Att göra Skåne jämställt

R E G I O N A L T R E S U R S C E N T R U M F Ö R K V I N N O R I S K Å N E Att göra Skåne jämställt En utvärdering av RRC:s verksamhetsbidrag 2011 2012 Marianne Bull Mars 2013

Innehåll Innehåll 1. 1. Sammanfattning... 2 5 2. 2. Inledning Inledning... 3 6 3. Metod eller konsten att göra rätt saker på rätt sätt 3 3. Metod eller konsten att göra rätt saker på rätt sätt... 6 4. Bakgrund Verksamhetsbidrag till Resurscentra 2011-2012 4 4. Bakgrund Verksamhetsbidrag till Resurscentra 2011 2012... 7 5. Vad har genomförts? Vad skulle göras och vad blev effekterna? 5 5. Mål, Vad utfall har genomförts? och prioriteringar Vad skulle göras och vad blev effekterna?... 8 Mål, utfall och prioriteringar 6. Vad anser olika aktörsgrupper 6 Några frågeställningar med intresse för RRC 6 6. Andra Vad regionala anser olika aktörer aktörsgrupper... 7 9 Några frågeställningar med intresse för RRC... 9 7. Verksamhetsbidraget Andra regionala aktörer... och strukturpåverkan 8 10 8. Slutsatser och rekommendationer 8 7. Verksamhetsbidraget och strukturpåverkan... 11 Bilaga I Dokument 10 8. Slutsatser och rekommendationer... 11 Bilaga II Kontaktade personer 11 Bilaga I Dokument... 13 Bilaga II Kontaktade personer... 14 3 1

4

1. Sammanfattning Denna utvärdering av Tillväxtverkets verksamhetsbidrag till ResursCentra (RC) för kvinnor i Skåne 2011-2012 har genomförts på uppdrag av RRC (Regionalt Resurscentrum) och Winnet Skåne. En övergripande frågeställning rör frågan om projektets metoder skapat förutsättningar för tillväxt och ökad jämställdhetsintegrering på regional nivå? För utvärderingen konkreta frågor kring urval och genomförande har utarbetats i samverkan med projektledningen. Materialet är baserat på projektdokumentation i kombination med deltagande i olika lokala och regionala aktiviteter samt analys av kvalitativa intervjuer genomförda med ett strategiskt urval av nyckelpersoner. Verksamhetsbidraget finansieras av Tillväxtverket (3.5 MSEK) och beskrivs av projektledningen i välstrukturerade dokument. Syften och mål är ambitiöst formulerade. Projektet ska verka för jämställdhet i regionalt tillväxtarbete. Utvärderaren menar att projektet är väl genomfört och verkar i målens riktning. Uppgjorda planer följs, planerade aktiviteter genomförs, mindre avvikelser rapporteras och erfarenheter sprids. Projektrapporteringen är föredömligt välgjord. Utvärderaren är positiv till en fortsatt verksamhet. Rekommendation riktas till RRC, Region Skåne och Tillväxtverket. RRC uppmanas fortsätta stöd till LRC/nätverk, utbildningar och uppdrag. Region Skåne bör uppmärksamma RRC:s kompetens och bevaka att RRC blir inbjudna till relevanta forum och att RRC:s kompetens i jämställdhetsintegrering tillvaratas på ett optimalt sätt i Region Skånes verksamhet. Tillväxtverket bör verka för att RRC:s villkor för finansiering stabiliseras under en något längre period. Vad anser olika aktörer? Nätverk/LRC (Lokala ResursCentum) är i huvudsak nöjda med projektet. De uppskattar stöd, att vara delaktiga i processen och att få tillgång till olika nätverk. Regionala aktörer är också positiva till insatsen och framhåller framförallt ny information och intressanta nätverk. Kritik från ansvariga inom Leader (Liaison Entre Actions de Development de l Économie Rurale) har framkommit efter RRC:s sammanställningen av jämställdhet i Leader-programmet. Synpunkterna rör dels valet av metod - räkning av antal män och kvinnor i ledningsfunktioner och dels att initiativet till studien kom från RRC. Utvärderaren noterar dock att reaktionen från Leader stämmer väl med RRC:s intentioner i omruskningsstrategin. En hög ambitionsnivå i målformuleringen är stimulerande men innebär alltid ett dilemma - måluppfyllelse blir mer av ett riktmärke och är därmed svår att genomföra under en begränsad tidsperiod. Dock har projektet klart bidragit till att stödja uttalade ambitioner. Utvärderaren är positiv till verksamhetens genomförande och en fortsättning av verksamheten. Rekommendationer riktas mot Tillväxtverket, Region Skåne och RRC. Tillväxtverket uppmanas verka för stabilitet i stödet till RRC. Långsiktighet är viktigt för att RRC ska kunna åstadkomma strukturförändring rörande jämställdhet i regional utveckling. Vidare uppmanas Tillväxtverket synliggöra goda exempel nationellt. Rekommendationerna till Region Skåne rör ambitionen att använda RRC:s kompetens i jämställdhetsintegrering i regional utveckling och att involvera RRC i olika regionala organ. Slutligen uppmanas RRC fortsätta stödet till LRC/nätverk vid sidan om utbildningar och uppföljning av diverse studier t.ex. jämställdhet i Leader, könssammansättningen i näringslivsråden och betydelsen av lokala genuskontrakt. 5 2

