Bottenhavets vattendistrikt Delområdesrapport Hälsinglands skogsvattendrag

Transkript

1 Bottenhavets vattendistrikt Delområdesrapport Hälsinglands skogsvattendrag

2 Bottenhavets vattendistrikt - Hälsinglands skogsvattendrag Innehållsförteckning Kapitel 1 Läsanvisning delområdesrapport för Bottenhavets vattendistrikt 5 Var börjar man? 5 Vattendistriktet 5 Delområden och huvudavrinningsområden 6 Kapitel 2 Hälsinglands skogsvattendrag 7 Beskrivning av delområdet 7 Miljöproblem i Hälsingslands skogsvattendrag 10 Försurning 10 Övergödning 10 Miljögifter 10 Främmande arter 10 Fysiska förändringar 14 Vattenuttag 14 Sammanfattning av åtgärder 18 Pågående åtgärder 18 Verifieringsbehov 18 Nya åtgärder 19 Kapitel 3 Huvudavrinningsområde 43 (Gnarpsån) 20 Beskrivning av huvudavrinningsområdet 20 Pågående åtgärder 20 Verifieringsbehov 22 Nya åtgärder 22 Försurning 22 Nykalkningar 22 Övergödning 22 Fysiska förändringar 23 Flottledsåterställning 23 Vandringshinder, järnvägs- och vägtrummor 23 Dammar 24 Skydd av dricksvatten 24 Kustavrinningsområde 43/44 25 Beskrivning av kustavrinningsområdet 25 Pågående åtgärder 25 Verifieringsbehov 25 Nya åtgärder 27 Försurning 27 Nykalkningar 27 Övergödning 27 Fysiska förändringar 27 Flottledsåterställning 27 Vandringshinder, järnvägs- och vägtrummor 28 Dammar 28 Skydd av dricksvatten 28 Sidan 2

3 Bottenhavets vattendistrikt - Hälsinglands skogsvattendrag Huvudavrinningsområde 44 (Harmångersån) 29 Beskrivning av huvudavrinningsområdet 29 Pågående åtgärder 29 Verifieringsbehov 31 Nya åtgärder 31 Försurning 31 Nykalkningar 31 Övergödning 31 Fysiska förändringar 31 Flottledsåterställning 32 Vandringshinder, järnvägs- och vägtrummor 32 Dammar 33 Skydd av dricksvatten 33 Kustavrinningsområde 44/45 35 Beskrivning av kustavrinningsområdet 35 Pågående åtgärder 35 Verifieringsbehov 35 Nya åtgärder 37 Försurning 37 Nykalkningar 37 Övergödning 37 Fysiska förändringar 37 Flottledsåterställning 38 Vandringshinder, järnvägs- och vägtrummor 38 Dammar 39 Skydd av dricksvatten 39 Huvudavrinningsområde 45 (Delångersån) 41 Beskrivning av huvudavrinningsområdet 41 Pågående åtgärder 41 Verifieringsbehov 43 Nya åtgärder 43 Försurning 43 Nykalkningar 43 Övergödning 43 Fysiska förändringar 44 Flottledsåterställning 44 Vandringshinder, järnvägs- och vägtrummor 44 Dammar 45 Skydd av dricksvatten 45 Kustavrinningsområde 45/46 47 Beskrivning av kustavrinningsområdet 47 Pågående åtgärder 47 Verifieringsbehov 47 Nya åtgärder 49 Försurning 49 Nykalkningar 49 Övergödning 49 Fysiska förändringar 49 Flottledsåterställning 49 Vandringshinder, järnvägs- och vägtrummor 50 Dammar 50 Skydd av dricksvatten 50 Sidan 3

4 Bottenhavets vattendistrikt - Hälsinglands skogsvattendrag Huvudavrinningsområde 46 (Nianån) 51 Beskrivning av huvudavrinningsområdet 51 Pågående åtgärder 51 Verifieringsbehov 51 Nya åtgärder 53 Försurning 53 Nykalkningar 53 Övergödning 53 Fysiska förändringar 53 Flottledsåterställning 53 Vandringshinder, järnvägs- och vägtrummor 54 Dammar 54 Skydd av dricksvatten 55 Huvudavrinningsområde 47 (Norralaån) 61 Beskrivning av huvudavrinningsområdet 61 Pågående åtgärder 61 Verifieringsbehov 63 Nya åtgärder 63 Försurning 63 Nykalkningar 63 Övergödning 63 Fysiska förändringar 64 Flottledsåterställning 64 Vandringshinder, järnvägs- och vägtrummor 64 Dammar 65 Skydd av dricksvatten 65 Kustavrinningsområde 46/47 56 Beskrivning av kustavrinningsområdet 56 Pågående åtgärder 56 Verifieringsbehov 56 Nya åtgärder 58 Försurning 58 Nykalkningar 58 Övergödning 58 Fysiska förändringar 58 Flottledsåterställning 59 Vandringshinder, järnvägs- och vägtrummor 59 Dammar 60 Skydd av dricksvatten 60 Sidan 4

5 Bottenhavets vattendistrikt - Hälsinglands skogsvattendrag - Kapitel 1 Läsanvisning delområdesrapport till åtgärdsprogram för Bottenhavets vattendistrikt Syftet med denna anvisning är att ge läsaren en vägledning till hur åtgärdsprogrammet för Bottenhavets vattendistrikt är uppbyggt och en beskrivning av innehållet i och utformningen av de delområdesrapporter som ligger till grund för åtgärdsprogrammet. Var börjar man? Åtgärdsprogrammet är utformat på distriktsnivå med underlag från olika huvudavrinningsområden. Åtgärdsprogrammet avser att ge en tydlig bild av bindande uppdrag till myndigheter och kommuner och möjliga åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna. Åtgärderna sammanställs ur ett regionalt perspektiv där de tillsammans med konsekvensanalysen ger en samlad bild av miljöproblemen och kostnaderna för åtgärderna i vattendistriktet. Vattendistriktet Om man vill få en helhetsbild av förhållandena i vattendistriktet, börjar man sin läsning i åtgärdsprogrammet för Bottenhavets vattendistrikt, som beskriver de övergripande åtgärder som myndigheter och kommuner behöver vidta. Det inledande kapitel 1 innehåller tidpunkter för när åtgärderna skall vara påbörjade/avslutade och en lista över administrativa åtgärder (uppdrag) riktade till myndigheter och kommuner. Kapitel 2 beskriver kopplingen mellan uppdragen till myndigheter och kommuner och möjliga konkreta åtgärder för att nå miljökvalitetsnormerna. Kapitlet innehåller en inledande text där Vattenmyndighetens syn på åtgärdsprogrammet redovisas, en beskrivning av genomförda och pågående åtgärder i vattendistriktet och en beskrivning av det återstående åtgärdsbehovet. Rapporten innehåller även tabeller för respektive miljöproblem som kopplar ihop uppdragen i det inledande kapitlet med möjliga fysiska åtgärder och utredningsbehov. Tabellerna redovisar också de åtgärder som konsekvensanalyseras. I kapitel 3 redovisas Vattenmyndighetens bedömning av de förväntade effekterna av åtgärderna i kapitel 2. Det gäller framförallt de fysiska åtgärder som förväntas bli resultatet och som ska ge förutsättningar för att nå miljökvalitetsnormerna. Även förväntade planerings- och utredningsresultat redovisas. Slutligen ges i konsekvensanalysen en sammanfattande bild av faktiska kostnader och nyttor i termer av förbättrat miljötillstånd under de år som åtgärdsprogrammet ska genomföras. De skattade effekterna av åtgärdsprogrammet vägs också mot ett nollalternativ, det vill säga den förväntade utvecklingen om man avstår från att genomföra programmet och där all verksamhet fortsätter som tidigare. Sidan 5

6 Bottenhavets vattendistrikt - Hälsinglands skogsvattendrag - Kapitel 1 Vill man veta hur Vattenmyndigheten har bedömt miljötillståndet i sin sjö eller i något närliggande vattendrag finns information i Vattenmyndighetens databas på nätet, eller i vattenkartan, Delområden och huvudavrinningsområden En mer detaljerad bild av de möjliga och förväntade åtgärder som beskrivs i åtgärdsprogrammet för ett visst del- eller huvudavrinningsområde får Tabell 1. Delområden och huvudavrinningsområden. Delområde Huvudavrinningsområden man genom att läsa respektive delområdesrapport. Det finns 8 delområdesrapporter (Tabell 1) som berör grundvatten, sjöar och vattendrag och en särskild rapport för Bottenhavets kustvatten. Kapitel 2 innehåller en övergripande beskrivning av hela Hälsinglands skogsvattendrag, en beskrivning av miljöproblemen och en sammanfattning av verifieringsbehovet, pågående åtgärder samt möjliga och förväntade nya åtgärder. Kapitel 3 i denna rapport innehåller mer detaljerade beskrivningar av respektive huvudavrinningsområde, kustavrinningsområde och fjällavrinningsområde, verifieringsbehovet samt pågående, möjliga och förväntade nya åtgärder. Norra Ångermanlands skogsvatten Leduån (31), Lögdeälven (32), Husån (33), Gideälven (34), Idbyån (35), Moälven (36), Nätraån (37) samt kustavrinningsområdena 30/31 (del av), 31/32, 32/33, 33/34, 34/35, 35/36 och 36/37. Ångermanälven Ångermanälven (38), Gådeån (39), Vapstälven (115) samt kustavrinningsområdena 37/38 och 38/39. Indalsälven Indalsälven (40), kustavrinningsområdena 39/40, 40/41 samt fjällavrinningsområdet 114/115 (Stjördalselva). Ljungan Selångersån (41), Ljungan (42), Nean (114) samt kustavrinningsområdena 41/42 och 42/43. Hälsinglands skogsvattendrag Gnarpsån (43), Harmångersån (44), Delångersån (45), Nianån (46), Norralaån (47) samt kustavrinningsområdena 43/44, 44/45, 45/46 och 46/47. Ljusnan Ljusnan (48), Göta älv (108), Glomma (113) samt kustavrinningsområdena 47/48 och 48/49. Gästriklands skogsvattendrag Skärjån (49), Hamrångeån (50), Testeboån (51), Gavleån (52) samt kustavrinnings-områdena 49/50, 50/51, 51/52 och 52/53. Dalälven Dalälven (53) samt del av kustavrinningsområdet 53/54. Sidan 6

