Bottenhavets vattendistrikt Delområdesrapport Ljungan

Transkript

1 Bottenhavets vattendistrikt Delområdesrapport Ljungan

2 Bottenhavets vattendistrikt - Delområde Ljungan Innehållsförteckning Kapitel 1 Läsanvisning delområdesrapport för Bottenhavets vattendistrikt 4 Var börjar man? 4 Vattendistriktet 4 Delområden och huvudavrinningsområden 5 Kapitel 2 Delområde Ljungan 6 Beskrivning av delområdet 6 Miljöproblem i Delområde Ljungan 9 Försurning 9 Övergödning 9 Miljögifter 9 Främmande arter 9 Fysiska förändringar 13 Vattenuttag 13 Sammanfattning av åtgärder 18 Pågående åtgärder 18 Verifieringsbehov 18 Nya åtgärder 19 Kapitel 3 Kustavrinningsområde 41 (Selångersån) 20 Beskrivning av huvudavrinningsområdet 20 Pågående åtgärder 20 Verifieringsbehov 20 Nya åtgärder 22 Försurning 22 Nykalkningar 22 Övergödning 22 Fysiska förändringar 22 Flottledsåterställning 22 Vandringshinder, järnvägs- och vägtrummor 23 Dammar 24 Skydd av dricksvatten 24 Kustavrinningsområde 41/42 25 Beskrivning av kustavrinningsområdet 25 Sidan 2

3 Bottenhavets vattendistrikt - Delområde Ljungan Kustavrinningsområde 42 (Ljungan) 26 Beskrivning av huvudavrinningsområdet 26 Pågående åtgärder 26 Verifieringsbehov 28 Nya åtgärder 28 Försurning 28 Nykalkningar 28 Övergödning 29 Fysiska förändringar 29 Flottledsåterställning 29 Vandringshinder, järnvägs- och vägtrummor 30 Dammar 30 Skydd av dricksvatten 31 Kustavrinningsområde 114 (Nean) 36 Beskrivning av huvudavrinningsområdet 36 Pågående åtgärder 36 Verifieringsbehov 36 Nya åtgärder 36 Försurning 36 Nykalkningar 36 Övergödning 36 Fysiska förändringar 36 Flottledsåterställning 36 Vandringshinder, järnvägs- och vägtrummor 38 Dammar 38 Skydd av dricksvatten 38 Kustavrinningsområde 42/43 32 Beskrivning av kustavrinningsområdet 32 Pågående åtgärder 32 Verifieringsbehov 32 Nya åtgärder 32 Försurning 32 Nykalkningar 32 Övergödning 34 Fysiska förändringar 34 Flottledsåterställning 34 Vandringshinder, järnvägs- och vägtrummor 34 Dammar 35 Skydd av dricksvatten 35 Sidan 3

4 Bottenhavets vattendistrikt - Delområde Ljungan - Kapitel 1 Läsanvisning - delområdesrapport för Bottenhavets vattendistrikt Syftet med denna anvisning är att ge läsaren en vägledning till hur åtgärdsprogrammet för Bottenhavets vattendistrikt är uppbyggt och en beskrivning av innehållet i och utformningen av de delområdesrapporter som ligger till grund för åtgärdsprogrammet. Var börjar man? Åtgärdsprogrammet är utformat på distriktsnivå med underlag från olika huvudavrinningsområden. Åtgärdsprogrammet avser att ge en tydlig bild av bindande uppdrag till myndigheter och kommuner och möjliga åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna. Åtgärderna sammanställs ur ett regionalt perspektiv där de tillsammans med konsekvensanalysen ger en samlad bild av miljöproblemen och kostnaderna för åtgärderna i vattendistriktet. Vattendistriktet Om man vill få en helhetsbild av förhållandena i vattendistriktet, börjar man sin läsning i åtgärdsprogrammet för Bottenhavets vattendistrikt, som beskriver de övergripande åtgärder som myndigheter och kommuner behöver vidta. Det inledande kapitel 1 innehåller tidpunkter för när åtgärderna skall vara påbörjade/avslutade och en lista över administrativa åtgärder (uppdrag) riktade till myndigheter och kommuner. Kapitel 2 beskriver kopplingen mellan uppdragen till myndigheter och kommuner och möjliga konkreta åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna. Kapitlet innehåller en inledande text där Vattenmyndighetens syn på åtgärdsprogrammet redovisas, en beskrivning av genomförda och pågående åtgärder i vattendistriktet och en beskrivning av det återstående åtgärdsbehovet. Rapporten innehåller även tabeller för respektive miljöproblem som kopplar ihop uppdragen i det inledande kapitlet med möjliga fysiska åtgärder och utredningsbehov. Tabellerna redovisar också de åtgärder som konsekvensanalyseras. I kapitel 3 redovisas Vattenmyndighetens bedömning av de förväntade effekterna av åtgärderna i kapitel 2. Det gäller framförallt de fysiska åtgärder som förväntas bli resultatet och som ska ge förutsättningar för att nå miljökvalitetsnormerna. Även förväntade planerings- och utredningsresultat redovisas. Slutligen ges i konsekvensanalysen en sammanfattande bild av faktiska kostnader och nyttor i termer av förbättrat miljötillstånd under de år som åtgärdsprogrammet ska genomföras. De skattade effekterna av åtgärdsprogrammet vägs också mot ett nollalternativ, det vill säga den förväntade utvecklingen om man avstår från att genomföra programmet och där all verksamhet fortsätter som tidigare. Sidan 4

5 Bottenhavets vattendistrikt - Delområde Ljungan - Kapitel 1 Vill man veta hur Vattenmyndigheten har bedömt miljötillståndet i sin sjö eller i något närliggande vattendrag finns information i Vattenmyndighetens databas på nätet, eller i vattenkartan, Delområden och huvudavrinningsområden En mer detaljerad bild av de möjliga och förväntade åtgärder som beskrivs i åtgärdsprogrammet för ett visst del- eller huvudavrinningsområde får Tabell 1. Delområden och huvudavrinningsområden. Delområde Huvudavrinningsområden man genom att läsa respektive delområdesrapport. Det finns 8 delområdesrapporter (Tabell 1) som berör grundvatten, sjöar och vattendrag och en särskild rapport för Bottenhavets kustvatten. Kapitel 2 innehåller en övergripande beskrivning av hela Ljungans delområde, en beskrivning av miljöproblemen och en sammanfattning av verifieringsbehovet, pågående åtgärder samt möjliga och förväntade nya åtgärder. Kapitel 3 i denna rapport innehåller mer detaljerade beskrivningar av respektive huvudavrinningsområde, kustavrinningsområde och fjällavrinningsområde, verifieringsbehovet samt pågående, möjliga och förväntade nya åtgärder. Norra Ångermanlands skogsvatten Leduån (31), Lögdeälven (32), Husån (33), Gideälven (34), Idbyån (35), Moälven (36), Nätraån (37) samt kustavrinningsområdena 30/31 (del av), 31/32, 32/33, 33/34, 34/35, 35/36 och 36/37. Ångermanälven Ångermanälven (38), Gådeån (39), Vapstälven (115) samt kustavrinningsområdena 37/38 och 38/39. Indalsälven Indalsälven (40), kustavrinningsområdena 39/40, 40/41 samt fjällavrinningsområdet 114/115 (Stjördalselva). Ljungan Selångersån (41), Ljungan (42), Nean (114) samt kustavrinningsområdena 41/42 och 42/43. Hälsinglands skogsvattendrag Gnarpsån (43), Harmångersån (44), Delångersån (45), Nianån (46), Norralaån (47) samt kustavrinningsområdena 43/44, 44/45, 45/46 och 46/47. Ljusnan Ljusnan (48), Göta älv (108), Glomma (113) samt kustavrinningsområdena 47/48 och 48/49. Gästriklands skogsvattendrag Skärjån (49), Hamrångeån (50), Testeboån (51), Gavleån (52) samt kustavrinnings-områdena 49/50, 50/51, 51/52 och 52/53. Dalälven Dalälven (53) samt del av kustavrinningsområdet 53/54. Sidan 5