2. Inledning Denna utvärderingsinsats fokuserar avgränsade insatser som ingår i Tillväxtverkets verksamhetsbidrag till Resurscentra i Skåne 2011-2012. Syftet med utvärderingen är att se om och på vilket sätt arbetet inom verksamhetsbidraget bidrar till utveckling i Lokala ResursCentra (LRC) och i nätverk i Skåne. Avsikten är att visa på hur LRC/nätverk uppfattar arbetet, goda och mindre goda erfarenheter. Arbetet med verksamhetsbidraget organiseras genom två arbetsgrupper med representanter för LRC/nätverk. Utvärderingen har följt gruppernas arbete. Utöver nedan angivna frågeställningar inkluderar utvärderingen, för att en helhetsbild ska kunna ges, även bedömningar av projektdokumentation såsom sammanställningar av förväntade och slutliga resultat. Uppdraget genomförs på uppdrag av Regionalt Resurs- Centrum (RRC) placerat vid Region Skåne och Winnet Skåne. 3. Metod eller konsten att göra rätt saker på rätt sätt Vad innebär utvärdering? En extern utvärdering skiljer sig från exempelvis en intern projektuppföljning och resultatredovisning genom att utgöra både en systematisk dokumentation och en oberoende kritisk granskning i förhållande till ursprungligen formulerade mål. Val av metodiskt angreppssätt styrs ytterst av utvärderingens syfte och omfattning. Det kan i vissa fall handla om strikt revision, dvs. använda medel skall verifieras i förhållande till ursprungliga mål och planer. Andra utvärderingar betonar mer vikten av en processinriktad dokumentation. Avsikten är i det senare fallet både att genera ny kunskap och samtidigt under pågående utvärdering också kunna ge feedback och därmed eventuellt påverka fortsatt verksamhet konstruktivt. Utvärderingen granskar, analyserar och bedömer såväl syfte som reella och förväntade effekter. Utvärdering synliggör ResursCentra:s genomförande och resultat. Projektet värderas utifrån utformning, implementering, resultat och eventuella synergieffekter. Rekommendationer till förändringar presenteras. Rapporten innehåller även en bedömning av hur resultaten kan utgöra underlag för fortsatt utveckling av arbetssättet. Har verksamma upplevt att arbetssättet varit adekvat? Processdelen skildrar och analyserar översiktligt verksamhetens utveckling och eventuella icke planerade sidoeffekter. Resultat och effekter belyses utifrån LRC:s perspektiv och upplevelser. Bedömningarna omfattar således både kvantitativa som kvalitativa aspekter. Insamling av material gjordes genom en kombination av intervjuer vid sidan av skriftlig dokumentation (t.ex. projektansökningar, delrapporter, projektsammanställningar, internutvärdering, indikatorsammanställningar, deltagarenkäter, intervjustudien). Konkreta frågor kring urval och genomförande utarbetades i samverkan med projektledningen. Fortlöpande avrapportering lämnades till RRC. Intervjuer med ett urval strategiska nyckelpersoner genomfördes för att bl.a. bedöma utvecklingseffekter enligt i projektansökan föreslagna indikatorer. Inget bortfall i intervjudelen kan rapporteras eftersom samtliga kontaktade personer deltog. Den samlade utvärderingen presenteras i denna mindre rapport i mars 2013. Utvärderaren deltog även i ett urval aktiviteter såsom: regionala konferenser, delregionala mötesplatser, dialogmöten, arbetsgruppsmöte (1, 5) samt RRC:s planeringsmöten. Angreppssättet är inspirerat av en kombination av tre olika utvärderingsstrategier. En studie av måluppfyllelse relateras till en översiktlig processbeskrivning och genomförs med viss hänsyn till ett aktörsperspektiv. Målanalysen jämför utfall d.v.s. resultat och effekter med de 6 3