7 Bottenhavets vattendistrikt - Hälsinglands skogsvattendrag - Kapitel 2 Hälsinglands skogsvattendrag Beskrivning av delområdet Sverige är uppdelat i fem vattendistrikt: Bottenviken, Bottenhavet, Norra Östersjön, Södra Östersjön och Västerhavet. Bottenhavets vattendistrikt omfattar hela eller delar av Västerbottens län, Jämtlands län, Västernorrlands län, Dalarnas län, Gävleborgs län, Uppsala län och Västmanlands län. I Bottenhavets vattendistrikt finns ca en tredjedel av landets sjöar och vattendrag. Distriktet är indelat i 23 nationella huvudavrinningsområden (Fig. 1). Vattendistriktet innehåller dessutom fem huvudavrinningsområden som är källflöden till de norska älvarna Trysilelva, Glomma, Nidelva, Stjördalselva samt Vefsna. Organisationen av samordningen av vattenförvaltning inom huvudavrinningsområden och kustområden har inneburit att vattendistriktet har delats in i 13 delområden med en samordningsansvarig länsstyrelse för varje delområde (Tabell 2). För att kunna bedöma nuvarande status (ekologisk och kemisk), risk för att inte uppnå god status 2015, miljöproblem och åtgärdsbehov har sjöarna och vattendragen delats in i homogena bedömningsenheter, s.k. vattenförekomster. Principerna för vattenförekomstindelningen finns beskriven i förvaltningsplanen för Bottenhavets vattendistrikt (kapitel 2). Inom delområdet Hälsinglands skogsvattendrag är 161 sjöar, 478 vattendrag och 27 grundvattenmagasin avgränsade som vattenförekomster (Fig. 2). De beskrivna åtgärderna syftar till att motverka miljöproblemen så att minst god status uppnås i vattenförekomsterna. För vissa vattenförekomster, kraftigt modifierat vatten (KMV), finns lägre krav (god ekologisk potential) på den ekologiska kvalitet som skall uppnås. Inom delområdet finns inga sjöar och vattendrag som är fastställda som KMV. Delområdet Hälsinglands skogsvattendrag (Fig. 2) består av huvudavrinningsområdena Gnarpsån (43), Harmångersån (44), Delångersån (45), Nianån (46) och Norralaån (47), samt mellanliggande kustavrinningsområden. Delångersån är det största huvudavrinningsområdet och utgör ca 39 % av arean. Delområdet berör två län, Gävleborgs och Västernorrlands län och samordningsansvarig är länsstyrelsen i Gävleborgs län. Sidan 7

8 Bottenhavets vattendistrikt - Hälsinglands skogsvattendrag - Kapitel 2 Östersund Sveg Falun SMHI, Lantmäteriet Dnr /188 Sollefteå Vilhelmina Örnsköldsvik Sundsvall Gävle Distriktets gräns Avrinningsområdesgräns Del av avrinningsområde som ligger i Norge Huvudavrinningsområde 31 Leduån 32 Lögdeälven 33 Husån 34 Gideälven 35 Idbyån 36 Moälven 37 Nätraån 38 Ångermanälven 39 Gådeån 40 Indalsälven 41 Selångersån 42 Ljungan 43 Gnarpsån 44 Harmångersån 45 Delångersån 46 Nianån 47 Norralaån 48 Ljusnan 49 Skärjån 50 Hamrångeån 51 Testeboån 52 Gavleån 53 Dalälven Tabell 2. Samordningsansvarig länsstyrelse för respektive delområde. Samordningansvarig länsstyrelse Västernorrlands län Jämtlands län Gävleborgs län Dalarnas län Delområde Ångermanälven Norra Ångermanlands skogsvattendrag Norra Ångermanlands kustvatten Södra Ångermanlands kustvatten Medelpads kustvatten Indalsälven Ljungan Hälsinglands skogsvattendrag Hälsinglands kustvatten Gästriklands skogsvattendrag Gästriklands kustvatten Ljusnan Dalälven Figur 1. Huvudavrinningsområden i Bottenhavets vattendistrikt. Se Tabell 1 för namn på respektive huvudavrinningsområde. Sidan 8

9 Bottenhavets vattendistrikt - Hälsinglands skogsvattendrag - Kapitel Gnarp 43/ /45 Hudiksvall 46 46/47 45/46 Bollnäs 47 Söderhamn Figur 2. Avrinningsområden och vattenförekomster i delområde Hälsinglands skogsvattendrag. Sidan 9

10 Bottenhavets vattendistrikt - Hälsinglands skogsvattendrag - Kapitel 2 Miljöproblem i Delområde Hälsinglands skogsvattendrag Denna övergripande beskrivning av den geografiska utbredningen av miljöproblemen i delområde Hälsinglands skogsvattendrag baseras på de vattenförekomster som riskerar att inte uppnå en viss miljökvalitetsnorm Miljökvalitetsnormerna och hur dessa tagits fram finns beskrivna i dokumentet Miljökvalitetsnormer för yt- och grundvattenförekomster i Bottenhavets vattendistrikt, samt i bilagor till detta och återfinns på Vattenmyndighetens hemsida ( Det skall noteras att det i många fall saknats mätdata vid riskbedömningarna och att dessa bedömningar då baserats på värden som tagits fram med hjälp av olika modeller. Detta innebär i sin tur att den beskrivna omfattningen av ett miljöproblem är den förmodade och inte den faktiska omfattningen. Försurning Delområdet är inte så hårt drabbat av försurning (Fig. 3). Främst är det vattenförekomster i den södra delen av delområdet, mellan Hudiksvall och Söderhamn, som bedöms riskera att inte uppnå god ekologisk status 2015 på grund av försurning. Detta gäller bl.a. de större vattendragen Enångersån och Söderhamnsån, samt Vallaån, Klubboån och Norrån med biflöden. Även några sjöar riskerar att inte uppnå god ekologisk status, t.ex. Hansesjön, Järsjön och Losesjön. I de norra delarna av delområdet är dock försurningen bedömd som betydligt mindre utbredd. Övergödning Inom delområde Hälsinglands skogsvattendrag är merparten av de misstänkt övergödda vattenförekomsterna lokaliserade till två områden. Det ena området återfinns mellan Jättendal och Harmånger, med bl.a. Storsjön, Jättendalssjön och Harsjön. Vattlångsån och Edmyrsån är exempel på vattendrag som bedömts vara övergödda. Nästa område återfinns något längre söderut, kring Hudiksvall och väster därom. De två stora sjöarna Norra och Södra Dellen ingår i detta område, liksom vattendragen Rosbäcken, Sunnanån och Hallstaån, för att nämna några (Fig. 4). Miljögifter Samtliga ytvatten i delområdet riskerar att inte uppnå god kemisk status till 2015 om kvicksilver tas med i bedömningen, varför miljöproblemet i delområdet beskriver situationen 2015 om kvicksilver exkluderas (Fig. 5). I delområdet återfinns 16 sjöar och 36 vattendrag som riskerar att god kemisk status inte uppnås Främst är det nära kusten och industrierna som miljöproblemet förekommer, men även de stora sjöarna Norra och Södra Dellen omfattas av denna bedömning. Främmande arter Främmande arter torde finnas i delområdet, exempelvis är bäckröding och regnbåge vanliga arter som utplanterats för fritidsfiske. Dock har länsstyrelsen i Gävle inte gjort några bedömningar av förekomst av främmande arter, då man anser att underlag och bedömningsgrunder saknas eller är för dåligt. Sidan 10

11 Bottenhavets vattendistrikt - Hälsinglands skogsvattendrag - Kapitel 2 Gnarp Harmånger Ljusdal Hudiksvall Bollnäs Söderhamn Figur 3. Vattenförekomster som inte bedöms uppnå god ekologisk status 2015 på grund av försurning är rödmarkerade på kartan. Sidan 11

12 Bottenhavets vattendistrikt - Hälsinglands skogsvattendrag - Kapitel 2 Gnarp Harmånger Ljusdal Hudiksvall Bollnäs Söderhamn Figur 4. Vattenförekomster som inte bedöms uppnå god ekologisk status 2015 på grund av övergödning är rödmarkerade på kartan. Sidan 12

13 Bottenhavets vattendistrikt - Hälsinglands skogsvattendrag - Kapitel 2 Gnarp Harmånger Ljusdal Hudiksvall Bollnäs Söderhamn Figur 5. Vattenförekomster som inte bedöms uppnå god ekologisk status 2015 på grund av miljögifter (exklusive kvicksilver) är rödmarkerade på kartan. Sidan 13

14 Bottenhavets vattendistrikt - Hälsinglands skogsvattendrag - Kapitel 2 Fysiska förändringar Begreppet fysiska förändringar omfattar egentligen tre olika typer av miljöproblem. Kontinuitetsförändringar beror på olika former av vandringshinder i vattenförekomsterna och är generellt ett stort problem i hela Bottenhavets vattendistrikt. Delområde Hälsinglands skogsvattendrag är inget undantag och problemen är jämt fördelade inom delområdet (Fig. 6). Flödesförändringar är ett resultat av vattenregleringar av olika slag och är vanligt i de större vattendragen och sjöarna. I delområde Hälsinglands skogsvattendrag är problemet tydligt i Delångersåns vattensystem med de stora sjöarna Norra och Södra Dellen (Fig. 7). Vattenuttag Vattenuttag sker från både ytvatten och grundvatten. Idag är omfattningen och effekterna av vattenuttag från ytvatten dåligt dokumenterade och därför är vidden av miljöproblemet inte känt. När det gäller vattenuttag ur grundvattenmagasin är bedömningen att den kvantitativa statusen är god för samtliga grundvattenförekomster och att inget överuttag av vatten sker. Detta gäller för hela distriktet, liksom för delområde Hälsinglands skogsvattendrag. Morfologiska förändringar beror ofta på grävningar, rensningar och rätningar av vattendrag, främst lokaliserade till de nedlagda flottlederna. Det kan också vara olika typer av markanvändning i anslutning till en vattenförekomst, t.ex. jordbruk eller skogsbruk som innebär avvikelser från det naturliga markslaget i området. I delområdet är miljöproblemet vanligt i alla de större, kustmynnande vattendragen (t.ex. Gnarpsån, Harmångersån, Delångersån och Nianån) och deras biflöden. Morfologiska förändringar är också vanligt i större sjöar närmare kusten, medan problemet avtar västerut för både sjöar och vattendrag (Fig. 8). Sidan 14

15 Bottenhavets vattendistrikt - Hälsinglands skogsvattendrag - Kapitel 2 Gnarp Harmånger Ljusdal Hudiksvall Bollnäs Söderhamn Figur 6. Vattenförekomster som inte bedöms uppnå god ekologisk status 2015 på grund av kontinuitetsförändringar är rödmarkerade på kartan. Sidan 15

16 Bottenhavets vattendistrikt - Hälsinglands skogsvattendrag - Kapitel 2 Gnarp Harmånger Ljusdal Hudiksvall Bollnäs Söderhamn Figur 7. Vattenförekomster som inte bedöms uppnå god ekologisk status 2015 på grund av flödes- och nivåförändringar är rödmarkerade på kartan. Sidan 16

17 Bottenhavets vattendistrikt - Hälsinglands skogsvattendrag - Kapitel 2 Gnarp Harmånger Ljusdal Hudiksvall Bollnäs Söderhamn Figur 8. Vattenförekomster som inte bedöms uppnå god ekologisk status 2015 på grund av morfologiska förändringar är rödmarkerade på kartan. Sidan 17