6 Bottenhavets vattendistrikt - Delområde Ljungan - Kapitel 2 Ljungans delområde Beskrivning av delområdet Sverige är uppdelat i fem vattendistrikt: Bottenviken, Bottenhavet, Norra Östersjön, Södra Östersjön och Västerhavet. Bottenhavets vattendistrikt omfattar hela eller delar av Västerbottens län, Jämtlands län, Västernorrlands län, Dalarnas län, Gävleborgs län, Uppsala län och Västmanlands län. I Bottenhavets vattendistrikt finns ca en tredjedel av landets sjöar och vattendrag. Distriktet är indelat i 23 nationella huvudavrinningsområden (Fig. 1). Vattendistriktet innehåller dessutom fem huvudavrinningsområden som är källflöden till de norska älvarna Trysilelva, Glomma, Nidelva, Stjördalselva samt Vefsna. Organisationen av samordningen av vattenförvaltning inom huvudavrinningsområden och kustområden har inneburit att vattendistriktet har delats in i 13 delområden med en samordningsansvarig länsstyrelse för varje delområde (Tabell 2). För att kunna bedöma nuvarande status (ekologisk och kemisk), risk för att inte uppnå god status 2015, miljöproblem och åtgärdsbehov har sjöarna och vattendragen delats in i homogena bedömningsenheter, s.k. vattenförekomster. Principerna för vattenförekomstindelningen finns beskriven i förvaltningsplanen för Bottenhavets vattendistrikt (kapitel 2). Inom delområdet Ljungan finns 477 sjöar, 684 vattendrag och 91 grundvattenmagasin som är avgränsade som vattenförekomster (Fig. 2). De beskrivna åtgärderna syftar till att motverka miljöproblemen så att minst god status uppnås i vattenförekomsterna. För vissa vattenförekomster, kraftigt modifierat vatten (KMV) och konstgjorda vatten (KV), finns lägre krav (god ekologisk potential) på den ekologiska kvalitet som skall uppnås. Inom delområdet finns 13 sjöar och 17 vattendrag som är fastställda som KMV och ett vattendrag fastställt som KV. Alla utom två (Nean och Nedalssjön) belägna inom Ljungans huvudavrinningsområde. Delområdet Ljungan (Fig. 2) består av huvudavrinningsområdena Selångersån (41), Ljungan (42) och Nean (115) samt kustområdet mellan Selångersån och Ljungan (41/42) och kustområdet mellan Ljungan och Gnarpsån (42/43). Nean är källflöde till Nidelva som mynnar i Trondheimsfjorden (Norge). Ljungans huvudavrinningsområde dominerar helt delområdet och utgör 92 % av arean. Delområdet berör tre län, Jämtlands, Västernorrlands län och Gävleborgs län och samordningsansvarig är länsstyrelsen i Jämtlands län. Sidan 6

7 Bottenhavets vattendistrikt - Delområde Ljungan - Kapitel 2 Östersund Sveg Falun SMHI, Lantmäteriet Dnr /188 Sollefteå Vilhelmina Örnsköldsvik Sundsvall Gävle Distriktets gräns Avrinningsområdesgräns Del av avrinningsområde som ligger i Norge Huvudavrinningsområde 31 Leduån 32 Lögdeälven 33 Husån 34 Gideälven 35 Idbyån 36 Moälven 37 Nätraån 38 Ångermanälven 39 Gådeån 40 Indalsälven 41 Selångersån 42 Ljungan 43 Gnarpsån 44 Harmångersån 45 Delångersån 46 Nianån 47 Norralaån 48 Ljusnan 49 Skärjån 50 Hamrångeån 51 Testeboån 52 Gavleån 53 Dalälven Tabell 2. Samordningsansvarig länsstyrelse för respektive delområde. Samordningansvarig länsstyrelse Västernorrlands län Jämtlands län Gävleborgs län Dalarnas län Delområde Ångermanälven Norra Ångermanlands skogsvattendrag Norra Ångermanlands kustvatten Södra Ångermanlands kustvatten Medelpads kustvatten Indalsälven Ljungan Hälsinglands skogsvattendrag Hälsinglands kustvatten Gästriklands skogsvattendrag Gästriklands kustvatten Ljusnan Dalälven Figur 1. Huvudavrinningsområden i Bottenhavets vattendistrikt. Se Tabell 1 för namn på respektive huvudavrinningsområde. Sidan 7

8 Bottenhavets vattendistrikt - Delområde Ljungan - Kapitel 2 Åre Östersund Sollefteå Åsarna Ånge 41 Sundsvall 41/42 Sveg 42/43 Figur 2. Avrinningsområden och vattenförekomster i delområde Ljungan. Sidan 8

9 Bottenhavets vattendistrikt - Delområde Ljungan - Kapitel 2 Miljöproblem i Delområde Ljungan Denna övergripande beskrivning av den geografiska utbredningen av miljöproblemen i Ljungans delområde baseras på de vattenförekomster som riskerar att inte uppnå en viss miljökvalitetsnorm Miljökvalitetsnormerna och hur dessa tagits fram finns beskrivna i dokumentet Miljökvalitetsnormer för yt- och grundvattenförekomster i Bottenhavets vattendistrikt, samt i bilagor till detta och återfinns på Vattenmyndighetens hemsida ( Det skall noteras att det i många fall saknats mätdata vid riskbedömningarna och att dessa bedömningar då baserats på värden som tagits fram med hjälp av olika modeller. Detta innebär i sin tur att den beskrivna omfattningen av ett miljöproblem är den förmodade och inte den faktiska omfattningen. Försurning Delområdet är mycket förskonat mot försurning, delvis på grund av en gynnsam geologi som motverkar effekterna av försurning (Fig. 3). I huvudsak är det bara ett fåtal vattendrag i de västligaste delarna som riskerar att inte uppnå god ekologisk status på grund av försurning. Övergödning I Ljungans delområde är merparten av de misstänkt övergödda vattenförekomsterna lokaliserade till kusten, närmare bestämt kring centralorten Sundsvall och odlingsbygderna i detta område. Huvuddelen av dessa vattenförekomster utgörs av vattendrag, exempelvis Selångersån/Sättnaån och dess biflöden (Fig. 4). Miljögifter Samtliga ytvatten i delområdet riskerar att inte uppnå god kemisk status till 2015 om kvicksilver tas med i bedömningen, varför miljöproblemet i delområdet beskriver situationen 2015 om kvicksilver exkluderas (Fig. 5). I Ljungans delområde har 9 sjöar utpekats, bl.a. Marmen, Stödesjön, Revsundssjön och Grötingen. Denna bedömning har även gjorts för 16 vattendrag i Ljungans delområde. Bland dessa återfinns bl.a. Ljungan, Gimån och Selångersån. Främmande arter I delområdet förekommer mycket få vattenförekomster där problem med främmande arter konstaterats, närmare bestämt en sjö (Lännässjön) och åtta vattendrag (Fig. 6). Sidan 9

