Barn- och utbildningsnämndens policy för internationellt arbete



Relevanta dokument
Varför kultur i Falkenbergs skolor och barnomsorg?

Internationell policy för Tranemo kommun

Bearbetad övergripande policy för internationella kontakter efter remiss.

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola

Policy för internationellt arbete

skola för alla barn i Söderhamns kommun

Ett Operativt Program för Livslångt Lärande i Region Jämtlands län. Fem prioriterade Utvecklingsområden

Programområde Vägledande idé och tanke Perspektiv Elevens perspektiv.. 5. Föräldrarnas perspektiv... 5

Flerspråkiga barn i förskolan

Vision och övergripande mål

VUXENUTBILDNINGEN. Läroplan för vuxenutbildningen 2012 ISBN

Dokumentbeteckning. Folkhälsostrategi för Trollhättans Stad Handläggare/Förvaltning Folkhälsostrateg/KSF

Södertäljes skolor ger varje elev en kunskapsutmaning varje dag! Versionsdatum

Kvalitetsredovisning 2008/2009. Hjortens förskola Rektor Ulla-Britt Blomqvist

Kultur av barn och unga är uttryck som ingen vuxen styr över. T.ex. spontana lekar, ramsor, gåtor, rollspel, communities och graffiti.

Verksamhetsplan. Enköpings naturvetenskap och teknik. för SLUTVER (8)

Utbildningsinspektion i den fristående grundskolan Friskolan i Kärna i Kungälvs kommun

Enhetsplan för Irstaskolan

Bou 231/2013. Riktlinjer för Örebro kommuns utbildning av nyanlända och flerspråkiga barn och elever

Övergripande struktur för upprättande av gemensam plan mot diskriminering och kränkande behandling avseende Villaryds förskola i Lycksele kommun.

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Elevernas delaktighet: Vårdnadshavarnas delaktighet: Personalens delaktighet:

Folkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson

Rudbeckianska gymnasiet, Västerås Goda exempel vt Global klass

Internationellt program för Karlshamns kommun

UTSKOTTSVERKSAMHET. Verksamhetsplan Internationella Utskottet. Verksamhetsbeskrivning. Internationella utskottets vision.

Skolplaneenkät 2015 Elever grundskola

Internationell policy. Internationell policy

Handlingsplan Skapande skola Borås Stad

Internationell policy för Bengtsfors kommun

Internationell policy för Södertälje kommun

Systematiskt kvalitetsarbete i Hammarö kommun

Förvaltningsberättelse 2015

Fritidshemmens arbetsplan Förutsättningar för verksamheten

Tjänstegarantier för Barn- och ungdomsnämnden

Verksamhetsplan 2012/13 Grundskolan

Lokal arbetsplan läsåret 2015/16. Skäggebergsskolan Gäller för Grundskola, Grundsärskola och Fritidshem

Skolplan för Karlshamns kommun

Kompetensförsörjning för att få sökande till gymnasiala yrkesutbildningar inom områden där det råder kompetensbrist på Gotland

Utvecklingsplan för IT inom BUN

tarka ill- Strategisk plan för Hälsa och samhälle ammans

Grundtvig inför Sara lindholm och Kerstin hagblom

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Skolplan Trelleborgs kommun

Ditt barns fritid är viktig INFORMATION OM FRITIDSHEMMETS VERKSAMHET

Örebro kommun. Föräldrar Förskola - Grenadjärskolans förskola. 9 respondenter Brukarundersökning. Genomförd av CMA Research AB.

Plan för entreprenörskap i skolan. Motala kommun

Beslut för grundsärskola

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

Verksamhetsplan 2015/2016 Bergvretenskolan

Vilken rätt till stöd i förskola och skola har barn/elever med funktionsnedsättningar?

