Välfärds- och folkhälsoredovisning

Välfärds- och folkhälsoredovisning Lunds kommun 2013 Resultatdel Välfärd Kommunkontoret 14

Innehåll Resultat... 16 Befolkning... 16 Hälsa... 18 Medellivslängd... 18 Ohälsotal... 19 Upplevd hälsa... 20 Upplevd hälsa bland unga... 23 Upplevd hälsa bland äldre... 23 Välfärdsdata... 25 Delaktighet och inflytande... 25 Valdeltagande... 25 Barn och ungas inflytande... 26 Social delaktighet... 27 Ekonomiska och sociala förutsättningar... 29 Ekonomisk stress... 30 Barn i ekonomiskt utsatta hushåll... 31 Utbildning... 33 Sysselsättning... 34 Trygghet... 38 Anmälda brott... 38 Upplevd trygghet... 40 Trygghet bland unga... 42 Socialt stöd... 44 Boende... 47 Miljöer och produkter... 49 Buller... 49 Skador... 49 15

Resultat I följande två delar redovisas det statistiska resultatet av gjord välfärds- och folkhälsogenomgång. Först en inledande del med befolkningsstruktur och en generell spegling av hälsa. Sedan redovisas välfärdsdata utifrån ett urval av välfärdsindikatorer följt av en del med risk och ohälsodata för att spegla folkhälsan. Uppgifter kommer från olika databaser samt från självrapporterad data genom olika enkätundersökningar. Den statistik som redovisas gör inte anspråk på att vara heltäckande. Där det är möjligt har statistiken grupperats efter genus och geografiska områden. Vad gäller statistiken från Statens folkhälsoinstituts databas Folkhälsodata görs jämförelse med Malmö, Helsingborg och Kristianstad. Då förändringar gjorts i databasen vid olika tillfällen är inte statistiken direkt jämförbar med motsvarande uppgifter i tidigare lokala folkhälsorapporter. Val av indikatorer och tidsintervall har i möjligaste mån gjorts så att det ska vara möjligt med jämförelse över tid. Befolkning Vi blir fler och fler i kommunen. Vid en jämförelse med länet och riket har Lund en stor andel unga i befolkningen. Sedan förra välfärds- och folkhälsokartläggningen har befolkningen ökat från 107351 (december ) till 112734 (december ). Befolkningens storlek varierar mellan stadsdelarna. Flest bor det i centrala staden följt av Norra Fäladen och Väster. Flest studenter finns på Norra Fäladen tätt följt av Centrum. Barn och unga 0-15 år utgör drygt 17% av totala befolkningen. Äldre, 65 år och uppåt, utgör drygt 15% och registrerade vid högskolan är lite drygt 14% av befolkningen. 16

Folkmängd, totalt, Lunds kommun 31 december och efter stadsdel och ålder. Folkmängd därav i åldern () Stadsdel 0-15 år 16-64 år 65-w Centrala staden 13782 14058 1168 10380 2510 Möllevången 2207 2346 300 1676 370 Norra Fäladen 11927 13008 2291 9617 1100 Tuna 3945 4120 404 2974 742 Östra Torn/Mårtens Fälad 9121 9976 2187 6255 1534 Linero 5792 6250 1215 4139 896 Järnåkra/Nilstorp 5726 6002 883 4236 883 Klostergården 5245 5369 858 3548 963 Väster 10652 11667 1299 8655 1713 Värpinge 2136 2198 460 1448 290 Kobjer 1711 1786 333 1231 222 Gunnesbo 3812 3839 769 2640 430 Nöbbelöv 3514 3518 594 2259 665 Vallkärratorn/Stångby 1407 2056 630 1166 260 Torns glesbygd 1411 1391 271 935 185 Lund 82388 87584 13662 61159 12763 Södra Sandby 7846 8054 1865 4719 1470 Dalby 7244 7714 1740 4676 1298 Veberöd 5485 5549 1193 3368 988 Genarp 3786 3833 837 2301 695 Hela kommunen 106749 112734 19297 76223 17214 Källa: Lunds kommun. Kommunkontoret, Utvecklingsavdelningen Folkmängd, totalt samt registrerade högskolestuderande, Lunds kommun 31 december 2011 efter stadsdel. Registrerade högskole- Stadsdel Folkmängd studerande 2011 20-w Centrala staden 13929 3351 Möllevången 2356 426 Norra Fäladen 12869 3458 Tuna 4121 1362 Östra Torn/Mårtens Fälad 9920 909 Linero 6122 433 Järnåkra/Nilstorp 5989 1440 Klostergården 5265 528 Väster 11364 2399 Värpinge 2149 106 Kobjer 1759 197 Gunnesbo 3790 214 Nöbbelöv 3541 251 Vallkärratorn/Stångby 1934 104 Torns glesbygd 1401 50 Lund 86509 15228 Södra Sandby 7998 225 Dalby 7577 290 Veberöd 5555 114 Genarp 3833 116 Hela kommunen 111472 15973 Källa: Lunds kommun. Kommunkontoret, Utvecklingsavdelningen 17

Antal år Hälsa Att hälsa inte bara är frånvaro av sjukdom utan även är beroende av den egna känslan av sammanhang, meningsfullhet och att livet är hanterbart är en väl spridd och känd kunskap idag. Hälsa innefattar fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. God hälsa är en resurs för den enskilda människan och en god folkhälsa är ett välfärdsmål för samhället. Det finns ett starkt samband mellan upplevd hälsa och hälsoutfall å ena sidan och de livsvillkor man lever under å andra sidan. Utanförskap, förlust av kontroll över sin livssituation, brist på meningsfull sysselsättning, social och ekonomisk otrygghet är exempel på livsvillkor som påverkar både faktisk och upplevd hälsa negativt. Medellivslängd Medellivslängd är ett sätt att mäta den generella hälsan i samhället. Skillnad i medellivslängd kan finnas mellan kommuner och mellan olika delar i samma kommun. Skillnader i medellivslängd kopplas då till strukturella (lagar, delaktighet, infrastruktur, tillgänglighet, tillgång till vård, skola etc.) och socioekonomiska skillnader. Medellivslängden är starkt beroende av hur många barn, unga och medelålders som dör. Vi lever allt längre men frågan är om vi får fler år med god hälsa eller om vi lever längre med olika grad av ohälsa. 85 84 83 82 81 80 79 78 77 Medellivslängd, efter kön och över tid, medelvärde för perioden Lunds kommun 2002-2006 2004- - Källa: Folkhälsodata. Statens Folkhälsoinstitut Kvinnor Män 18

Medellivslängden för både kvinnor och män ökar i Lunds kommun och är längre än den för riket, länet samt övriga större kommuner i länet. Det vore intressant att kunna följa medellivslängden i de olika stadsdelarna då skillnader kan visa hur jämlikt/ojämlikt fördelningen av goda förutsättningar för hälsan är. Medellivslängd vid födelsen, efter kön och tid. Medelvärde för perioder. Kvinnor Män 2004- - 2004- - Lund 84,1 84,6 80,3 81,1 Malmö 82,2 83,0 77,4 78,5 Helsingborg 82,7 83,4 78,0 79,2 Kristianstad 82,9 83,5 79,4 80,2 Skåne län 83,0 83,6 78,8 79,5 Riket 82,9 83,4 78,7 79,5 Källa: Folkhälsodata. Statens Folkhälsoinstitut Ohälsotal Ohälsotalet bär med sig information om hälsa i arbetslivet men också om den totala livssituationen där till exempel balans mellan arbets- och privatliv är en del. Ohälsotalet förändras vid ändrade regler för ersättning eller hur reglerna används. Ett sjunkande ohälsotal behöver därför inte alltid betyda ökad hälsa. Ohälsotalet för både män och kvinnor fortsätter att sjunka och är i Lunds kommun fortsatt lägre än i länet och riket. Ohälsotalet är högre för kvinnor än för män. Generellt ökar ohälsotalet, för både kvinnor och män, med stigande ålder. Det finns stora variationer i ohälsotalet mellan de olika stadsdelarna. Ohälsotal, ohälsodagar 20-64 år efter kön, kommun och år. Kvinnor Män 2011 2011 Lund 29,8 24,4 19,4 16,1 Malmö 42,8 32,3 32,2 24,7 Helsingborg 46,2 35,6 31,3 24,5 Kristianstad 49,6 38,1 33,9 26,5 Skåne län 45,3 34,9 30,5 24,1 Riket 46,9 35,5 31,4 24,6 Källa: Folkhälsodata. Statens Folkhälsoinstitut 19