ursprungliga målen. Processen skildrar och analyserar verksamhetens utveckling och eventuella icke planerade sidoeffekter. Resultat och effekter belyses dessutom med viss hänsyn till olika aktörers perspektiv och upplevelser. Vidare beaktas indikatorer för resultat och utfall. 4. Bakgrund Verksamhetsbidrag till Resurscentra 2011-2012 Verksamhetsbidrag till RRC finansieras av Tillväxtverket med ca 3.5 miljoner. Projektet pågår under perioden 2011-2012 med förlängning inom budget under januari-mars 2013. Verksamheten drivs av RRC som under projektperioden är placerat vid Region Skåne. Projektet tas fram av och genomförs i samverkan med sex Lokala ResursCentra (LRC)/ kvinnonätverk: (Grid-Vellinge, Aurora-Lund, Christina-Kristianstad, FemNet-Malmö, Queenia-Östra Göinge, KvinNet-Sjöbo, Region Skåne och Winnet Skåne (FRC). Christina föreningen- Kristianstad och Grid-Vellinge gjorde dessutom egna ansökningar inom insatsområde 2. Det övergripande syftet med RRC:s verksamhet under 2011-2012 är att bidra till jämställdhet inom det regionala tillväxtarbetet i Skåne. Arbetet fokuseras till aktiviteter inom två insatsområden (1 och 5) i RTP, enligt följande: I insatsområde 1, Entreprenörskap och innovativa miljöer, har arbetet tonvikt på att synliggöra kvinnors villkor och att öka kvinnors inflytande. Förutsättningarna för företagande kvinnor ska förbättras genom att påverka strukturer som hindrar kvinnors entreprenörskap och företagande. Förbättrade förutsättningar förväntas uppnås genom synliggörande, kunskapsspridning och goda exempel. Målgrupp är företagens vänner och företagande kvinnor. Arbetet ska medföra ökad delaktighet för kvinnor i kommunala näringslivsråd och andra arenor i kommunerna genom samverkan med LRC, kommuner och andra företagarorganisationer. Huvudmål Förutsättningarna för företagande kvinnor ska förbättras genom att påverka strukturer som hindrar kvinnors entreprenörskap och företagande. Delmål - Ökad kompetens om jämställdhet/genusfrågor hos företagens vänner. - Ett aktivt partnerskap för kvinnors företagande. - Ökad delaktighet för kvinnor i kommunala näringslivsråd. Inom insatsområde 5, Landsbygdsutveckling, ska kvinnors villkor synliggöras och kvinnors inflytande öka. Kvinnors organisering på landsbygden skall stärkas för landsbygdens utveckling. Arbetet är inriktat på ökad jämställdhet i Leader-arbetet och att synliggöra samt åtgärda hinder för kvinnors organisering eller nätverkande på landsbygden. Avsikten är att arbetet ska lyfta fram den resurs kvinnor med annan etnisk bakgrund kan utgöra för landsbygdens utveckling, liksom att landsbygden kan skapa möjligheter för dessa kvinnor. Huvudmål - Öka jämställdhet i Leader-arbetet. - Strukturella hinder för kvinnors organisering och nätverkande på landsbygden ska synliggöras och åtgärdas. Delmål - Påverkansarbete på Local Action Group(LAG)-grupper och projektägare om jämställt Leader-arbete. 7 4

