JÄMSTÄLLDHETSLAGEN, DISKRIMINERING OCH KÖNSMÅNGFALD SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSMINISTERIET

Relevanta dokument
JÄMSTÄLLDHETSLAGEN, ARBETSPLATSERNA OCH KÖNSMÅNGFALDEN SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSMINISTERIET

JÄMSTÄLLDHETSLAGEN, LÄROANSTALTERNA OCH KÖNSMÅNGFALDEN SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSMINISTERIET

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

JÄMSTÄLLDHETSLAGEN, MYNDIGHETERNA OCH KÖNSMÅNGFALDEN

JÄMSTÄLLDHETSLAGEN 2015 SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSMINISTERIET

Diskrimineringslag. I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs:

Lag (1999:132) om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av funktionshinder

Plan för jämställdhet och likabehandling. Korsholms kommun

TILLSYNEN AV LIKABEHANDLING OCH DISKRIMINERING

KT Cirkulär 3/2015 bilaga 1 1 (9) Hämäläinen Promemoria om de viktigaste ändringarna i jämställdhetslagen. De viktigaste ändringarna

REGLERING AV DISKRIMINERING OCH ARBETSLIVET

Diskriminering. Nationell policy och riktlinjer. trakasserier, kränkande särbehandling

PLAN FÖR JÄMSTÄLLDHET OCH LIKABEHANDLING 2011

Sjöfartsprogrammets Kvalitetshandbok Version: 1 Utgiven av: Kvalitetsansvarig

Klientens ställning och rättigheter inom socialvården. Klientens ställning och rättigheter inom socialvården

Diskrimineringsombudsmannen, DO DO G Fotograf Jenny Jarnestedt Tryck DanagårdLiTHO, Ödeshög, 2010

Den hos vilken praktiken söks eller fullgörs skall anses som arbetsgivare. Lag (2003:308).

Ny Diskrimineringslag...3 Diskrimineringsgrunderna...3 Tillsyn...4 Påföljder...4 Jämställdhetsplan och handlingsplan...5 Lönekartläggning...

Ny diskrimineringslag 2009

Hammarlands kommun jämställdhetsplan för åren Antagen av kommunfullmäktige den

Reviderad Reviderad

HANDLINGSPLANER FÖR MOBBNING, SEXUELLA TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING.

Skydd mot diskriminering i arbetslivet trakasserier och bevisbörda

Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan 2015

Handlingsplan mot könsrelaterade och sexuella trakasserier

Skiljeboskolan. Plan mot kränkande behandling Läsåret 2015/ 2016

Personalenheten Åstorps kommun 2005

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR KYRKANS FÖRSKOLA 2014/2015

Område Söder - Nygårdsskolan LIKABEHANDLINGSPLAN

Innan du fyller i blanketten är det viktigt att du läser informationen på DO:s webbplats, se

Lag (1999:32) om förbud mot diskriminering i arbetslivet av personer med funktionshinder

Luleå kommun/buf sid 1/6 Ängesbyns förskola Förskolechef Britt-Louise Eklund ÄNGESBYNS FÖRSKOLA

Regeringens proposition 2002/03:65

RUTINER OCH METODER FÖR ÅTGÄRDER MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING OCH SEXUELLA TRAKASSERIER

Våra rättigheter diskrimineringslagen

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Riktlinjer mot diskriminering, kränkande särbehandling och trakasserier

DOM Jönköping

Övergripande plan mot kränkande behandling

# $ % & % ' ( ' ) ' * +

LIKABEHANDLINGSPLAN F-6 OCH FRITIDSHEM Söderåkra skola 2013/2014

Gymnasium Skövde Kavelbro & Västerhöjd. Likabehandlingsplan samt Plan mot kränkande behandling. UTF125 Rev