Ohälsotal, ohälsodagar per person och år efter kön, ålder och tid. Ålder 2011 Lund Kvinnor Män Kvinnor Män 20-24 4,4 5,0 5,5 4,8 25-34 11,4 8,2 11,3 7,7 35-44 25,3 15,9 18,0 12,2 45-54 38,9 25,6 32,6 20,2 55-64 70,3 47,1 56,1 38,5 20-64 29,8 19,4 24,2 15,6 Länet 20-24 8,8 9,7 8,4 8,8 25-34 15,8 11,5 12,3 9,9 35-44 31,0 18,5 20,9 13,8 45-54 55,5 36,1 41,2 27,1 55-64 95,9 65,9 76,2 52,1 20-64 45,3 30,5 33,8 23,4 Riket 20-24 10,8 10,5 9,9 10,1 25-34 17,7 12,1 13,8 10,4 35-44 32,6 19,0 21,7 13,8 45-54 55,5 36,3 40,8 26,9 55-64 95,5 67,3 74,5 52,2 20-64 46,9 31,4 34,6 23,8 Källa: Folkhälsodata. Statens Folkhälsoinstitut Ohälsotal för personer mellan16-64 år, exklusive studerande, efter stadsdel och år. Stadsdel 2006 2009 2011 Centrala staden 22 13 12 Möllevången 20 12 10 Norra Fäladen 29 16 15 Tuna 17 7 5 Östra Torn/ Mårtens Fälad 27 19 16 Linero 42 31 26 Järnåkra/Nilstorp 18 10 9 Klostergården 38 29 26 Väster 30 21 18 Värpinge 32 23 23 Kobjer 33 23 22 Gunnesbo 37 29 27 Nöbbelöv 32 26 22 Vallkärratorn/ Stångby 22 19 15 Torns glesbygd 27 20 19 Södra Sandby 28 21 18 Dalby 28 23 18 Veberöd 32 25 20 Genarp 31 22 15 Hela kommunen 29 20 17 Källa: Lunds kommun. Kommunkontoret, Utvecklingsavdelningen Ohälsotalet sjunker i samtliga åldersgrupper förutom för kvinnor 20-24 år. Från 35 år och uppåt ses en kraftigare ökning av ohälsotalet för kvinnor än för män. Inte i någon stadsdel har ohälsotalet ökat. Högst ohälsotal ses på Gunnesbo, Linero och Klostergården, lägst på Tuna och Järnåkra/Nilstorp. Upplevd hälsa Självskattad hälsa är ett mått som speglar den enskilda individens uppfattning om fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. Forskningen visar på ett starkt samband mellan egen uppskattad hälsa och hälsotillstånd och överlevnad efter 5-10 år. I Region Skånes befolkningsenkät redovisas frågan kring upplevd hälsa sedan års befolkningsenkät utifrån ett salutogent perspektiv. Det betyder att resultatet visar andelen som uppger sin hälsa som mycket bra eller bra istället för som tidigare, andelen som uppger sin hälsa som dålig eller mycket dålig. 20

% Andelen lundabor som uppger sin hälsa som mycket bra eller bra har ökat något över tid för både kvinnor och män. Det är något fler män än kvinnor som upplever sin hälsa som bra men skillnaden mellan könen ser ut att minska över tid. Andel (%) 18-80 år som uppger mycket bra eller bra självskattad hälsa, efter kön, kommundel och år. Kvinnor Män 2004 2004 Centrum 81,2 84,7 81,6 81,0 85,8 85,1 Norr 78,3 77,6 75,3 79,0 84,4 81,4 Söder 72,9 74,3 80,9 79,8 78,5 81,9 Torn 69,7 76,1 77,3 76,5 79,7 79,3 Väster 71,0 77,4 79,6 80,0 77,3 81,9 Östra 67,1 77,6 77,0 78,1 81,3 76,5 Södra Sandby 72,7 70,6 74,7 73,3 73,8 83,1 Dalby 68,5 74,2 75,3 73,0 76,1 75,8 Veberöd 66.0 76,0 80,0 72,9 74,5 77,1 Genarp 71,4 73,2 75,0 73,2 71,4 75,6 Lund totalt 73,2 77,5 78,0 78,1 80,6 80,7 Skåne 66,1 70,1 72,5 70,7 72,9 75,5 Källa: Hälsoförhållande i Skåne. Folkhälsoenkät 2004, och Andel som anger sin hälsa som mycket bra eller bra, efter kön och år 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2000 2004 2000 2004 Lund Regionen Källa: Hälsoförhållande i Skåne. Folkhälsoenkät 2000, 2004, och Kvinnor Män 21

% % Vid en jämförelse mellan de som är sysselsatta och de som är arbetslösa ses en lägre andel som uppger sin hälsa som mycket bra eller bra bland de arbetslösa, men över tid ses en ökning i denna grupp av andelen som anser sig ha en god hälsa. 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Andel som anger sin hälsa som mycket bra eller bra, efter kön och år. Lund 2000 2004 2000 2004 Sysselsatta Arbetslösa Kvinnor Män Källa: Hälsoförhållande i Skåne. Folkhälsoenkät 2000, 2004, och De lundabor som säger att de upplever ekonomisk stress uppger i lägre grad att de har en mycket bra eller bra hälsa. Skillnaden är störst för kvinnorna. 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Andel som anger sin hälsa som mycket bra eller bra, efter kön och år. Lund Upplever ej ekonomisk stress Upplever ekonomisk stress Källa: Hälsoförhållande i Skåne. Folkhälsoenkät 2000, 2004, och Kvinnor Män 22

% Upplevd hälsa bland unga Sedan 2005 då Lunds kommun genomförde Ungdomsstyrelsens enkät Lokal uppföljning av ungdomspolitiken (LUPP) har en lokal ungdomsenkät genomförts. Lunds ungdomsenkät (LUNK) genomförs årligen. Elever i grundskolans år 8 och gymnasieskolans år 2 deltar och sedan 2009 deltar även elever i grundskolans år 5. Alla kommunala grund- och gymnasieskolor i Lunds kommun deltar och de fristående skolorna erbjuds att delta. Under deltog endast grundskolan då gymnasiet årskurs 2 deltog i Region Skånes folkhälsorapport Barn och Unga en undersökning om barn och ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa. I LUNK uppger majoriteten av eleverna som besvarade enkäten att de upplever sin hälsa som god. Andelen är högre bland pojkarna. Andel (%) elever som upplever sin hälsa som mycket bra, värde 7-10 på en 10 gradig skala. Efter kön och skolår. Lund Flickor Pojkar Totalt Grundskolan årskurs 8 73 82,7 78 Grundskolan årskurs 5 84,5 85,1 84,8 Källa: LUNK I Region Skånes folkhälsorapport barn och unga i Skåne anger majoriteten av de i gymnasieskolan som besvarat enkäten att de mår bra eller mycket bra rent allmänt, 78,6 % av flickorna och 86,5% av pojkarna. Upplevd hälsa bland äldre Region Skånes befolkningsenkät visar att det i åldersgruppen 65-80 år är en lägre andel som uppger att de har en mycket bra eller bra hälsa än i hela gruppen 18-80 år. 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Andel som anger sin hälsa som mycket bra eller bra, efter kön, ålder och år. Lund 2000 2004 2000 2004 Alla 18-80 år Åldersgruppen 65-80 år Kvinnor Män Källa: Hälsoförhållande i Skåne. Folkhälsoenkät 2000, 2004, och 23