18 Bottenhavets vattendistrikt - Hälsinglands skogsvattendrag - Kapitel 2 Sammanfattning av åtgärder Pågående åtgärder Inom delområde Hälsinglands skogsvattendrag pågår redan idag en hel del åtgärder som kopplar till de olika miljöproblemen. Flest åtgärder är kopplade till fysiska förändringar (42) och övergödning (23) följt av försurning (19) och miljögifter (2). De verksamheter som dominerar kostnaderna är åtgärder mot fysiska förändringar (ca 3,5 Mkr) och försurning ( kr) och kostnaderna härrör både från pågående verifiering av den ekologiska statusen med avseende på dessa miljöproblem och konkreta åtgärder. Sammanlagt pågår åtgärder till en kostnad av nära 4,2 Mkr. I Harmångersåns och Delångersåns avrinningsområden pågår åtgärder mot övergödning i form av kommunal tillsyn och prövning till en kostnad av 7,25 Mkr. Liknande arbete förekommer sannolikt även i andra avrinningsområden, men data saknas för detta. Inom delområde Hälsinglands skogsvattendrag pågår åtgärder för att skydda tillgången på dricksvatten, främst i form av utvecklande av skyddsområden i anslutning till grundvattentäkter och föreskrifter till dessa områden. Detta arbete utförs av kommunerna och de pågående åtgärderna bedöms kosta i storleksordningen kr. Verifieringsbehov Verifieringen går i korthet ut på att med olika former av provtagning och analyser utreda om det stora antalet statusklassningar som utförts med hjälp av modeller i verkligheten visar sig vara korrekta bedömningar. I de allra flesta fall är verifieringen en absolut nödvändighet för att kunna gå vidare med arbetet att planera och utföra de åtgärder som krävs för att en vattenförekomst skall kunna nå den uppsatta miljökvalitetsnormen. Kostnaderna för verifiering i delområde Hälsinglands skogsvattendrag är beräknade till ca 12,6 Mkr. Dessa kostnader fördelar sig per miljöproblem enligt följande: Försurning: 0,6 Mkr Övergödning: 3,9 Mkr Miljögifter: 0,57 Mkr Främmande arter: 0 Mkr Fysiska förändringar: 7,6 Mkr Utöver detta behöver kemisk status i tre grundvattenförekomster verifieras, till en kostnad av minst kr. Sidan 18

19 Bottenhavets vattendistrikt - Hälsinglands skogsvattendrag - Kapitel 2 Nya åtgärder Det största åtgärdsbehovet inom delområdet är kopplat till miljöproblem som rör fysiska förändringar av främst vattendrag. Minst 144 km flottled behöver återställas till en beräknad kostnad av ca 12,8 Mkr. Dessutom bedöms minst 212 järnvägs- och vägtrummor utgöra vandringshinder och behöver åtgärdas för ca 40,7 Mkr. Inga nyckelobjekt när det gäller dammar och omprövning av vattendomar har pekats ut. Viktiga åtgärder är också kvarlämnande av funktionella trädbevuxna kantzoner längs vattendrag vid avverkning av skog och i anslutning till jordbruksmark. Inom delområdet behövs också åtgärder för att motverka övergödning av sjöar och vattendrag. Inga konkreta fysiska åtgärder kan dock pekas ut förrän en noggrann källfördelningsanalys är genomförd på vattenförekomstnivå. Källfördelningsanalysen skall resultera i att kostnadseffektiva åtgärder kan genomföras. Efter verifiering bedöms 85 sjöar och vattendrag vara aktuella för källfördelningsanalys till en beräknad kostnad på ca 4,3 Mkr. Det finns ett antal dricksvattentäkter inom delområdet som saknar fullgott skydd. 1 dricksvattentäkt behöver ett skyddsområde med ändamålsenliga föreskrifter så att skyddskraven enligt Miljöbalken uppfylls. 10 dricksvattentäkter behöver en översyn av nuvarande vattenskydd så att skyddskraven enligt Miljöbalken uppfylls. 3 dricksvattentäkter behöver en utredning av formerna för vattenskyddet. Den sammanlagda kostnaden för vattenskyddet är beräknad till ca 2,8 Mkr. För att motverka försurningen i sjöar och vattendrag har ingen beräkning av nykalkningsbehovet har utförts då det inte finns några okalkade vattenförekomster inom delområdet som bedöms vara i ekologisk risk 2015 på grund av försurning. Sidan 19

20 Huvudavrinningsområdet 43 (Gnarpsån) Beskrivning av huvudavrinningsområdet Huvudavrinningsområdet Gnarpsån (43) berör Nordanstigs kommun i Gävleborgs län (Fig. 9). Befolkningsmängden är personer och områdets totala yta är 228,8 km2. Markslag och markanvändning fördelar sig enligt 3,3 % vatten, 85,1 % skog, 8,1 % jordbruk, 2,1 % våtmark, 1,2 % mindre samhällen, 0,01 % öppen mark och 0,27 % övrig mark. I huvudavrinningsområdet har vattenmyndigheten utpekat fyra sjöar, 19 vattendrag och tre grundvattenmagasin som vattenförekomster. De största sjöarna är Grännsjön, Lunnsjön och Annsjön. Bland de större vattendragen kan nämnas Gnarpsån och Grängsjöån. I en handfull objekt pågår verifieringar av ekologisk status med avseende på fysiska förändringar. Detta arbete beräknas kosta kr. Totalt beräknas kostnaderna för pågående åtgärder uppgå till omkring kr i avrinningsområdet (Tabell 3). Tabell 3. Åtgärder som pågår inom huvudavrinningsområde 43, samt uppskattade kostnader för dessa åtgärder. Miljöproblem Åtgärd Antal objekt Kostnad (kr) Försurning 0 0 Övergödning Verifiering av ekol. status Miljögifter Främmande arter Fysiska förändringar Verifiering av kemisk status, förstudier 0 0 Verifiering av ekol. status; elfiske 0 0 Verifiering av ekol. status; flottledsåterställning Summa kostnader pågående åtgärder Pågående åtgärder Åtgärder mot övergödning dominerar i Gnarpsåns huvudavrinningsområde och består till huvuddelen av verifieringar av ekologisk status via näringsämnesanalyser och kiselalgsprovtagning. I kommunerna sker ett kontinuerligt arbete med att förbättra standarden på de enskilda avloppsanläggningarna, liksom att ansluta enskilda avlopp till det kommunala avloppsnätet. Kostnaderna för detta arbete är svåra att uppskatta. Sidan 20

21 Annsjön Grännsjön Gnarp Figur 9. Vattenförekomster i huvudavrinningsområde 43 (Gnarpsån) Sidan 21

22 Verifieringsbehov Innan konkreta, fysiska åtgärder kan påbörjas inom avrinningsområdet krävs i allmänhet verifiering av de eventuella miljöproblem som tagits fram med hjälp av modeller. Behovet av verifiering är relativt stort i Gnarpsåns avrinningsområde och kostnaderna är beräknade till omkring kr. Främst är det övergödning och fysiska förändringar som står för de framtida kostnaderna (Tabell 4). Miljöproblem Sjö Vattendrag Kostnad (kr) Nya åtgärder Försurning Nykalkningar Ingen beräkning av nykalkningsbehovet har utförts då det inte finns några vattenförekomster inom Gnarpåns huvudavrinningsområde som bedöms vara i ekologisk risk 2015 på grund av försurning. Övergödning Inga konkreta fysiska åtgärder kan pekas ut förrän en noggrann källfördelningsanalys är genomförd för de vatten som har problem med övergödning. Inom huvudavrinningsområdet bedöms för närvarande 5 vattendrag och ingen sjö vara i ekologisk risk 2015 på grund av övergödning utifrån det inledande steget i kartläggningen (se metodbeskrivningen i bilaga 1 till Åtgärdsprogrammet). Efter verifiering bedöms 90 % av de utpekade sjöarna och vattendragen vara aktuella för källfördelningsanalys på vattenförekomstnivå (Tabell 5). Summa verifieringsbehov Antal övergödda vattenförekomster 5 Kostnad per vattenförekomst Kostnad Sidan 22

23 Fysiska förändringar Viktiga åtgärder som kopplar till fysiska förändringar av vattenförekomster är flottledsåterställning, återställande av fria vandringsvägar samt kvarlämnande av funktionella trädbevuxna kantzoner längs vattendrag vid avverkning av skog och i anslutning till jordbruksmark. Flottledsåterställning Åtgärdsbehovet för flottledsåterställning har beräknats utifrån de vattenförekomster som i vattenmyndigheternas databas ( se) bedöms vara i ekologisk risk 2015 på grund av morfologiska förändringar och att andel rensad vattendragssträcka har klassificerats som måttlig eller sämre. I genomsnitt bedöms 40 % av vattenförekomstens längd vara flottledsrensad (Tabell 6). Bedömningen av grundar sig på utförda biotopkarteringar och projekteringar av flottledsåterställning. Vattendragen som ingår i Bottenhavsdistriktets grundstruktur för sjöar och vattendrag är klassificerade efter strömordning (Streamorder enligt Strahler), vilket innebär att små bäckar som är källflöden tillhör ordning 1 och att de nedersta delarna av Ångermanälven och Dalälven tillhör ordning 8. En summering per strömordning har gjorts av antalet kilometer vattendragssträcka som bedöms vara flottledsrensad och aktuell för åtgärder. Vandringshinder, järnvägs- och vägtrummor Åtgärdsbehovet för att byta ut järnvägs- och vägtrummor som bedöms utgöra definitiva vandringshinder har beräknats utifrån de vattenförekomster som i vattenmyndigheternas databas bedöms vara i ekologisk risk 2015 på grund av kontinuitetsförändringar (vandringshinder) orsakade av korsande vägar och järnvägar. I genomsnitt bedöms 30 % av trummorna utgöra vandringshinder. Bedömningen grundar sig på utförda biotopkarteringar, vandringshindersinventeringar och inventeringar av vägtrummor. Den totala kostnaden för att åtgärda väg- och järnvägstrummor fördelar sig enligt Tabell 7. Kostnadsschablonerna bygger på uppgifter från Vägverket (allmän väg), Banverket samt erfarenheter från utförda restaureringsprojekt. Tabell 7. Åtgärdsbehov, järnvägs- och vägtrummor Strömordning Allmän väg och gator Övriga vägar Järnvägar Summa trummor Vandringshinder (30%) Kostnad per trumma Summa kostnad Återställningskostnad Projektering 10 % Kostnad Summa Sidan 23

24 Dammar Åtgärder för att åstadkomma fria vandringsvägar i anslutning till dammar kan komma till stånd på flera sätt. Verksamhetsutövaren kan söka nytt tillstånd enligt Miljöbalken, t.ex. i samband med byte till effektivare turbiner och staten i form av Kammarkollegiet, Naturvårdsverket eller Länsstyrelsen kan begära omprövning av gällande vattendom. Vid omprövningar behöver en prioritering göras av sådana objekt där betydande ekologiska effekter kan uppnås. Den beräknade kostnaden för omprövningar och åtgärder i anslutning till dammar i åtgärdsprogrammet grundar sig på ett antal vattenförekomster som i vattenmyndigheternas databas är i ekologisk risk 2015 på grund av flödesoch kontinuitetsförändringar (vandringshinder) och där betydande ekologiska effekter kan uppnås i såväl kraftigt modifierade vatten som andra reglerade vatten, s.k. nyckelobjekt. Det handlar om fysiska förbättringsåtgärder som: bidrar till att god bevarandestatus enligt art- och habitatdirektivet kan uppnås i Natura 2000-vatten, skapar fria vandringsvägar för långvandrande arter som lax, ål, flodnejonöga, öring (havsöring) och harr (kustharr), ökar tillgången på lek- och uppväxtområden lokalt värdefulla fiskbestånd som vissa bestånd av insjööring, harr, röding och sik. Det finns några kraftverks- och sjöregleringsdammar inom huvudavrinningsområdet. Inga nyckelobjekt för omprövning har pekats ut inom huvudavrinningsområdet. Det krävs ytterligare utredning om lämpliga och möjliga fysiska förbättringsåtgärder, deras ekologiska effekter och kostnader innan åtgärder i anslutning dammar kan bedömas. Skydd av dricksvatten Den berörda länsstyrelsen i huvudavrinningsområdet har gått igenom alla kända yt- och grundvattentäkter, som ligger inom en vattenförekomst och som ger mer än 10 m3/dygn eller som försörjer mer än 50 personer. För var och en av dessa vattentäkter har en bedömning utförts om täkten har ett fullgott skydd eller inte. Ett fullgott skydd innebär att ett skyddsområde finns och det lever upp till de krav och riktlinjer som finns i Miljöbalken, Naturvårdsverkets handbok om vattenskyddsområden (2003:6) och Naturvårdsverkets allmänna råd om vattenskyddsområden (NFS 2003:16). Yt- och grundvattenförekomster som används som dricksvattentäkter har delats in i tre grupper där schablonkostnaderna bygger på erfarenheter från befintliga skyddsområden och utredningar. A. Dricksvattentäkter som saknar skydd och där ett skyddsområde behöver bildas. Kostnadsschablonen inkluderar kostnaden för en hydrogeologisk undersökning som underlag för avgränsning av skyddsområdet samt kostnaden utformning av föreskrifter baserade på riskinventeringar. B. Dricksvattentäkter som behöver en översyn av nuvarande vattenskydd så att det överensstämmer med skyddskraven enligt Miljöbalken. C. Dricksvattentäkter där formerna för vattenskyddet behöver utredas. Antalet anslutna personekvivalenter är mindre än 100 och inget skyddsområde finns idag. Frästa grundvattentäkt behöver en översyn av nuvarande vattenskydd. Kostnaden beräknas till ca kr. Sidan 24

