkningar Ingen beräkning av nykalkningsbehovet har utförts. Utfallet när det gäller nykalkningar är beroende av den verifiering som behöver utföras i såväl kalkade som okalkade vattenförekomster. Effekten på det nuvarande kalkningsprogrammet i kustavrinningsområdet bedöms bli begränsad eftersom verifieringen kan leda till ett mindre antal nykalkningar men också till att några pågående kalkningar kan avslutas. Övergödning Fysiska förändringar Viktiga åtgärder som kopplar till fysiska förändringar av vattenförekomster är flottledsåterställning, återställande av fria vandringsvägar samt kvarlämnande av funktionella trädbevuxna kantzoner längs vattendrag vid avverkning av skog och i anslutning till jordbruksmark. Flottledsåterställning Åtgärdsbehovet för flottledsåterställning har beräknats utifrån de vattenförekomster som i vattenmyndigheternas databas (www.viss.lst.se) bedöms vara i ekologisk risk 2015 på grund av morfologiska förändringar och att andel rensad vattendragssträcka har klassificerats som måttlig eller sämre. I genomsnitt bedöms 40 % av vattenförekomstens längd vara flottledsrensad (Tabell 19). Bedömningen av grundar sig på utförda biotopkarteringar och projekteringar av flottledsåterställning. Vattendragen som ingår i Bot- Sidan 35

Tabell 19. Åtgärdsbehov, flottledsåterställning Strömordning Längd (km) Rensad del (40%) km Återställning Kostnad/km Återställningskostnad Projektering 10% Kostnad 5 14 6 78 000 443 213 44 321 487 534 4 29 12 52 000 607 769 60 777 668 546 Summa 43 17 1 050 982 105 098 1 156 080 tenhavsdistriktets grundstruktur för sjöar och vattendrag är klassificerade efter strömordning (Streamorder enligt Strahler), vilket innebär att små bäckar som är källflöden tillhör ordning 1 och att de nedersta delarna av Ångermanälven och Dalälven tillhör ordning 8. En summering per strömordning har gjorts av antalet kilometer vattendragssträcka som bedöms vara flottledsrensad och aktuell för åtgärder. Vandringshinder, järnvägs- och vägtrummor Åtgärdsbehovet för att byta ut järnvägs- och vägtrummor som bedöms utgöra definitiva vandringshinder har beräknats utifrån de vattenförekomster som i vattenmyndigheternas databas bedöms vara i ekologisk risk 2015 på grund av kontinuitetsförändringar (vandringshinder) orsakade av korsande vägar och järnvägar. I genomsnitt bedöms 30 % av trummorna utgöra vandringshinder. Bedömningen grundar sig på utförda biotopkarteringar, vandringshindersinventeringar och inventeringar av vägtrummor. Den totala kostnaden för att åtgärda väg- och järnvägstrummor fördelar sig enligt Tabell 20. Kostnadsschablonerna bygger på uppgifter från Vägverket (allmän väg), Banverket samt erfarenheter från utförda restaureringsprojekt. Tabell 20. Åtgärdsbehov, järnvägs- och vägtrummor Dammar Strömordning Allmän väg och gator Övriga vägar Järnvägar 4 11 12 0 3 3 8 0 Summa trummor 14 20 0 Vandringshinder (30%) 4 6 0 Kostnad per trumma 400 000 120 000 750 000 Summa kostnad 1 600 000 720 000 0 Åtgärder för att åstadkomma fria vandringsvägar i anslutning till dammar kan komma till stånd på flera sätt. Verksamhetsutövaren kan söka nytt tillstånd enligt Miljöbalken, t.ex. i samband med byte till effektivare turbiner och staten i form av Kammarkollegiet, Naturvårdsverket eller Länsstyrelsen kan begära omprövning av gällande vattendom. Vid omprövningar behöver en prioritering göras av sådana objekt där betydande ekologiska effekter kan uppnås. Den beräknade kostnaden för omprövningar och åtgärder i anslutning till dammar i Åtgärdsprogrammet Sidan 36