- Bidra till jämställd samverkan och mobilisering på landsbygden. - Lyfta fram den resurs som kvinnor med annan etnisk bakgrund är för landsbygdens utveckling. Regionala utvecklingsprogram (RUP), Regionala Tillväxtprogrammet (RTP) liksom andra centrala och regionala styrdokument för jämställdhet och regional utveckling presenteras. En intressant beskrivning återfinns av rådande förhållande i Skånes kommuner rörande företagande, nyföretagande och representation i exempelvis näringslivsbolag och LEADERprogrammets LAG-grupper uppdelade på kvinnor och män. Siffror för såväl riket som Skåne och dess olika regiondelar redovisas liksom erfarenheter från arbetet inom programmet främja kvinnors företagande och RRC i Skåne. Ansökan har en tydlig logisk uppbyggnad och pedagogisk utformning. Ansökan utgörs enligt utvärderaren av ett mycket välunderbyggt och tydligt strukturerat dokument. Genomgående betonas vikten av faktamässig kartläggning rörande nuläge och hinder för förändring. Aktiviteter föreslås som uppmärksammar strukturella begränsningar vid sidan om konkreta förslag till företagsutveckling och möjligheter till nätverksbyggen. Projektmodellen är enligt utvärderaren tydligt uppställd enligt en målhierarkisk Logical Framework Approach (LFA)-ansats och återfinns i projektdokumentationen. Övergripande syfte bryts enligt LFA ner i huvudmål, delmål, aktiviteter och en s.k. logisk kedja. Regelbundna och mycket välstrukturerade rapporter har sammanställts av projektledningen och skickats till Tillväxtverket. Rapporterna är informativa och visar samstämt att uppgjorda planer följs samt att mindre avvikelser påpekas enligt sedvanliga rutiner. All projektdokumentation och relevanta underlag har varit tillgänglig för utvärderaren. 5. Vad har genomförts? Vad skulle göras och vad blev effekterna? Mål, utfall och prioriteringar Ett antal mötesplatser har skapats och genomförts under projektperioden på platser i Skåne. Sex delregionala mötesplatser har samlat cirka 75 personer (utöver medverkande). På fyra regionala konferenser har drygt 140 personer närvarat under perioden. Till ovan nämna mötesplatser och konferenser görs omfattande utskick med inbjudningar via e-post till olika relevanta nätverk inom offentlig verksamhet, företagsutveckling, landsbygdsutveckling, kvinno- och landsbygdsnätverk. Exempelvis inbjuds avdelningen för Regional utveckling vid Region Skåne och alla LRC/nätverks kontaktpersoner. Inbjudan fanns även i Nätverksnytt som når kommuner, Nyföretagarcenter, Svenskt Näringsliv, ALMI, bibliotek med företagsservice, Folkuniversitet, Coompanion, regionpolitiker och medlemmar i LRC/nätverk samt Leadernätverk, LRF, SLU, Länsstyrelsen etc. Totalt skickas inbjudan till cirka 2 600 personadresser. Projektledningens sammanställning av deltagarenkäter från träffarna har varit tillgängliga för utvärderaren. Enkäter är ofta svårtolkade. Trots sedvanliga metodproblem visar enkäterna samstämmigt på ett gott resultat och en rimlig svarsfrekvens. Deltagarna är i huvudsak nöjda med följande: - tiden för seminarierna, - föredragshållarnas prestationer och - balansen mellan föredrag och diskussion. 8 5