Trygghet, respekt och ansvar

DOM Stockholm

Diskrimineringslag (2008:567) och ändringar fr.o.m. den 1 januari 2015

Likabehandlingsplan sid 2-6 Plan mot kränkande behandling sid 7-12

FÖRBUNDSINFO. Ny diskrimineringslag 1 januari 2009 nyheter på arbetslivets område

Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan

Vuxenutbildningens plan mot diskriminering och kränkande behandling

ÅRLIG PLAN BLÅ HUSET 2015

NORRTÄLJE KOMMUN. Skarsjö förskola. Plan mot kränkande behandling och diskriminering 2015/16

Likabehandlingsplan för. Eductus Sfi, Gruv. Höganäs 2011

Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling. Frändeforsförskola 2015/2016

Bilaga 1 psek LOVISA STAD ANVISNING OM ETT RÖKFRITT LOVISA

Plan för aktiva åtgärder mot diskriminering och trakasserier

Om diskriminering. En kort vägledning för LTHs studenter

Policy och handlingsplan vid kränkande särbehandling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Kunskapsskolan Nyköping

Barn har rätt till en trygg skola

Svensk författningssamling

Årlig plan för lika behandling

Rödluvans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolornas plan mot diskriminering och kränkande behandlig

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Sophiaskolan. Året 2014/15

PLAN MOT DISKRIMINERING, KRÄNKANDE BEHANDLING & TRAKASSERIER. SÖRBÖLESKOLAN F-5 Fritidshem, grundskola och särskola

Likabehandlingsplan Blomgatans förskola

ÄLVEN & ÄNGENS FÖRSKOLOR LIKABEHANDLINGSPLAN

Mönsterås Komvux Likabehandlingsplan mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling

Martin Koch-gymnasiets plan mot diskriminering och kränkande behandling. Trygghetsplan

Luleå kommun/buf sid 1/5 Ängesbyns förskola Rektor Annika Häggstål ÄNGESBYNS FÖRSKOLA. Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

Kyrkbyns förskola. Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet. LIKABEHANDLINGSPLAN och Plan mot kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Inför en dag på Bergeforsens skola känner alla barn och elever positiva förväntningar och glädje.

Planmall för arbetsliv. Jämställdhets- och likabehandlingsplan

Vägledning vid förekomst av trakasserier och diskriminering av studenter. Reviderad upplaga

Barn- och utbildningsförvaltningen Rudbecksgymnasiet. PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Läsåret 2015/2016

Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling för vuxenutbildningen. Vad säger lagen om förbud om diskriminering och annan kränkande behandling?

Mångfaldsplan plan för lika rättigheter och möjligheter för kommunens medarbetare

ATT MOTVERKA DISKRIMINERING AV GÄSTER

Finlex/Justitieministeriet och

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Hasslarödsskolan F 6 och fritidshem

Likabehandlingsplan. Plan mot diskriminering och kränkande behandling Fyrklöverns förskola

Team Kullingsberg, Stadsskogen och Västra Bodarnas förskolor

Jämställdhets- och mångfaldsplan

Riktlinjer vid misstanke om trakasserier av student enligt Diskrimineringslagen (2008:567)

Bovallstrands förskolas årliga plan mot kränkande behandling 2015/2016

Årlig plan mot diskriminering och annan kränkande behandling.

Vad innebär aktiva åtgärder mot diskriminering?

Att förstå diskrimineringslagen

11. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100).

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan/plan mot diskriminering och kränkande behandling Lå Kinnarummaskolan/Falkens fritidshem

Skolans årliga plan mot kränkande behandling Freinetskolan Tallbacken

Detta dokument ska vara levande i den meningen att den ska

hade gjort sig skyldigt till kollektivavtalsbrott

JÄMSTÄLLDHETSPLAN FOR KORSHOLMS KOMMUN

Kulturnämndens handlingsplan för mångfald i arbetslivet

Riktlinjer för likabehandling

Förskolans plan mot kränkande behandling och

Transkript:

JÄMSTÄLLDHETSLAGEN, DISKRIMINERING OCH KÖNSMÅNGFALD SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSMINISTERIET Brochyr 2016 1