25 Kustavrinningsområde 43/44 Beskrivning av kustavrinningsområdet Kustavrinningsområdet (43/44) berör Nordanstigs kommun i Gävleborgs län (Fig. 10). Befolkningsmängden är personer och den totala ytan är 112,9 km 2. Markslag och markanvändning fördelar sig enligt 2,8 % vatten, 1,1 % kust och hav, 80,0 % skog, 0,01 % berg, 9,2 % jordbruk, 3,0 % våtmark, 2,3 % mindre samhällen, 0,03 % öppen mark och 1,4 % övrig mark. I kustavrinningsområdet har vattenmyndigheten utpekat en sjö (Jättendalssjön), sju vattendrag men inga grundvattenmagasin som vattenförekomster. Bland de större vattendragen kan nämnas Edsmyrån. Pågående åtgärder I kustavrinningsområdet pågår åtgärder i form av verifieringsinsatser kopplat till övergödning i fem vattenförekomster. Arbetet beräknas kosta kr. Verifieringsbehov I kustavrinningsområdet bedöms verifieringar med avseende på miljöproblemen övergödning, fysiska förändringar och miljögifter vara nödvändiga innan konkreta åtgärder i form av t.ex. fosforreducerande åtgärder eller utrivning av vandringshinder kan bli aktuella. Det totala behovet av verifieringar beräknas uppgå till en kostnad av ca kr (Tabell 8). Tabell 8. Verifieringsbehovet inom kustavrinningsområde 43/44. Miljöproblem Sjö Vattendrag Kostnad (kr) Försurning Övergödning Miljögifter Främmande arter Fysiska förändringar Grundvatten 0 Summa verifieringsbehov Sidan 25

26 Gnarp Jättendalssjön Harmånger Figur 10. Vattenförekomster i kustavrinningsområde 43/44 Sidan 26

27 Nya åtgärder Försurning Nykalkningar Ingen beräkning av nykalkningsbehovet har utförts då det inte finns några vattenförekomster inom kustavrinningsområdet som bedöms vara i ekologisk risk 2015 på grund av försurning. Övergödning Inga konkreta fysiska åtgärder kan pekas ut förrän en noggrann källfördelningsanalys är genomförd för de vatten som har problem med övergödning. Inom kustavrinningsområdet bedöms för närvarande 4 vattendrag och en sjö (Jättendalssjön) vara i ekologisk risk 2015 på grund av övergödning utifrån det inledande steget i kartläggningen (se metodbeskrivningen i bilaga 1 till Åtgärdsprogrammet). Efter verifiering bedöms 90 % av de utpekade sjöarna och vattendragen vara aktuella för källfördelningsanalys på vattenförekomstnivå (Tabell 9). Tabell 9. Åtgärdsbehov, källfördelningsanalys Fysiska förändringar Viktiga åtgärder som kopplar till fysiska förändringar av vattenförekomster är flottledsåterställning, återställande av fria vandringsvägar samt kvarlämnande av funktionella trädbevuxna kantzoner längs vattendrag vid avverkning av skog och i anslutning till jordbruksmark. Flottledsåterställning Åtgärdsbehovet för flottledsåterställning har beräknats utifrån de vattenförekomster som i vattenmyndigheternas databas ( bedöms vara i ekologisk risk 2015 på grund av morfologiska förändringar och att andel rensad vattendragssträcka har klassificerats som måttlig eller sämre. I genomsnitt bedöms 40 % av vattenförekomstens längd vara flottledsrensad (Tabell 10). Bedömningen av grundar sig på utförda biotopkarteringar och projekteringar av flottledsåterställning. Vattendragen som ingår i Bottenhavsdistriktets grundstruktur för sjöar och vattendrag är klassificerade efter strömordning (Streamorder enligt Strahler), vilket innebär att små bäckar som är källflöden tillhör ordning 1 och att de nedersta delarna av Ångermanälven och Dalälven tillhör ordning 8. En summering per strömordning har gjorts av antalet kilometer vattendragssträcka som bedöms vara flottledsrensad och aktuell för åtgärder. Summa 1,5 0,6 Återställningskostnad Projektering 10 % Kostnad Sidan 27

28 Vandringshinder, järnvägs- och vägtrummor Åtgärdsbehovet för att byta ut järnvägs- och vägtrummor som bedöms utgöra definitiva vandringshinder har beräknats utifrån de vattenförekomster som i vattenmyndigheternas databas bedöms vara i ekologisk risk 2015 på grund av kontinuitetsförändringar (vandringshinder) orsakade av korsande vägar och järnvägar. Det finns inga problem med järnvägs- och vägtrummor inom kustavrinningsområdet. Dammar Det finns inga problem med dammar inom kustavrinningsområdet. Skydd av dricksvatten Den berörda länsstyrelsen i kustavrinningsområdet har gått igenom alla kända yt- och grundvattentäkter, som ligger inom en vattenförekomst och som ger mer än 10 m3/dygn eller som försörjer mer än 50 personer. För var och en av dessa vattentäkter har en bedömning utförts om täkten har ett fullgott skydd eller inte. Ett fullgott skydd innebär att ett skyddsområde finns och det lever upp till de krav och riktlinjer som finns i Miljöbalken, Naturvårdsverkets handbok om vattenskyddsområden (2003:6) och Naturvårdsverkets allmänna råd om vattenskyddsområden (NFS 2003:16). Det finns inga vattentäkter inom kustavrinningsområdet som behöver ett förbättrat vattenskydd eller en utredning av formerna för vattenskyddet. Sidan 28

29 Huvudavrinningsområde 44 (Harmångersån) Beskrivning av huvudavrinningsområdet Huvudavrinningsområdet Harmångersån (44) berör Nordanstigs och Hudiksvalls kommun i Gävleborgs län och Sundsvalls och mycket liten del av Ånge kommun i Västernorrlands län (Fig. 11). Befolkningsmängden är personer och områdets totala yta är 1 197,1 km 2. Markslag och markanvändning fördelar sig enligt 6,3 % vatten, 86,0 % skog, 3,8 % jordbruk, 3,1 % våtmark, 0,5 % mindre samhällen och 0,3 % övrig mark. I huvudavrinningsområdet har vattenmyndigheten utpekat 27 sjöar, 82 vattendrag och sju grundvattenmagasin som vattenförekomster. De största sjöarna är Hasselasjön, Längsterbodsjön och Storsjön. Bland de större vattendragen kan nämnas Harmångersån och Skansån. Harmångersåns medelflöde är vid utloppspunkten i Bottenhavet 14,3 m 3 /s och medelflödet vid Hassela är cirka 5 m 3 /s (medelvärde mellan ). Pågående åtgärder Åtgärder mot fysiska förändringar dominerar i Harmångersåns huvudavrinningsområde och består av verifieringar av ekologisk status (sju vattenförekomster). Sammanlagt är kostnaderna för pågående åtgärder mot fysiska förändringar i storleksordningen kr i huvudavrinningsområdet (Tabell 11). Antalet åtgärder mot övergödning är två och gäller verifiering av vattenförekomsternas ekologiska status via näringsämnesanalyser och kiselalgsprovtagning. I kommunerna sker ett kontinuerligt arbete med att förbättra standarden på de enskilda avloppsanläggningarna genom bl.a. tillsyn, liksom att ansluta enskilda avlopp till det kommunala avloppsnätet. Kostnaderna för detta pågående arbete uppskattas till närmare 5 Mkr, av vilket en stor del är årliga, löpande kostnader för tillsyn och prövning (Tabell 11). Tabell 11. Åtgärder som pågår inom huvudavrinningsområde 44, samt uppskattade kostnader för dessa åtgärder. Miljöproblem Åtgärd Antal objekt Kostnad (kr) Försurning 0 0 Övergödning Verifiering av ekol. status Miljögifter Främmande arter Fysiska förändringar Verifiering av kemisk status, förstudier 0 0 Verifiering av ekol. status; elfiske 0 0 Verifiering av ekol. status; flottledsåterställning Summa kostnader pågående åtgärder Sidan 29

30 Hasselasjön Gnarp Längsterbodsjön Älgeredssjön Skäråssjön Storsjön Harmånger Figur 11. Vattenförekomster i huvudavrinningsområde 44 (Harmångersån) Sidan 30

31 Verifieringsbehov Innan konkreta, fysiska åtgärder kan påbörjas inom avrinningsområdet krävs i allmänhet verifiering av de eventuella miljöproblem som tagits fram med hjälp av modeller. Behovet av verifiering är stort i Harmångersåns avrinningsområde och kostnaderna är beräknade till omkring 2,4 Mkr. Främst är det fysiska förändringar och övergödning som står för de framtida kostnaderna (Tabell 12). Tabell 12. Verifieringsbehovet inom huvudavrinningsområde 44. Miljöproblem Sjö Vattendrag Kostnad (kr) Försurning Övergödning Miljögifter Främmande arter Fysiska förändringar Grundvatten 0 Summa verifieringsbehov Nya åtgärder Försurning Nykalkningar Ingen beräkning av nykalkningsbehovet har utförts då det inte finns några okalkade vattenförekomster inom Harmångersåns huvudavrinningsområde som bedöms vara i ekologisk risk 2015 på grund av försurning. Övergödning Inga konkreta fysiska åtgärder kan pekas ut förrän en noggrann källfördelningsanalys är genomförd för de vatten som har problem med övergödning. Inom huvudavrinningsområdet bedöms för närvarande 13 vattendrag och 5 sjöar vara är i ekologisk risk 2015 på grund av övergödning utifrån det inledande steget i kartläggningen (se metodbeskrivningen i bilaga 1 till Åtgärdsprogrammet). Efter verifiering bedöms 90 % av de utpekade sjöarna och vattendragen vara aktuella för källfördelningsanalys på vattenförekomstnivå (Tabell 13). Tabell 13. Åtgärdsbehov, källfördelningsanalys Antal övergödda vattenförekomster 16 (90% av 18) Kostnad per vattenförekomst Kostnad Fysiska förändringar Viktiga åtgärder som kopplar till fysiska förändringar av vattenförekomster är flottledsåterställning, återställande av fria vandringsvägar samt kvarlämnande av funktionella trädbevuxna kantzoner längs vattendrag vid avverkning av skog och i anslutning till jordbruksmark. Sidan 31