Dessutom framhålls nyttan av ny kunskap i kombination med nya kontakter mellan lokala och centrala aktörer samt att aktivt nätverkande förbättrar dessa kontakter. Intervjuade personer bekräftar i samtal med utvärderaren att de arrangerade träffarna/ mötesplatserna är intressanta innehållsmässigt samt att möjligheter till mingel med lokala nätverk och andra aktörer har funnits. Genusfrågor och jämställdhet behandlas vid konferenserna. Mötestillfällena innebär möjligheter för lokala företagare att synliggöra företag och verksamhetsidéer. Sammantaget betyder detta att verksamhetsbidraget och ResursCentra:s verksamhet haft betydelse för att lyfta fram genus- och jämställdhetsfrågor i olika sammanhang. Sammanställningar över verksamheten visar enligt utvärderaren att uppgjorda planer utförts planenligt på ett föredömligt sett. Någon enstaka avvikelse har noterats i dokumentationen och rapporterats till finansiären. Förändringar som gjorts har inneburit en förbättrad effekt och ett bättre utnyttjande av projektmedel. Exempelvis har inte ytterligare informationsmaterial producerats när adekvat information redan fanns tillgänglig och också användes. I något enstaka fall föreslås istället modifiering av uppgjorda planer genom framställning av kompletterande material. 6. Vad anser olika aktörsgrupper? Några frågeställningar med intresse för RRC - Vilka förväntningar har LRC på arbetet inom verksamhetsbidraget? - Hur har LRC medverkat inom verksamhetsbidraget? - Hur har LRC uppfattat arbetssättet? Hur har LRC lyckas förankra arbetssätt och verksamhet lokalt samt skapa ökad lokal delaktighet? - Har LRC utvecklat rutiner för större ansvar och uppdrag? - Vilka spinoffeffekter har iakttagits t.ex. ansökan om medel, samverkan med kommuner? Två arbetsgrupper har knutits till verksamhetsbidragets genomförande. Grupperna har inriktats mot insatsområde 1 och 5 (landsbygdsutveckling, entreprenörsutveckling). Deltagare i grupperna har intervjuats av utvärderaren vid olika tillfälle. Vid första intervjurundan 2011 uppvisas olika åsikter. Nyttan av diskussionerna för det lokala arbetet påpekas avflertalet. De fick tillgång till ny kunskap, större nätverk och nya insikter i strategiarbete. Samordningsvinster rörande konferenser och förslag på intressanta talare omnämns liksom oklarheter kring gruppernas mandat och syftet med Verksamhetsbidraget. Frågan om gruppens roll klarnade efter ett tag: Är vi arbetsgrupp, beställare eller referensgrupp? Omruskningsstrategin upplevdes som luddig och inte genomförbar med några seminarier som enda metod. LRC har i varierande grad medverkat i verksamhetsbidragets genomförande. Några deltar i planering och genomförande av regionala konferenser och lokala mötesplatser. Andra har aktivt analyserat dokument och tagit fram underlag till analyser och rapporter. Flertalet mobiliserar medlemmar och sympatisörer till deltagande i konferenser och mötesplatser. Att mobilisera ytterligare lokalt beskrivs som svårt. Andra Spinoff-effekter iakttas t.ex. har kommuner med låg representation av kvinnor i näringslivsråd förbättrat den könsmässiga sammansättningen efter deltagande i regionala konferenser. Flera LRC söker också egna verksamhetsbidrag från Tillväxtverket. Utvärderingens intervjumaterial visar att det är svårt att argumentera för strategiska regionala insatser när LRC/nätverk inte har medel till lokaler och aktiviteter. De menar att det är en utopi att bygga det lokal verksamheten enbart på medlemmarnas ekonomiska bidrag. Att ta bort 9 6

basfinansieringen är därför förödande, enligt detta synsätt. Lågkonjunkturen slår hårt mot små nätverk och föreningar. ResursCentra konkurrerar med andra om medel, uppmärksamhet och aktiva personer. Beteendet beskrivs som att medlemmar kommer bara på det som är roligt. Samtidigt framhålls RRC:s strategiska arbetssätt för att påverka attityder och åstadkomma långsiktiga förändringar. Nyttan av deltagande vid träffar berörs i termer av tillgång till nya nätverk och arenor. Vikten av att lära känna personer i olika organisationer betonas. Det innebär personliga möten som senare underlättar fortsatta kontakter. Vidare uppskattar lokala nätverk att de fått möjlighet att bli synliggjorda, informera om verksamhet och medlemmars företag. Olika möjligheter framhålls till uppdrag och intäkter för fler LRC och egna företag. I andra intervjuomgången med arbetsgruppsdeltagare i juni berörs nyttan av verksamhetsbidraget. Konferenserna uppges ha haft bra program och nätverksbygge anses viktigt. Samtalen domineras av oro inför framtiden. Det är förödande att basfinansieringen är borta. En återkommande fråga rör: varför ges pengar till strategier när det konkreta lokala arbetet inte kan finansieras? De säger att det inte går att hitta lokala sponsorer till administration. Samtidigt påpekas enstaka att strukturellt arbete känns mer professionellt och ändamålsenligt. Enstaka förslag utan möjlighet att finansieras framförs även. Exempelvis borde Tillväxtverket finansiera körkort till kvinnor på landsbygden. Sambandet mellan lågkonjunktur och de egna företaget berörs. Det anses extra svårt att mobilisera kvinnor och arbeta ideellt när det egna företaget går dåligt. RRC initierade 2011en kartläggning angående könsfördelningen inom Näringslivsråden. I ett fåtal kommuner finns representanter från LRC/nätverk i Näringslivsrådet eller motsvarande verksamhet. Samband framkommer mellan näringslivsklimatet, förekomsten av kvinnors företagande och kontakter med nätverken från kommunens sida. Under hösten 2012 gör RRC en intern uppdatering av verksamheten hos LRC/nätverk. Den visar att flertalet bedriver en varierad verksamhet såsom t.ex. nätverkande, medlemsrådgivning, utbildningar/studiecirklar, seminarier, mentorprogram, frukostmöten och studiebesök. Flera medlemmar deltar i aktiviteter anordnade av RRC. Några LRC/nätverk har sökt egna verksamhetsbidrag från Tillväxtverket. Flera uppger att de samverkar med Leader och planerar att gemensamma aktiviteter såväl inom den egna kommunen som över kommungränserna. Samverkan med den egna kommunen beskrivs som bra. Andra regionala aktörer Vem har ansvar för jämställdhet i regional tillväxt och utveckling? Flera aktörer har en viktig roll i frågan. Region Skåne har ett regeringsuppdrag att ta fram en handlingsplan för jämställdhetsintegrering i regional utveckling och tillväxt. Länsexperten för jämställdhet finns på Länsstyrelsen och Winnet Skåne kommer att driva RRC fortsättningsvis. Är jämställdhet är en faktor som vägs in i olika beslut? Stärker projektet det regionala resurscentrats roll i det regionala tillväxtarbetet och bidrar det till jämställdhet genom att synliggöra kvinnors villkor samt öka kvinnors inflytande? Företrädare för Region Skåne framhåller att RRC:s kompetens i genus- och jämställdhetsfrågor har värdesatts och kan komma att efterfrågas i olika sammanhang även framledes t.ex. kvinnors företagande, jämställdhetsintegrering i regional utveckling, handlingsplanens genomförande och jämställdhetsfrågor i samband med ärendehantering. Andra intervjupersoner påpekar dock att Skåne är ett svårarbetat län ur jämställdhetssynpunkt. Detta förklaras utifrån faktorer som en kombination av könsuppdelad arbetsmarknad, bruksmentalitet och segregation. 10 7

