VAD ÄR ÄTSTÖRNING?
ÄTSTÖRNINGAR DSM-IV Anorexia nervosa Bulimia nervosa Ospecifik ätstörning Hetsätningsstörning
Födointags- och ätstörningar DSM-5 Anorexia nervosa Bulimia nervosa Hetsätningsstörning Undvikande/restriktiv födointags störning (ARFID) Pica Idisslande (Rumination disorder)
Ospecifik ätstörning (EDNOS DSM-IV) Andra specificerade födointags- och ätstörningar (OSFED): Atypiska eller med låg frekvens och/eller duration (de som inte uppfyller kriterier) Självrensande störning (Purging disorder) Nattätningssyndrom (Night Eating Syndrome) Ospecificerade födointags- och ätstörningar (UFED)
Anorexia Nervosa Svår psykiatrisk sjukdom Endast schizofreni har fler vårddagar i psykiatrisk slutenvård Anorexia nervosa har fler i somatisk sjukvård.
Sandra 13 år Aldrig några problem tidigare alltid varit frisk. Ambitiös i skolan, mycket kompisar. Började äta nyttigt slutade med godis och kakor ett år tidigare. Allt mer upptagen av att motionera och tänka på vad hon äter.
Sandra 13 år (forts) Är allt mindre med kompisar. Börjar bli lätt irriterad, aldrig glad. Föräldrar börjar uppmärksamma att hon gått ner i vikt försöker övertala henne att äta mer, vilket leder till stora konflikter. Skolsköterska kontaktar föräldrarna. Sandra blir allt mer socialt isolerad.
Sandra 13 år (forts) Familjen blir allt mer organiserad kring Sandras icke-ätande. Hela Sandras liv kretsar kring mat och icke-ätande. Sandra styr genom sin sjukdom hela familjen.
ANOREXIA NERVOSA DSM-IV/DSM-5 1. DSM-IV: Vägran att hålla kroppsvikten vid, eller över en lägsta normalvikt för ålder och kroppslängd vilket resulterar i en kroppsvikt lägre än 85 % av den förväntade. 1. DSM-5: Begränsning av energiintag i relation till behovet, vilket medför en signifikant låg vikt i förhållande till ålder, kön, tillväxtkurvor och somatisk hälsa. Signifikant låg vikt: definieras som en vikt som är mindre än minimalt normalt eller, för barn och ungdomar, mindre än förväntat.
ANOREXIA NERVOSA DSM-IV/DSM-5 2. DSM-IV: Intensiv rädsla för att gå upp i vikt eller bli tjock, även då individen är underviktig. 2. DSM-5: Intensiv rädsla för att gå upp i vikt eller bli tjock eller ihållande beteende som motverkar viktuppgång även när personen är klart underviktig
ANOREXIA NERVOSA DSM-IV/DSM-5 3. DSM-IV: Störd upplevelse av den egna kroppens vikt eller form, självvärderingen påverkas i orimligt hög grad av kroppens vikt eller form, eller allvaret i den låga vikten förnekas. 3. DSM-5: Oförändrad 4. DSM-IV: Amenorré, dvs frånvaro av minst tre på varandra följande menstruationscykler. 4. DSM-5: - (Borttaget)
Anorexia nervosa Genomgripande svårighet att äta Rädd för att äta Äter för lite Hamnar i svält Svälten får en allt mer dominerande betydelse både kroppsligt och psykologiskt. Med en växande föreställningsvärld som bekräftar det riktiga i beteendet.
