Människa i Riskzon: Den nya generationen hur kan vi förstå den? Dokumentation från ett seminarium den 19 oktober Välkommen Kristina Tharing (m), ordförande i den sociala styrgruppen vid GR, hälsade välkommen till den tredje i raden av seminariedagar inom ramen för Människa i riskzon (MIR). Kommunernas uppföljningsansvar Margrethe Kristensson, GR, berättade att den första MIR-dagen för ett år sedan hade handlat om det kommunala uppföljningsansvaret, som då nyligen hade skärpts lagstiftningsvägen. Det innebär att kommunerna måste följa upp och erbjuda åtgärder till ungdomar i åldrarna 16 till 20 år som gått ut grundskolan men inte går på gymnasiet eller arbetar. Skolverkets uppföljning Margrethe Kristensson tipsade om att Skolverket fått i uppdrag av regeringen att följa upp hur kommunerna hanterar det kommunala uppföljningsansvaret. I uppföljningen ställs frågor som; Hur tolkar kommunerna det kommunala uppföljningsansvaret? Finns det policy/riktlinjer i kommunen för hur det ska hanteras? Finns det samverkan i kommunen kring uppföljningsansvaret? Vilka oklarheter upplever kommunerna i lagstiftningen? Vilka individuella åtgärder erbjuder kommunerna ungdomarna man hittar? Vem ansvarar för deindividuella åtgärderna? Hur tas och etableras kontakt med ungdomarna? Rapporten heter Information om icke skolpliktiga ungdomar det kommunala uppföljningsansvaret och finns på www.skolverket.se. GRUUS Ett IT-baserat system för uppföljning av ungdomar som avbryter gymnasieskolan i Göteborgsregionen GRUUS är en förkortning för GR UngdomsUppföljningsSystem och det sköts av gymnasieintagningen vid GR. Alla ungdomar i åldrarna 16 till 20 år läggs in i systemet. Uppgifter hämtas både med hjälp av elevregistreringssystem och folkbokföringen och alla skolor är med, även friskolor. Sedan registreras alla avhopp, skolbyten med mera. - Varje kommun har anmält en ansvarig person som kan välja att få mail varje gång en elev slutar eller själv söka händelser under de senaste tio dagarna. GRUUS är ett system som informerar, sedan är det upp till respektive kommun hur man går vidare med varje enskild ungdom, säger Ewa Eliasson-Nuland vid gymnasieintagningen. Hon berättar också att systemet har fler användningsområden, det är till exempel möjligt att lägga in elevernas slutbetyg när de lämnar gymnasiet, så att detta kan användas för statistikändamål. GRUUS finns på Internet: www.gruus.se
Ungdomssatsningen Teen Dream Konferensen ägde rum på Teen Dream, ungdomens hus på Hisingen. Kenneth Johansson som är enhetschef och Lena Svärd som är samordnare berättade om verksamheten. - Ungdomssatsningen Teen Dream handlar om att skapa fritidsverksamhet med inflytande och delaktighet. Vi vänder oss till ungdomar 16 20 år. Bakgrunden till satsningen är de enligt somliga stora nedskärningarna på fritid under 90-talet, att Ungdomens hus vid stenpiren inte blev av och sist men inte minst Backabranden, sa Kenneth Johansson. Ungdomarna har varit delaktiga i såväl inredning och utformning av lokalerna som verksamhetens innehåll. En stor del av verksamheten bestäms genom att ungdomarna lägger förslag i en förslagslåda och sedan bestämmer man i ett stort mötesforum vilka förslag som ska bli verklighet. Det handlar ofta om arrangemang som disco och spelningar. En film om Teen Dream visades också, en film full av ungdomar som spelar fotboll, tränar cirkuskonster, dansar, sjunger, spelar och debatterar i boxningsring. - Under våra två och ett halvt år har vi hela tiden fått kritik för att det är för få ungdomar här. Men vi är i en uppstartsfas, det tar tid för ungdomar att hitta hit. Första halvåret i år har vi haft lika många besökare som under hela förra året, sa Kenneth Johansson. Han berättade också att Teen Dream gärna skulle vilja ha ett uppdrag att vara en tydlig aktör för unga utanför. Nätverk för IV-programmet Sedan ett drygt år tillbaka finns IV-nätverket, som bildats på uppdrag av Utbildningsgruppen inom GR. Roy Jörgensen, rektor på Ale gymnasium och Anni Niklasson, lärare på IVprogrammet, representerar Ale i det nätverket och berättade om vad man gör där. - Ungefär tio procent av ungdomarna som lämnar grundskolan går till IV. Cirka 20 procent av dessa slutför ett nationellt program. Detta är verkligen människor i riskzon, sa Roy Jörgensen. Tanken med nätverket är att utveckla IV-programmet i Göteborgsregionen genom att utbyta erfarenheter. Man har bland annat hunnit diskutera vad kravet på heltidsstudier eller heltidsutbildning egentligen innebär, hur man tillgodoser behoven hos elever som inte senare ska gå vidare på ett nationellt program, fortbildning för de som arbetar på IV-programmet (vilket har resulterat i en seminarieserie i höst) och så håller man på att ta fram en överlämningsblankett som ska vara ett underlag när elever går från grundskola till IV och från IV till ett nationellt program.
