LÄRARHANDLEDNING/ INSPIRATIONSMATERIAL

Relevanta dokument
INSPIRATIONSMATERIAL ATT GÅ PÅ TEATER

>>HANDLEDNINGSMATERIAL >>SYSTRAR FÖR LÄRARE OCH ANDRA VUXNA. Affischbild: Pia Nilsson Grotherus

Lärarhandledning. till dansföreställningen. Foto: Elin Svensén

självmålet analysera LÄRARHANDLEDNING

Avdelning Sporrens utvärdering

Sagor och berättelser

räkning av antal, första lösandet av räkneuppgifter, matchning språkutveckling genom sortering och hopsamling av träpinnar

KREATIVA BÖNESÄTT. en praktisk hjälp till dig som är ledare! Initiativtagare till materialet: Maria Melin

Barns och ungdomars åsikter om akuten, barnakuten och avdelning 11

Avskalat vs pråligt. Johanna Uddén

Diskussionskarusellen

Kyrkans förskola Lokal arbetsplan 2015/ 2016

Svenhammeds journaler

Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11: Författare: Morten Dürr

Lära känna varandra. För äldre barn kan man ställa sig upp och passa bollen med fötterna.

Varma hälsningar, Susanna Vildehav och Mia Kjellkvist, skådespelare och konstnärliga ledare.

> > O C H NÅGON BLEV I N T E K NIVHUGGEN

Pedagogiskt material till föreställningen

Årsberättelse 2013/2014

Pedagogiskt material i anknytning till Smid medan järnet är varmt

GLADA DRÖMMAR. Busdrömmar. SALTA DRÖMMAR. Knas drömmar

Minnesanteckningar vid besök på Dunderklumpens förskola i Teckomatorp

Lärarmaterial. Det skulle varit jag dansteater av Birgitta Egerbladh. VästmanlandsTeater

bror hjorths hus konstpedagogiskt program 2013 bror hjorths hus konstpedagogiska program 2013

Inför föreställningen

MATERIAL TILL EFTERARBETE MED BARN

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13. Förskolan Junibacken. Plats för egen logga/bild

Paper från lärgruppen i matematik. S:t Olofsskolan vt 13

ESBO SVENSKA BILDNINGSTJÄNSTER. Gruppo! Samspelslekar för daghemsbarn i mobbningsförebyggande syfte. Linnea Uggeldahl

Slutrapport minfritid.nu 2013

där ämnet introduceras övergripande och ställningstagandet klargörs. Av introduktionen ska man förstå ämnet och huvudorsaken till att laget är för.

TEMA: KUNSKAP FRAMTI DSH USET

Ert barn kommer att börja på.. Där arbetar.

Rudolf Steinerskolan i Norrköpings plan för arbetet med att motverka diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling

Arbetsplan för Bokhultets förskola

Ucklums förskolas plan för likabehandling, diskriminering och kränkande behandling.

Sexdrega förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

med det konstnärliga uttrycket som plattform letar vi efter

Övning: Dilemmafrågor

Världskrigen. Talmanus

Pinamackorna rapporterar: I N S P I R A T I O N S I N J E K T I O N E N

Bonusmaterial Hej Kompis!

Verksamhetsplan - Tallängens förskola 2014/2015

Tärna Folkhögskola IT-pedagogutbildningen Individuellt fördjupningsarbete Vt IT I FÖRSKOLAN. Författare:Tove Andersson

Kultur av barn och unga är uttryck som ingen vuxen styr över. T.ex. spontana lekar, ramsor, gåtor, rollspel, communities och graffiti.

Arbetsplan 2014/2015 förskolan Hopprepet Skolnämnd Sydost

Så Gör Prinsessor efter

Daghemmet Villa Solaris. läroplan för förskolan

Kulturama grundskolor Sveriges största center för estetiska utbildningar

Förskolan Trollstigen AB

Teaterläger på Krapperup. Sommaren Sommarteater på Krapperup

Några tips på hur man kan arbeta med fjärilar i skola och förskola

Kvalitetsrapport verksamhetsåret 2013/14

Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr -11: Författare: Gertrud Malmberg

Det musikaliska hantverket

För att kunna genomföra en diskussion bör ämnet och syftet för diskussionen vara kända för eleven.