32 Flottledsåterställning Åtgärdsbehovet för flottledsåterställning har beräknats utifrån de vattenförekomster som i vattenmyndigheternas databas ( bedöms vara i ekologisk risk 2015 på grund av morfologiska förändringar och att andel rensad vattendragssträcka har klassificerats som måttlig eller sämre. I genomsnitt bedöms 40 % av vattenförekomstens längd vara flottledsrensad (Tabell 14). Bedömningen av grundar sig på utförda biotopkarteringar och projekteringar av flottledsåterställning. Vattendragen som ingår i Bottenhavsdistriktets grundstruktur för sjöar och vattendrag är klassificerade efter strömordning (Streamorder enligt Strahler), vilket innebär att små bäckar som är källflöden tillhör ordning 1 och att de nedersta delarna av Ångermanälven och Dalälven tillhör ordning 8. En summering per strömordning har gjorts av antalet kilometer vattendragssträcka som bedöms vara flottledsrensad och aktuell för åtgärder. Vandringshinder, järnvägs- och vägtrummor Åtgärdsbehovet för att byta ut järnvägs- och vägtrummor som bedöms utgöra definitiva vandringshinder har beräknats utifrån de vattenförekomster som i vattenmyndigheternas databas bedöms vara i ekologisk risk 2015 på grund av kontinuitetsförändringar (vandringshinder) orsakade av korsande vägar och järnvägar. I genomsnitt bedöms 30 % av trummorna utgöra vandringshinder. Bedömningen grundar sig på utförda biotopkarteringar, vandringshindersinventeringar och inventeringar av vägtrummor. Den totala kostnaden för att åtgärda väg- och järnvägstrummor fördelar sig enligt Tabell 15. Kostnadsschablonerna bygger på uppgifter från Vägverket (allmän väg), Banverket samt erfarenheter från utförda restaureringsprojekt. Tabell 15. Åtgärdsbehov, järnvägs- och vägtrummor Strömordning Allmän väg och gator Övriga vägar Järnvägar Summa trummor Vandringshinder (30%) Kostnad per trumma Summa kostnad Tabell 14. Åtgärdsbehov, flottledsåterställning Strömordning Längd (km) Rensad del (40%) km Återställning Kostnad/km Återställningskostnad Projektering 10 % Kostnad Summa Sidan 32

33 Dammar Åtgärder för att åstadkomma fria vandringsvägar i anslutning till dammar kan komma till stånd på flera sätt. Verksamhetsutövaren kan söka nytt tillstånd enligt Miljöbalken, t.ex. i samband med byte till effektivare turbiner och staten i form av Kammarkollegiet, Naturvårdsverket eller Länsstyrelsen kan begära omprövning av gällande vattendom. Vid omprövningar behöver en prioritering göras av sådana objekt där betydande ekologiska effekter kan uppnås. Den beräknade kostnaden för omprövningar och åtgärder i anslutning till dammar i åtgärdsprogrammet grundar sig på ett antal vattenförekomster som i vattenmyndigheternas databas är i ekologisk risk 2015 på grund av flödes- och kontinuitetsförändringar (vandringshinder) och där betydande ekologiska effekter bedöms kunna uppnås i såväl kraftigt modifierade vatten som andra reglerade vatten, s.k. nyckelobjekt. Det handlar om fysiska förbättringsåtgärder som: bidrar till att god bevarandestatus enligt art- och habitatdirektivet kan uppnås i Natura 2000-vatten, skapar fria vandringsvägar för långvandrande arter som lax, ål, flodnejonöga, öring (havsöring) och harr (kustharr), ökar tillgången på lek- och uppväxtområden lokalt värdefulla fiskbestånd som vissa bestånd av insjööring, harr, röding och sik. Det finns ett flertal kraftverks- och sjöregleringsdammar inom huvudavrinningsområdet. Inga nyckelobjekt för omprövning har pekats ut inom huvudavrinningsområdet. Det krävs ytterligare utredning om lämpliga och möjliga fysiska förbättringsåtgärder, deras ekologiska effekter och kostnader innan åtgärder i anslutning dammar kan bedömas. Skydd av dricksvatten Den berörda länsstyrelsen i huvudavrinningsområdet har gått igenom alla kända yt- och grundvattentäkter, som ligger inom en vattenförekomst och som ger mer än 10 m3/dygn eller som försörjer mer än 50 personer. För var och en av dessa vattentäkter har en bedömning utförts om täkten har ett fullgott skydd eller inte. Ett fullgott skydd innebär att ett skyddsområde finns och det lever upp till de krav och riktlinjer som finns i Miljöbalken, Naturvårdsverkets handbok om vattenskyddsområden (2003:6) och Naturvårdsverkets allmänna råd om vattenskyddsområden (NFS 2003:16). Yt- och grundvattenförekomster som används som dricksvattentäkter har delats in i tre grupper där schablonkostnaderna bygger på erfarenheter från befintliga skyddsområden och utredningar (Tabell 16). Tabell 16. Åtgärdsbehov, skyddsområden för vattentäkter Grupp Antal dricksvattentäkter Kostnadsschablon (kr) Kostnad (kr) A B C Summa Sidan 33

34 A. Dricksvattentäkter som saknar skydd och där ett skyddsområde behöver bildas. Kostnadsschablonen inkluderar kostnaden för en hydrogeologisk undersökning som underlag för avgränsning av skyddsområdet samt kostnaden utformning av föreskrifter baserade på riskinventeringar. B. Dricksvattentäkter som behöver en översyn av nuvarande vattenskydd så att det överensstämmer med skyddskraven enligt Miljöbalken. C. Dricksvattentäkter där formerna för vattenskyddet behöver utredas. Antalet anslutna personekvivalenter är mindre än 100 och inget skyddsområde finns idag. Tre grundvattentäkter, Rösta/Forsa, Vade och Ånäset (Hassela), behöver en översyn av nuvarande vattenskydd. Sidan 34

35 Kustavrinningsområde 44/45 Beskrivning av kustavrinningsområdet Kustavrinningsområde (44/45) berör Hudiksvalls och mycket liten del av Nordanstigs kommun i Gävleborgs län (Fig. 12). Befolkningsmängden är personer och den totala ytan är 521 km 2. Markslag och markanvändning fördelar sig enligt 3,8 % vatten, 0,7 % kust och hav, 80,2 % skog, 0,01 % berg, 9,5 % jordbruk, 2,3 % våtmark, 0,01 % tätort, 2,0 % mindre samhällen, 0,1 % öppen mark och 1,6 % övrig mark. I kustavrinningsområdet har vattenmyndigheten utpekat 22 sjöar, 60 vattendrag och två grundvattenmagasin som vattenförekomster. Några av de större sjöarna är Långsjön, Norstafjärden och Spjutnäsfjärden. Bland de större vattendragen kan nämnas Sunnån och Hallstaån. Pågående åtgärder I kustavrinningsområdet pågår åtgärder i form av kalkning (4 900 kr) och verifiering av ekologisk status kopplat till övergödning till en kostnad av kr. Det pågår också verifieringsinsatser kopplat till fysiska förändringar till en beräknad kostnad om kr (Tabell 17). Tabell 17. Åtgärder som pågår inom kustavrinningsområde 44/45, samt uppskattade kostnader för dessa åtgärder. Miljöproblem Åtgärd Antal objekt Kostnad (kr) Försurning Kalkning Övergödning Verifiering av ekol. status Miljögifter 0 0 Främmande arter 0 0 Fysiska förändringar Verifiering av ekol. status Summa kostnader pågående åtgärder Verifieringsbehov Innan konkreta, fysiska åtgärder kan påbörjas inom avrinningsområdet krävs i allmänhet verifiering av de eventuella miljöproblem som tagits fram med hjälp av modeller. Behovet av verifiering är relativt stort i kustavrinningsområde 44/45 och kostnaderna är beräknade till omkring 2,2 Mkr. Främst är det övergödning och fysiska förändringar som står för de framtida kostnaderna, men också en del verifiering kopplat till miljögifter (Tabell 18). Sidan 35

36 Harmånger Bjärtsjön Långsjön Gansesjön Spjutnäsfjärden Norstafjärden Hudiksvall Figur 12. Vattenförekomster i kustavrinningsområde 44/45 Sidan 36

37 Tabell 18. Verifieringsbehovet inom kustavrinningsområde 44/45. Miljöproblem Sjö Vattendrag Kostnad (kr) Försurning Övergödning Miljögifter Främmande arter Fysiska förändringar Grundvatten 0 Summa verifieringsbehov Nya åtgärder Försurning Nykalkningar Ingen beräkning av nykalkningsbehovet har utförts då det inte finns några okalkade vattenförekomster inom kustavrinningsområdet som bedöms vara i ekologisk risk 2015 på grund av försurning. Övergödning Inga konkreta fysiska åtgärder kan pekas ut förrän en noggrann käll-fördelningsanalys är genomförd för de vatten som har problem med övergödning. Inom kustavrinningsområdet bedöms för närvarande 22 vattendrag och 4 sjöar vara i ekologisk risk 2015 på grund av över-gödning utifrån det inledande steget i kartläggningen (se metodbeskrivningen i bilaga 1 till Åtgärdsprogrammet). Efter verifiering bedöms 90 % av de utpekade sjöarna och vattendragen vara aktuella för källfördelningsanalys på vattenförekomstnivå (Tabell 19). Tabell 19. Åtgärdsbehov, källfördelningsanalys Antal övergödda vattenförekomster 23 (90% av 26) Kostnad per vattenförekomst Kostnad Fysiska förändringar Viktiga åtgärder som kopplar till fysiska förändringar av vattenförekomster är flottledsåterställning, återställande av fria vandringsvägar samt kvarlämnande av funktionella trädbevuxna kantzoner längs vattendrag vid avverkning av skog och i anslutning till jordbruksmark. Sidan 37