Lund alla 18-80 år Sysselsatta Europeiskt födelseland, utom Norden Utomeuropeiskt födelseland Åldersgruppen 65-80 år Arbetslösa Sjukskrivna % Ljus framtidssyn I Region Skånes befolkningsenkät ställdes frågan hur man ser på framtiden för sin personliga del. Hurivida man har en ljus framtidstro eller ej beror på den livssituation man befinner sig i och de livvillkor man lever under. Det är rimligt att anta att känsla av kontroll och känsla av sammanhang påverkar tilltron till den egna förmågan att styra och påverka sitt liv. 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Andel som uppger ljus framtidssyn, efter kön, åldersgrupp, socioekonomisk grupp och födelseland. Lund Kvinnor Män Källa: Hälsoförhållande i Skåne. Folkhälsoenkät 24

% Välfärdsdata Nedan följer ett antal indikatorer som tillsammans och var och en, på olika sätt ger en bild av de livsvillkor lundaborna har. Indikatorn utbildningsnivå bär med sig information om socioekonomiska förutsättningar, indikatorn upplevd trygghet om förutsättningar att vara delaktig, ha sociala relationer eller om den fysiska miljön. Delaktighet och inflytande Att känna sig delaktig och att ha möjlighet till inflytande i samhällsutvecklingen främjar den egna känslan av sammanhang och kontroll och kan vara ett skydd i samhället mot utanförskap och social oro. Forskningen visar på ett starkt samband mellan att tro sig kunna påverka och högre utbildning, ekonomisk trygghet och en meningsfull sysselsättning. Valdeltagande På samhällsnivå brukar valdeltagande vara ett mått på känsla av delaktighet bland invånarna och att rösta bör spegla en känsla av att ha möjlighet att påverka samhällsutvecklingen. Lunds kommun arbetar med medborgardialog, volontärförmedling, tillgänglighet och trygghet, för att generellt främja möjlighet till delaktighet och inflytande. Fokus Dalby har under ett antal år direkt arbetat med medborgardeltagande. Valdeltagandet har fortsatt att öka i Lunds kommun och ligger högre än för riket. Röstande i de olika valen 2002, 2006 och 2010 Lund 90 88 86 84 82 80 78 76 74 72 2002 2006 2010 2002 2006 2010 2002 2006 2010 Kommunfullmäktige Landstingsfullmäktige Riksdagen Lund Riket Källa: Folkhälsodata. Statens folkhälsoinstitut 25

När det gäller val till kommunfullmäktige är valdeltagandet i Lund högre än motsvarande för riket men liksom vid tidigare val ses skillnad mellan de olika stadsdelarna. Lägst valdeltagande ses i stadsdelarna Linero, Norra Fäladen och Möllevången. Högst valdeltagande Vallkärratorn/Stångby och Södra Sandby. Valdeltagande till kommunfullmäktige. Efter stadsdel och år i % Stadsdel 2002 2006 2010 Centrala staden 82 81 83 Gunnesbo 79 80 83 Järnåkra/Nilstorp 85 86 86 Klostergården 80 80 80 Kobjer 83 83 85 Linero 74 74 75 Möllevången 76 81 79 Norra Fäladen 75 76 76 Nöbbelöv 82 83 85 Torns glesbygd 83 80 84 Tuna 84 84 84 Vallkärratorn/ Stångby 86 87 91 Värpinge 73 79 82 Väster 81 82 84 ÖstraTorn /Mårtens Fälad 83 85 85 Lund 80 81 83 Södra Sandby 84 86 87 Dalby 84 85 86 Veberöd 82 84 84 Genarp 81 84 86 Hela kommunen 82 82 84 Källa: Lunds kommun. Kommunkontoret, Utvecklingsavdelningen Barn och ungas inflytande Ungdomstinget i Lunds kommun firar 2013 sitt tioårs jubileum. Ungdomstinget består alltjämt av storting, ett antal utskott och en samordningsgrupp. Deltagare är unga lundabor mellan 12-24 år. I den årliga ungdomsenkäten LUNK ställs frågor som berör elevernas önskan om och uppfattning av möjlighet till inflytande och delaktighet. Lunds kommun arbetar med elevdemokrati, ungdomspolitik med Ungdomsting och barns rättigheter i ärendehantering för att främja möjlighet till delaktighet och inflytande bland barn och unga. 26

Andel elever efter kön och skolår. Lund Flickor Pojkar Svarsalternativ stämmer mycket bra År 5 År 8 År 5 År 8 Jag vill påverka hur vi ska arbeta tex grupparbeten/projekt/enskilt 48,3 39,7 43,2 33,8 Jag vill påverka reglerna i skolan 38,8 30,9 42,7 31,1 Jag vill påverka mina läxor 55,9 62,4 49,5 52,1 Jag kan påverka hur vi ska arbeta tex grupparbeten/projekt/enskilt 30,1 12,9 25,1 12,3 Jag kan påverka reglerna i skolan 24,3 9,8 18,3 7,4 Jag kan påverka mina läxor 38,8 18,3 30,1 16,8 Elevrådet/elevkåren tas på allvar av de vuxna i skolan --- 37,1 --- 27,4 Jag vill vara med och påverka frågor i samhället 26,4 17,8 29,1 18,5 Jag kommer att rösta i det första valet efter att jag fyllt 18 år --- 52,1 --- 59,3 Källa: LUNK ---- Frågan ställs inte till år 5 Resultatet bland de som deltog i LUNK visar att eleverna i bägge åldersgrupperna säger sig vilja vara med och bestämma i större utsträckning än vad de upplever att de får. I Region Skånes folkhälsorapport barn och unga i Skåne svarade elever i årkurs 2 på gymnasiet på frågan om de upplever sig ha Mycket stora eller ganska stora möjligheter att föra fram sina åsikter till dem som bestämmer i kommunen Av flickorna svarade 92,4% och av pojkarna 92% NEJ på denna fråga. Social delaktighet Social sammanhållning och delaktighet är grundläggande förutsättningar för en hållbar utveckling. Socialt deltagande skapar förutsättningar för sociala relationer och sammanhang. Forskningen visar samband mellan att finnas i goda sociala sammanhang och välbefinnande. Sociala relationer och socialt deltagande påverkar både uppväxt och levnadsvanor. I Region Skånes befolkningsenkät är socialt deltagande ett mått på olika sociala aktiviteter och hur ofta personen varit socialt aktiv det senaste året. Sociala aktiviteter bär med sig information om utbud av aktiviteter, tillgänglighet, trygghet och känsla av delaktighet och är en spegling av socialt kapital på strukturell nivå. Andelen lundabor som upplever att de är socialt aktiva är större än motsvarande för länet. Kvinnor uppger i något högre grad än männen att de är socialt aktiva men skillnaden mellan könen har minskat. Mest socialt aktiv är man i Centrum, Norr och på Väster. Det är en högre andel som uppger att de inte är socialt aktiva bland de som är arbetslösa och bland de som är födda i annat land än Sverige och Norden. Med stigande ålder minskar andelen som uppger att de är socialt delaktiga både bland kvinnor och män. Huruvida detta speglar ett lägre utbud, sämre tillgänglighet eller upplevd otrygghet framkommer inte men med tanke på hur viktig möjligheten till social delaktighet är borde denna skillnad mellan de olika åldersgrupperna analyseras och diskuteras. Det gäller framförallt för de äldre lundaborna då social delaktighet är av stor betydelse för ett hälsosamt åldrande. 27