ATT SKRIVA DRAMATIK ATT UTFORMA ETT MANUSKRIPT. En handledning i dramaturgi av Henrik Bergkvist

Välkommen till Grodan, våren 2009

Lärarmaterial Ett Drömspel av August Strindberg

LÄRARHANDLEDNING Mecka med ljud

Kursbeskrivning steg för steg

Lärarmaterial BROTT PÅ NÄTET. Vad handlar boken om? Mål och förmågor som tränas: Eleverna tränar på följande förmågor: Författare: Christina Wahldén

Lära tillsammans som grund för utveckling erfarenheter från förskolan. Sunne 3-4 februari 2010 Katina Thelin

FOTA. Tävling åk. 4-7 FÖR DINA RÄTTIGHETER! 25 ÅR! Fyra enkla övningar om Barnkonventionen BAR N KONV EN TIONEN. 20 november 2014

Perspektiv på romantiken

1 Tre parter drev gemensamt projektet: Cirkus Cirkör, som bidrog med såväl kunskap

Estetiska. programmet HALMSTAD GYMNASIESKOLA

Tankar kring ett skolfoto från 1920

Föräldramöte Sagobrunnens Förskola

På jakt med geocaching

Positiva pedagoger och kreativa arbetslag i förskolan. Susanne Bogren och Nanna Klingen

Utvärdering 2015 deltagare Voice Camp

Verksamhetsplan för Dingtuna skola i Äventyrspedagogik

Fjäderns Bokslut 2015

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

LANDSTINGETS KULTURSTIPENDIER FÖR UNGA 2016

Artister för miljön. Redovisning av interrimsstyrelsens förslag till verksamhetsbeskrivning

Kvalitetsarbete. Kungshöjdens förskola. Förskolor Syd Munkedals kommun Majvor Kollin Lena Klevgård Jenny Pettersson

Varför är jag domare. Roller och förväntningar

Den förlorade sonen:

DEMOKRATI 4 DEMOKRATI OCH NATIONALISM

BIBELSTUDIUM Musik Värderingsövning

SKAPANDE SKOLA

VREDEN SOM ALDRIG FALNADE

egentligen inte finns några gränser, för någonting.

Kulturskolan. Skapande på din fritid

Se Troligt nr sidan 18 19, där finns det fler tips att hämta. Se också sidan 15, och 20.

Att höra barn och unga

Parallellsession Avancerade räknare naturliga verktyg i matematikundervisningen. 302 Matematik i Papua Nya Guinea

Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: Eleverna tränar följande förmågor:

Livsstil och hälsa - nytt tema i Grön Flagg tidigare tema : Kretsloppet

Normer och värden. Mål (enligt Lpfö 98, reviderad 2010) Arbetssätt/metod. Arbetsplan

ARKITEKTPROVET 2013 DAG 1. 1: LINJE & VECK [ENKELHET, UNDERSÖKNING] [1H]

Kajsa Kavat. Läs en film-handledning av Mattias Gordon

Programmets benämning: Danspedagogprogrammet Study Programme in Dance Pedagogy

Opalens Förskoleklass

I slutet av januari 2015 reste jag och ytterligare fem medlemmar av Six Drummers till Mexico och genomförde denna workshop under en intensiv vecka.

Kulturskolans kurser

Innehållsförteckning. 1. Inledning. 2. Förutsättningar. 3. Läroplansmål 3.1 Normer och värden. 3.2 Utveckling och lärande. 3.3 Barns inflytande.

Transkript:

LÄRARHANDLEDNING/ INSPIRATIONSMATERIAL

LÄRARHANDLEDNING/INSPIRATIONSMATERIAL PS. JAG KOMMER SNART HEM! är en nyskriven elektrikal av kompositören Anna Einarsson och librettisten Maria Sundqvist. Elektronisk musik och operaröster möts i en vandringsföreställning där publiken upptäcker handlingen genom att förflytta sig genom olika rum och olika scener. PRAKTISKA RÅD NÄR NI KOMMER TILL FÖRESTÄLLNINGEN Ps. Jag kommer snart hem! är en ovanlig föreställning. Det finns ingen vanlig läktare eller markerade sittplatser. Teaterlokalen är indelad i tre separata rum, och publiken leds genom dessa av två lotsar, som möter publiken i foajén. Alla ytterkläder, skor och väskor tas av och lämnas i foajén som är bevakad under föreställningen. Publiken delas in i två grupper och upplever föreställningen från två olika håll. Det förekommer scener parallellt, och grupperna möts på mitten. Båda grupperna får uppleva samma scener men i olika ordning. Det finns alltså ingen kronologisk ordning, utan berättelsen har mer karaktären av ett pussel som man skapar själv. Publiken kan själva välja var och om de vill sitta eller stå i de olika rummen. Lotsarna har ansvaret i rummet för vad som är tillåtet eller inte. I några av rummen är det tillåtet att röra och känna på olika föremål. I några rum t.o.m. uppmuntras publiken att göra det. Det förekommer mycket rök i ett av rummen och starka ljud- och ljuseffekter. Röken är inte farlig för ögonen eller andningen, men om någon i publiken upplever det som obehagligt kan man alltid återvända till rummet som man kom ifrån. Lotsarna kan också hjälpa till och lotsa vidare. Utrymmet är begränsat, och därför kan endast max tre rullstolar beredas plats per föreställning. Var vänlig meddela i förväg om rullstolsplatser önskas. Det är önskvärt att lärarna och pedagogerna följer gruppen sist, och ser till att alla elever följer med. Om det finns någon elev som behöver extra uppmärksamhet är det bra om en lärare eller pedagog håller sig nära eleven.