The Biology of Human Starvation Ancel Keys 1950 36 försökspersoner Intelligenta Psykologiskt välfungerande Somatiskt friska 3 månaders observationsperiod 6 månader halva normala kaloriintaget
Laboratorium i Minnesota
Fysiska förändringar Minskad hjärtvolym Sänkt pulsfrekvens BMR minskad med 40% Magtarm problem Minskad sömn Yrsel Huvudvärk Ökad känslighet för ljud och ljus Frusna Volontära rörelsemönstret förlångsammas
Personlighetsförändringar Ökad apati och depression Ökad känsla av ineffektivitet Förlust av ambition och minskning av intressen Ökad neuroticism och hysteri Närmare 20% av försökspersonerna visade allvarliga karaktärsneureoser (ex Tvångssyndrom, Social fobi) Två försökspersoner utvecklade psykotiska symtom med våldstendenser och hysteri, och fick hospitaliseras
Upptagenhet av mat Ökat intresse och upptagenhet av mat ( i samtal, matlagning etc) Förlust av att inte tycka om viss sorts mat Tvångsmässig upptagenhet av mat Ökning av tuggummi tuggande, rökning, kaffe- och tedrickande samt nagelbitande. Handlade meningslösa saker och /eller gömde undan pengar Några rymde och hetsåt på stan, med följande skuldkänslor och ibland kräkningar.
Intresse för mat, sex och fritidsaktiviteter
Försökspersonerna vilar
Sociala aktiviteter Samspelsförmåga, tolerans, glädje och humor försvann gradvis (den humor som fanns kvar var sarkastisk) Ovilja att deltaga i gruppaktiviteter Självcentrerade och egocentriska Mat var det centrala samtalsämnet Svårigheter att kontrollera känslor
Måltid
Självsvält Anorexia Nervosa Ett aktivt handlande, som bygger på ett beslut En sjukdom som gör att man inte klarar av äta pga stark ångest men beskriver det som att det egentligen är något man vill.
Sjuk eller olydig
Symtom på svält Frusenhet Trötthet Yrsel Sömnsvårigheter Förstoppning, diarré Illamående Buksmärtor Amenorre Blödande tandkött Nedsatt koncentrations förmåga Huvudvärk Håravfall Nedsatt kondition Nedsatt grov kraft
Vanliga undersökningsfynd Avmagring Bradycardi Hypotension Hypotermi Perifera ödem Försenad längdtillväxt Försenad pubertets utveckling Torr och sprucken hud Kalla händer och fötter Perifer cyanos Tunt hår Lanugobehåring Tand- och tandköttsskador
Somatisk undersökning och laboratorieprover Kom ihåg att det alltid är den kliniska bilden som utgör den väsentliga bedömningsgrunden Patologiska laboratoriefynd ser man ofta inte förrän sent i sjukdomsutvecklingen
Centrala parametrar att följa vid anorexia nervosa Vikt Puls Liggande och stående Blodtryck Liggande och stående Kroppstemperatur
Maria 23 år Maria har normal vikt och arbetar som vårdbiträde på ett äldreboende. Trivs på arbetet, är omtyckt av både personal och boende. Tillsammans med andra äter hon helt normalt. Är pigg och glad när hon umgås med sina vänner Ingen anar att Maria isolerar sig på kvällarna för att hetsäta och kräkas.
Maria 23 år (forts) 15 år Bantade intensivt. Var missnöjd med hur hon såg ut. Gick snart upp i vikt igen 17 år Började hetsäta några gånger i veckan i smyg. 20 år Flyttade hemifrån, egen lägenhet, hetsätning och kräkningar tilltog 21 år Träffade en pojkvän, de åt ofta hos varandra, hetsätning och kräkningar upphörde nästan helt. Mådde bra, kände sig tillfreds med sig själv.
Maria 23 år (forts) 22 år Slut med pojkvännen. Nedstämd, sömnsvårigheter. Hetsätning och kräkningar ökar. 23 år Dagsläget: hetsäter och kräks 2-3 ggr per kväll. Isolerar sig efter arbetet, Svar inte på telefon, öppnar inte när det ringer på dörren. Ekonomin i botten alla pengar går till mat. Har skulder överallt. Laxerar 50 tabl Purcenid 1-2 ggr i veckan, orolig att inte kunna kräkas upp all mat.