Sammanslagen andel för kvinnor respektive män* 2000 2004 2000 2004 2000 2004 2000 2004 2000 2004 Andel (%) 18-80 år som uppger lågt socialt deltagande efter kön, kommundel och år Andel kvinnor Andel män År 2004 2004 Centrum 15,5 17,4 18,3 18,7 19,9 25,8 Norr 25,3 23,3 27,9 23,1 23,0 23,5 Söder 26,4 27,0 21,7 24,9 24,5 27,0 Torn 34,1 34,4 34,2 35,9 28,2 36,0 Väster 28,7 24,6 27,0 26,1 20,5 20,8 Lunds kommun arbetar med Stimulans i vardagen för äldre, Träffpunkter samt fritidsklubbar och fritidsgårdar. I kommunen finns ett övergripande Integrationspolitiskt program. Arbetet främjar möjligheten till social delaktighet. Öster 28,5 26,2 38,8 38,3 33,6 38,5 Södra Sandby 38,6 35,5 39,3 46 50,1 39,3 Dalby 36,1 38,0 39,3 40,3 36,9 39,3 Veberöd 42,7 34,1 42,0 49,3 41,8 42,0 Genarp 35,4 34,5 41,5 38,3 36,2 41,5 Lund totalt 28,1 26,9 30,9 30,3 28,1 31,1 Skåne 43,8 40,0 43,1 44,1 42,4 44,8 Källa: Hälsoförhållande i Skåne. Folkhälsoenkät 2004, och 140 Andel som uppger lågt socialt deltagande, efter kön och år. Jämförelse mellan grupper, Lund 120 100 80 60 Män Kvinnor 40 20 0 Lund totalt 65-80 år Arbetslösa Europeiskt födelseland, utom Norden Utomeuropeiskt födelseland Källa: Hälsoförhållande i Skåne. Folkhälsoenkät 2000, 2004, och * Sammanslaget % värde för kvinnor respektive män för att jämföra hur många som angett aktuellt svarsalternativ i de olika grupperna.. Summan kvinnor plus män kan därför bli större än 100% 28

Ekonomiska och sociala förutsättningar Ekonomisk och social trygghet är en grundläggande förutsättningarna för en god hälsa på lika villkor. Ekonomisk utsatthet och ekonomisk stress innebär en ökad risk för ohälsa. Nationella befolkningsstudier visar på statistiskt samband mellan ekonomisk stress och upplevd hälsa. Forskningen visar också på ett tydligt samband mellan låga inkomster och hjärtkärl sjukdomar liksom att den psykiska hälsan försämras vid ekonomisk stress. Statens folkhälsoinstitut konstaterar i sina kunskapsunderlag till målområdet social och ekonomisk trygghet att barns hälsoutveckling påverkas av de vuxnas ekonomiska villkor både rent fysiskt men även den psykiska hälsan påverkas och därmed barnens framtida livsvillkor. Forskningen visar även på klara samband mellan social utsatthet och ohälsa. Arbetslöshet, ekonomisk utsatthet, låg eller bristfällig utbildning är exempel på faktorer som kan leda till social utsatthet. Inkomstnivå samvarierar oftast med materiell konsumtion, boendestandard, arbetsförmåga, utbildning, god hälsa och möjlighet att betala för kultur och rekreation. Den egna inkomsten i relation till andras inkomst och i relation till det omgivande samhället har betydelse för hälsan. Medianinkomst för befolkningen 20 år och uppåt, efter kön, år och stadsdel. Lunds kommun Kvinnor Män Total 2006 2011 2006 2011 2006 2011 Centrala staden 160,1 175,78 203,5 210,44 177,8 189.82 Möllevången 171,7 178,42 239,1 253,41 202,4 205,56 Norra Fäladen 126,3 128,36 118,1 116,92 121,9 123,93 Tuna 129,1 131,11 138,9 111,08 132,0 123,3 Östra Torn/ Mårtens Fälad 209,5 233,86 281,8 320,66 236,6 269,75 Linero 180,3 201,71 218,6 262,73 195,3 229,39 Järnåkra/Nilstorp 166,0 181,06 211,7 219,62 183,9 194,89 Klostergården 166,5 179,89 203,5 228,91 181,9 201,11 Väster 156,0 165,31 189,2 199,27 173,2 181,76 Värpinge 190,1 212,01 252,0 275,46 214,3 237,5 Kobjer 191,2 213,86 251,0 264,81 216,8 235,11 Gunnesbo 208,2 234,87 262,8 301,65 226,7 265,35 Nöbbelöv 206,4 228,38 259,5 292,56 228,2 256,52 Vallkärratorn/Stångby 228,7 260,51 310,9 362,46 255,4 298,44 Torns glesbygd 193,4 236,84 270,0 299,39 225,3 266,79 Södra Sandby 203,2 234,46 280,2 319,53 235,1 271,38 Dalby 191,1 227,65 273,4 303,25 226,6 258,94 Veberöd 190,2 216,84 274,8 315,59 225,1 257,42 Genarp 194,0 225,59 269,8 323,05 223,9 265,01 Hela kommunen 190 213 252 275 216 237 Källa:Lunds kommun, Kommunkontoret, Utvecklingsavdelningen För att undvika att extrema värden kan ge en skev bild av inkomstläget inom kommunen används medianinkomst som värde för jämförelse. Medianinkomsten fortsätter att öka för både kvinnor och män men mest för männen. Männen har totalt sett en högre medianinkomst än kvinnorna. I stadsdelarna Norra Fäladen och Tuna har medianinkomsten för män sjunkit sedan 2006 och är även lägre än medianinkomsten för kvinnor. 29

Sammanslagen andel för kvinnor respektive män * Medianinkomsten totalt varierar också mellan de olika stadsdelarna, lägst ses på Norra Fäladen, Tuna, Väster, Centrum, Järnåkra/Nilstorp, högst på Vallkärra/ Stångby, Södra Sandby och Östra Torn/Mårtens Fälad. Högskolestuderande ingår i statistiken över medianinkomst och påverkar resultatet i de stadsdelar där en stor andel studerande bor. På Klostergården och Linero som båda ligger lägre än kommungenomsnittet för medianinkomst bor en jämförelsevis låg andel högskolestuderande. Ekonomisk stress I Region Skånes befolkningsenkäter definieras ekonomisk stress som svårighet att betala sina räkningar varje månad eller under minst hälften av årets månader. Det är något färre i Lunds kommun som lever med ekonomisk stress jämfört med länet. Andelen lundabor som upplever ekonomisk stress verkar minskat något över tid. Det är fortfarande något större andel kvinnor som säger sig uppleva ekonomisk stress Fördjupad studie av Region Skånes statistik för Lund visar, vid en jämförelse mellan olika åldersgrupper, högst andel som rapporterar ekonomisk stress, både kvinnor och män, i åldergruppen 18-34 år. I åldersgruppen 35-44 år uppger framförallt kvinnor att de upplever ekonomisk stress. Andel (%) 18-80 år som upplever ekonomisk stress efter kön och år Andel kvinnor Andel män År 2000 2004 2000 2004 Lund 9,6 9,6 7,2 7,0 9,0 8,1 6,0 6,3 Skåne 11,3 10,6 8,8 9,8 10,1 8,9 7,4 8,8 Källa: Hälsoförhållande i Skåne. Folkhälsoenkät 2004, och En högre andel som upplever ekonomisk stress ses hos de som är arbetslösa 70 Andel som upplever ekonomisk stress, efter kön och år. Jämförelse mellan grupper, Lund 60 50 40 30 20 Män Kvinnor 10 0 2000 2004 2000 2004 2000 2004 Lund totalt Sysselsatta Arbetslösa Källa: Hälsoförhållande i Skåne. Folkhälsoenkät 2000, 2004, och. * Sammanslaget %värde för kvinnor respektive män för att jämföra hur många som angett aktuellt svarsalternativ i de olika grupperna.. Summan kvinnor plus män kan därför bli större än 100%. 30