Andra beskriver i intervjuerna utvecklingen som att RRC har uppslukats av organisationen Region Skåne vilket innebär tillgång till breda myndighetsnätverk och legitimitet men samtidigt skapas en otydlighet och osjälvständighet. Flera centrala aktörer är ganska omedvetna om potential och verksamhet i LRC/nätverk. Dessa uppfattas ofta som små ideella föreningar eller möjligen sammanslutningar för mindre företag. Kunskapen har enligt utvärderaren inte tillräckligt nått ut om Lokala resurscentras nätverkskapacitet och förmåga att mobilisera företag av olika storlek och inom skiftande branscher. 7. Verksamhetsbidraget och strukturpåverkan Att inom ramen för en tvåårig projektverksamhet åstadkomma långsiktig strukturpåverkan är ambitiöst och svårt. Utvärderaren menar dock att vissa strategiska effekter kan iakttagas. Ett antal exempel anges nedan: - Ystad kommun förändrar sammansättningen i näringslivsråden. Andelen kvinnor ökade från 23 % till 50 %. Förändringen sker efter deltagande i RRC konferens där statistik över sammansättningen i kommunerna presenteras av Region Skånes analysavdelning. Information som även presenterats i kartläggningen av näringslivsråden. - Beställningar av rapporter och presentationer vid konferenser resulterar även i interna diskussioner inom Region Skåne. Exempelvis frågan kring könsuppdelad arbetsmarknad och hur kvinnors dominans i offentlig sektor påverkar deras möjlighet att starta företag. - RRC har deltagit i processen kring framtagandet av handlingsplanen för jämställdhetsintegrering i regional utveckling. - RRC kompetens i jämställdhetsfrågor har uppmärksammats internt och kan komma att tas i fråga även framledes. - Konferenserna har synliggjort frågor kring jämställdhet och regional utveckling. Nätverk har etablerats och underhållits. - Leaderkartläggningen har väckt viktiga frågor kring jämställdhet i Leaderarbetet. Mottagandet av kritiken illustrerar ett dilemma med att arbeta utifrån omruskningsstrategier. Verksamma inom Leader hade inte beställt rapporten och upplevde sig kränkta av att välkända fakta synliggjordes av aktörer utifrån. 8. Slutsatser och rekommendationer Utvärderaren konstaterar att projektet är väl genomfört och föredömligt dokumenterat. Uppgjorda planer följs och rapporteras enligt existerande överenskommelser. Att verka för jämställdhet i regionalt tillväxt- och utvecklingsarbete är synnerligen tidskrävande och komplicerat. Arbetet med verksamhetsbidraget bygger på tidigare insatser från RRC för jämställdhet på såväl lokal som regional nivå i länet. LRC och nätverken har på olika sätt varit involverade i arbetet med verksamhetsbidraget. Verksamheten har därmed bidragit till att aktivera och vitalisera LRC/nätverken. Samtidigt ger desamma uttryck för en blandad bild av verksamhetsbidragets genomförande. Några är positiva till strukturpåverkan medan andra inte förstår denna prioritering samtidigt som de inte kan finansiera den egna basverksamheten. Projektmål som presenteras ovan är långsiktigt orienterade och ambitiöst formulerade. Utvärderaren menar att projektet verkat i intention med målen. Att genomföra ambitiöst mål under projektperioden har inte varit avsikten och är inte heller möjligt. 11 8