38 Flottledsåterställning Åtgärdsbehovet för flottledsåterställning har beräknats utifrån de vattenförekomster som i vattenmyndigheternas databas ( bedöms vara i ekologisk risk 2015 på grund av morfologiska förändringar och att andel rensad vattendragssträcka har klassificerats som måttlig eller sämre. I genomsnitt bedöms 40 % av vattenförekomstens längd vara flottledsrensad (Tabell 20). Bedömningen av grundar sig på utförda biotopkarteringar och projekteringar av flottledsåterställning. Vattendragen som ingår i Bottenhavsdistriktets grundstruktur för sjöar och vattendrag är klassificerade efter strömordning (Streamorder enligt Strahler), vilket innebär att små bäckar som är källflöden tillhör ordning 1 och att de nedersta delarna av Ångermanälven och Dalälven tillhör ordning 8. En summering per strömordning har gjorts av antalet kilometer vattendragssträcka som bedöms vara flottledsrensad och aktuell för åtgärder. Vandringshinder, järnvägs- och vägtrummor Åtgärdsbehovet för att byta ut järnvägs- och vägtrummor som bedöms utgöra definitiva vandringshinder har beräknats utifrån de vattenförekomster som i vattenmyndigheternas databas bedöms vara i ekologisk risk 2015 på grund av kontinuitetsförändringar (vandringshinder) orsakade av korsande vägar och järnvägar. I genomsnitt bedöms 30 % av trummorna utgöra vandringshinder. Bedömningen grundar sig på utförda biotopkarteringar, vandringshindersinventeringar och inventeringar av vägtrummor. Den totala kostnaden för att åtgärda väg- och järnvägstrummor fördelar sig enligt Tabell 21. Kostnadsschablonerna bygger på uppgifter från Vägverket (allmän väg), Banverket samt erfarenheter från utförda restaureringsprojekt. Tabell 21. Åtgärdsbehov, järnvägs- och vägtrummor Strömordning Allmän väg och gator Övriga vägar Järnvägar Summa trummor Vandringshinder (30%) Kostnad per trumma Summa kostnad Tabell 20. Åtgärdsbehov, flottledsåterställning Strömordning Längd (km) Rensad del (40%) km Återställning Kostnad/km Återställningskostnad Projektering 10 % Kostnad Summa Sidan 38

39 Dammar Åtgärder för att åstadkomma fria vandringsvägar i anslutning till dammar kan komma till stånd på flera sätt. Verksamhetsutövaren kan söka nytt tillstånd enligt Miljöbalken, t.ex. i samband med byte till effektivare turbiner och staten i form av Kammarkollegiet, Naturvårdsverket eller Länsstyrelsen kan begära omprövning av gällande vattendom. Vid omprövningar behöver en prioritering göras av sådana objekt där betydande ekologiska effekter kan uppnås. Den beräknade kostnaden för omprövningar och åtgärder i anslutning till dammar i åtgärdsprogrammet grundar sig på ett antal vattenförekomster som i vattenmyndigheternas databas är i ekologisk risk 2015 på grund av flödes- och kontinuitetsförändringar (vandringshinder) och där betydande ekologiska effekter bedöms kunna uppnås i såväl kraftigt modifierade vatten som andra reglerade vatten, s.k. nyckelobjekt. Det handlar om fysiska förbättringsåtgärder som: bidrar till att god bevarandestatus enligt art- och habitatdirektivet kan uppnås i Natura 2000-vatten, skapar fria vandringsvägar för långvandrande arter som lax, ål, flodnejonöga, öring (havsöring) och harr (kustharr), ökar tillgången på lek- och uppväxtområden lokalt värdefulla fiskbestånd som vissa bestånd av insjööring, harr, röding och sik. Skydd av dricksvatten Den berörda länsstyrelsen i kustavrinningsområdet har gått igenom alla kända yt- och grundvattentäkter, som ligger inom en vattenförekomst och som ger mer än 10 m3/dygn eller som försörjer mer än 50 personer. För var och en av dessa vattentäkter har en bedömning utförts om täkten har ett fullgott skydd eller inte. Ett fullgott skydd innebär att ett skyddsområde finns och det lever upp till de krav och riktlinjer som finns i Miljöbalken, Naturvårdsverkets handbok om vattenskyddsområden (2003:6) och Naturvårdsverkets allmänna råd om vattenskyddsområden (NFS 2003:16). Yt- och grundvattenförekomster som används som dricksvattentäkter har delats in i tre grupper där schablonkostnaderna bygger på erfarenheter från befintliga skyddsområden och utredningar (Tabell 22). Tabell 22. Åtgärdsbehov, skyddsområden för vattentäkter Grupp Antal dricksvattentäkter Kostnadsschablon (kr) Kostnad (kr) A B C Summa Inga nyckelobjekt för omprövning har pekats ut inom kustavrinningsområdet. Det krävs ytterligare utredning om lämpliga och möjliga fysiska förbättringsåtgärder, deras ekologiska effekter och kostnader innan åtgärder i anslutning dammar kan bedömas. Sidan 39

40 A. Dricksvattentäkter som saknar skydd och där ett skyddsområde behöver bildas. Kostnadsschablonen inkluderar kostnaden för en hydrogeologisk undersökning som underlag för avgränsning av skyddsområdet samt kostnaden utformning av föreskrifter baserade på riskinventeringar. B. Dricksvattentäkter som behöver en översyn av nuvarande vattenskydd så att det överensstämmer med skyddskraven enligt Miljöbalken. C. Dricksvattentäkter där formerna för vattenskyddet behöver utredas. Antalet anslutna personekvivalenter är mindre än 100 och inget skyddsområde finns idag. Tre grundvattentäkter, Bjärtsjön, Edsta och Östanbräck, som behöver en översyn av nuvarande vattenskydd. För grundvattentäkterna i Malsta (2 täkter) och Rogsta behöver formerna för vattenskyddet utredas. Sidan 40

41 Huvudavrinningsområde 45 (Delångersån) Beskrivning av huvudavrinningsområdet Huvudavrinningsområdet Delångersån (45) berör Hudiksvalls och Ljusdals kommun i Gävleborgs län och Ånge kommun i Västernorrlands län (Fig. 13). Befolkningsmängden är personer och områdets totala yta är 1 994,1 km 2. Markslag och markanvändning fördelar sig enligt 11,9 % vatten, 0 % (0,1 km2) kust och hav, 78,6 % skog, 5,3 % jordbruk, 3,6 % våtmark, 0,6 % mindre samhällen och 0,2 % övrig mark. I huvudavrinningsområdet har vattenmyndigheten utpekat 70 sjöar, 199 vattendrag och 12 grundvattenmagasin som vattenförekomster. De största sjöarna är Södra och Norra Dellen och Storsjön. Bland de större vattendragen kan nämnas Delångersån och Skansån. Medelflödet i Delångersån är vid Iggesund 20,5 m 3 /s och vid Rolfsta 18,4 m 3 /s. Pågående åtgärder Åtgärder mot fysiska förändringar dominerar i Delångersåns huvudavrinningsområde och består delvis av verifieringar av ekologisk status via biotopkartering och elfisken, men också av flera konkreta åtgärder i form av utbyten av vägtrummor och byggande av fiskvandringsvägar. Sammanlagt är kostnaderna för pågående åtgärder mot fysiska förändringar i storleksordningen 2,57 Mkr i huvudavrinningsområdet. Kalkning är den huvudsakliga aktiviteten mot försurning och i huvudavrinningsområdet kalkas det för ca kr per år. Antalet åtgärder mot övergödning är få och gäller verifiering av vattenförekomsternas ekologiska status via näringsämnesanalyser och kiselalgsprovtagning. I kommunerna sker ett kontinuerligt arbete med att förbättra standarden på de enskilda avloppsanläggningarna via tillsyn, liksom att ansluta enskilda avlopp till det kommunala avloppsnätet. Kostnaderna för detta arbete beräknas vara ca 2,3 Mkr, av vilket en stor del är årliga, löpande kostnader för tillsyn och prövning (Tabell 23). Verifieringar av kemisk status pågår i två vattenförekomster till en kostnad av kr. Totalt beräknas kostnaderna för pågående åtgärder uppgå till omkring 2,8 Mkr i avrinningsområdet. Tabell 23. Åtgärder som pågår inom huvudavrinningsområde 45, samt uppskattade kostnader för dessa åtgärder. Miljöproblem Åtgärd Antal objekt Kostnad (kr) Försurning Kalkning; verifiering av ekol. status Övergödning Verifiering av ekol. status Miljögifter Verifiering av kemisk status Främmande arter Fysiska förändringar Verifiering av ekol. status; elfiske 0 0 Verifiering av ekol. status; vandringsvägar Summa kostnader pågående åtgärder Sidan 41

42 Hångstaörn Stor-Valsjön Alsjösjön Norra Dellen Harmånger Ljusdal Södra Dellen Hudiksvall Storsjön Figur 13. Vattenförekomster i huvudavrinningsområde 45 (Delångersån) Sidan 42

43 Verifieringsbehov Innan konkreta, fysiska åtgärder kan påbörjas inom avrinningsområdet krävs i allmänhet verifiering av de eventuella miljöproblem som tagits fram med hjälp av modeller. Behovet av verifiering är mycket stort i Delångersåns avrinningsområde och kostnaderna är beräknade till omkring 4,6 Mkr. Främst är det en stor mängd (närmare 240) vattenförekomster som misstänks vara fysiskt förändrade och verifiering av förmodat övergödda vattenförekomster som står för de framtida kostnaderna. I avrinningsområdet finns också en hel del vattenförekomster som behöver verifieras med avseende på försurning, liksom verifiering av kemisk status i såväl ytvatten som grundvattenförekomster (Tabell 24). Tabell 24. Verifieringsbehovet inom huvudavrinningsområde 45. Miljöproblem Sjö Vattendrag Kostnad (kr) Försurning Övergödning Miljögifter Främmande arter Fysiska förändringar Grundvatten (2 st) Summa verifieringsbehov Nya åtgärder Försurning Nykalkningar Ingen beräkning av nykalkningsbehovet har utförts då det inte finns några okalkade vattenförekomster inom Delångersåns huvudavrinningsområde som bedöms vara i ekologisk risk 2015 på grund av försurning. Övergödning Inga konkreta fysiska åtgärder kan pekas ut förrän en noggrann källfördelningsanalys är genomförd för de vatten som har problem med övergödning. Inom huvudavrinningsområdet bedöms för närvarande 18 vattendrag och 10 sjöar vara är i ekologisk risk 2015 på grund av övergödning utifrån det inledande steget i kartläggningen (se metodbeskrivningen i bilaga 1 till Åtgärdsprogrammet). Efter verifiering bedöms 90 % av de utpekade sjöarna och vattendragen vara aktuella för källfördelningsanalys på vattenförekomstnivå (Tabell 25). Tabell 25. Åtgärdsbehov, källfördelningsanalys Antal övergödda vattenförekomster 25 (90% av 28) Kostnad per vattenförekomst Kostnad Sidan 43

44 Fysiska förändringar Viktiga åtgärder som kopplar till fysiska förändringar av vattenförekomster är flottledsåterställning, återställande av fria vandringsvägar samt kvarlämnande av funktionella trädbevuxna kantzoner längs vattendrag vid avverkning av skog och i anslutning till jordbruksmark. Flottledsåterställning Åtgärdsbehovet för flottledsåterställning har beräknats utifrån de vattenförekomster som i vattenmyndigheternas databas ( bedöms vara i ekologisk risk 2015 på grund av morfologiska förändringar och att andel rensad vattendragssträcka har klassificerats som måttlig eller sämre. I genomsnitt bedöms 40 % av vattenförekomstens längd vara flottledsrensad (Tabell 26). Bedömningen av grundar sig på utförda biotopkarteringar och projekteringar av flottledsåterställning. Vattendragen som ingår i Bottenhavsdistriktets grundstruktur för sjöar och vattendrag är klassificerade efter strömordning (Streamorder enligt Strahler), vilket innebär att små bäckar som är källflöden tillhör ordning 1 och att de nedersta delarna av Ångermanälven och Dalälven tillhör ordning 8. En summering per strömordning har gjorts av antalet kilometer vattendragssträcka som bedöms vara flottledsrensad och aktuell för åtgärder. Vandringshinder, järnvägs- och vägtrummor Åtgärdsbehovet för att byta ut järnvägs- och vägtrummor som bedöms utgöra definitiva vandringshinder har beräknats utifrån de vattenförekomster som i vattenmyndigheternas databas bedöms vara i ekologisk risk 2015 på grund av kontinuitetsförändringar (vandringshinder) orsakade av korsande vägar och järnvägar. I genomsnitt bedöms 30 % av trummorna utgöra vandringshinder. Bedömningen grundar sig på utförda biotopkarteringar, vandringshindersinventeringar och inventeringar av vägtrummor. Den totala kostnaden för att åtgärda väg- och järnvägstrummor fördelar sig enligt Tabell 27. Kostnadsschablonerna bygger på uppgifter från Vägverket (allmän väg), Banverket samt erfarenheter från utförda restaureringsprojekt. Tabell 26. Åtgärdsbehov, flottledsåterställning Strömordning Längd (km) Rensad del (40%) km Återställning Kostnad/km Återställningskostnad Projektering 10 % Kostnad Summa Sidan 44