10 Bottenhavets vattendistrikt - Delområde Ljungan - Kapitel 2 Åre Östersund Sollefteå Åsarna Ånge Sundsvall Sveg Figur 3. Vattenförekomster som inte bedöms uppnå god ekologisk status 2015 på grund av försurning är rödmarkerade på kartan. Sidan 10

11 Bottenhavets vattendistrikt - Delområde Ljungan - Kapitel 2 Åre Östersund Sollefteå Åsarna Ånge Sundsvall Sveg Figur 4. Vattenförekomster som inte bedöms uppnå god ekologisk status 2015 på grund av övergödning är rödmarkerade på kartan. Sidan 11

12 Bottenhavets vattendistrikt - Delområde Ljungan - Kapitel 2 Åre Östersund Sollefteå Åsarna Ånge Sundsvall Sveg Figur 5. Vattenförekomster som inte bedöms uppnå god ekologisk status 2015 på grund av miljögifter (exklusive kvicksilver) är rödmarkerade på kartan. Sidan 12

13 Bottenhavets vattendistrikt - Delområde Ljungan - Kapitel 2 Fysiska förändringar Begreppet fysiska förändringar omfattar egentligen tre olika typer av miljöproblem. Kontinuitetsförändringar beror på olika former av vandringshinder i vattenförekomsterna och är generellt ett stort problem i hela Bottenhavets vattendistrikt. Delområde Ljungan är inget undantag och problemen är jämt fördelade inom delområdet (Fig. 7). De områden som bedömts ha mindre problem med kontinuitetsförändringar ligger främst i otillgängliga, höglänta områden och i fjälltrakterna. Vattenuttag Vattenuttag sker från både ytvatten och grundvatten. Idag är omfattningen och effekterna av vattenuttag från ytvatten dåligt dokumenterade och därför är vidden av miljöproblemet inte känt. När det gäller vattenuttag ur grundvattenmagasin är bedömningen att den kvantitativa statusen är god för samtliga grundvattenförekomster och att inget överuttag av vatten sker. Detta gäller för hela distriktet, liksom för delområde Ljungan. Flödesförändringar är ett resultat av vattenregleringar av olika slag och är vanligt i de större vattendragen och sjöarna. I delområde Ljungan är problemet vanligast i Ljungans huvudfåra och i de stora sjömagasin som ingår i reglersystemet för älven, exempelvis Holmsjön, Leringen, Flåsjön och Storsjön (Fig. 8). Morfologiska förändringar beror ofta på grävningar, rensningar och rätningar av vattendrag, främst lokaliserade till de nedlagda flottlederna. Det kan också vara olika typer av markanvändning i anslutning till en vattenförekomst, t.ex. jordbruk eller skogsbruk som innebär avvikelser från det naturliga markslaget i området. I delområdet är morfologiska förändringar, liksom flödesförändringar, starkt knutna till Ljungans dalgång och dess biflöden. I den norra delen av delområdet finns också en hel del problem med morfologiska förändringar. Tydligt är också att problemet avtar västerut och i fjällkedjan är det rent av ovanligt (Fig. 9). Sidan 13

14 Bottenhavets vattendistrikt - Delområde Ljungan - Kapitel 2 Åre Östersund Sollefteå Åsarna Ånge Sundsvall Sveg Figur 6. Vattenförekomster som inte bedöms uppnå god ekologisk status 2015 på grund av främmande arter är rödmarkerade på kartan. Sidan 14

15 Bottenhavets vattendistrikt - Delområde Ljungan - Kapitel 2 Åre Östersund Sollefteå Åsarna Ånge Sundsvall Sveg Figur 7. Vattenförekomster som inte bedöms uppnå god ekologisk status 2015 på grund av kontinuitetsförändringar är rödmarkerade på kartan. Sidan 15

16 Bottenhavets vattendistrikt - Delområde Ljungan - Kapitel 2 Åre Östersund Sollefteå Åsarna Ånge Sundsvall Sveg Figur 8. Vattenförekomster som inte bedöms uppnå god ekologisk status 2015 på grund av flödes- och nivåförändringar är rödmarkerade på kartan. Sidan 16

17 Bottenhavets vattendistrikt - Delområde Ljungan - Kapitel 2 Åre Östersund Sollefteå Åsarna Ånge Sundsvall Sveg Figur 9. Vattenförekomster som inte bedöms uppnå god ekologisk status 2015 på grund av morfologiska förändringar är rödmarkerade på kartan. Sidan 17

18 Bottenhavets vattendistrikt - Delområde Ljungan - Kapitel 2 Sammanfattning av åtgärder Pågående åtgärder Inom Ljungans delområde pågår redan idag en hel del åtgärder som kopplar till de olika miljöproblemen. Flest åtgärder är kopplade till fysiska förändringar (56) och försurning (42) följt av övergödning (17) och miljögifter (9). Trots det ringa antalet åtgärder mot miljögifter är den totala summan för dessa nära 61 Mkr, mycket beroende på stora kostnader för förstudier och efterbehandling av föroreningsskadade områden. Dessa projekt löper också generellt över en längre period, varför det blir en något skev bild av kostnaden när den redovisas som en klumpsumma för pågående åtgärder. De verksamheter som annars dominerar kostnaderna är åtgärder mot fysiska förändringar ( kr) och övergödning ( kr) och kostnaderna härrör från pågående verifiering av den ekologiska statusen med avseende på dessa miljöproblem. Sammanlagt pågår åtgärder till en kostnad av nära 61,5 Mkr, varav merparten härrör från Ljungans huvudavrinningsområde. Inom Ljungans delområde pågår åtgärder för att skydda tillgången på dricksvatten, främst i form av utvecklande av skyddsområden i anslutning till grundvattentäkter och föreskrifter till dessa områden. Detta arbete utförs av kommunerna och de pågående åtgärderna bedöms kosta i storleksordningen 2,2 Mkr. Till detta kommer också kostnader för pågående verifiering av kemisk status av grundvattenförekomster som beräknas uppgå till knappt kr. Verifieringsbehov Verifieringen går i korthet ut på att med olika former av provtagning och analyser utreda om det stora antalet statusklassningar som utförts med hjälp av modeller i verkligheten visar sig vara korrekta bedömningar. I de allra flesta fall är verifieringen en absolut nödvändighet för att kunna gå vidare med arbetet att planera och utföra de åtgärder som krävs för att en vattenförekomst skall kunna nå den uppsatta miljökvalitetsnormen. Kostnaderna för verifiering i Ljungans delområde är beräknade till ca 6 Mkr. Dessa kostnader fördelar sig per miljöproblem enligt följande: Försurning: 1,36 Mkr Övergödning: 1,1 Mkr Miljögifter: 0,8 Mkr Främmande arter: 0,03 Mkr Fysiska förändringar: 2,7 Mkr Utöver detta behöver kemisk status i fem grundvattenförekomster verifieras, till en kostnad av minst kr. Sidan 18

