vårdvetenskap- tvärvetenskap
Långvarig stress ökar risken för depression Depression kan innebära: nedstämdhet minskat intresse och glädje motorisk oro eller hämning brist på energi extrem trötthet känsla av att vara värdelös minskad förmåga att koncentrera sig obefogade skuldkänslor
Olika praktiska metoder Att hitta rätt Konditionsträning (aerob) Styrketräning (anaerob) Flexibilitet, smidighet Ska upplevas positiv Goda förutsättningar till fortsättning Möjlig att genomföra regelbundet Individ anpassa! Inledningen Intensiteten
The Antidepressive Effects of Exercise A Meta Analysis of Randomised Trials Chad D Rethorst, Bradley M Wipfli, Daniel M Landers. Sports Med 2009; 39 (6) 491 511 Effekten av träning vid depressiva symtom i 58 RCT studier. (149) Level 1 bevis för att träning kan användas som behandling vid depression. Träningsgruppen hade signifikant lägre depressionsvärden jmf kontrollgrupp (eff strl 0,8). Fysisk aktivitet jämfört med antidepressiv medicinering.
The Antidepressive Effects of Exercise A Meta Analysis of Randomised Trials Resultat för klinisk depression: Längd: 10 16 v visade större effekt än 4 9 v Tid: 45 59 min gav mer effekt än 30 44 min Typ: Lika effektivt med aerob träning som styrketräning Frekvens: 5 ggr/v gav mer effekt än 2 4 ggr/v Resultat för icke klinisk depression: Typ: En kombination av aerob träning och styrketräning visade störst effekt
FYSS FaR
Stress reduktion Aktivera sinnen istället för tankar Mental återhämtning i vaket tillstånd Inte värdera Medveten närvaro Uppmärksamhetsträning
Dans är som ett eget språk. Den som man egentligen är kommer fram. I vanliga fall har man alltid en roll men i dans får man vara den man är inombords
Dansprojektet Samarbete mellan Vårdvetenskapligt forskningscentrum, ÖLL & Skolhälsovården, Örebro kommun Margareta Möller, Helena Sunvisson, Lars Hagberg
Målgrupp: flickor 13 18 år med återkommande psykosomatiska symtom stress oro nedstämdhet ont i huvudet ont i magen ont i nacke / rygg / skuldra trötthet / sömnbesvär flickor som frekvent besöker skolhälsovården
Dansprojektet Syfte: utvärdera om dans är effektiv och kostnadseffektiv i att förbättra hälsa för flickor 13 18 år med psykosomatiska symtom. Studietid 2008 2011 165 flickor inkluderade Kvantitativ och kvalitativ uppföljning
Dansinterventionen Två ggr/v, två terminer Olika teman: Afro, Showjazz, HipHop, Modernt Inga krav på förkunskap 75 min klass: uppvärmning, styrkedel, dans koreografi, eget skapande, stretch, avslappning Uttalad fokus på resurser & rörelseglädje
Bäst är att man kan komma till dansen och bara va sig själv Man blir sprudlande. Man blir full av liv liksom När jag dansar är det som att här är jag. Här står jag med mina fötter och får göra vad jag vill.
Dansprojektet Preliminära Sign. Resultat 2010 God compliance till interventionen (70% deltagande) Ökad självskattad hälsa Minskat antal besök hos skolsjuksköterskor Minskad trötthet Ökad känsla av energi
Ökad självtillit minskad stress Självförtroende kan spilla över på andra situationer Nu har jag lärt mig det här på dansen liksom. Så då när jag klarade det, så kan jag klara mycket mer, jag kan, det känns jätteroligt och bara ja man kan klara av mer än vad man tror ändå. Jag tyckte att det var jättekul att kolla på mig själv för jag tyckte om vad jag såg. Jag tänkte att den här tjejen vill jag vara när jag dansar, den här tjejen vill jag vara liksom hela tiden, i verkliga livet
Självtillit: att förlita sig på sin egen förmåga att lösa situationer i livet. Självförtroende: tilltro till sin förmåga att prestera. Påverkas av kritik och beröm. Kan snabbt tränas upp. Kan variera från dag till dag. Självkänsla: insikt om sig själv, den man är. Egenskapen att uppleva sig själv som kompetent och förtjänt av välmående. En sorts självkärlek som inte vacklar vid kritik.
att skapa
Motivation Från fysiskt inaktiv till fysiskt aktiv= stor beteendeförändring man kan behöva stöd i Möta där hon/han befinner sig Boktips: Motiverande samtal Miller, Rollnick Det löser sig Faskunger, Nylund
Motivation att vidmakthålla vilka faktorer spelar in? Importance of enjoyment when promoting physical exercise L. Hagberg, B. Lindahl, L. Nyberg, M.L. Hellénius Scand J Med Sci Sports 2009: 19: 740 747
Motivation att vidmakthålla vilka faktorer spelar in? Dansprojektet Framkommit i intervjuer: anpassat till målgrupp prestationsfrihet, kravlöshet tillåtande stämning gemenskap, att känna sig välkommen Korrelerar med god närvaro: min kropp känns bra det ger mig energi (Physical Activity Enjoyment Scale, PACES, i enkäten)
det är inte så ofta i verkligheten som man verkligen får ta ut sig och verkligen slänga ut armarna och springa fram och göra hopp och snurrar. Jag känner mig fri.
Take home message: Små insatser kan göra stora skillnader
Tack! anna.duberg2@orebroll.se 0705 509324