Verksamhetsbidraget bidrar enligt utvärderaren också till att skapa nya mötesplatser, bygga och stötta olika nätverk samt höja kompetensnivån kring jämställdhetsfrågor. Arbetet har utförts i samverkan med flera centrala aktörer i regionen. Långsiktigt varaktiga strukturförändringar tar dock tid. Även om projektet nått långt är frågan om jämställdhet i regional utveckling inte löst. Är det möjligt att RRC kommer att användas inom delar av det framtida arbetet med jämställdhetsintegrering i regionalt tillväxt- och utvecklingsarbete? Jämställdhet ingår i den handlingsplan som Region Skåne tar fram. Personer från RRC har deltagit i regionalt tillväxtarbetet. RRC, LRC och närverken bjuds in till seminarier och konferenser. Trots RRC:s placering på Region Skåne är RC enligt utvärderaren de inte en självklar aktör i regionalt tillväxt- och utvecklingsarbete. Detta innebär att ResursCentra:s möjligheter att påverka jämställdhetsfrågor i regional utveckling är och har varit begränsat. Region Skåne har som tidigare nämnts ett strategiskt viktigt uppdrag att ta fram en handlingsplan för jämställdhet i regionalt utvecklings- och tillväxtarbete. RRC befinner sig i en spännande utvecklingsfas. Verksamheten kommer att lämna Region Skåne och övergå till Winnet Skåne. En omfattande förändring som även får konsekvenser för lokaler, personal och framtida finansiering. En fortsättning av verksamhetsbidraget bör således samordnas med Region Skåne arbete med bl.a. handlingsplanen. Vidare bör det pågående samarbetet med andra centrala aktörer fortsätta på regional och lokal nivå. RRC, LRC och nätverken har sedan starten verkat utifrån tillfälliga och osäkra projektlösningar. - Utvärderaren är därmed positiv till en förlängning av verksamheten. Rekommendationer RRC - Följ upp Leaderstudien för notera ev. förändringar rörande jämställdhet. Involvera Leaderkontoret från starten i arbetet. - Följ upp den könsmässiga sammansättningen av kommunernas jämställdhetsråd. - Fortsätt samarbetet med Region Skåne analysavdelning och ta fram fler studier med jämställdhetsstatistik t.ex. kring könsuppdelad arbetsmarknad. - Initiera fler studier kring exempelvis lokala könskontrakt. - Fortsätt med utbildningar för LRC/nätverk. Innefattande bl.a: nationella uppdraget, framtida finansieringsmodeller och projektarbete som metod. - Fortsatt uppsökande verksamhet för LRC/nätverken med avsikt att mobilisera verksamhet och medlemmar. - Arbeta med att hitta modeller för framtida arbete lokalt, regionalt och centralt - Utveckla modeller för tydligare uppdragsbeskrivningar för LRC/nätverken Rekommendationer Region Skåne - Använd RRC:s jämställdhetskompetens. Formulera uppdrag kring jämställdhet i regional utveckling. - Involvera RRC i samverkansgruppen och stöd RRC aktivt i den nya rollen. - Bevaka att RRC blir en aktiv part i olika referensgrupper med bäring på jämställdhet i regional utveckling. Rekommendationer Tillväxtverket - Skapa en kontinuitet för RRC. Jämställdhetsintegrering och strukturpåverkan kräver tid och stabila villkor för en rimlig existens. - Inventera goda exempel i genomförda utvärderingar av verksamhetsbidraget och synliggör dessa nationellt på konferenser och i skrifter. 12 9