Social- och hälsovårdsministeriets broschyrer 2016 JÄMSTÄLLDHETSLAGEN, DISKRIMINERING OCH KÖNSMÅNGFALD SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSMINISTERIET

Innehåll INLEDNING...7 Fakta om könsmångfald...7 JÄMSTÄLLDHETSLAGEN OCH KÖNSMÅNGFALD... 11 Förbjuden diskriminering enligt jämställdhetslagen...12 Förebyggande av diskriminering som en del av jämställdhetsarbetet...13 HUR SKA JAG AGERA VID DISKRIMINERING?...15 Stöd och hjälp...15 Begäran om utredning till arbetsgivaren eller läroanstalten...16 Tillsyn och juridisk rådgivning...16 Den diskriminerades möjlighet att få gottgörelse...16 Att göra en polisanmälan...16 SAMMANDRAG...18 YTTERLIGARE INFORMATION...18 JÄMSTÄLLDHETSLAGEN, DISKRIMINERING OCH KÖNSMÅNGFALD ISBN 978-952-00-3763-5 (inh.) ISBN 978-952-00-3764-2 (PDF) URN:ISBN:978-952-00-3764-2 http://urn.fi/urn:isbn:978-952-00-3764-2 www.stm.fi/sv/publikationer Omslagsbild: Jenny Martikainen Förlag: Social- och hälsovårdsministeriet Layout: Statsrådets förvaltningsenhet, publikationsverksamheten Tryckeri: Lönnberg Print & Promo, 2016 4 5

Inledning Diskriminering mot könsminoriteter förkommer överallt i samhället, till exempel i arbetslivet och studierna, i samband med vardagliga ärenden liksom i myndighetsverksamhet. Hur kan jämställdhetslagen (lagen om jämställdhet mellan kvinnor och män, 609/1986) komma till nytta vid misstanke om diskriminering på grund av könsidentitet eller könsuttryck? Den här broschyren innehåller information om vad som är förbjuden diskriminering enligt jämställdhetslagen och hur du ska agera vid diskriminering. Diskriminering på grund av sexuell läggning är förbjuden enligt diskrimineringslagen (1325/2014). Den här broschyren tar inte upp diskriminering på grund av sexuell läggning. Fakta om könsmångfald Könsmångfald avser att varje människas kön är en personlig kombination av könsrelaterade fysiska, psykiska och sociala dimensioner. Å andra sidan är alla registrerade i befolkningsregistret med könet kvinna eller man. I jämställdhetslagen används följande definitioner: Med könsidentitet avses en persons upplevelse av sin könstillhörighet. Med könsuttryck avses uttryck för kön genom klädsel eller beteende eller på något annat motsvarande sätt. Jämställdhetslagen förbjuder även diskriminering på grund av att en person till sina fysiska könsbestämmande egenskaper inte entydigt är kvinna eller man. Med könsminoriteter avses åtminstone transkönade, transvestiter, transgenderister och interkönade personer. Ibland används samlingsnamnet transperson, som avser åtminstone transkönade och transvestiter. Personer som inte tillhör någon könsminoriteter omnämns ibland som cis-könade. Bild: Aleksi Rinta-Kauppila 6 7

Könsminoriteterna utgör inte en enhetlig grupp Människor kan använda många olika benämningar för att beskriva sin könsidentitet. Dessa benämningar och definitionerna av dem ändras med tiden. Transkönade definieras ofta som personer vars upplevelse av det egna könet inte motsvarar den könstillhörighet som personen tilldelades vid födseln. Transkönade upplever ofta könskonflikter. Med könskonflikt avses att personens egna könsidentitet inte motsvarar personens fysiska egenskaper eller det kön som andra anser att personen tillhör. Könsregistreringen i befolkningsregistret kan ändras på vissa lagstadgade villkor. De som upplever könskonflikt har möjlighet att ändra sina fysiska egenskaper till exempel med hormoner eller kirurgi. De flesta transkönade har könsidentiteten kvinna eller man. Alla människor upplever sig inte som antingen kvinna eller man. De kan beskriva sig själva som till exempel transgenderister. Personer som kan leva sig in i olika kön, till exempel med hjälp av klädsel, kan kalla sig själva för transvestiter. Med interkönad avses oftast en person som till sina fysiska könsbestämmande egenskaper inte medfött är entydigt kvinna eller man. Mer information om könsminoriteter och terminologin finns hos Setas Transstödcentral: www.transtukipiste.fi. Bild: Ilkka Ruuska 8 9