Barn i ekonomiskt utsatta hushåll Barnkonventionens artikel 27 säger att inget barn ska behöva hamna i utanförskap på grund av familjens bristande ekonomiska resurser. Oavsett var man växer upp ska barn inte diskrimineras på grund av de vuxnas ekonomiska situation. Att växa upp i ett hem med bristande ekonomiska resurser kan innebära att barnet inte kan delta i olika aktiviteter. De livsvillkor barn växer upp under är starkt beroende av de vuxnas ekonomiska trygghet. Begreppet barnfattigdom i Sverige utgår från Rädda Barnens mått som mäter barn och deras familjers ekonomiska utsatthet. Barnfattigdom är andelen barn som lever i familjer som får socialbidrag och/eller har låg inkomst. Lunds kommun har beslutat att barn som lever i familjer med långvarigt ekonomiskt bistånd ska få extra ekonomiskt stöd till fritidsaktiviteter. Extra stöd ges även till kostnad för internetuppkoppling. Rädda Barnens statistik från 2002 och framåt visar att rankingen för Lunds kommun har varierat över tid. Ju lägre placering betyder desto lägre andel barn som lever i ekonomiskt utsatta hushåll. Andel barn 0-17 år i hushåll med låg inkomststandard och/eller socialbidrag efter ranking i landets kommuner år över tid Varken låg inkomst eller Enbart låg Enbart Både låg inkomst Ranking socialbidrag inkomst socialbidrag och socialbidrag 2002 112 89,8 5,7 2,8 1,7 2006 155 89,6 5,9 3,1 1,5 2007 144 90,7 4,8 3,2 1,3 2009 110 89,1 6,2 2,9 1,8 2010 119 89,3 7,5 4,5 1,3 Källa: Rädda Barnen Med ekonomiskt utsatta menas hushåll med låg inkomst eller socialbidrag. Med låg inkomst menas lägsta utgiftsnivå baserad på den socialbidragsnorm, som fastställdes på 1980-talet (med inflationsuppräkningar) och en norm för boendeutgifter. Om inkomsterna understiger normen för dessa utgifter definieras detta som låg inkomst. Med socialbidrag menas att sådant erhållits minst en gång under året. Med utländsk bakgrund menas minst en utlandsfödd förälder. Barnfattigdomsindex efter resultat och tid. Lunds kommun 2005 2007 2009 2011 Antal barn 0-17 år 19795 20257 20560 21035 Andel (%) barn 0-17 år med utländsk bakgrund 26,0 27,8 29,6 31,2 Andel (%) barn 0-17 år med svensk bakgrund som finns i ekonomiskt utsatta hushåll 5,8 3,8 5,1 4,5 Andel (%) barn 0-17 år med utländsk bakgrund som finns i ekonomiskt utsatta hushåll 24,2 23,7 24,7 23,3 Andel (%) barn 0-17 år totalt som finns i ekonomiskt utsatta hushåll (2098 barn) 10,6 (1884 barn) 10,4 (2241 barn)10,9 (2187barn)10,4 Källa: Folkhälsodata. Statens folkhälsoinstitut 31

Antal barn % Andel barn 0-17 år totalt som finns i ekonomiskt utsatta hushåll år 2011 i riket är 12,1% och i Skåne 16,8%. År var andelen i riket 11,5% och i Skåne 15,8%. Statistiken för Lunds kommun visar att det fortfarande är drygt 10% det vill säga mer än 2000 av barnen 0-17 år som, enligt Rädda Barnens definition, lever i fattiga hushåll. Av dessa är det en större andel barn med utländsk bakgrund än barn med svensk bakgrund. 12 Andel barn 0-17 år som finns i ekonomiskt utsatta hushåll, över tid. Lund 10 8 6 4 2 0 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2009 2010 2011 År Källa: Folkhälsodata. Statens folkhälsoinstitut 2500 Antal barn i ekonomiskt utsatta hushåll, efter år och svensk respektive utländsk bakgrund. Lund 2000 1500 1000 Totala antalet barn som lever i ekonomiskt utsatta hushåll Varav antal barn med svenskt ursprung Varav antal barn med utlänskt ursprung 500 0 2004 2005 2006 2007 2009 2010 2011 Källa: Folkhälsodata, Statens folkhälsoinstitut 32

Utbildning På grupp och befolkningsnivå ses generellt ett starkt samband mellan utbildningsnivå och hälsa. Kopplingen mellan utbildningsnivå och välfärd går i första hand över arbetsmarknaden. Här redovisas fördelningen mellan olika utbildningsnivåer i den vuxna befolkningen som en spegling av de livsvillkor man levt och lever under. Statistik redovisas också om andelen elever med behörighet till gymnasiet vilket speglar barn och ungas livsvillkor men också förutsättning för framtiden. Andelen Lundabor totalt, exklusive registrerade vid högskolan, som har eftergymnasial utbildning ligger på 60,8%. En jämförelse med förra välfärdsredovisningen visar att andelen med eftergymnasial utbildning fortsätter att öka totalt, något mer för kvinnor. Skillnader vad gäller andel med eftergymnasial utbildning ses mellan de olika stadsdelarna. Lägre andel än kommungenomsnittet har byarna, framförallt Veberöd och Genarp men här ses både en medianinkomst och andel förvärvsarbetande som ligger strax över kommungenomsnittet. I tätorten Lund ligger Linero, Klostergården, Värpinge, Gunnesbo, Nöbbelöv och Torns glesbygd under kommungenomsnittet. Av dessa ligger Linero och Klostergården under kommungenomsnittet även vad gäller medianinkomst och andel förvärvsarbetande. Värpinge ligger under kommungenomsnittet vad gäller andelen förvärvsarbetande. Dessa skillnader mellan stadsdelarna påverkar förutsättningar för livsvillkor som andra indikatorer speglar men i Lund ses inte lika tydligt det generella samband forskningen visar på mellan utbildningsnivå, sysselsättning och inkomst. I flera stadsdelar i tätorten Lund, med hög andel eftergymnasial utbildning, ses en medianinkomst och andel förvärvsarbetande under kommungenomsnittet. Utbildningsnivå för ej högskolestuderande, 20-64 år, totalt efter stadsdel i Lunds kommun 2011 Uppgift Stadsdel Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial saknas Total Antal % Antal % Antal % Antal % Antal Centrala staden 241 3,7 1355 20,6 4809 73,1 175 2,7 6580 Möllevången 48 3,9 192 15,7 884 72,1 102 8,3 1226 Norra Fäladen 399 7,1 1223 21,8 3732 66,5 257 4,6 5611 Tuna 33 2,2 200 13,6 1175 79,7 67 4,5 1475 ÖstraTorn/Mårtens Fälad 210 4,3 1066 21,8 3523 72 96 2,0 4895 Linero 355 10,6 1190 35,5 1723 51,4 85 2,5 3353 Järnåkra/Nilstorp 99 3,9 513 20,1 1879 73,9 53 2,1 2544 Klostergården 282 10 968 34,4 1482 52,6 83 2,9 2815 Väster 316 5,6 1453 25,7 3762 66,5 124 2,2 5655 Värpinge 99 8,6 393 33,9 649 56,1 26 2,2 1157 Kobjer 42 4,4 208 21,8 682 71,3 24 2,5 956 Gunnesbo 242 10,9 807 36,2 1152 51,7 28 1,3 2229 Nöbbelöv 163 8,5 648 33,8 1073 55,9 36 1,9 1920 Vallkärratorn/Stångby 44 4,8 230 24,9 634 68,7 15 1,6 923 Torns glesbygd 85 10,5 307 37,9 404 49,9 13 1,6 809 Södra Sandby 403 9,8 1611 39,4 2042 49,9 38 1 4094 Dalby 394 10 1480 37,7 2024 51,5 32 0,8 3930 Veberöd 321 10,9 1515 51,4 1085 36,8 29 1 2950 Genarp 225 11,4 929 47,1 805 40,8 15 0,6 1974 Hela kommunen 4001 7,3 16288 29,6 33519 60,8 1298 2,4 55096 Källa: Lunds kommun. Kommunkontoret, Utvecklingsavdelningen 33