Trender i ungdomskulturen: Den rotlösa, trådlösa och hypersociala generationen Ole-Petter Nyhaug är trendanalytiker på företaget UniveroFishnet i Oslo. Han inledde sin föreläsning med att visa en svartvit bild på några barn som kramar varandra. Publiken associerade till glada barn, glädje, trygghet med mera. När samma bild har visats för ungdomar har flera av dessa associerat till skräckfilm, med motiveringen att många skräckfilmer tar sin början i en idyllisk förort. Dessa skilda associationer visar på en grundläggande skillnad mellan unga och vuxna: De förra hämtar i mycket högre utsträckning sina föreställningar från populärkulturen och media. - Unga skandinaver är den första generationen som växer upp primärt som konsumenter och inte som samhällsmedborgare, de har därmed väsentligt annorlunda referensramar än vuxengenerationen, konstaterade Ole-Petter Nyhaug. Det är samtidigt en generation med en mer positiv syn på framtiden än vad deras föräldrar har, och hade. Det framgår när man frågar dem vad de tror om framtidsutsikterna. För 30 år sedan hade ungdomar inte samma positiva syn på framtiden, det är en generation som tror på fler möjligheter. På frågan vem man litar på så visar det sig att unga har mindre förtroende än vuxna för tv, radio, tidningar och myndigheter men mer förtroende för Internet. Ett starkt ideal bland unga idag är keeping it real. Det är viktigt att uppfattas som äkta och trovärdig. Unga anser att det är deras värderingar och deras vänner som säger mest om vem de själva är. Även om mycket har förändrats så finns det också saker som är sig lika. Barn- och ungdomen kan delas in i tre stadier (respektive fas kan vara kortare eller längre men alla faser finns där): 0-13 år: Lek 13-16 år: Söka identitet 17-20 år: Skapa identitet Det finns två grundläggande faktorer som definierar ungdomsfasen: 1. Generiska faktorer som definierar ungdomen som en livsfas: - Tillhörighet kontra individualitet - Access till vuxenvärlden - Oberoende kontra anknytning 2. Kulturella faktorer som definierar identitet: - Drömmar, aspirationer, värderingar och attityder - Trender, inspiration, konsumtion, status - Förändring, impuls, stimulans. - När jag var ung fick jag vänta tills jag var 16 år innan jag kunde ta moppen bort från familjen. Idag är barnen 10 11 år när de får en mobil och mentalt börjar bryta upp från familjen. Kompisarna finns i nätverket, man har inte längre samma behov av att planera. Ungas kommunikation idag är indefinitiv, den tar aldrig slut. Det finns ingen konklusion, inget beslut och alltid en möjlighet att förändra vad man sagt tidigare. Den nya generationen är inte van att ta beslut och följa detta, allt kan ifrågasättas, man kan ändra sig.