19 Bottenhavets vattendistrikt - Delområde Ljungan - Kapitel 2 Nya åtgärder Det största åtgärdsbehovet inom delområdet är kopplat till miljöproblem som rör fysiska förändringar av främst vattendrag. Minst 265 km flottled behöver återställas till en beräknad kostnad av ca 21 Mkr. Dessutom bedöms minst 86 järnvägs- och vägtrummor utgöra vandringshinder och behöver åtgärdas för ca 19,6 Mkr. En beräkning har utförts för dammar där betydande ekologiska effekter bedöms kunna uppnås i såväl kraftigt modifierade vatten som andra reglerade vatten. Åtgärdskostnaden har beräknats till ca 2,5 Mkr för att skapa en fri vandringsväg förbi sjöregleringsdammen i Storsjön i nyckelobjektet Sölvbacka strömmar. Viktiga åtgärder är också kvarlämnande av funktionella trädbevuxna kantzoner längs vattendrag vid avverkning av skog och i anslutning till jordbruksmark. Inom delområdet behövs också åtgärder för att motverka övergödning av sjöar och vattendrag. Inga konkreta fysiska åtgärder kan dock pekas ut förrän en noggrann källfördelningsanalys är genomförd på vattenförekomstnivå. Källfördelningsanalysen skall resultera i att kostnadseffektiva åtgärder kan genomföras. Efter verifiering bedöms 49 sjöar och vattendrag vara aktuella för källfördelningsanalys till en beräknad kostnad på ca 2,5 Mkr. För att motverka försurningen i sjöar och vattendrag har ingen beräkning av nykalkningsbehovet har utförts. Utfallet när det gäller nykalkningar är beroende av den verifiering som behöver utföras i såväl kalkade som okalkade vattenförekomster. Effekten på det nuvarande kalkningsprogrammet i delområdet bedöms bli begränsad eftersom verifieringen kan leda till ett mindre antal nykalkningar men också till att några pågående kalkningar kan avslutas. Det finns ett antal dricksvattentäkter inom delområdet som saknar fullgott skydd. 11 dricksvattentäkter behöver ett skyddsområde med ändamålsenliga föreskrifter så att skyddskraven enligt Miljöbalken uppfylls. 20 dricksvattentäkter behöver en översyn av nuvarande vattenskydd så att skyddskraven enligt Miljöbalken uppfylls. 16 dricksvattentäkter behöver en utredning av formerna för vattenskyddet. Den sammanlagda kostnaden för vattenskyddet är beräknad till ca 11 Mkr. Sidan 19

20 Bottenhavets vattendistrikt - Delområde Ljungan - Kapitel 3 Huvudavrinningsområde 41 (Selångersån) Beskrivning av huvudavrinningsområdet Huvudavrinningsområdet Selångersån (41) berör Sundsvalls och Timrå kommun i Västernorrlands län (Fig. 10). Befolkningsmängden är personer och områdets totala yta är 459,8 km 2. Markslag och markanvändning fördelar sig enligt 2,3 % vatten, 81,7 % skog, 10,1 % jordbruk, 2,0 % våtmark och 1,8 % tätort. I huvudavrinningsområdet har vattenmyndigheten utpekat 21 sjöar, 26 vattendrag och fyra grundvattenmagasin som vattenförekomster. De största sjöarna är Sulsjön och Segersjön. Bland de större vattendragen kan nämnas Selångersån/Sättnaån, Sulån och Kvarsättbäcken. Pågående åtgärder I Selångersåns huvudavrinningsområde kalkas en sjö (Spiggsjön) till en ungefärlig kostnad av kr per år. Verifiering med avseende på näringsstatus pågår i sex vattendrag till en kostnad på kr. Inga övriga åtgärder pågår i Selångersåns avrinningsområde. Verifieringsbehov Innan konkreta, fysiska åtgärder kan påbörjas inom avrinningsområdet krävs i allmänhet verifiering av de eventuella miljöproblem som tagits fram med hjälp av modeller. Behovet av verifiering är relativt stort i Selångersåns avrinningsområde och kostnaderna är beräknade till omkring kr. Främst är det övergödning och fysiska förändringar som står för kostnaderna (Tabell 3). Tabell 3. Verifieringsbehovet inom huvudavrinningsområde 41. Miljöproblem Sjö Vattendrag Kostnad (kr) Försurning Övergödning Miljögifter Främmande arter Fysiska förändringar Grundvatten (1 st) Summa verifieringsbehov Sidan 20

21 Bottenhavets vattendistrikt - Delområde Ljungan - Kapitel 3 Sulsjön Spiggsjön Väster-Lövsjön Segersjön Selångersfjärden Sundsvall Sidsjön Figur 10. Vattenförekomster i huvudavrinningsområde 41 (Selångersån) Sidan 21

22 Bottenhavets vattendistrikt - Delområde Ljungan - Kapitel 3 Nya åtgärder Försurning Nykalkningar Det finns inga vattenförekomster i Selångersåns huvudavrinningsområde som bedöms vara i ekologisk risk 2015 på grund av försurning. Övergödning Inga konkreta fysiska åtgärder kan pekas ut förrän en noggrann källfördelningsanalys är genomförd för de vatten som har problem med övergödning. Inom Indalsälven huvudavrinningsområde bedöms för närvarande 10 vattendrag och 3 sjöar (Selångersfjärden, Sidsjön och Gåltjärnen) vara i ekologisk risk 2015 på grund av övergödning utifrån det inledande steget i kartläggningen (Se metodbeskrivningen i bilaga 1 till Åtgärdsprogrammet). Efter verifiering bedöms 90 % av de utpekade sjöarna och vattendragen vara aktuella för källfördelningsanalys på vattenförekomstnivå (Tabell 4). Tabell 4. Åtgärdsbehov, källfördelningsanalys Antal övergödda vattenförekomster 12 (90% av 13) Kostnad per vattenförekomst Kostnad Fysiska förändringar Viktiga åtgärder som kopplar till fysiska förändringar av vattenförekomster är flottledsåterställning, återställande av fria vandringsvägar samt kvarlämnande av funktionella trädbevuxna kantzoner längs vattendrag vid avverkning av skog och i anslutning till jordbruksmark. Flottledsåterställning Åtgärdsbehovet för flottledsåterställning har beräknats utifrån de vattenförekomster som i vattenmyndigheternas databas ( bedöms vara i ekologisk risk 2015 på grund av morfologiska förändringar och att andel rensad vattendragssträcka har klassificerats som måttlig eller sämre. I genomsnitt bedöms 40 % av vattenförekomstens längd vara flottledsrensad (Tabell 5). Bedömningen av grundar sig på utförda biotopkarteringar och projekteringar av flottledsåterställning. Vattendragen som ingår i Bottenhavsdistriktets grundstruktur för sjöar och vattendrag är klassificerade efter strömordning (Streamorder enligt Strahler), vilket innebär att små bäckar som är källflöden tillhör ordning 1 och att de nedersta delarna av Indalsälven tillhör ordning 7. Vattendragssträckor som tillhör strömordning 7 bedöms inte vara aktuella för flottledsåterställning då dessa består av nedre delar av den reglerade älven. En summering per strömordning har gjorts av antalet kilometer vattendragssträcka som bedöms vara flottledsrensad och aktuell för åtgärder. Sidan 22