45 Tabell 27. Åtgärdsbehov, järnvägs- och vägtrummor Strömordning Allmän väg och gator Övriga vägar Järnvägar Dammar Summa trummor Vandringshinder (30%) Kostnad per trumma Summa kostnad Åtgärder för att åstadkomma fria vandringsvägar i anslutning till dammar kan komma till stånd på flera sätt. Verksamhetsutövaren kan söka nytt tillstånd enligt Miljöbalken, t.ex. i samband med byte till effektivare turbiner och staten i form av Kammarkollegiet, Naturvårdsverket eller Länsstyrelsen kan begära omprövning av gällande vattendom. Vid omprövningar behöver en prioritering göras av sådana objekt där betydande ekologiska effekter kan uppnås. Den beräknade kostnaden för omprövningar och åtgärder i anslutning till dammar i åtgärdsprogrammet grundar sig på ett antal vattenförekomster som i vattenmyndigheternas databas är i ekologisk risk 2015 på grund av flödes- och kontinuitetsförändringar (vandringshinder) och där betydande ekologiska effekter bedöms kunna uppnås i såväl kraftigt modifierade vatten som andra reglerade vatten, s.k. nyckelobjekt. Det handlar om fysiska förbättringsåtgärder som: bidrar till att god bevarandestatus enligt art- och habitatdirektivet kan uppnås i Natura 2000-vatten, skapar fria vandringsvägar för långvandrande arter som lax, ål, flodnejonöga, öring (havsöring) och harr (kustharr), ökar tillgången på lek- och uppväxtområden lokalt värdefulla fiskbestånd som vissa bestånd av insjööring, harr, röding och sik. Det finns ett flertal kraftverks- och sjöregleringsdammar inom huvud-avrinningsområdet. Inga nyckelobjekt för omprövning har pekats ut inom huvudavrinningsområdet. Det krävs ytterligare utredning om lämpliga och möjliga fysiska förbättringsåtgärder, deras ekologiska effekter och kostnader innan åtgärder i anslutning dammar kan bedömas. Skydd av dricksvatten Den berörda länsstyrelsen i huvudavrinningsområdet har gått igenom alla kända yt- och grundvattentäkter, som ligger inom en vattenförekomst och som ger mer än 10 m3/dygn eller som försörjer mer än 50 personer. För var och en av dessa vattentäkter har en bedömning utförts om täkten har ett fullgott skydd eller inte. Ett fullgott skydd innebär att ett skyddsområde finns och det lever upp till de krav och riktlinjer som finns i Miljöbalken, Naturvårdsverkets handbok om vattenskyddsområden (2003:6) och Naturvårdsverkets allmänna råd om vattenskyddsområden (NFS 2003:16). Yt- och grundvattenförekomster som används som dricksvattentäkter har delats in i tre grupper där schablonkostnaderna bygger på erfarenheter från befintliga skyddsområden och utredningar (Tabell 28). Sidan 45

46 A. Dricksvattentäkter som saknar skydd och där ett skyddsområde behöver bildas. Kostnadsschablonen inkluderar kostnaden för en hydrogeologisk undersökning som underlag för avgränsning av skyddsområdet samt kostnaden utformning av föreskrifter baserade på riskinventeringar. B. Dricksvattentäkter som behöver en översyn av nuvarande vattenskydd så att det överensstämmer med skyddskraven enligt Miljöbalken. C. Dricksvattentäkter där formerna för vattenskyddet behöver utredas. Antalet anslutna personekvivalenter är mindre än 100 och inget skyddsområde finns idag. Ytvattentäkten i Södra Dellens utlopp saknar skydd och där behöver ett skyddsområde bildas. Ankarmons grundvattentäkt och ytvattentäkterna i Södra Dellens inlopp och Iggsjön behöver en översyn av nuvarande vattenskydd. Tabell 28. Åtgärdsbehov, skyddsområden för vattentäkter Grupp Antal dricksvattentäkter Kostnadsschablon (kr) Kostnad (kr) A B C Summa Sidan 46

47 Kustavrinningsområde 45/46 Beskrivning av kustavrinningsområdet Kustavrinningsområdet (45/46) berör Hudiksvalls kommun i Gävleborgs län (Fig. 14). Befolkningsmängden är personer och den totala ytan är 58,1 km 2. Markslag och markanvändning fördelar sig enligt 3,9 % vatten, 2,4 % kust och hav, 78,3 % skog, 0,1 % berg, 4,4 % jordbruk, 1,0 % våtmark, 5,0 % mindre samhällen och 5,0 % övrig mark. I kustavrinningsområdet har vattenmyndigheten utpekat två sjöar (Pappersavan, Viksjön), fem vattendrag men inga grundvattenmagasin som vattenförekomster. Bland de större vattendragen kan nämnas Iggesundsån. Pågående åtgärder I kustavrinningsområdet pågår inga åtgärder. Verifieringsbehov Innan konkreta, fysiska åtgärder kan påbörjas inom avrinningsområdet krävs i allmänhet verifiering av de eventuella miljöproblem som tagits fram med hjälp av modeller. Behovet av verifiering är inte så stort i kustavrinningsområde 45/46, och kostnaderna är beräknade till omkring kr. Främst är det fysiska förändringar och övergödning som står för de framtida kostnaderna, men också en del verifiering kopplat till miljögifter (Tabell 29). Tabell 29. Verifieringsbehovet inom kustavrinningsområde 45/46. Miljöproblem Sjö Vattendrag Kostnad (kr) Försurning Övergödning Miljögifter Främmande arter Fysiska förändringar Grundvatten 0 Summa verifieringsbehov Sidan 47

48 Pappersavan Iggesund Viksjön Figur 14. Vattenförekomster i kustavrinningsområde 45/46 Sidan 48

49 Nya åtgärder Försurning Nykalkningar Ingen beräkning av nykalkningsbehovet har utförts då det inte finns några vattenförekomster inom kustavrinningsområdet som bedöms vara i ekologisk risk 2015 på grund av försurning. Övergödning Inga konkreta fysiska åtgärder kan pekas ut förrän en noggrann källfördelningsanalys är genomförd för de vatten som har problem med övergödning. Inom kustavrinningsområdet bedöms för närvarande ett vattendrag (Iggesundsån) och ingen sjö vara är i ekologisk risk 2015 på grund av övergödning utifrån det inledande steget i kartläggningen (se metodbeskrivningen i bilaga 1 till Åtgärdsprogrammet). Kostnaden för källfördelningsanalysen beräknas till ca kr. Fysiska förändringar Viktiga åtgärder som kopplar till fysiska förändringar av vattenförekomster är flottledsåterställning, återställande av fria vandringsvägar samt kvarlämnande av funktionella trädbevuxna kantzoner längs vattendrag vid avverkning av skog och i anslutning till jordbruksmark. Flottledsåterställning Åtgärdsbehovet för flottledsåterställning har beräknats utifrån de vattenförekomster som i vattenmyndigheternas databas ( bedöms vara i ekologisk risk 2015 på grund av morfologiska förändringar och att andel rensad vattendragssträcka har klassificerats som måttlig eller sämre. I genomsnitt bedöms 40 % av vattenförekomstens längd vara flottledsrensad (Tabell 30). Bedömningen av grundar sig på utförda biotopkarteringar och projekteringar av flottledsåterställning. Vattendragen som ingår i Bottenhavsdistriktets grundstruktur för sjöar och vattendrag är klassificerade efter strömordning (Streamorder enligt Strahler), vilket innebär att små bäckar som är källflöden tillhör ordning 1 och att de nedersta delarna av Ångermanälven och Dalälven tillhör ordning 8. En summering per strömordning har gjorts av antalet kilometer vattendragssträcka som bedöms vara flottledsrensad och aktuell för åtgärder. Tabell 30. Åtgärdsbehov, flottledsåterställning Strömordning Längd (km) Rensad del (40%) km Återställning Kostnad/km Återställningskostnad Projektering 10 % Kostnad 4 1,1 0, Summa 1,1 0, Sidan 49

50 Vandringshinder, järnvägs- och vägtrummor Åtgärdsbehovet för att byta ut järnvägs- och vägtrummor som bedöms utgöra definitiva vandringshinder har beräknats utifrån de vattenförekomster som i vattenmyndigheternas databas bedöms vara i ekologisk risk 2015 på grund av kontinuitetsförändringar (vandringshinder) orsakade av korsande vägar och järnvägar. Det finns inga problem med järnvägs- och vägtrummor i kustavrinningsområdets vattenförekomster. Dammar Åtgärder för att åstadkomma fria vandringsvägar i anslutning till dammar kan komma till stånd på flera sätt. Verksamhetsutövaren kan söka nytt tillstånd enligt Miljöbalken, t.ex. i samband med byte till effektivare turbiner och staten i form av Kammarkollegiet, Naturvårdsverket eller Länsstyrelsen kan begära omprövning av gällande vattendom. Vid omprövningar behöver en prioritering göras av sådana objekt där betydande ekologiska effekter kan uppnås. Den beräknade kostnaden för omprövningar och åtgärder i anslutning till dammar i Åtgärdsprogrammet grundar sig på ett antal vattenförekomster som i vattenmyndigheternas databas bedöms vara i ekologisk risk 2015 på grund av flödes- och kontinuitetsförändringar (vandringshinder) och där betydande ekologiska effekter kan uppnås i såväl kraftigt modifierade vatten som andra reglerade vatten, s.k. nyckelobjekt. Det handlar om fysiska förbättringsåtgärder som: bidrar till att god bevarandestatus enligt art- och habitatdirektivet kan uppnås i Natura 2000-vatten, skapar fria vandringsvägar för långvandrande arter som lax, ål, flodnejonöga, öring (havsöring) och harr (kustharr), ökar tillgången på lek- och uppväxtområden lokalt värdefulla fiskbestånd som vissa bestånd av insjööring, harr, röding och sik. Det finns några kraftverksdammar inom kustavrinningsområdet. Inga nyckelobjekt för omprövning har pekats ut inom kustavrinningsområdet. Det krävs ytterligare utredning om lämpliga och möjliga fysiska förbättringsåtgärder, deras ekologiska effekter och kostnader innan åtgärder i anslutning dammar kan bedömas. Skydd av dricksvatten Den berörda länsstyrelsen i kustavrinningsområdet har gått igenom alla kända yt- och grundvattentäkter, som ligger inom en vattenförekomst och som ger mer än 10 m3/dygn eller som försörjer mer än 50 personer. För var och en av dessa vattentäkter har en bedömning utförts om täkten har ett fullgott skydd eller inte. Ett fullgott skydd innebär att ett skyddsområde finns och det lever upp till de krav och riktlinjer som finns i Miljöbalken, Naturvårdsverkets handbok om vattenskyddsområden (2003:6) och Naturvårdsverkets allmänna råd om vattenskyddsområden (NFS 2003:16). Det finns inga vattentäkter inom kustavrinningsområdet som behöver ett förbättrat vattenskydd eller en utredning av formerna för vattenskyddet. Sidan 50