Detta är en kommunikation som det politiska livet och näringslivet måste fånga upp. Den osäkerhet som skapas av detta är inte en osäkerhet utan helt enkelt ett uttryck för att dagens unga är mobila i både tanke och kropp. De känner inget behov av att vara på samma arbetsplats i 30 år på grund av gemenskap, nätverket har de ju i mobilen, sa Ole-Petter Nyhaug. Han tror att en del men inte alla - samhällsstrukturer kommer att påverkas av den här generationens sätt att vara och kommunicera: - När man bildar familj byter man livsstil och hamnar i nya strukturer. Av de totala förändringar vi ser så tar denna generation med sig en del, men inte allt, säger Ole- Petter Nyhaug. Ungdomar skapar idag arenor där de möts utanför de vuxnas kontroll, arenor som Lunarstorm, My Space med mera. - Hade vi vuxna accepterat att våra ungdomar varit borta i fyra-fem timmar utan att vi visste var de hade varit? Nix! Men nu sitter de framför datorerna lika länge men är lika bortom vår kontroll. Men det reagerar vi inte på, sa Ole-Petter Nyhaug. Grupptryck bland unga idag handlar inte om märkeskläder eller rätt mobiltelefon utan om att man har en intressant personlighet, att man känner någon, gjort något speciellt som är intressant nog. Ole-Petter Nyhaug exemplifierar med nynazistungdomar som han arbetat med tidigare: - Utöver en hård kärna med ideologisk övertygelse består dessa grupper av personer som inte klarade av att bli intressanta personer i sin vardagsmiljö. Det är inte för att de är dåliga barn som de blir rasister utan för att de behöver en tillhörighet. Motmedlet är att erbjuda något annat, en annan mer spännande identitet, till exempel inom idrottens värld, sa han. Dagens ungdomsgeneration använder sina fem sinnen vid kommunikation. De har inte ett logiskt eller ideologiskt filter, som exempelvis en politisk övertygelse som färgar hur man tar in intryck. För att nå ungdomar krävs att kommunikationen är emotionell och fysisk (events, prova produkter, lukt och smak). Det är en generation som är van att bli stimulerad och som är van att det hela tiden händer något nytt. Därmed inte sagt att de har svårt att koncentrera sig. De kan sitta koncentrerat framför ett dataspel i timtal, men i skolan sägs det att de har koncentrationssvårigheter. - Är det koncentrationssvårigheter eller skolan och pedagogiken det är fel på, undrade Ole-Petter Nyhaug. Det sägs att ungdomar idag inte är lika engagerade i samhällsfrågor, men det finns ett stort engagemang till exempel för fattigdom i tredje världen. Det skiljer dem från vuxna som snarare vill hjälpa de som har det svårt i vårt eget land. En skillnad jämfört med tidigare är att dagens unga verkligen tycker att de kan göra en skillnad i fråga om miljö eller global fattigdom. På frågan vilket sätt som är bäst för att förändra samhället pekar de både på att rösta i val och att demonstrera. Men mest tror man på att själv engagera sig i saker. Dagens ungdomar är en aspirerande generation: Det är alltid möjligt att göra något lite bättre, annorlunda. De strävar alltid mot det som är lite bättre, de är alltid i förflyttning både mentalt och fysiskt. Detta är en konsekvens av alla möjligheter som erbjuds.
De är också den sociala generationen: den nya tekniken används för att stärka de sociala relationerna. Man har fått nya umgängessätt, men det är fortfarande umgänge. De flesta ungdomar tror fortfarande på traditionella familjevärden. Vill du ha Ole-Petter Nyhaugs OH-bilder? Skicka ett mail till olepetter@fischnetnordic.com Nästa konferens på temat Människa i Riskzon (MIR) Kristina Tharing summerar dagen och berättar att nästa MIR-konferens kommer att äga rum den 8 mars nästa år. För anteckningarna: Märit Malmberg Nord FoU i Väst/GR
PRESSMEDDELANDE 19 oktober 2006 Varannan kommun saknar handlingsplan för att följa upp de ungdomar som inte går i gymnasieskolan Sedan den 1 juli 2005 är kommunerna skyldiga att följa upp de ungdomar i åldern 16-20 år som inte går i gymnasieskolan och att erbjuda dem åtgärder. Idag presenterar Skolverket en ny undersökning som visar att mindre än hälften av landets kommuner har en handlingsplan för arbetet med dessa ungdomar. De som är ansvariga i kommunerna har inte heller tillräcklig information om t.ex. avbrutna gymnasiestudier. Bakgrunden till Skolverkets uppföljning är den nya bestämmelse som trädde i kraft den 1 juli 2005 och som ålägger kommunerna att hålla sig informerade om hur ungdomar i kommunen som fullgjort sin skolplikt men som inte fyllt 20 år är sysselsatta i syfte att erbjuda dem individuella åtgärder. Skolverket benämner kommunernas skyldighet som "det kommunala uppföljningsansvaret". Enligt Skolverkets beräkningar omfattades drygt 32 000 ungdomar av det kommunala uppföljningsansvaret hösten 2005. Hanteras inom utbildningsförvaltningen Skolverkets undersökning visar att mindre än hälften av landets kommuner har en handlingsplan för arbetet med ungdomar i åldern 16-20 år. Undersökningen visar också att det kommunala