Kvalitetsredovisning Grundskolan Melleruds kommun. Fagerlidsskolan Melleruds södra Läsåret

Lokal arbetsplan Läsåret 12/13. Stavreskolans Äldrefritids

Barn- och elevhälsoplan

Resultat av elev- och föräldraenkät 2014

HÄLSA LÄRANDE ARBETSMILJÖ. Vår skolas rutiner för. elevhälsa

Arbetsplan Dallidenskolan Kils kommun 2015/2016

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning

Motion om klassfarmorsystem. (AU 215) KS

Vision: God hälsa och tillväxt genom samverkan

Internationell strategi

Arbetsplan för förskolorna Sandvik, Skutan och Lövö

Dnr BUN10/60. Barn- och ungdomsnämndens riktlinjer för pedagogisk kvalitet. Antagen av Barn- och ungdomsnämnden

Frågor och svar - Förslag om modersmålstöd i förskolan

BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDENS UPPDRAG FÖR ÅR 2013 TILL KULTURSKOLAN

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING för SÖRÄNGS SKOLA

Kvalitetsrapport för. Montessoriskolan Castello. läsåret

Lokal arbetsplan för Vallaskolan Läsåret 09/10

Måldokument Följande dokument har använts vid framtagandet av biblioteksplanen.

Skolan - ett utredningsinstitut i och för kommunen. Mats Ekholm Karlstads universitet

Kvalitetsredovisning 2010/2011 för Eklunda förskola Skolnämnd sydost

Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola

Beslut för gymnasiesärskola

Kvalitetsredovisning 2010

STRATEGI. Dnr KK15/410. EU-strategi för Nyköpings kommun

Mål och visioner för Barn- och utbildningsnämnden i Torsby kommun

LOKAL ARBETSPLAN LÄSÅRET 2010/2011. Ödenäs fritidshem Västergården ALINGSÅS

Handbok Delrapport. Athena utbyten

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Till dig som är pedagog och arbetar med barn i förskola i Vingåkers kommun

Förskolan Kornknarren. - om arbetssätt, förhållningssätt och Törebodas värdegrund och vision

Ulriksdalsskolans. Verksamhetsplan

Läroplan för förskolan

Arbetsplan för Färjestadsskolan. Läsåret 2013/2014

Samhälle, samverkan & övergång

Kulturen i Örnsköldsvik

Folkuniversitetets internationella ramprogram

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR

Synpunkter kring framtidens skola - Annedalsskolan

DÄR MÄNNISKOR OCH IDÉER VÄXER

Stockholms stads rutiner för mottagande och utbildning av nyanlända elever i kommunala grundskolor

Mycket goda studieresultat

Internationell strategi för Växjö kommun

Beskrivning av verksamheten. SKOLA och FRITIDSHEM.

Utvecklingsplan Svenska Skolan Lissabon

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. läsåret 2014/2015. Reviderad

Likabehandlingsplan/ plan mot kränkande behandling och diskriminering för Ljungfälle särskola och fritidshem Läsåret

Kvalitetsgaranti Solängen

Kvalitetsrapport. Förskoleklass Strömtorpsskolan. Förskoleklass. Läsåret 2014/2015

Plan för systematiskt kvalitetsarbete

Transkript:

1 (6) Handläggare Ann Åslin Telefon +46 (0)498 26 94 26 E-post ann.aslin@gotland.se Diarienr 2010/88:60 Datum 2010-04-07 Barn- och utbildningsnämndens policy för internationellt arbete Det är i mötet människor kan bli styrkta och lära sig förstå andra. Det är också i mötet människor kan få möjlighet att pröva nytt och kunna förändra sig. För att kunna bearbeta erfarenheter och för att kunna förstå, behövs vägledning. En av skolans många uppgifter är att genom vägledning, kunskap och förståelse utmana och bryta invanda mönster. 1 Vi lever i en allt mer globaliserad värld, där det är nödvändigt för barn och ungdomar att kunna ta del av internationella utbyten och därigenom förvärva livserfarenheter. Internationella samarbeten skapar förutsättningar för nya erfarenheter och nätverk och förbereder barn och elever för livets olika möten samt ger dem en förståelse för det globala ansvar alla människor bär. Kunskap och internationell förståelse är en förutsättning för att kunna fungera som en världsmedborgare i ett internationellt kunskapssamhälle och en grund för ekonomisk och social utveckling i världen och på Gotland. Med Barn- och utbildningsnämndens policy för internationellt arbete syftar BUN till att skapa en plattform och stöd för det fortsatta arbetet med internationella samarbeten inom förskola, grundskola, särskola och kulturskola. Syftet innebär också att det ökade internationella samarbetet genom de preciserade insatsområdena långsiktigt ska skapa mervärde för barn, elever och lärare vilket i sin tur främjar utvecklingen för Gotlands kommun och dess invånare. Med policyn för internationellt arbete vill BUN visa på vikten av att följa internationaliseringsmålen i läroplanen som omfattar alla elever och medför ett ansvar för skolhuvudmannen att ha en strategi för att förverkliga dem. I läroplanen för förskolan Lpfö 98 och läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet Lpo 94 står bland annat att: Den växande rörligheten över nationsgränserna skapar en kulturell mångfald i förskola, grundskola, särskola och kulturskola som ger barnen möjligheter att grundlägga respekt och aktning för varje människa oavsett bakgrund. Det svenska samhällets internationalisering ställer höga krav på människors förmåga att leva med och förstå de värden som ligger i en kulturell mångfald. Förskolan, skolan, särskolan och kulturskolan är en social och kulturell mötesplats som kan stärka denna förmåga och förbereda barn, elever och lärare för ett liv i ett alltmer internationaliserat 1 Omskrivning av utdrag ur Kunskap vidgar världen Globaliseringens inverkan på skola och lärande av Elisabet Nihlfors 1

samhälle. Medvetenhet om det egna och delaktighet i det gemensamma kulturarvet ger en trygg identitet som är viktig att utveckla, tillsammans med förmågan att förstå och leva sig in i andras villkor och värderingar. Ett internationellt perspektiv är viktigt för att kunna se den egna verkligheten i ett globalt sammanhang och för att skapa internationell solidaritet samt förbereda för ett samhälle med täta kontakter över kultur och nationsgränser. Det internationella perspektivet innebär också att utveckla förståelse för den kulturella mångfalden inom landet. Barn- och utbildningsnämndens mål Att internationellt arbete utgör en naturlig del i undervisningen i förskolan, grundskolan särskolan och kulturskolan. Att nämnd, förvaltning och verksamhet 2 integrerar de preciserade insatsområdena i sitt internationella arbete. Att stärka barn och elevers kunskaper om EU. 3 Att Östersjöregionen ska utvecklas till en prioriterad och intresseväckande region för barn, elever och lärare. Att stärka barn och elevers modersmålskunskaper och kunskaper i främmande språk. 3 Att stärka barn och elevers sociala och medborgerliga kompetens. 3 Att stärka barns och elevers initiativförmåga och företagaranda. 3 Att varje skola ska uppleva ett stöd från nämnd och förvaltning och därigenom stimuleras till att utöka de internationella samarbetena och integrera ett internationellt perspektiv i undervisningen. Att varje skola väljer ut någon av de internationella dagarna och gör en aktivitet kring dagen ur ett internationellt perspektiv Att varje skola tillvaratar den internationella och kulturella heterogenitet bland den gotländska befolkningen, som ett medel för att integrera ett internationellt perspektiv i undervisningen. Att varje skola ska sträva efter att ha en kontaktperson på en annan skola utomlands 2 Med verksamhet menas förskola, grundskola, särskola, kulturskola, Pedagogiskt mediacenter och Barn- och elevhälsan 3 En del i EU:s övergripande nyckelkompetenser för livslångt lärande 2