Jämställdhetslagen och könsmångfald En ungdom hade ett inbokat möte på arbets- och näringsbyrån för att diskutera jobbsökning. Ungdomen hade ett könsneutralt officiellt namn och ett könsuttryck som oftast tolkades som pojke. Tjänstemannen kontrollerade personbeviset, där det stod att ungdomen var kvinna. Då tjänstemannen inte trodde på att ungdomen var den person som hon utgav sig för, gick ungdomen gick besviken därifrån. Syftet med jämställdhetslagen är att förebygga diskriminering på grund av kön och främja jämställdheten mellan könen. Syftet med jämställdhetslagens förbud mot diskriminering på grund av könsidentitet eller könsuttryck är framför allt att värna om könsminoriteters rätt att leva utan rädsla för att bli diskriminerade. Förebyggandet av diskriminering bör uppmärksammas eftersom könsminoriteter är så gott som osynliga i samhället och det är inte självklart att man kan förhålla sig till könsmångfald på ett naturligt sätt. Genom att förebygga diskriminering på grund av könsidentitet eller könsuttryck förbättrar vi allas möjligheter att friare uppleva och uttrycka sitt kön. Bild: Heli Sorjonen 10 11

Förbjuden diskriminering enligt jämställdhetslagen Det allmänna förbudet mot diskriminering gäller alla samhällsområden. Endast förhållanden i privatlivet och religionsutövning har lämnats utanför förbudet. Förbjuden diskriminering är ett förfarande som försätter personer i olika ställning på grund av kön, könsidentitet eller könsuttryck eller av orsaker som beror på graviditet eller förlossning (direkt diskriminering) ett skenbart neutralt förfarande som i praktiken försätter personer i olika ställning på grund av kön, könsidentitet eller könsuttryck, såvida förfarandet inte har ett sådant godtagbart syfte som avses i lagen (indirekt diskriminering) ett förfarande som försätter personer i olika ställning på grund av föräldraskap eller familjeansvar, såvida det inte finns ett sådant godtagbart syfte som avses i lagen (också indirekt diskriminering) befallningar eller instruktioner att diskriminera diskriminering på grund av en presumtion i fråga om personens kön, könsidentitet eller könsuttryck (antagen diskriminering) diskriminering på grund av en orsak som beror på någon annan (diskriminering på grund av närstående) trakasserier på grund av kön och sexuella trakasserier. De särskilda förbuden mot diskriminering definierar specifikt vad som är förbjuden diskriminering i arbetslivet, på läroanstalter, i intresseorganisationer samt i tillhandahållandet av varor och tjänster. Arbetsgivaren, läroanstalten, intresseorganisationen och den som tillhandahåller varor eller tjänster är skyldig att ingripa i sexuella trakasserier och trakasserier på grund av kön efter att ha fått vetskap om trakasserierna. Med trakasserier avses någon form av icke önskvärt beteende som skapar en hotfull, fientlig, förnedrande, förödmjukande eller tryckande stämning och därmed kränker en persons integritet. Även motåtgärder av arbetsgivaren och den som tillhandahåller varor eller tjänster är förbjuden diskriminering (8 a ). Detta innebär att en person inte får missgynnas för att ha åberopat jämställdhetslagen eller deltagit i utredningen av ett ärende som gäller diskriminering. Gottgörelse för överträdelse av de särskilda förbuden mot diskriminering kan krävas i tingsrätten. Förebyggande av diskriminering som en del av jämställdhetsarbetet Myndigheter, utbildningsanordnare och läroanstalter samt arbetsgivare är skyldiga att på ett målinriktat och planmässigt sätt förebygga diskriminering på grund av könsidentitet eller könsuttryck. Förebyggande av diskriminering ska beaktas i läroanstaltens och arbetsplatsens jämställdhetsplan. Förebyggandet kan innebära i förväg planerade tillvägagångssätt för att ingripa i diskriminering och erbjuda stöd för diskriminerade personer. Exempel på diskriminering mot könsminoriteter: En arbetsgivare avstår från att anställa en person för att arbetsgivaren antar att den nuvarande personalen inte vill ha personer som tillhör könsminoriteter som arbetskamrater En person sägs upp eller missgynnas vid fördelningen av arbetet för att personen genomgår en könskorrigerande behandling En person utsätts för nedlåtande uttalanden om sin könsidentitet eller sitt könsuttryck En person blir nekad betjäning eller får ingen löneförhöjning för att ha åberopat sina rättigheter En lärare ingriper inte i kränkande skämt eller mobbning som grundar sig på att personen tillhör en könsminoritet En vårdanstalt accepterar inte en transkönad persons könsidentitet till exempel vid valet av kläder eller fritidsprogram 12 13