Bilaga I Dokument Ansökan Resurscentra 2011-2012, reviderad upplaga Att stå på samma sida en metodhandbok i jämställdhetsarbete, Malmö stad (2012) Qlara rapport, rörande deltagande kvinnor med annan etnisk bakgrund Deltagarlistor konferenser, träffar och arbetsgruppsmöten Dolt företagande, kvinnor i familjeföretag exempel Östra Göinge, RRC (2008) Going Abroad, newsletter RRC Skåne Going Abroad, Gender analysis, M Hozer-Kochmiel, U Zimoch (2012) Granskning av styrning och strategidokument Leader Skåne, arbetsmaterial RRC 2012 Handlingsplan för jämställd regional tillväxt 2012-2014 regeringskansliet (2012) Horisontell och vertikal könssegregering inom IT, Winnet Tillväxtverket (2012) Hur jämställt är företagandet i Skånes kommuner? RRC (2012) skrift Idébank för lokal utveckling erfarenhet från LRC/nätverk Inbjudningar till konferenser, delregionala mötesplatser, RRC Skåne Intervjustudie LRC, kartläggningar Jämställdhetsstatistik, Länsstyrelsen i Skåne 2011 Kunskapsunderlag och förslag till strategier för att främja kvinnors företagande (2009) KvinNet, informationsmaterial KvinnoKraft, de första 10 åren, infofolder Leader i Skåne, Leaderkontoret Lägesrapport 2, verksamhetsbidraget Mentorskap ett sätt att utveckla företagandet (2007) Minnesanteckningar från möten med arbetsgrupperna för insatsområdena entreprenörskap och landsbygdsutveckling Mötesanteckningar partnerskapsmöten, arbetsgrupper och träffar Nätverksnytt nyhetsbrev från RRC i Skåne 2011 och 2012 Omruskningsstrategi Power-Point presentation Winnet Sammanställning av enkäter konferenser, delregionala mötesplatser, RRC Skåne Seminariedokumentation Slutrapport Uppdrag inom landsbygdsutveckling, Winnet Skåne 2012 Slutrapport, Uppdrag inom Insatsområde landsbygdsutveckling, FemNet Utskickslistor från Region Skåne, RRC och lokala nätverk Utveckling av kvinnors företagande i Skåne, utveckling i siffror attitydundersökn. RRC Verksamhetsberättelse RRC i Skåne 2011 Verksamhetsbeskrivning, sammanfattning 2011-11-29 Verksamhetsbeskrivning, sammanfattning 2012-01-12 Verksamhetsbeskrivning, sammanfattning 2012-06-12 Handlingsplan för jämställd regional tillväxt, Region Skåne, 2013 13 10

Bilaga II Kontaktade personer Alwén Ewa, Ystad kommun Andersson Henrik, Länsstyrelsen Skåne Arvesen Christina, Winnet Skåne Blixen-Finecke Catharina, Regionråd Region Skåne Böhm Lisbeth, Grid Cappelen Solveig, Christina Delvéus Viia, FemNet Ekvall Ann, Tomelilla kommun Gustafsson Maria, Landsbygdsnätverket Jordbruksverket Kristjansson Gudmundur, Region Skåne Kvant Susanne, Region Skåne Larsson Kristina, Kävlinge kommun Lhådö Sara, Länsstyrelsen Skåne Lindell Christian, Näringsliv Region Skåne Lundgren Monica, Kvinnokraft Melander Ulrika, Region Skåne Michelsen Pia, Aurora Lund Nilsson Annika, Hörby kommun Nilsson Bodil, RRC, Region Skåne Nilsson Ritva, Hässleholms kommun Leader verksamhetsledare Noreke Lani, KvinNet Pedersen Gerd, Aurora Lund Persson Sylvia, Queenia Scholten Christina, Malmö Högskola Sjöstrand Catharina, Grid Svensson Hofvendal Maria, LRF Torstensson Söderberg Britt-Marie, Winnet Sverige ordförande Särnmark Ylva, jämställdhetskonsult, Ronneby Wallström Ylva, Sjöbo kommun 14 11

15

R E G I O N A L T R E S U R S C E N T R U M F Ö R K V I N N O R I S K Å N E www.skane.se/resurscentrum www.winnetskane.se