VARFÖR BLEV DET PS.? 1945 debuterade Lennart Hellsing, Tove Jansson och Astrid Lindgren som barnboksförfattare. Operaverkstan har de senaste åren funderat på hur deras då nya syn på barn och barndom har påverkat oss idag. 2008-2009 presenterade vi därför Lennart Hellsings Flygande Trumman om Krakel Spektakel och Kusin Vitamin. 2011 spelades Tove Janssons Troll i kulisserna om Mumintrollen för fullsatta salonger. Operaverkstans konstnärliga ledare Maria Sundqvist funderade på Pippi Långstrump och hur man kunde göra en opera om henne. När kompositören Anna Einarsson 2009 tog kontakt med Operaverkstan hade hon en idé om att skriva en opera med utgångspunkt från berättelserna om sjömannen och kungen på söderhavsön, Calle Pettersson. Maria Sundqvist hittade här kopplingen till Pippi Långstrump, eller rättare sagt Pippis pappa Efraim, som var sjökapten och kung på den fiktiva Kurrekurreduttön i Söderhavet. En beställning gjordes som så småningom resulterade i PS. Jag kommer snart hem. 2008 Flygande Trumman Foto: Tegner & Roos 2010 Troll i kulisserna Foto: Markus Gårder KOMPOSITÖREN ANNA EINARSSON Anna Einarsson, född 1978, är verksam som tonsättare, sångerska och liveelektronikmusiker, uppväxt i Uppsala, numera med bas i Stockholm. Gränsland är ett av Annas kännetecken, då hon i sitt musicerande och komponerande rör sig mellan jazz, elektronika och nutida musik. Hon har en egen grupp, Anagram, som turnerar och ger ut skivor med Annas kompositioner. Utanför gruppen har hon bland annat komponerat musik till dansföreställningar, barnkörer, spårvagnsresor, stråkorkestrar och storband. Anna är utbildad tonsättare och musiker från Musikhögskolan i Stockholm och ständigt aktuell med nya verk och nya samarbeten. Mer information om Anna Einarsson finns på hennes hemsida http://www.annaeinarsson.com/ LIBRETTISTEN MARIA SUNDQVIST Maria Sundqvist är sedan starten 2002 konstnärlig ledare för Operaverkstan. Förutom teaterutbildning har hon en musikpedagogisk utbildninq med inriktning på komposition/arrangemang.1997-98 var hon ledare för Otålighetens Teater och 2000-2001 för Ung Opera. Som librettist har hon samarbetat med kompositörer som Catharina Backman, Thomas Lindahl, Staffan Mossenmark och Hans Gefors. Med den sistnämnda gjorde hon HC Andersen-operan Skuggspel som hade urpremiär på Malmö Opera 2005. Våren 2002 tilldelades Maria Sundqvist Svenska ASSITEJs pris för sina insatser inom musikdramatik för barn och ungdom. Ur motiveringen;... för sin tilltro till barns och ungdomars förmåga att tillgodogöra sig sceniska uttryck med avancerade musikaliska förtecken 2007 tilldelades Maria Sundqvist Svenska Dagbladets Operapris och med Kvällspostens Thaliastatyett. 2008 fick hon Lunds kommuns kulturpris. 2010 erhöll Operaverkstan Region Skånes Särskilda Kulturutmärkelse (Vanilla honorabilis) Anna Einarsson Foto: Per Kristiansen Maria Sundqvist Foto: Kennet Ruona