23 Bottenhavets vattendistrikt - Delområde Ljungan - Kapitel 3 Vandringshinder, järnvägs- och vägtrummor Åtgärdsbehovet för att byta ut järnvägs- och vägtrummor som bedöms utgöra definitiva vandringshinder har beräknats utifrån de vattenförekomster som i vattenmyndigheternas databas bedöms vara i ekologisk risk 2015 på grund av kontinuitetsförändringar (vandringshinder) orsakade av korsande vägar och järnvägar. I genomsnitt bedöms 30 % av trummorna utgöra vandringshinder. Bedömningen grundar sig på utförda biotopkarteringar, vandringshindersinventeringar och inventeringar av vägtrummor. Den totala kostnaden för att åtgärda väg- och järnvägstrummor fördelar sig enligt Tabell 6. Vattendrag som tillhör strömordning 6-7 ingår inte beräkningen eftersom väg- och järnvägsövergångarna i dess fall uteslutande utgörs av broar. Kostnadsschablonerna bygger på uppgifter från Vägverket (allmän väg), Banverket samt erfarenheter från utförda restaureringsprojekt. Tabell 6. Åtgärdsbehov, järnvägs- och vägtrummor Strömordning Allmän väg och gator Övriga vägar Järnvägar Summa trummor Vandringshinder (30%) Kostnad per trumma Summa kostnad Tabell 5. Åtgärdsbehov, flottledsåterställning Strömordning Längd (km) Rensad del (40%) km Återställning Kostnad/km Återställningskostnad Projektering 10 % Kostnad Summa Sidan 23

24 Bottenhavets vattendistrikt - Delområde Ljungan - Kapitel 3 Dammar Åtgärder för att åstadkomma fria vandringsvägar i anslutning till dammar kan komma till stånd på flera sätt. Verksamhetsutövaren kan söka nytt tillstånd enligt Miljöbalken, t.ex. i samband med byte till effektivare turbiner och staten i form av Kammarkollegiet, Naturvårdsverket eller Länsstyrelsen kan begära omprövning av gällande vattendom. Vid omprövningar behöver en prioritering göras av sådana objekt där betydande ekologiska effekter kan uppnås. Den beräknade kostnaden för omprövningar och åtgärder i anslutning till dammar i åtgärdsprogrammet grundar sig på ett antal vattenförekomster som i vattenmyndigheternas databas är i ekologisk risk 2015 på grund av flödesoch kontinuitetsförändringar (vandringshinder) och där betydande ekologiska effekter bedöms kunna uppnås i såväl kraftigt modifierade vatten som andra reglerade vatten, s.k. nyckelobjekt. Det handlar om fysiska förbättringsåtgärder som: bidrar till att god bevarandestatus enligt art- och habitatdirektivet kan uppnås i Natura 2000-vatten, skapar fria vandringsvägar för långvandrande arter som lax, ål, flodnejonöga, öring (havsöring) och harr (kustharr), ökar tillgången på lek- och uppväxtområden lokalt värdefulla fiskbe stånd som vissa bestånd av insjööring, harr, röding och sik. Inga nyckelobjekt för omprövning har pekats ut inom huvudavrinningsområdet. Det krävs ytterligare utredning om lämpliga och möjliga fysiska förbättringsåtgärder, deras ekologiska effekter och kostnader innan åtgärder i anslutning dammar kan bedömas. Skydd av dricksvatten Det finns ett antal dricksvattentäkter som saknar fullgott skydd. De berörda länsstyrelserna i huvudavrinningsområdet har gått igenom alla kända yt- och grundvattentäkter, som ligger inom en vattenförekomst och som ger mer än 10 m 3 /dygn eller som försörjer mer än 50 personer. För var och en av dessa vattentäkter har en bedömning utförts om täkten har ett fullgott skydd eller inte. Ett fullgott skydd innebär att ett skyddsområde finns och det lever upp till de krav och riktlinjer som finns i Miljöbalken, Naturvårdsverkets handbok om vattenskyddsområden (2003:6) och Naturvårdsverkets allmänna råd om vattenskyddsområden (NFS 2003:16). Yt- och grundvattenförekomster som används som dricksvattentäkter har delats in i tre grupper där schablonkostnaderna bygger på erfarenheter från befintliga skyddsområden och utredningar A. Dricksvattentäkter som saknar skydd och där ett skyddsområde behöver bildas. Kostnadsschablonen inkluderar kostnaden för en hydrogeologisk undersökning som underlag för avgränsning av skyddsområdet samt kostnaden utformning av föreskrifter baserade på riskinventeringar. B. Dricksvattentäkter som behöver en översyn av nuvarande vattenskydd så att det överensstämmer med skyddskraven enligt Miljöbalken. C. Dricksvattentäkter där formerna för vattenskyddet behöver utredas. Antalet anslutna personekvivalenter är mindre än 100 och inget skyddsområde finns idag. För Sulå grundvattentäkt behöver formerna för vattenskyddet utredas. Kostnaden beräknas till ca kr. Sidan 24

25 Bottenhavets vattendistrikt - Delområde Ljungan - Kapitel 3 Kustavrinningsområde 41/42 Beskrivning av kustavrinningsområdet Kustavrinningsområdet (41/42) berör Sundsvalls kommun i Västernorrlands län. Befolkningsmängden är personer och områdets totala yta är 33,3 km 2. Markslag och markanvändning fördelar sig enligt 0,1 % vatten, 72,3 % skog, 0,8 % jordbruk, 0,9 % våtmark och 10,4 % tätort. I kustavrinningsområdet saknas av vattenmyndigheten utpekade vattenförekomster. I kustavrinningsområde 41/42 saknas av vattenmyndigheten utpekade vattenförekomster. Sidan 25