uppföljningsansvaret i en mindre andel kommuner varit en politisk fråga eller föranlett ett politiskt beslut. Studien visar att uppföljningsverksamheten oftast hanteras inom kommunernas utbildningsförvaltning eller motsvarande. Oftast leds det praktiska arbetet av rektor (ansvarig) för gymnasieskolans individuella program. Studieavbrott följs inte upp Flertalet av de ungdomar som är aktuella för uppföljningsansvaret har avbrutit en gymnasieutbildning vilket innebär att samarbetet och kontakten med gymnasieskolor är av största vikt. Undersökningen visar dock att de uppföljningsansvariga i allmänhet inte har en tillräckligt god och regelbunden kontakt med gymnasieskolorna. Studien visar också att sekretessregler ses som ett hinder vid informationsöverföring mellan kommunens olika verksamheter, framförallt mellan socialtjänsten och utbildningssektorn. I rapportens slutsatser framhåller Skolverket att kommunerna till stor del har den information som krävs för att kunna bedriva en uppföljningsverksamhet men att kommunernas informationsinsamling borde kunna förbättras genom tydligare ansvarsfördelning och samverkan inom kommunerna. Skolverket framhåller även ett antal åtgärder som skulle underlätta kommunernas informationsinsamling. Ett sådant förslag är att alla gymnasieskolor ges uttrycklig rapporteringsskyldighet till ungdomarnas hemkommun vid avbrutna gymnasiestudier. Ytterligare förbättringar vore att reglerna kring samkörning av register samt informationsöverföring mellan kommunernas olika verksamheter tydliggörs. En annan möjlighet är att kommunerna får tillgång till CSN:s register över studerande. IV den vanligaste åtgärden Kommunerna erbjuder ofta ungdomar som omfattas av uppföljningsansvaret åtgärder inom utbildningsområdet. Den vanligaste åtgärden som erbjuds ungdomarna är ett individuellt program i gymnasieskolan. När det gäller kommunernas åtgärder anser Skolverket framförallt att gymnasieskolorna bör vidta åtgärder så att färre elever avbryter sina studier. Skolverket anser även kommunerna bör se över de åtgärder som erbjuds ungdomarna. Särskilt viktigt är att ungdomar som omfattas av det kommunala uppföljningsansvaret inte rutinmässigt skrivs in på ett individuellt program. Skolverket anser också att det bör diskuteras vilka åtgärder som skall erbjudas de ungdomar som inte vill gå i gymnasieskolan. För frågor kontakta Moa Morin, undervisningsråd, på tfn 08-527 331 21 mobil 0733-77 31 21 Pressekreterare Se även Information om icke skolpliktiga ungdomar - det kommunala uppföljningsansvaret Skolverket 106 20 Stockholm Besöksadress: Alströmergatan 12 Telefon: 08-527 332 00 Fax: 08-24 44 20 E-post: skolverket@skolverket.se
Uppdrag Enlig regleringsbrevet för 2005 och 2006 skall Skolverket efter samråd med Ungdomsstyrelsen fr.o.m. den 1 juli 2005 följa upp dels hur kommunerna håller sig informerade om de ungdomar under 20 år som fullgjort sin skolplikt men som inte är sysselsatta, dels vilka individuella åtgärder som kommunerna erbjuder dessa ungdomar. Uppdraget skall delredovisas den 30 juni och slutredovisas den 1 november 2006. Göteborgsregionens kommunalförbund: Ale Alingsås Göteborg Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum LillaEdet Mölndal Partille Stenungsund Tjörn Öckerö
1 kap. 18 skollagen: En hemkommun skall löpande hålla sig informerad om hur de ungdomar i kommunen som fullgjort sin skolplikt men som inte fyllt 20 år är sysselsatta, i syfte att kunna erbjuda dem lämpliga individuella åtgärder. Kommunens skyldighet enligt första stycket omfattar inte de ungdomar som genomför eller har fullföljt utbildning på nationella eller specialutformade program i gymnasieskolan, gymnasiesärskolan eller motsvarande utbildning. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer, får meddela föreskrifter om den behandling av personuppgifter som är nödvändiga för att kommunen skall kunna genomföra sin skyldighet enligt första stycket. Göteborgsregionens kommunalförbund: Ale Alingsås Göteborg Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum LillaEdet Mölndal Partille Stenungsund Tjörn Öckerö
GRUUS (GRUngdomsUppföljningsSystem) Registrering av elever, 16-20 år, som avbryter sina studier Den 1 juli 2005 trädde ny lag i kraft som skärper kommunens ansvar för ungdomar under 20 år och som ej genomgått ett nationellt program eller motsvarande. GR Utbildning fick i uppdrag att utveckla Indra så att systemet kan hantera alla tre åren på gymnasiet och eventuella avhopp. Den 7 april 2006 fattade Utbildningschefsgruppen beslut om att GR-kommunerna ska registrera ungdomar som lämnar gymnasieskolan i det nya gemensamma uppföljningssystemet GRUUS.
Användare Kommunansvariga GRUUS Registreringsansvariga Gymnasieintagningen
Information Intagningsresultat från Indra från 2002 Befolkningsregistret Särskild månadsrapport från gymnasieskolorna (samma som till CSN). Ska översändas innan 12 maj 2006. Manuell rapportering från registreringsansvariga Manuell rapportering från kommunansvariga