Hur ska jag agera vid diskriminering? En man arbetade som expert. På arbetsplatsen kom det fram att han hade gått på teater klädd som kvinna. Ett par arbetskamrater hånade ständigt mannen för detta och han bad förtroendemannen om hjälp. Tillsammans tog de upp saken med chefen och man lyckades få slut på mobbningen. Ett diskrimineringsfall bör i första hand utredas där situationen eller förfarandet som gett upphov till misstanke om diskriminering skedde. Om möjligt bör du först prata om saken med den som bär ansvaret för den misstänkta diskrimineringen. Vid behov kan du be om stöd och hjälp att utreda fallet. Stöd och hjälp I arbetslivet kan du vända dig till chefen, förtroendemannen eller arbetarskyddsfullmäktigen. De måste ingripa i diskriminering. Du kan även be om hjälp från fackförbundet eller arbetsgivarens representant från arbetsgivarförbundet. På en läroanstalt kan du vända dig till läraren, en annan anställd på läroanstalten eller ledningen. Du kan också be läroanstaltens elevkår om hjälp. Framför allt större läroanstalter har dessutom ofta en jämställdhetsansvarig som du kan vända dig till. Dessutom kan skolhälsovården ge stöd. Som kund till en myndighet kan du kontakta kundtjänsten och organisationsledningen. I regel kan du överklaga eller anföra klagan över ett myndighetsbeslut till den myndighet som övervakar verksamheten. Som kund av en kommersiell tjänst kan du be att få tala med en annan kundtjänstmedarbetare eller chefen eller kontakta företagsledningen. Olika medborgarorganisationer kan också ge mer information och stöd. I Finland är dessa i synnerhet Seta (www.seta.fi), Setas Transstödcentral (www.transtukipiste.fi ), Trasek (www.trasek.fi) och DreamWear- Club (www.dreamwearclub.net). Bild: Rodeo 14 15