Utbildningsnivå ej högskolestuderande, 20-64 år, efter kön. Lunds kommun 2011. Antal samt andel kvinnor och män 20-64 år Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Uppgift saknas Total Antal % Antal % Antal % Antal % Antal Kvinnor totalt 1719 6,4 7606 28,1 17200 63,6 577 2,1 27047 Män totalt 2324 8,3 8730 31,1 16406 58,5 735 2,6 28049 Källa: Lunds kommun. Kommunkontoret, Utvecklingsavdelningen Totalt är det en större andel kvinnor än män som har eftergymnasial utbildning. Trots att kvinnorna i större utsträckning har eftergymnasial utbildning har de generellt en lägre medianlön än männen. I Lund går 93% av eleverna ut från grundskolan med behörighet till gymnasieskolan. Det är en högre andel än motsvarande för både länet och riket. Lund följer inte längre samma mönster som länet och riket, att det är något högre andel flickor med behörighet. Totalt sett ses en något sjunkande andel i Lund som går ut grundskolan med behörighet till gymnasiet, framförallt har andelen flickor med behörighet till gymnasieskolan minskat över tid. Andel (%) elever med behörighet till gymnasieskola totalt samt efter kön och år 2006 2010 Totalt Lund 95 95 94 93 flickor pojkar flickor pojkar flickor pojkar flickor pojkar Lund 96 94 95 95 94 95 92 94 Skåne 90 86 88 86 87 85 88 86 Riket 90 88 90 88 89 87 89 86 Källa: Skolverket via Folkhälsodata, Statens folkhälsoinstitut Sysselsättning Forskningen visar på ett starkt statistiskt samband mellan sysselsättning och hälsa. Långvarig arbetslöshet påverkar hälsan och välbefinnandet negativt på många olika sätt, dels genom att påverka det psykiska välbefinnandet, dels genom påverkan på levnadsvanor. Nationell statistik tar inte hänsyn till den stora andelen högskolestuderande i befolkningen varför förvärvsfrekvensen i Lund ser låg ut i sådan statistik. Här redovisas statistik på kommunnivå exklusive registrerade vid högskola. Andelen förvärvsarbetande har sjunkit något och är lägre för kvinnor än män. Totalt är 76,8% av de icke högskolestuderande kvinnorna mellan 20-64 år i Lunds kommun förvärvsarbetande För männen är motsvarande andel 77,9%. Andelen med förvärvsarbete skiljer sig mellan de olika stadsdelarna. I Centrum, Möllevången, Norra Fäladen, Tuna, Linero och Klostergården, Väster, Värpinge och Kobjer ligger totala andelen förvärvsarbetande under kommungenomsnittet. 34

% Förutom Kobjer är det samma stadsdelar som vid förra välfärdsredovisningen som ligger under kommungenomsnittet. Högt över kommungenomsnittet för förvärvsarbetande återfinns Vallkärratorn/Stångby, Torns glesbygd samt samtliga byar. Förvärvsarbetande, exklusive högskolestuderande, 20-64 år, efter kön och stadsdel. Lunds kommun 2011 Stadsdel Män Kvinnor Total Förvärvsarbetande Folkmängd Förvärvsarbetande Folkmängd Förvärvsarbetande Folkmängd Antal % Antal Antal % Antal Antal % Antal Centrala staden 2538 75,7 3352 2499 77,4 3228 5037 76,6 6580 Möllevången 448 72,4 619 418 68,7 607 866 70,6 1226 Norra Fäladen 1960 66,4 2950 1748 65,7 2661 3708 66,1 5611 Tuna 534 68,9 775 471 67,3 700 1005 68,1 1475 ÖstraTorn /Mårtens Fälad 1970 80,9 2434 1961 79,9 2461 3931 80,3 4895 Linero 1281 74,6 1717 1161 71 1636 2442 72,8 3353 Järnåkra/Nilstorp 1036 79,2 1308 1003 81,4 1236 2039 80,1 2544 Klostergården 1018 71,4 1426 972 70 1389 1990 70,7 2815 Väster 2189 75,1 2914 2034 74,2 2741 4223 74,7 5655 Värpinge 454 79,5 571 427 72,9 586 881 76,1 1157 Kobjer 382 77,5 493 353 76,2 463 735 76,9 956 Gunnesbo 874 82,5 1059 936 80 1170 1810 81,2 2229 Nöbbelöv 759 79,3 957 759 78,8 963 1518 79,1 1920 Vallkärratorn/ Stångby 414 85,9 482 381 86,4 441 795 86,1 923 Torns glesbygd 367 86,4 425 304 79,2 384 671 82,9 809 Lund 16224 75,5 21482 15427 74,6 20666 31651 75,1 42148 Södra Sanby 1783 86,3 2067 1692 83,5 2027 3485 85,1 4094 Dalby 1669 83,2 2006 1599 83,1 1924 3268 83,2 3930 Veberöd 1287 87 1479 1238 84,2 1471 2525 85,6 2950 Genarp 887 87,4 1015 815 85 959 1702 86,2 1974 Hela kommunen 21860 77,9 28049 20771 76,8 27047 42631 77,4 55096 Källa: Lunds kommun. Kommunkontoret, Utvecklingsavdelningen 80 Andel förvärvsarbetande 20-64 år, ej högskolestuderande, efter kön och år 79 78 77 Kvinnor Män 76 75 74 2002 2005 2006 2011 Källa: Lunds kommun. Kommunkontoret, Utvecklingsavdelningen 35

% Personer, exklusive högskolestuderande, 20-64 år, efter stadsdel. Lunds kommun 2010 Folkmängd 20-64 år, totalt Studerande Arbetslösa Förtidspensionärer Stadsdel Antal % Antal % Antal % Antal Centrala staden 255 3,8 231 3,4 323 4,8 6717 Möllevången 37 2,9 45 3,6 51 4,1 1255 Norra Fäladen 290 5,3 252 4,6 383 7 5485 Tuna 61 4,1 38 2,5 50 3,3 1500 ÖstraTorn /Mårtens Fälad 172 3,6 229 4,8 276 5,8 4792 Linero 152 4,6 188 5,7 313 9,6 3276 Järnåkra/Nilstorp 111 4,3 98 3,8 114 4,4 2565 Klostergården 141 5,1 172 6,3 259 9,3 2787 Väster 265 4,9 287 5,2 428 7,8 5463 Värpinge 55 4,8 68 6 89 7,8 1141 Kobjer 26 2,8 43 4,6 78 8,3 936 Gunnesbo 73 3,2 111 4,9 189 8,4 2263 Nöbbelöv 64 3,3 90 4,6 152 7,8 1941 Vallkärratorn/ Stångby 19 2,4 22 2,8 44 5,5 800 Torns glesbygd 17 2,1 35 4,3 42 5,1 816 Lund 1738 4,2 1903 4,6 2791 6,7 41737 Södra Sanby 121 2,9 153 3,7 245 5,9 4133 Dalby 124 3,2 163 4,2 239 6,2 3843 Veberöd 84 2,8 128 4,3 211 7,1 2993 Genarp 39 1,9 104 5,1 102 5 2038 Hela kommunen 2106 3,8 2451 4,5 3588 6,6 54744 Källa: Lunds kommun. Kommunkontoret, Utvecklingsavdelningen 10 Andel arbetslösa respektive förtidspensionerade 20-64 år, ej högskolestuderande, efter kön och år. 8 6 4 2 0 2006 2010 2006 2010 Arbetslösa Förtidspensionerade Kvinnor Män Källa: Lunds kommun Kommunkontoret, Utvecklingsavdelningen Statistik över hur stor andel lundabor, exklusive högskolestuderande, som finns i olika aktiviteter visar att andelen som deltar i övriga studier är i stort sett oförändrat samt att andelen arbetslösa och andelen förtidspensionerade minskat sedan förra välfärdsbeskrivningen. Högst andel arbetslösa totalt återfinns på Klostergården, Linero och Väster men andelen har minskat sedan senaste välfärdsbeskrivningen. Högst andel lundabor totalt som är förtidspensionerade återfinns på Linero, Klostergården, Gunnesbo och Kobjer men andelen har minskat sedan senaste välfärdsbeskrivningen. 36