51 Huvudavrinningsområde 46 (Nianån) Beskrivning av huvudavrinningsområdet Huvudavrinningsområdet Nianån (46) berör Hudiksvalls och Bollnäs kommun i Gävleborgs län (Fig. 15). Befolkningsmängden är 400 personer och den totala ytan är 196,9 km 2. Markslag och markanvändning fördelar sig enligt 6,8 % vatten, 88,1 % skog, 2,8 % jordbruk, 2,0 % våtmark, 0,2 % mindre samhällen och 0,1 % övrig mark. I huvudavrinningsområdet har vattenmyndigheten utpekat åtta sjöar, 23 vattendrag men inga grundvattenmagasin som vattenförekomster. De största sjöarna är Lillnien, Stornien och Redsjösjön. Bland de större vattendragen kan nämnas Nianån och Hästån. Pågående åtgärder Kalkning är den huvudsakliga aktiviteten mot försurning och i huvudavrinningsområdet kalkas det för ca kr per år. Åtgärder mot fysiska förändringar är få och gäller verifiering av vatten förekomsternas ekologiska status. Kostnaderna är i storleksordningen kr i huvudavrinningsområdet. i avrinningsområdet (Tabell 31). Tabell 31. Åtgärder som pågår inom huvudavrinningsområde 46, samt uppskattade kostnader för dessa åtgärder. Miljöproblem Åtgärd Antal objekt Kostnad (kr) Försurning Kalkning; verifiering av ekol. status Övergödning 0 0 Miljögifter 0 0 Främmande arter 0 0 Fysiska förändringar Verifiering av ekol. Status Summa kostnader pågående åtgärder Verifieringsbehov Innan konkreta, fysiska åtgärder kan påbörjas inom avrinningsområdet krävs i allmänhet verifiering av de eventuella miljöproblem som tagits fram med hjälp av modeller. Behovet av verifiering är inte så stort i Nianåns avrinningsområde och kostnaderna är beräknade till omkring kr. Främst är det vattenförekomster som misstänks vara fysiskt förändrade som står för de framtida kostnaderna. I avrinningsområdet finns också en handfull vattenförekomster som behöver verifieras med avseende på försurning, liksom en verifiering av kemisk status i en sjö (Tabell 32). Totalt beräknas kostnaderna för pågående åtgärder uppgå till kr Sidan 51

52 Hudiksvall Iggesund Lill-Nien Stornien Redsjösjön Skarplyckesjön Enånger Figur 15. Vattenförekomster i huvudavrinningsområde 46 (Nianån) Sidan 52

53 Tabell 32. Verifieringsbehovet inom huvudavrinningsområde 46. Miljöproblem Sjö Vattendrag Kostnad (kr) Försurning Övergödning Miljögifter Främmande arter Fysiska förändringar Grundvatten Summa verifieringsbehov Nya åtgärder Försurning Nykalkningar Ingen beräkning av nykalkningsbehovet har utförts då det inte finns några okalkade vattenförekomster inom Nianåns huvudavrinningsområde som bedöms vara i ekologisk risk 2015 på grund av försurning. Övergödning Det finns inga vattenförekomster som har problem med övergödning inom huvudavrinningsområdet. Fysiska förändringar Viktiga åtgärder som kopplar till fysiska förändringar av vattenförekomster är flottledsåterställning, återställande av fria vandringsvägar samt kvarlämnande av funktionella trädbevuxna kantzoner längs vattendrag vid avverkning av skog och i anslutning till jordbruksmark. Flottledsåterställning Åtgärdsbehovet för flottledsåterställning har beräknats utifrån de vattenförekomster som i vattenmyndigheternas databas ( bedöms vara i ekologisk risk 2015 på grund av morfologiska förändringar och att andel rensad vattendragssträcka har klassificerats som måttlig eller sämre. I genomsnitt bedöms 40 % av vattenförekomstens längd vara flottledsrensad (Tabell 33). Bedömningen av grundar sig på utförda biotopkarteringar och projekteringar av flottledsåterställning. Vattendragen som ingår i Bottenhavsdistriktets grundstruktur för sjöar och vattendrag är klassificerade efter strömordning (Streamorder enligt Strahler), vilket innebär att små bäckar som är källflöden tillhör ordning 1 och att de nedersta delarna av Ångermanälven och Dalälven tillhör ordning 8. En summering per strömordning har gjorts av antalet kilometer vattendragssträcka som bedöms vara flottledsrensad och aktuell för åtgärder. Sidan 53

54 Vandringshinder, järnvägs- och vägtrummor Åtgärdsbehovet för att byta ut järnvägs- och vägtrummor som bedöms utgöra definitiva vandringshinder har beräknats utifrån de vattenförekomster som i vattenmyndigheternas databas bedöms vara i ekologisk risk 2015 på grund av kontinuitetsförändringar (vandringshinder) orsakade av korsande vägar och järnvägar. I genomsnitt bedöms 30 % av trummorna utgöra vandringshinder. Bedömningen grundar sig på utförda biotopkarteringar, vandringshindersinventeringar och inventeringar av vägtrummor. Den totala kostnaden för att åtgärda väg- och järnvägstrummor fördelar sig enligt Tabell 34. Kostnadsschablonerna bygger på uppgifter från Vägverket (allmän väg), Banverket samt erfarenheter från utförda restaureringsprojekt. Dammar Åtgärder för att åstadkomma fria vandringsvägar i anslutning till dammar kan komma till stånd på flera sätt. Verksamhetsutövaren kan söka nytt tillstånd enligt Miljöbalken, t.ex. i samband med byte till effektivare turbiner och staten i form av Kammarkollegiet, Naturvårdsverket eller Länsstyrelsen kan begära omprövning av gällande vattendom. Vid omprövningar behöver en prioritering göras av sådana objekt där betydande ekologiska effekter kan uppnås. Den beräknade kostnaden för omprövningar och åtgärder i anslutning till dammar i åtgärdsprogrammet grundar sig på ett antal vattenförekomster som i vattenmyndigheternas databas är i ekologisk risk 2015 på grund av flödes- och kontinuitetsförändringar (vandringshinder) och där betydande ekologiska effekter kan uppnås i såväl kraftigt modifierade vatten som andra reglerade vatten, s.k. nyckelobjekt. Det handlar om fysiska förbättringsåtgärder som: Tabell 34. Åtgärdsbehov, järnvägs- och vägtrummor Strömordning Allmän väg och gator Övriga vägar Järnvägar Summa trummor Vandringshinder (30%) Kostnad per trumma Summa kostnad Tabell 33. Åtgärdsbehov, flottledsåterställning Strömordning Längd (km) Rensad del (40%) km Återställning Kostnad/km 5 9,1 3, ,6 0, Återställningskostnad Projektering 10 % Kostnad Summa Sidan 54

55 bidrar till att god bevarandestatus enligt art- och habitatdirektivet kan uppnås i Natura 2000-vatten, skapar fria vandringsvägar för långvandrande arter som lax, ål, flodnejonöga, öring (havsöring) och harr (kustharr), ökar tillgången på lek- och uppväxtområden lokalt värdefulla fiskbestånd som vissa bestånd av insjööring, harr, röding och sik. Det finns några kraftverks- och sjöregleringsdammar inom huvudavrinningsområdet. Inga nyckelobjekt för omprövning har pekats ut inom huvudavrinningsområdet. Det krävs ytterligare utredning om lämpliga och möjliga fysiska förbättringsåtgärder, deras ekologiska effekter och kostnader innan åtgärder i anslutning dammar kan bedömas. Skydd av dricksvatten Den berörda länsstyrelsen i kustavrinningsområdet har gått igenom alla kända yt- och grundvattentäkter, som ligger inom en vattenförekomst och som ger mer än 10 m3/dygn eller som försörjer mer än 50 personer. För var och en av dessa vattentäkter har en bedömning utförts om täkten har ett fullgott skydd eller inte. Ett fullgott skydd innebär att ett skyddsområde finns och det lever upp till de krav och riktlinjer som finns i Miljöbalken, Naturvårdsverkets handbok om vattenskyddsområden (2003:6) och Naturvårdsverkets allmänna råd om vattenskyddsområden (NFS 2003:16). Det finns inga vattentäkter inom huvudavrinningsområdet som behöver ett förbättrat vattenskydd eller en utredning av formerna för vattenskyddet. Sidan 55

56 Kustavrinningsområde 46/47 Beskrivning av kustavrinningsområdet Kustområdet (46/47) berör Hudiksvalls och Söderhamns kommun i Gävleborgs län (Fig. 16). Befolkningsmängden är personer och den totala ytan är 462,7 km 2. Markslag och markanvändning fördelar sig enligt 3,6 % vatten, 0,9 % kust och hav, 86,7 % skog, 0,02 % berg, 4,3 % jordbruk, 3,1 % våtmark, 0,6 % mindre samhällen, 0,01 % öppen mark och 0,8 % övrig mark. I kustavrinningsområdet har vattenmyndigheten utpekat 17 sjöar, 47 vattendrag och två grundvattenmagasin som vattenförekomster. Bland de större sjöarna återfinns Tolocksjön, Losesjön, Hedsjön och Norasjön. Bland de större vattendragen kan nämnas Enångersån och Åstjärnsbäcken. Pågående åtgärder I kustavrinningsområdet pågår åtgärder i form av kalkning ( kr). Verifieringar kopplat till fysiska förändringar pågår också, liksom konkreta projekt för att skapa fria vandringsvägar genom att byta ut felaktigt lagda vägtrummor och byggande av vandringsvägar som t.ex. omlöp. Totalt pågår åtgärder till en kostand om ca 1 Mkr i kustavrinningsområdet (Tabell 35). Tabell 35. Åtgärder som pågår inom kustavrinningsområde 46/47, samt uppskattade kostnader för dessa åtgärder. Miljöproblem Åtgärd Antal objekt Kostnad (kr) Försurning Kalkning Övergödning 0 0 Miljögifter 0 0 Främmande arter 0 0 Fysiska förändringar Verifiering av ekol. status; vandringsvägar Summa kostnader pågående åtgärder Verifieringsbehov Innan konkreta, fysiska åtgärder kan påbörjas inom avrinningsområdet krävs i allmänhet verifiering av de eventuella miljöproblem som tagits fram med hjälp av modeller. Behovet av verifiering är relativt stort i kustavrinningsområde 46/47, och kostnaderna är beräknade till omkring kr. Främst är det fysiska förändringar och övergödning som står för de framtida kostnaderna, men också en del verifiering kopplat till miljögifter (Tabell 36). Sidan 56

57 Stultsjön Tolocksjön Enånger Hedsjön Norasjön Losesjön Söderhamn Figur 16. Vattenförekomster i kustavrinningsområde 46/47 Sidan 57