26 Bottenhavets vattendistrikt - Delområde Ljungan - Kapitel 3 Huvudavrinningsområde 42 (Ljungan) Beskrivning av huvudavrinningsområdet Huvudavrinningsområdet (42) berör Härjedalens, Bergs, Åre, Östersunds, Bräcke och Ragunda kommun i Jämtlands län och Ljusdals och Nordanstigs kommun i Gävleborgs län samt Ånge och Sundsvalls kommun i Västernorrlands län (Fig. 11). Befolkningsmängden är personer och områdets totala yta är ,7 km 2. Markslag och markanvändning fördelar sig enligt 7,7 % vatten, 76,1 % skog, 4,7 % fjäll, 2,0 % jordbruk, 7,8 % våtmark och 0,3 % tätort. I huvudavrinningsområdet har vattenmyndigheten utpekat 436 sjöar, 620 vattendrag och 85 grundvattenmagasin som vattenförekomster. Bland de större sjöarna återfinns Storsjön, Flåsjön, Holmsjön (två olika), Revsundssjön och Leringen. Några av de större vattendragen är Ljungan, Gimån, Arån och Stångån. Ljungans medelflöde vid Viforsens kraftverk (det sista före utloppet i havet) är 127 m 3 /s. Pågående åtgärder Åtgärder mot fysiska förändringar dominerar i Ljungans huvudavrinningsområde och består till huvuddelen av verifieringar av ekologisk status via biotopkartering och elfisken (ca 56). Sammanlagt är kostnaderna för pågående åtgärder mot fysiska förändringar i storleksordningen kr i huvudavrinningsområdet. Kalkning är den huvudsakliga aktiviteten mot försurning och i huvudavrinningsområdet kalkas det för ca 3,42 Mkr per år. Ett tiotal verifieringar av ekologisk status med avseende på försurning kostar kr. Sammantaget beräknas kostnaden för pågående åtgärder mot försurning i någon form vara runt 3,5 Mkr. Antalet åtgärder mot övergödning ca 16, varav flertalet gäller verifiering av vattenförekomsternas ekologiska status via näringsämnesanalyser och kiselalgsprovtagning. I kommunerna sker ett kontinuerligt arbete med att förbättra standarden på de enskilda avloppsanläggningarna, liksom att ansluta enskilda avlopp till det kommunala avloppsnätet. Kostnaderna för detta arbete är svåra att uppskatta. Främmande arter (4) och miljögifter (9) är miljöproblem med relativt få pågående åtgärder. Sett till kostnader är miljöproblemet miljögifter den tyngsta posten (ca 61 Mkr), följt av försurning (ca 3,5 Mkr) och fysiska förändringar (ca kr). Att miljögifter blir en stor kostnad beror dels på att det i avrinningsområdet finns en långvarig industrihistoria med många föroreningsskadade områden som följd, dels att förstudier, sanering och efterbehandling av sådana områden är mycket kostsamt. Totalt beräknas kostnaderna för pågående åtgärder uppgå till omkring 65 Mkr i avrinningsområdet (Tabell 7). Sidan 26

27 Bottenhavets vattendistrikt - Delområde Ljungan - Kapitel 3 Östersund Locknesjön Storsjön Flåsjön Revsundssjön Åsarna Holmsjön Ånge Holmsjön Sundsvall Havern Sveg Figur 11. Vattenförekomster i huvudavrinningsområde 42 (Ljungan) Sidan 27

28 Bottenhavets vattendistrikt - Delområde Ljungan - Kapitel 3 Tabell 7. Åtgärder som pågår inom huvudavrinningsområde 42, samt uppkakattade kostnader för dessa åtgärder. Miljöproblem Försurning Åtgärd Antal objekt Kostnad (kr) Kalkning, verifiering av ekol. status, m.m Övergödning Verifiering av ekol. status Miljögifter Främmande arter Fysiska förändringar Verifieringsbehov Verifiering av kemisk status, förstudier Verifiering av ekol. Status; elfiske Verifiering av ekol. Status; biotopkartering Summa kostnader pågående åtgärder Innan konkreta, fysiska åtgärder kan påbörjas inom avrinningsområdet krävs i allmänhet verifiering av de eventuella miljöproblem som tagits fram med hjälp av modeller. Behovet av verifiering är stort och kostnaderna är beräknade till omkring 5,5 Mkr (Tabell 8). Främst är det fysiska förändringar, försurning och övergödning som står för kostnaderna, men även miljögifter kräver en stor verifieringsinsats. Tabell 8. Verifieringsbehovet inom huvudavrinningsområde 42. Miljöproblem Sjö Vattendrag Kostnad (kr) Försurning Övergödning Miljögifter Främmande arter Fysiska förändringar Grundvatten (4 st) Summa verifieringsbehov Nya åtgärder Försurning Nykalkningar Ingen beräkning av nykalkningsbehovet har utförts. Utfallet när det gäller nykalkningar är beroende av den verifiering som behöver utföras i såväl kalkade som okalkade vattenförekomster. Effekten på det nuvarande kalkningsprogrammet i Ljungans huvudavrinningsområde bedöms bli begränsad eftersom verifieringen kan leda till ett mindre antal nykalkningar men också till att några pågående kalkningar kan avslutas. Sidan 28

29 Bottenhavets vattendistrikt - Delområde Ljungan - Kapitel 3 Övergödning Inga konkreta fysiska åtgärder kan pekas ut förrän en noggrann källfördelningsanalys är genomförd för de vatten som har problem med övergödning. Inom huvudavrinningsområdet bedöms för närvarande 27 vattendrag och 13 sjöar vara är i ekologisk risk 2015 på grund av övergödning utifrån det inledande steget i kartläggningen (Se metodbeskrivningen i bilaga 1 till Åtgärdsprogrammet). Efter verifiering bedöms 90 % av de utpekade sjöarna och vattendragen vara aktuella för källfördelningsanalys på vattenförekomstnivå (Tabell 9). Fysiska förändringar Viktiga åtgärder som kopplar till fysiska förändringar av vattenförekomster är flottledsåterställning, återställande av fria vandringsvägar Tabell 9. Åtgärdsbehov, källfördelningsanalys Antal övergödda vattenförekomster 36 (90% av 40) Kostnad per vattenförekomst Kostnad samt kvarlämnande av funktionella trädbevuxna kantzoner längs vattendrag vid avverkning av skog och i anslutning till jordbruksmark. Flottledsåterställning Åtgärdsbehovet för flottledsåterställning har beräknats utifrån de vattenförekomster som i vattenmyndigheternas databas ( bedöms vara i ekologisk risk 2015 på grund av morfologiska förändringar och att andel rensad vattendragssträcka har klassificerats som måttlig eller sämre ). I genomsnitt bedöms 40 % av vattenförekomstens längd vara flottledsrensad (Tabell 10). Bedömningen av grundar sig på utförda biotopkarteringar och projekteringar av flottledsåterställning. Vattendragen som ingår i Bottenhavsdistriktets grundstruktur för sjöar och vattendrag är klassificerade efter strömordning (Streamorder enligt Strahler), vilket innebär att små bäckar som är källflöden tillhör ordning 1 och att de nedersta delarna av Indalsälven tillhör ordning 7. Vattendragssträckor som tillhör strömordning 7 bedöms inte vara aktuella för flottledsåterställning då dessa består av nedre delar av den reglerade älven. En summering per strömordning har gjorts av antalet kilometer vattendragssträcka som bedöms vara flottledsrensad och aktuell för åtgärder. Tabell 10. Åtgärdsbehov, flottledsåterställning Strömordning Längd (km) Rensad del (40%) km Återställning Kostnad/km Återställningskostnad Projektering 10 % Kostnad Summa Sidan 29