BIG CHARLEY Kung Carl den förste, Carl Emil Pettersson, var en svensk sjöman som levde 1875 1937. Som sjuttonåring gick han till sjöss och hamnade så småningom på båtar i Stilla Havet. 1904 förliste hans fartyg utanför ön Tabar som ligger i Bismarckarkipelagen, och som idag tillhör Papua Nya Guinea. Han tog sig i land på ön och startade en plantage. 1909 gifte han sig med hövdingens dotter Singdo, och de fick nio barn, varav åtta överlevde. Calle älskade verkligen sin hustru och skrev många brev hem om sin vackra fru. Han lärde sina barn svenska seder och klädde dem gärna i svenska folkdräkter. Pettersson var en stark man och många anekdoter cirkulerade kring denne Big Charley, t.ex. hur han lyfte en engelsk officer på sina raka armar. Affärerna gick bra och han blev mycket rik. Pettersson behandlade sina anställda väl, vilket var ovanligt på den tiden, och blev därför populär bland lokalbefolkningen. 1921 dog hustrun Singdo i barnsäng. Carl Pettersson reste hem till Sverige för att söka en ny hustru som kunde se till hans barn. Han träffade den engelsk-svenska Jessie Simpson och tillsammans återvände de till Tabar 1923. Under Petterssons frånvaro hade plantagen förfallit och han var nu nära konkurs. Dessutom drabbades både han och hustrun av malaria. Carl Emil Pettersson ca 1890 Han byggde upp plantagen igen men det sviktande marknadsläget gjorde det svårt att återhämta sig. Pettersson hittade en guldfyndighet på Simbériön som han höll hemlig i flera år. Än i dag är Tabaröarna en av världens största guldfyndigheter. Men detta ändrade inte Petterssons beslut att lämna ön. Hustrun Jessie återvände till Sverige men dog i malaria och cancer och även Petterssons hälsa blev svagare. Han lämnade Tabar men återvände aldrig till Sverige utan dog i en hjärtinfarkt i Sydney den 12 maj 1937. Hans äventyr omskrevs i många svenska dags- och veckotidningar på den tiden. Troligen läste Astrid Lindgren och lät sig inspireras att använda Calle Pettersson som förebild för Pippi Långstrumps pappa, Efraim. Mer om Calle Pettersson finns att läsa i författaren Joakim Langers bok Kung Kalle av Kurrekurreduttön finns utgiven på Bonniers förlag. Carl Pettersson med hustrun Singdo i svensk folkdräkt och två av barnen Carl Pettersson med hustrun Singdo i svensk folkdräkt och stor barnaskara, ca 1918 Joakim Langer Efraim Långstrump

FORMEN, RUMMET Leif Persson anlitades från början som scenograf och kostymör. Tidigt beslutades att föreställningen skall vara möjlig att uppleva från två olika håll. Publiken delas in i två grupper, och gör varsin resa genom föreställningen, den ena gruppen startar från en riktning, den andra gruppen från motsatt riktning, och i mitten möts de båda grupperna. Rummet är indelat i tre mindre rum; det nordiska rummet, mitt ute på havet och på andra sidan havet. Genom ett snillrikt schema passar de olika delarna ihop. Nedan den första skiss som Leif gjorde för att illustrera modellen. SAMARBETE OPERAVERKSTAN TEATER INSITE För uppsättningen bjöd Operaverkstan in Teater Insite för ett samarbete. OPERAVERKSTAN Operaverkstan är Malmö Operas avdelning för barn och unga, och har som främsta uppgift att producera musikteater. Operaverkstan firar i år tioårsjubileum och har sedan starten gjort en mängd olika uppsättningar, för barn och unga i alla åldrar. Vi har spelat över 800 föreställningar för små och stora i Malmö, runt om i Skåne och på gästspel både inom och utom landet. Föreställningarna har stor spännvidd och betonar utforskandet av konstformen; från musikaler och modern opera till klassiska verk, där barn och unga medverkar tillsammans med professionella sångare och musiker. Utöver föreställningar gör Operaverkstan också en mängd kulturpedagogiska projekt för barn, lärare och artister. Vi anordnar fortbildningar, visningar, temakvällar, klassrumsbesök och mycket mer. Vi samarbetar med andra organisationer, institutioner, grupper och ingår i det europeiska nätverket RESEO. Konstnärlig ledare för Operaverkstan är sedan starten Maria Sundqvist. RESEO (European Network for Opera and Dance Education, International non profit association) TEATER INSITE Teater Insite bildades 2007 av regissören Ragna Weisteen och skådespelaren Matthias Torbjörnsson. Insite gör teater utifrån ett platsutforskande perspektiv, där gränsen bryts ner mellan scenrum och publik. Vi strävar för att hitta formspråk som uttrycker innehåll, och hämtar inspiration från platsspecifik konst, installation och performance. Med ljudlandskap, ljus och scenografi bygger vi upplevelseföreställningar, atmosfäriska världar mättade med sinnesintryck för publiken att navigera igenom. Insites arbete är samhällsdebatterande och utåtriktat med ett internationellt perspektiv. Detta genomsyrar både utforskandet av teaterformen, såväl som vilka som medverkar och vilka teman som väljs. Insite har gjort föreställningar både inom- och utomhus, vandringsteater och platsspecifika föreställningar. Från och med 2009 har Insite en fast scen på Teaterhuset Bastionen i Malmö. Mer om Teater Insite finns att läsa på deras hemsida http://www.insite.name/