Att så många som möjligt av elever från skolår 6 till och med årskurs 9 i grundskolan och från skolår 7 t o m den frivilliga särskolan 4, ska få möjlighet att göra en resa utanför Sveriges gränser för utbyte med skolor i andra länder eller som en fördjupning av studierna. Att så många som möjligt av elever från förskola till och med årskurs 9 i grundskolan och t o m den frivilliga särskolan 4 ska få möjligheten att ta del av internationella kontakter och erfarenheter genom lärarutbyten. Att BUNs internationella arbete skall bidra till Vision Gotland 2025:s uppfyllelse om fler arbetstillfällen, ökat antal innevånare samt ökad mångfald. Barn- och utbildningsnämndens prioriterade insatsområden Med utgångspunkt i utvalda insatsområden 5 vill Barn- och utbildningsnämnden föra ett progressivt internationellt arbete inom förskola, grundskola och särskola. Insatsområde Demokrati Genom ökade internationella samarbeten på skolnivå vill BUN öka barn, elevers och lärares respekt för andra människors egenvärde och förståelse för de skiftande levnadsbetingelserna som råder i olika länder och områden. Det är ett första steg till ökad demokrati och ökade kunskaper om demokratiseringsprocessen både på Gotland och runt om i världen. Insatsområde Jämställdhet Genom ökade internationella samarbeten vill BUN öka barn, elever och lärares förståelse och kunskap om män och kvinnors olika livsvillkor och hur man kan arbeta för att öka jämställdheten mellan könen och därigenom bidra till utvecklingen av ett socialt hållbart samhälle både på Gotland och runt om i världen. Insatsområde Gotland som mötesplats Genom internationella besök och e-baserade kontakter som barn, elever och lärare genomför genom internationella samarbeten, vill BUN skapa ett växande intresse och ökad kunskap om Gotland som mötesplats i Östersjön. Insatsområde Kunskaps- och erfarenhetsutbyte/verksamhetsutveckling Genom ökade internationella samarbeten vill BUN möjliggöra att barn, elever och lärare i större utsträckning utbyter kunskaper och erfarenheter kring pedagogiska former och dessutom får en ökad kännedom om studieförhållanden för ungdomar i andra länder. 4 Med den frivilliga särskolan menas det tionde året i grundskolan samt särgymnasiet och särvux 5 Insatsområdena har valts ut med utgångspunkt ur Interregional strategi Gotlands internationella och regionala samarbete 3

Insatsområde Miljö och energi Genom ökade internationella samarbeten vill BUN att barn, elever och lärare lär och lär ut genom kunskapsutbyten i en strävan mot en mer hållbar samhällsutveckling gällande miljö och energi både på Gotland och runt om i världen. Insatsområde Kultur Genom ökade internationella samarbeten vill BUN öka barn, elever och lärares kunskaper om sin egen kultur och dess bevarade, samtidigt som de internationella samarbetena ska ge en ökad förståelse för andra kulturer och vilka vinster ett samhälle kan nå med kulturell mångfald. Förvaltningens uppdrag Att driva och implementera och därigenom förverkliga ambitionen i policyn för internationellt arbete i samverkan med rektorer och övrig verksamhet. Att utveckla strategiska och professionella nätverk för förvaltningens och verksamhetens fortsatta arbete med internationella frågor. Att informera om möjligheter, samordna och inventera tidigare erfarenheter, kunskaper och kontaktnät från internationella samarbeten för att underlätta för verksamheten att fortsätta utvecklingen av ökat internationellt utbyte. Att ha en regelbunden kommunikation med skolorna för att underlätta internationella samarbeten Att bistå med hjälp att söka kontaktpersoner och nätverk för förskolor, grundskolor, särskolor och kulturskolor utomlands Att underlätta, stötta och bistå med hjälp för att verksamheten i så stor utsträckning som möjligt ska kunna tillgodogöra sig internationella erfarenheter och kunskapsutbyten Att delta i internationellt förvaltningsövergripande skolutvecklingsarbete genom internationella erfarenhets- och kunskapsutbyten. Att regelbundet återkoppla till nämnden om det fortskridande internationella arbetet på förvaltningsnivå och i verksamhet. Att inhämta underlag från verksamheten och förvaltning för att årligen utvärdera det internationella arbetet. Att kontinuerligt återkoppla till nämnden om det pågående arbetet med att förverkliga ambitionen i policyn för internationellt. 4