30 Bottenhavets vattendistrikt - Delområde Ljungan - Kapitel 3 Vandringshinder, järnvägs- och vägtrummor Åtgärdsbehovet för att byta ut järnvägs- och vägtrummor som bedöms utgöra definitiva vandringshinder har beräknats utifrån de vattenförekomster som i vattenmyndigheternas databas bedöms vara i ekologisk risk 2015 på grund av kontinuitetsförändringar (vandringshinder) orsakade av korsande vägar och järnvägar. I genomsnitt bedöms 30 % av trummorna utgöra vandringshinder. Bedömningen grundar sig på utförda biotopkarteringar, vandringshindersinventeringar och inventeringar av vägtrummor. Den totala kostnaden för att åtgärda väg- och järnvägstrummor fördelar sig enligt Tabell 11. Vattendrag som tillhör strömordning 6-7 ingår inte beräkningen eftersom väg- och järnvägsövergångarna i dess fall uteslutande utgörs av broar. Kostnadsschablonerna bygger på uppgifter från Vägverket (allmän väg), Banverket samt erfarenheter från utförda restaureringsprojekt. Tabell 11. Åtgärdsbehov, järnvägs- och vägtrummor Strömordning Allmän väg och gator Övriga vägar Järnvägar Summa trummor Vandringshinder (30%) Kostnad per trumma Summa kostnad Dammar Åtgärder för att åstadkomma fria vandringsvägar i anslutning till dammar kan komma till stånd på flera sätt. Verksamhetsutövaren kan söka nytt tillstånd enligt Miljöbalken, t.ex. i samband med byte till effektivare turbiner och staten i form av Kammarkollegiet, Naturvårdsverket eller Länsstyrelsen kan begära omprövning av gällande vattendom. Vid omprövningar behöver en prioritering göras av sådana objekt där betydande ekologiska effekter kan uppnås. Den beräknade kostnaden för omprövningar och åtgärder i anslutning till dammar i Indalsälven grundar sig på ett antal vattenförekomster som i vattenmyndigheternas databas är i ekologisk risk 2015 på grund av flödes- och kontinuitetsförändringar (vandringshinder) och där betydande ekologiska effekter bedöms kunna uppnås i såväl kraftigt modifierade vatten som andra reglerade vatten, s.k. nyckelobjekt. Det handlar om fysiska förbättringsåtgärder som: bidrar till att god bevarandestatus enligt art- och habitatdirektivet kan uppnås i Natura 2000-vatten, skapar fria vandringsvägar för långvandrande arter som lax, ål, flodnejonöga, öring (havsöring) och harr (kustharr), ökar tillgången på lek- och uppväxtområden lokalt värdefulla fiskbestånd som vissa bestånd av insjööring, harr, röding och sik. Nyckelobjekt i Ljungans huvudavrinningsområde bedöms vara Sölvbacka strömmar med vandringsväg vid regleringsdammen i Storsjön. Sidan 30

31 Bottenhavets vattendistrikt - Delområde Ljungan - Kapitel 3 Kostnaden för att bygga vandringsvägen beräknas till kr. Den schablonkostnad för anläggning av vandringsvägar vid dammar som använts grundar sig på utförda kostnadsberäkningar i pilotprojektet Åtgärdsplanering i reglerade vattendrag arbetsgång och åtgärdsförslag i övre Ångermanälven, Skogsstyrelsens rapport 2009:1. För övriga reglerade sjöar och vattendragsstäckor krävs ytterligare utredning om lämpliga och möjliga fysiska förbättringsåtgärder, deras ekologiska effekter och kostnader innan lämpliga åtgärder kan bedömas. Skydd av dricksvatten Det finns ett antal dricksvattentäkter som saknar fullgott skydd. De berörda länsstyrelserna i huvudavrinningsområdet har gått igenom alla kända yt- och grundvattentäkter, som ligger inom en vattenförekomst och som ger mer än 10 m 3 /dygn eller som försörjer mer än 50 personer. För var och en av dessa vattentäkter har en bedömning utförts om täkten har ett fullgott skydd eller inte. Ett fullgott skydd innebär att ett skyddsområde finns och det lever upp till de krav och riktlinjer som finns i Miljöbalken, Naturvårdsverkets handbok om vattenskyddsområden (2003:6) och Naturvårdsverkets allmänna råd om vattenskyddsområden (NFS 2003:16). Yt- och grundvattenförekomster som används som dricksvattentäkter har delats in i tre grupper där schablonkostnaderna bygger på erfaren-heter från befintliga skyddsområden och utredningar (Tabell 12). A. Dricksvattentäkter som saknar skydd och där ett skyddsområde behöver bildas. Kostnadsschablonen inkluderar kostnaden för en hydrogeologisk undersökning som underlag för avgränsning av skyddsområdet samt kostnaden utformning av föreskrifter baserade på riskinventeringar. B. Dricksvattentäkter som behöver en översyn av nuvarande vattenskydd så att det överensstämmer med skyddskraven enligt Miljöbalken. C. Dricksvattentäkter där formerna för vattenskyddet behöver utredas. Antalet anslutna personekvivalenter är mindre än 100 och inget skyddsområde finns idag. Tabell 12. Åtgärdsbehov, skyddsområden för vattentäkter Grupp Antal dricksvattentäkter Kostnadsschablon (kr) Kostnad (kr) A B C Summa Sidan 31

32 Bottenhavets vattendistrikt - Delområde Ljungan - Kapitel 3 Kustavrinningsområde 42/43 Beskrivning av kustavrinningsområdet Kustavrinningsområdet (42/43) berör Nordanstigs kommun i Gävleborgs län och Sundsvalls kommun i Västernorrlands län (Fig. 12). Befolkningsmängden är personer och områdets totala yta är 303,8 km 2. Markslag och markanvändning fördelar sig enligt 6,4 % vatten, 83,4 % skog, 3,4 % jordbruk, 3,4 % våtmark och 1,1 % tätort. I huvudavrinningsområdet har vattenmyndigheten utpekat 7 sjöar, 12 vattendrag men inga grundvattenmagasin som vattenförekomster. De största sjöarna är Armsjön, Mingen och Gårdsjön. Bland de större vattendragen kan nämnas Galtströmmen och Dyrån. Pågående åtgärder I kustavrinningsområdet pågår inga åtgärder. Verifieringsbehov Innan konkreta, fysiska åtgärder kan påbörjas inom avrinningsområdet krävs i allmänhet verifiering av de eventuella miljöproblem som tagits fram med hjälp av modeller. Behovet av verifiering är relativt litet i kustavrinningsområdet och kostnaderna är beräknade till omkring kr. Främst är det försurning och fysiska förändringar som står för kostnaderna (Tabell 13). Tabell 13. Verifieringsbehovet inom kustavrinningsområde 42/43. Miljöproblem Sjö Vattendrag Kostnad (kr) Försurning Övergödning Miljögifter Främmande arter Fysiska förändringar Grundvatten 0 Summa verifieringsbehov Nya åtgärder Försurning Nykalkningar Ingen beräkning av nykalkningsbehovet har utförts då det inte finns några okalkade vattenförekomster inom kustavrinningsområdet som bedöms vara i ekologisk risk 2015 på grund av försurning. Sidan 32

33 Bottenhavets vattendistrikt - Delområde Ljungan - Kapitel 3 Njurundabommen Mingen Armsjön Gårdsjön Gnarp Figur 12. Vattenförekomster i kustavrinningsområde 42/43 Sidan 33