Kvinnor exklusive högskolestuderande, 20-64 år, efter stadsdel. Lunds kommun 2010 Studerande Arbetslösa Förtidspensionärer Total Stadsdel Antal % Antal % Antal % Antal Centrala staden 135 4,1 124 3,7 186 5,6 3322 Möllevången 20 3,2 24 3,8 29 4,6 634 Norra Fäladen 163 6,2 108 4,1 231 8,8 2619 Tuna 23 3,2 22 3,1 30 4,2 714 ÖstraTorn /Mårtens Fälad 101 4,2 116 4,8 177 7,4 2401 Linero 90 5,7 80 5 163 10,3 1588 Järnåkra/Nilstorp 46 3,7 45 3,6 65 5,3 1238 Klostergården 78 5,7 84 6,2 159 11,7 1363 Väster 148 5,6 145 5,5 245 9,3 2634 Värpinge 34 6 30 5,3 62 10,9 571 Kobjer 12 2,7 19 4,2 40 8,9 449 Gunnesbo 42 3,6 43 3,7 118 10,1 1165 Nöbbelöv 41 4,2 47 4,8 88 9,1 970 Vallkärratorn/ Stångby 8 2,1 13 3,4 22 5,7 383 Torns glesbygd 5 1,4 16 4,3 29 7,8 370 Lund 946 4,6 916 4,5 1644 8,1 20421 Södra Sanby 77 3,8 72 3,5 169 8,3 2043 Dalby 60 3,2 85 4,5 151 8 1897 Veberöd 52 3,5 65 4,3 147 9,8 1501 Genarp 30 3,1 54 5,5 62 6,3 980 Hela kommunen 1165 4,3 1192 4,4 2173 8,1 26842 Källa: Lunds kommun. Kommunkontoret, Utvecklingsavdelningen Män exklusive högskolestuderande, 20-64 år, efter stadsdel. Lunds kommun 2010 Studerande Arbetslösa Förtidspensionärer Total Stadsdel Antal % Antal % Antal % Antal Centrala staden 120 3,5 107 3,2 137 4 3395 Möllevången 17 2,7 21 3,4 22 3,5 621 Norra Fäladen 127 4,4 144 5 152 5,3 2866 Tuna 38 4,8 16 2 20 2,5 786 ÖstraTorn /Mårtens Fälad 71 3 113 4,7 99 4,1 2391 Linero 62 3,7 108 6,4 150 8,9 1688 Järnåkra/Nilstorp 65 4,9 47 3,5 49 3,7 1327 Klostergården 63 4,4 88 6,2 100 7 1424 Väster 117 4,1 142 5 183 6,5 2829 Värpinge 21 3,7 38 6,7 27 4,7 570 Kobjer 14 2,9 24 4,9 38 7,8 487 Gunnesbo 31 2,8 68 6,2 71 6,5 1098 Nöbbelöv 23 2,4 43 4,4 64 6,6 971 Vallkärratorn/ Stångby 11 2,6 9 2,2 22 5,3 417 Torns glesbygd 12 2,7 19 4,3 13 2,9 446 Lund 792 3,7 987 4,6 1147 5,4 21316 Södra Sanby 44 2,1 81 3,9 76 3,6 2090 Dalby 64 3,3 78 4 88 4,5 1946 Veberöd 32 2,1 63 4,2 64 4,3 1492 Genarp 9 0,9 50 4,7 40 3,8 1058 Hela kommunen 941 3,4 1259 4,5 1415 5,1 27902 Källa: Lunds kommun. Kommunkontoret, Utvecklingsavdelningen 37

Flest kvinnor är arbetslösa på Klostergården, Väster, Genarp och Värpinge. Bland männen återfinns största andelen arbetslösa på Värpinge, Linero, Klostergården och Gunnesbo. Flest kvinnor är förtidspensionerade på Klostergården, Värpinge Linero och Gunnesbo. Bland männen ses största andelen förtidspensionerade på Linero, Kobjer och Klostergården. Det är fler kvinnor än män som deltar i övriga studier än högskolestudier. Norra Fäladen, Värpinge, Linero och Klostergården har fortfarande den högsta andelen. Trygghet Faktisk trygghet och säkerhet liksom som känslan av trygghet/otrygghet påverkar vår möjlighet att vara delaktiga i samhället. Att finnas i en närmiljö med liten risk för skador till följd av olyckor eller brott är grundläggande för vår känsla av trygghet. Rädsla och upplevd otrygghet begränsar vår rörelsefrihet och stänger oss inne. Statistik kring upplevd trygghet och anmälda brott bär även med sig information om och upplevelse av den fysiska miljön vi rör oss i. Den fysiska miljöns utformning har en faktisk påverkan både vad gäller brott och vår upplevelse av trygghet och välbefinnande. Lunds kommun samverkar med polisen bland annat genom brottsförebyggande rådet och i en överenskommelse mellan kommun och polis samt genom trygghetsvandringar. Ett sätt att spegla trygghet och säkerhet är genom brottsstatistik. De flesta brott som sker drabbar enskilda personer i deras närmiljö och påverkar livskvaliteten och känslan av trygghet eller otrygghet. Ytterligare ett sätt att spegla trygghet och säkerhet är att genom befolkningsenkäter fråga om upplevelsen. I Region Skånes enkät är upplevd trygghet ett mått på känsla av säkerhet/osäkerhet efter mörkrets inbrott i det egna bostadsområdet. I region Skånes barn och ungdomsenkät ställs frågor kring känsla av trygghet i olika situationer och platser samt om man upplever sig blivit mobbad eller trakasserad. Lunds ungdomsenkät tar upp frågor kring hur trygg man känner sig i skola och på fritid samt om man upplever sig blivit kränkt eller trakasserad. I Polisens medborgarundersökning i Mellersta Skåne speglas upplevd trygghet/otrygghet dels av oro att utsättas brott dels genom känsla av otrygghet. Anmälda brott Statistik över anmälda brott i Lunds kommun redovisas här med statistik från nationella brottsförebyggande rådet (BRÅ). Här redovisas ett antal brottsrubriker som valts då vi antar att de påverkar den allmänna känslan av trygghet. Det är viktigt att ha i åtanke att statistiken redovisar anmälda brott. Mörkertalet är stort och man räknar med att endast ca en fjärdedel av alla misshandelsbrott anmäls. Jämfört med länet har vi en lägre andel anmälda brott bland samtliga redovisade brottsrubriker. Totala antalet brott har minskat över tid medan ofredande, rån och inbrott i bostad ökat 38

Anmälda brott, totalt och i urval per 100 000 inv, 2006, och. Jämförelse Lunds kommun och Skåne län 2010 Lund Skåne Lund Skåne Lund Skåne Totalt antal brott/100 000 invånare 13609 16581 13634 16694 12597 16739 Våldsbrott 977 1197 970 1240 833 1177 Våldtäkt 48 60 39 64 45 67 Misshandel inkl.grov 783 930 741 935 649 859 Rån inkl. grovt 73 132 129 157 80 143 Rån mot person/ och väskryckning 47/16 92/31 47/12 119/29 58/13 143/27 Olaga hot 421 610 426 621 353 489 Ofredande 483 534 526 613 533 793 Inbrott i bostad 347 371 287 329 406 386 Skadegörelse 1536 1948 1174 1435 940 1525 Källa: Brottförebyggande rådet, BRÅ. www.bra.se Brottsrubrik misshandel visar vid en jämförelse, mellan könen, ett tydligt mönster där kvinnor i stor utsträckning blir utsatt för misshandel inomhus, av någon bekant och män i stor utsträckning utsätts för misshandel utomhus av någon obekant. Män utsätts i något större utsträckning för olaga hot medan kvinnor i större utsträckning utsätts för ofredande. Lunds kommun har i bred samverkan tagit fram en kommunövergripande handlingsplan för att motverka våld mot kvinnor. Anmälda brott, i urval per 100 000 inv,, 2010 och efter kön. Lunds kommun Typ av brott 2010 Misshandel inkl.grov, totalt 783 741 649 Mot kvinna, 15 år och äldre, totalt 240(100%) 252(100%) 207(100%) varav inomhus, bekant med offret 143(60%) 138(55%) 108(52%) varav utomhus, obekant med offret 35(15%) 57(23%) 44(21%) Mot man, 15 år och äldre, totalt 460 (100%) 361(100%) 298(100%) varav inomhus, bekant med offret 97(21%) 76(21%) 45(15%) varav utomhus, obekant med offret 222(48%) 174(48%) 139(47%) Olaga hot, totalt 421 426 353 mot kvinna, 18 år och äldre 147 148 131 mot man, 18 år och äldre 208 163 134 Ofredande, totalt 483 526 533 mot kvinna, 18 år och äldre 254 287 266 mot man, 18 år och äldre 171 168 162 Källa: Brottförebyggande rådet, BRÅ. www.bra.se När det gäller brottsrubrik misshandel mot kvinna respektive man finns det fler underrubriker än vad som tas med här. Detta är anledningen till att procentsummorna under mot kvinna, totalt respektive mot man, totalt inte blir 100%. 39