Maria 23 år (forts) Känner sig äcklig, tjock och ful Känner sig nedstämd, har ständig ångest och skamkänslor. Sömnsvårigheter Trött och okoncentrerad Huvudvärk, ont i magen Oregelbunden mens
Maria 23 år (forts) Maria äter i dag inte lagad mat: Kaffe på morgonen En frukt till lunch På väg hem från arbetet handlar hon det hon kommer att hetsäta på kvällen Vill ha hjälp. Men är samtidigt rädd för att sluta hetsäta och kräkas då hon upplever att hon kommer att bli tjock
BULIMIA NERVOSA DSM-IV Återkommande episoder av hetsätning 1. Under en avgränsad tidsperiod äter individen en matmängd som definitivt är större än de flesta människor skulle göra 2. Kombineras med en känsla av brist på kontroll över ätandet. Återkommande olämpligt kompensationsbeteende för att förhindra viktuppgång, såsom självframkallad kräkning, missbruk av laxermedel, diuretika, eller andra läkemedel, lavemang, fasta eller överdriven motion
BULIMIA NERVOSA 2 DSM-IV Både hetsätningen och det olämpliga kompensationsbeteendet förekommer i genomsnitt minst 2 ggr per vecka under minst tre månader. (1 ggr/vecka DSM-5) Självvärderingen påverkas i orimligt hög grad av kroppens form och vikt. Störningen förekommer inte enbart under episoder av anorexia nervosa.
Bulimia Nervosa Komplext beteendemönster. Äter stora mängder mat (måste få tag på mat). Kompensatoriskt beteende. Vilket kommer först i det bulimiska hjulet?
Fysiologiskt vidmakthållande mekanism 1. Periodvis svält och pendelätande som ger 2. Okontrollerbar hunger (oxhunger). 3. Sätter igång hetsätningsattacker 4. Vilka i sin tur ger ångest över de mängder mat som man ätit. 5. Detta utlöser det kompensatoriska beteendet, som ger 6. Svält
Tecken på bulimia nervosa Söker ofta för allmänna symtom Huvudvärk, trötthet, nedstämdhet, buksmärtor, förstoppning, etc. Munvinkelragader Sår på handryggen Bröstsmärtor (Esofagit) Spottkörtelförstoring Mensrubbningar Tandskador
Incidensförändringar över tid Anorexia nervosa Viss incidensökning rapporterad sedan 1930-talet och framåt Oklart om det är en faktisk ökning Indikationer på stabil incidens de senaste 30-40 åren Bulimia nervosa Indikationer på förändringar över tid
Prevalens Anorexia nervosa - 0,3 % kvinnor 15-35 år - Livstidprevalens 1% Bulimia nervosa - 0,3-1 % kvinnor 15-35 år - Livstidprevalens 2%? Ätstörningar UNS 2,4 % kvinnor 15-35 år Män Ca 10% av patienter med ätstörningar är män
Farmaka Anorexia Nervosa Inget läkemedel är effektivt mot anorexia nervosa sjukdomen. Olanzapin minskar ångestnivån och de anorektiska tvångstankarna hos en del patienter. Ingen säker effekt på vikten
Psykoterapi Anorexia Nervosa Familjebehandling är den bättre behandling för den yngre patienten (< 19 år). För den äldre patienten förefaller en individuell psykoterapi som är orienterad här och nu, kunna vara verksam. Effekten av kognitiv terapi osäker.
Psykoterapi forskning vid Bulimia Nervosa KBT (Kognitiv Beteendeterapi) har i flera studier visat god effekt, och bättre än SSRI-preparat. KBT har snabbare effekt på symtomen än IPT (Interpersonell Terapi). IPT har lika bra eller bättre effekt vid långtidsuppföljning. Familjebehandling är den bättre behandlingen för yngre patienter
Farmaka klinisk praxis SSRI preparat, främst fluoxetin (Fontex) (indikation i FASS), har gett lindring av ätstörningsymtom i ett flertal studier. Minskar kräkningar, hetsätningsepisoder samt även tankar kring kropp och mat Antidepressiv medicin rekommenderas inte som enda behandlingsform. Psykoterapi är förstahands val och SSRI komplettring då kombinationen verkar ge bättre effekt.
Vidareläsning Clinton, D & Norring, C: Ätstörningar Natur o Kultur (2009)