WORKSHOPS Under 2010 genomförde Operaverkstan ett antal workshops med barn, ungdomar och vuxna, för att undersöka vilka motiv och tankar som väcktes av berättelserna om Calle Pettersson men även av andra inspirationskällor. Man experimenterade flitigt med hur rummet kunde förvandlas och användas på nya sätt. Från dessa workshops utarbetade Maria Sundqvist ett libretto som sedan tonsattes av Anna Einarsson. Nedan följer en del av övningarna som användes vid dessa workshops. De går utmärkt att använda i klassrummen och är hämtade från en väl beprövad metod som kallas Write an Opera, utarbetad av Royal Opera House Covent Garden i London. Uppvärmning Börja göra någon enkel lek, t.ex. kull eller gå-övning Gå runt i rummet med olika hastighet, eller med små steg, stora steg, m.m. Skapa en kort musikteater på temat Längtan Gruppen delas in i mindre grupper, ca 4-6 i varje grupp 1. Hitta på ett namn för en karaktär 2. Hitta på något karaktären gör regelbundet (rutin) 3. Hitta på något extraordinärt som sker, som gör att karaktären aldrig kan utföra sin rutin igen (eller åtminstone på samma sätt) 4. Hitta på vilka konsekvenser det får 5. Välj en titel för historien Nu har alla grupper en historia i tre punkter med början, mitt och slut 6. Utse en berättare och öva på hur den ska presenteras 7. Introducera ljud, hur musik och ljudeffekter kan användas. Alla i gruppen deltar. 8. Fundera på hur historien bäst ska presenteras rumsligt Alla grupperna visar sina historier för varandra. Berätta kort om Calle Pettersson och kopplingen till Efraim Långstrump. Fundera på hur det är lämna sin familj och ge sig iväg över halva jordklotet. Fundera på hur det är att längta efter någon, att känna saknad. Fundera på hur det är att lämna sina barn, antingen för evigt, eller i t.ex en skilsmässa.

Mood board Mål: att undersöka temat visuellt och skapa ett mood board, en abstrakt och destillerad bild av temat. Verktyg att använda: Ton (ljus-mörker), Textur, Form, Skala, Rymd, Rörelse Deltagarna delas in i grupper om 3-4 som blir det kreativa teamet. Diskutera vilka bilder som uppkommer av det givna temat. Uttryck detta på ett blankt ark. Material: papper, klister, färgkritor, pennor, tygbitar, tejp, saxar, ståltråd, ljusfilter m.m. Tablåer Deltagarna delas in i nya grupper om 4-6 Varje grupp skapar en (tablå) staty som anknyter till temat. Visa tablåerna för varandra. Låt varje individ i en grupp, byta plats med någon annan i en annan grupp (minskar ägandet ) Rösta fram en tablå (blunda, handuppräckning) Teckna tablån Den vinnande tablån ställer sig i mitten, med övriga runt om. Alla förser sig med ett A3-papper och tecknar sin bild av tablån. Sätt upp teckningarna på väggen. 6-punkts-historia Mål: att skapa ett stolpmanus för en scen Ny indelning i grupper om 4-6 1. Varje grupp väljer en teckning från Teckna tablå -övningen 2. Grupperna funderar ut en konflikt, inspirerade av teckningen. 3. Fundera på vilka karaktärer som kan finnas i konflikten (ex. antagonist, protagonist, side-kick, mentor, vän, budbärare) 4. Strukturera en historia med början-mitt-slut. Skriv så tydligt som möjligt ner denna historia. För att minska ägandet och också få in nya perspektiv, byter grupperna historia med varandra. 5. De nya grupperna fördjupar och komplicerar historien, och skapar en 6-punkts-historia. Undersök att varje punkt är en aktions-punkt, att handlingen förs framåt. 6. Grupperna förbereder en presentation av 6-punktshistorien på valfritt sätt. 7. Historierna presenteras.