Indexvärde Indexvärde Upplevd trygghet Resultatet i Polisens medborgarundersökning över upplevd trygghet och otrygghet redovisas bland annat som indexvärde där ett lågt värde är bra och ett högre mindre bra. Data från Lunds kommun redovisas för Centrum, Norra Fäladen, Linero, Dalby samt Lund övriga och visar att andelen, bland de tillfrågade i undersökningen, som upplever trygghet rent allmänt, ökar över tid d.v.s. indexvärdet sjunker. Högst indexvärde totalt ses i Centrum och Linero. Mest trygg känner man sig i Dalby. Högst indexvärde när det gäller rädsla att utsättas för brott ses på Norra Fäladen och den konkreta känslan av otrygghet är högst på Linero. 2,50 Trygghetsindex, totalt efter år och stadsdel 2,00 1,50 1,00 0,50 2010 0,00 Lunds kommun Lund - Centrum Lund - Norra Fäladen Lund - Linero Lund - Dalby Lund - övriga delar Skåne Källa: Trygghetsmätning. Polisen Skåne län. Polisområde mellersta Skåne 2,50 Oro att utsättas för brott efter år och stadsdel 2,00 1,50 1,00 2010 0,50 0,00 Lunds kommun Lund - Centrum Lund - Norra Fäladen Lund - Linero Lund - Dalby Lund - övriga delar Skåne Källa: Trygghetsmätning. Polisen Skåne län. Polisområde mellersta Skåne 40

% Indexvärde 3,00 Konkret otrygghet efter år och stadsdel 2,50 2,00 1,50 1,00 2010 0,50 0,00 Lund - Centrum Lund - Norra Fäladen Lund - Linero Lund - Dalby Lund - övriga delar Skåne Källa: Trygghetsmätning. Polisen Skåne län. Polisområde mellersta Skåne I Region Skånes befolkningsenkät redovisas de som angett att de känner sig ganska eller mycket osäker i sitt bostadsområde. I befolkningsenkäten ses, över tid, en minskande andel lundabor som uppger känsla av otrygghet i det egna bostadsområdet. Det är fortfarande en klart högre andel kvinnor som upplever sig vara otrygga. Vid en jämförelse mellan stadsdelarna ses samma mönster i alla stadsdelar. 25 Andel som upplever otrygghet i egna bostadsområdet Efter kön och år 20 15 10 Kvinnor Män 5 0 2000 2004 2000 2004 Lund Regionen Källa: Hälsoförhållande i Skåne. Folkhälsoenkät 2000, 2004, och 41

Andel (%) 18-80 år som uppger känsla av otrygghet i det egna bostadsområdet efter kön, kommundel, och år Andel kvinnor Andel män År 2004 2004 Centrum 14,1 12,9 13,2 7,9 3,1 2,0 Norr 19,2 21,2 7,9 4,8 3,4 2,3 Söder 20 15,2 11,6 4,0 3,9 ----- Torn 24,9 21 8,0 4,9 3,0 2,8 Väster 16.2 15,6 7,9 3,4 1,9 1,2 Öster 18,9 13,8 20,3 6,2 6,2 8,2 Södra Sandby 9,7 10,7 5,4 2,6 3,1 2,6 Dalby 9,5 11,6 10,3 2,4 1,0 1,2 Veberöd 10,1 8,9 8,9 0,9 1,3 2,3 Genarp 5,7 3,4 2,9 0,9 ------ ----- Lund totalt 16,3 14,7 10,8 4,7 3,1 2,7 Skåne 20,2 17,4 12,6 8,6 7,1 5,8 Källa: Hälsoförhållande i Skåne. Folkhälsoenkät 2004, och Vid års befolkningsenkät sågs högst andel kvinnor som upplevde sig vara otrygga på Norr, Torn, Väster samt Söder, samma kommundelar som vid års befolkningsenkät visar en rejäl minskning. Minskning ses också i Södra Sandby. På Öster ses en ökning bland både kvinnor och män. Fördjupad studie av Region Skånes statistik för Lund visar att det är framförallt kvinnor i åldersgrupperna 18-34 år samt 65-80 år som anger att de känner sig otrygga. Trygghet bland unga De allra flesta elever i årskurs 5 och 8 som svarat på Lunds ungdomsenkät uppger att de känner sig trygga i skolan och på sin fritid, yngre elever i större utsträckning än äldre. Skillnaden mellan könen är inte så stor men fortfarande är det en större andel av pojkarna som anger att de känner sig trygga. Upplevelsen av att vara kränkt eller trakasserad ökar bland de äldre eleverna det vill säga det är färre som anger svarsalternativet stämmer mycket dåligt på dessa frågor. 42

Andel elever i grundskolan, efter kön och skolår. Lund Flickor Pojkar Svarsalternativ stämmer mycket bra År 5 År 8 År 5 År 8 Jag trivs i skolan 61,5 40,7 59,2 38,5 Jag känner mig trygg på lektionerna 74,9 58 77,5 65,4 Jag känner mig trygg på rasterna 69,1 60,3 74,3 62,7 Jag känner mig trygg på min fritid 80,5 78,9 84,3 81,7 Svarsalternativ stämmer mycket dåligt Det förekommer rasism på skolan 53,3 33,5 55 31,1 Jag har känt mig mobbad under detta läsår 77,6 78,6 78,8 80 Jag har känt mig kränkt eller trakasserad av skolpersonal under detta läsår 78,9 67 78,5 69,4 Jag har känt mig kränkt eller trakasserad av annan elev under detta läsår 67,5 63,1 70,4 67,4 Jag har blivit utsatt för digitala kränkningar under detta läsår 83,1 78,4 85,6 82 *Jag har känt mig diskriminerad utifrån någon av diskrimineringsgrunderna under detta läsår ---- 67,5 --- 74,3 Källa: LUNK *--- frågan ställdes inte i årskurs 5 Andel elever i årkurs 2 gymnasieskolan efter kön. Lund Flickor Pojkar Svarat ja på följande frågor, Upplever att de trivs bra eller mycket bra i skolan 82,8 85,7 Känner mig trygg utomhus i mitt bostadsområde 73,5 88,7 Känner mig trygg utomhus i mitt bostadsområde på kvällen 44,1 80,2 Känner mig trygg på väg till eller från skolan 86,3 91,8 Känner mig trygg i klassrummet 82,9 93,2 Känner mig trygg på rasterna 83,9 89 Känner mig trygg på nöjesställen eller liknande 90,3 92,2 Känner mig trygg på stan, allmän plats 95,5 95,1 Känner mig trygg på buss, tåg eller liknande 94,8 97,3 Känner mig trygg i hemmet 99,4 99,4 Känner mig trygg vid fritidsaktiviteter 97,9 98,1 Svarat nej på följande frågor, Blivit mobbad mer än en gång i månaden 99,2 98 Blivit utsatt för trakasserier i skolan eller på fritiden under de senaste tolv månaderna 85,4 89,5 Källa: Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne 43