Rektors uppdrag Att utifrån läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, gymnasiesärskolan, särvux, förskoleklassen och fritidshemmet Lpo 94 och rektors ansvar o utveckla skolans internationella kontakter o informera skolpersonalen om de internationella överenskommelser som Sverige har förbundit sig att beakta i utbildningen. Att driva och implementera policyn för internationellt arbete genom att informera och uppmuntra personal, barn och elever till initiativtagande och idéer för genomförande av internationella samarbeten Att samarbeta med övriga rektorer för att underlätta det ökade internationella samarbetet. Exempelvis genom redan befintliga nätverksträffar. Att skapa nätverk för lärarna med andra skolor för pedagogiska utbyten kring internationella frågor. Att tillvarata den internationella och kulturella heterogenitet bland den gotländska befolkningen, som ett medel för att integrera ett internationellt perspektiv i undervisningen. Att sträva efter att skapa långsiktiga kontakter med strategiska personer på skolor utomlands Att tillsammans med lärarna välja ut någon av de internationella dagarna och göra aktivitet kring dagarna ur ett internationellt perspektiv (ex. Internationella kvinnodagen, FN-dagen) Att ha en kontinuerlig kontakt med förvaltningen om hur man i verksamheten arbetar med implementeringen av policyn för internationellt arbete. Att lämna in underlag till förvaltningen för årlig utvärdering av det internationella arbetet. Barn- och utbildningsnämndens metoder för genomförande Att genom policyn för internationellt arbete visa på vikten av internationellt arbete och därigenom visa sitt fulla stöd för förvaltningens och verksamhetens internationella arbete. Att beakta EU:s möjligheter till utvecklingsstöd via olika former av projektmedel och hjälp från Internationella programkontoret samt Europeiska socialfonden. Att BUN avsätter erforderliga resurser Att stärka strategiska och professionella nätverk och utveckla bi- och multilaterala samarbeten på politisk nivå. 5

Att det ska finnas en internationell samordnare inom nämnden och förvaltningsledningen som bistår skolorna i deras internationella arbete, både vad gäller att integrera målsättningarna i undervisningen och att skapa förutsättningar för genomförande av elev- och lärarpraktik/utbyte med andra länder. Uppföljning och utvärdering Exempel på indikatorer: Undervisningstimmar/pedagogikexempel man använt med internationellt fokus samt EU-fokus Undervisningstimmar/pedagogikexempel där man integrerat social och medborgerlig kompetens Antal internationella kontakter förvaltning tagit och vilka mervärden det skapat/hur det kan kopplas till något/några av insatsområdena Antal internationella utbyten förvaltningen tagit del i. Antal internationella samarbeten/projekt förvaltningen deltagit i och vilka mervärden det skapat/hur det kan kopplas till något/några av insatsområdena Mängd externt ekonomiskt stöd för det internationella arbetet Elevers inställning/attityd till undervisningen som rör internationella frågor (enkät) Elevers utvecklande av egna åsikter och ställningstagande i internationella frågor Ges lärare med internationellt intresse stöd för fortbildning? Utbildningar till lärare Antal aktiviteter såsom FN/EU-rollspel Antal vänortssamarbete med klass utomlands, studiebesök på Östersjöenheten, IPK etc Elevers möjligheter att ha internationella frågor som tillval Hur internationellt arbete har bidragit till det övergripande målet om fler arbetstillfällen och ökat antal innevånare. Med utbyte menas ett fysiskt möte under minst två dagar med syfte att t.ex. skapa internationella kontakter. 3 3 En del i EU:s övergripande nyckelkompetenser för livslångt lärande 3 En del i EU:s övergripande nyckelkompetenser för livslångt lärande 6