34 Bottenhavets vattendistrikt - Delområde Ljungan - Kapitel 3 Övergödning Inga konkreta fysiska åtgärder kan pekas ut förrän en noggrann källfördelningsanalys är genomförd för de vatten som har problem med övergödning. Inom kustavrinningsområdet bedöms för närvarande inget vattendrag och en sjö (Lindbomstjärnen) vara är i ekologisk risk 2015 på grund av övergödning utifrån det inledande steget i kartläggningen (se metodbeskrivningen i bilaga 1 till Åtgärdsprogrammet). Kostnaden beräknas till kr. Fysiska förändringar Viktiga åtgärder som kopplar till fysiska förändringar av vattenförekomster är flottledsåterställning, återställande av fria vandringsvägar samt kvarlämnande av funktionella trädbevuxna kantzoner längs vattendrag vid avverkning av skog och i anslutning till jordbruksmark. Flottledsåterställning Åtgärdsbehovet för flottledsåterställning har beräknats utifrån de vattenförekomster som i vattenmyndigheternas databas ( bedöms vara i ekologisk risk 2015 på grund av morfologiska förändringar och att andel rensad vattendragssträcka har klassificerats som måttlig eller sämre. I genomsnitt bedöms 40 % av vattenförekomstens längd vara flottledsrensad (Tabell 14). Bedömningen av grundar sig på utförda biotopkarteringar och projekteringar av flottledsåterställning. Vattendragen som ingår i Bottenhavsdistriktets grundstruktur för sjöar och vattendrag är klassificerade efter strömordning (Streamorder enligt Strahler), vilket innebär att små bäckar som är källflöden tillhör ordning 1 och att de nedersta delarna av Ångermanälven och Dalälven tillhör ordning 8. En summering per strömordning har gjorts av antalet kilometer vattendragssträcka som bedöms vara flottledsrensad och aktuell för åtgärder. Vandringshinder, järnvägs- och vägtrummor Åtgärdsbehovet för att byta ut järnvägs- och vägtrummor som bedöms utgöra definitiva vandringshinder har beräknats utifrån de vattenförekomster som i vattenmyndigheternas databas bedöms vara i ekologisk risk 2015 på grund av kontinuitetsförändringar (vandringshinder) orsakade av korsande vägar och järnvägar. I genomsnitt bedöms 30 % av trummorna utgöra vandringshinder. Bedömningen grundar sig på utförda biotopkarteringar, vandringshindersinventeringar och inventeringar av vägtrummor. Den totala kostnaden för att åtgärda väg- och järnvägstrummor fördelar sig enligt Tabell 15. Kostnadsschablonerna bygger på uppgifter från Vägverket (allmän väg), Banverket samt erfarenheter från utförda restaureringsprojekt. Tabell 14. Åtgärdsbehov, flottledsåterställning Strömordning Längd (km) Rensad del (40%) km Återställning Kostnad/km Återställningskostnad Projektering 10 % Kostnad 4 7,9 3, Summa 7,9 3, Sidan 34

35 Bottenhavets vattendistrikt - Delområde Ljungan - Kapitel 3 Dammar Åtgärder för att åstadkomma fria vandringsvägar i anslutning till dammar kan komma till stånd på flera sätt. Verksamhetsutövaren kan söka nytt tillstånd enligt Miljöbalken, t.ex. i samband med byte till effektivare turbiner och staten i form av Kammarkollegiet, Naturvårdsverket eller Länsstyrelsen kan begära omprövning av gällande vattendom. Vid omprövningar behöver en prioritering göras av sådana objekt där betydande ekologiska effekter kan uppnås. Den beräknade kostnaden för omprövningar och åtgärder i anslutning till dammar i åtgärdsprogrammet grundar sig på ett antal vattenförekomster som i vattenmyndigheternas databas är i ekologisk risk 2015 på grund av flödesoch kontinuitetsförändringar (vandringshinder) och där betydande ekologiska effekter bedöms kunna uppnås i såväl kraftigt modifierade vatten som andra reglerade vatten, s.k. nyckelobjekt. Det handlar om fysiska förbättringsåtgärder som: bidrar till att god bevarandestatus enligt art- och habitatdirektivet kan uppnås i Natura 2000-vatten, skapar fria vandringsvägar för långvandrande arter som lax, ål, flodnejonöga, öring (havsöring) och harr (kustharr), ökar tillgången på lek- och uppväxtområden lokalt värdefulla fiskbestånd som vissa bestånd av insjööring, harr, röding och sik. Inga nyckelobjekt för omprövning har pekats ut inom kustavrinningsområdet. Det krävs ytterligare utredning om lämpliga och möjliga fysiska förbättringsåtgärder, deras ekologiska effekter och kostnader innan åtgärder i anslutning dammar kan bedömas. Skydd av dricksvatten Den berörda länsstyrelsen i kustavrinningsområdet har gått igenom alla kända yt- och grundvattentäkter, som ligger inom en vattenförekomst och som ger mer än 10 m 3 /dygn eller som försörjer mer än 50 personer. För var och en av dessa vattentäkter har en bedömning utförts om täkten har ett fullgott skydd eller inte. Ett fullgott skydd innebär att ett skyddsområde finns och det lever upp till de krav och riktlinjer som finns i Miljöbalken, Naturvårdsverkets handbok om vattenskyddsområden (2003:6) och Naturvårdsverkets allmänna råd om vattenskyddsområden (NFS 2003:16). Det finns inga vattentäkter inom kustavrinningsområdet som behöver ett förbättrat vattenskydd eller en utredning av formerna för vattenskyddet. Tabell 15. Åtgärdsbehov, järnvägs- och vägtrummor Strömordning Allmän väg och gator Övriga vägar Järnvägar Summa trummor Vandringshinder (30%) Kostnad per trumma Summa kostnad Sidan 35

36 Bottenhavets vattendistrikt - Delområde Ljungan - Kapitel 3 Huvudavrinningsområde 114 (Nean) Beskrivning av huvudavrinningsområdet Huvudavrinningsområdet Nean berör Bergs och Åre kommun i Jämtlands län och även delar i Norge (Fig. 13). I området finns ingen fast boende befolkning. Den totala arean är 365,7 km 2, varav 287 km 2 i Sverige. Markslag och markanvändning fördelar sig enligt 7,6 % vatten, 0,5 % skog, 92,0 % fjäll och 2,0 % våtmark. Vattenmyndigheten har pekat ut 11 sjöar, 23 vattendrag men inga grundvattenmagasin som vattenförekomster i avrinningsområdet. Det finns en stor sjö, Nedalssjön, och bland de större vattendragen finns Västra Helagsån och Nean. Pågående åtgärder I huvudavrinningsområdet pågår en verifiering med avseende på näringsämnen i en sjö till en kostnad av kr. Verifieringsbehov I huvudavrinningsområdet bedöms endast en ny verifieringsinsats efter 2011 vara nödvändig med avseende på de utpekade miljöproblemen. Detta gäller försurning av en sjö och kostnaden beräknas till kr. Nya åtgärder Försurning Nykalkningar Ingen beräkning av nykalkningsbehovet har utförts inom Neans huvudavrinningsområde. Utfallet gäller nykalkningar är beroende av den verifiering som behöver utföras i såväl kalkade som okalkade vattenförekomster. Övergödning Det finns inga problem med övergödning inom huvudavrinningsområdet. Fysiska förändringar Viktiga åtgärder som kopplar till fysiska förändringar av vattenförekomster är flottledsåterställning, återställande av fria vandringsvägar och kvarlämnande av funktionella kantzoner längs vattendrag vid avverkning av skog. Flottledsåterställning Åtgärdsbehovet för flottledsåterställning har beräknats utifrån de vattenförekomster som i vattenmyndigheternas databas ( bedöms vara i ekologisk risk 2015 på grund av morfologiska förändringar och att andel rensad vattendragssträcka har klassificerats som måttlig eller sämre. Inget behov av flottledsåterställning finns inom huvudavrinningsområdet. Sidan 36