Begäran om utredning till arbetsgivaren eller läroanstalten En arbetsgivare, en läroanstalt eller en annan sammanslutning som tillhandahåller utbildning och undervisning ska lämna en skriftlig utredning till en arbetssökande, arbetstagare eller studerande som anser sig ha blivit utsatt för diskriminering. Tillsyn och juridisk rådgivning Jämställdhetsombudsmannen (www.tasa-arvo.fi) ger anvisningar och råd till personer som misstänker att de har blivit utsatta för diskriminering som är förbjuden enligt jämställdhetslagen. Jämställdhetsombudsmannen informerar också om lagens innehåll och tillämpningspraxis. När jämställdhetsombudsmannen upptäcker att en skyldighet enligt jämställdhetslagen inte fullgörs eller att det förekommer brott mot lagen, ska ombudsmannen försöka förhindra detta genom anvisningar. Du kan också kontakta jämställdhetsombudsmannen när du blir diskriminerad på flera grunder (multipel diskriminering). Om det visar sig att ärendet faller under diskrimineringslagen förs det vidare av jämställdhetsombudsmannen. Diskrimineringsombudsmannen (www.omf.fi), arbetarskyddsmyndigheterna (www.tyosuojelu.fi) och diskriminerings- och jämställdhetsnämnden ser till att diskrimineringslagen följs. Om ärendet gäller förbjudna trakasserier enligt arbetarskyddslagen (738/2002) eller motsvarande förfarande i arbetsavtalslagen (55/2001) kan du be arbetarskyddsmyndigheten om anvisningar och råd gällande arbetsplatsen. Juridisk rådgivning ges också av advokater. Mindre bemedlade kan kontakta rättshjälpsbyrån (www.oikeus.fi/oikeusapu/sv). Den diskriminerades möjlighet att få gottgörelse Du kan få gottgörelse för överträdelse av jämställdhetslagens förbud mot diskriminering i arbetslivet, på läroanstalter, i intresseorganisationer samt i tillhandahållandet av varor och tjänster, men för det krävs att du väcker talan i tingsrätten. När diskrimineringsärenden behandlas följs principen om delad bevisbörda. Den som misstänker diskriminering ska påvisa att motparten sannolikt har brutit mot förbudet mot diskriminering. Om misstanke om diskriminering uppstår måste den andra parten kunna påvisa att förfarandet har berott på någon annan godtagbar omständighet än kön. Att göra en polisanmälan Om du misstänker ett brott kan du göra en anmälan till polisen. Bild: Tuulikki Holopainen 16 17

Sammandrag Det är förbjudet att trakassera och att försätta personer i olika ställning på grund av könsidentitet eller könsuttryck. Myndigheter, läroanstalter och arbetsgivare måste dessutom förebygga diskriminering. Diskrimineringsfall bör helst lösas där diskrimineringen skedde. Som en sista utväg kan du yrka på gottgörelse för diskriminering genom att väcka talan i tingsrätten. Jämställdhetsombudsmannen informerar om lagens innehåll och tillämpningspraxis samt ger anvisningar och råd till dem som misstänker diskriminering. Du kan också få hjälp och stöd av medborgarorganisationer och beroende på situation av till exempel fackförbundet eller läroanstaltens jämställdhetsansvarige. Ytterligare information Broschyren baseras på informationspaketet om beaktandet av könsmångfalden som riktar sig till läroanstalter, arbetsplatser och myndigheter, och som tagits fram av WoM Oy, Seta rf och Förbundet för Mänskliga Rättigheter (Social- och hälsovårdsministeriets rapporter och promemorior 2015:22, på finska). Informationspaketet har också legat till grund för följande broschyrer från SHM: Jämställdhetslagen, myndigheterna och könsmångfalden (Broschyr 2015) Jämställdhetslagen, läroanstalterna och könsmångfalden (Broschyr 2015) Jämställdhetslagen, arbetsplatserna och könsmångfalden (Broschyr 2015) 18 19

2016 SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSMINISTERIET Telefon 0295 16001 (Statsrådets växel) Postadress PB 33, 00023 Statsrådet www.stm.fi Denna broschyr finns på social- och hälsovårdsministeriets webbplats www.stm.fi/publikationer BESTÄLLNINGSTJÄNST VIA E-POST Beställ social- och hälsovårdsministeriets senaste publikationer per e-post publikationer pressmeddelanden och webbnyheter Kommuninfo Beställning per e-post på adressen www.stm.fi/tilaukset ISBN 978-952-00-3763-5 (inh.)