Rapport över enkätundersökning av de kulturella och kreativa näringarna i Jämtland-Härjedalen, 2014

Rapport över enkätundersökning av de kulturella och kreativa näringarna i Jämtland-Härjedalen, 2014

Innehållsförteckning 1 Sammanfattning s. 2 2 Inledning..s. 7 3 Informanternas könsmässiga fördelning s. 8 4 Informanternas ålder.s. 10 5 Branschtillhörighet..s. 12 6 Verksamhetstyper.s. 15 6:1 Enmansföretag.s. 16 6:2 Bisyssla/hobbyverksamhet..s. 18 6:3 Företagare som ibland anställer någon inom KKN s. 20 6:4 Anställda inom KKN s. 22 6:5 Eget företag med anställda inom KKN..s. 24 6:6 Kvinnliga respektive manliga informanters engagemang i olika verksamhetstyper..s. 25 7 Informanternas fördelning per kommun s. 27 8 Projekt och verksamheter som informanterna tidigare kommit i kontakt med...s. 41 9 Informanternas syn på lönsamheten i sitt företagande..s. 48 10 Rangordning av stödjande och utvecklande aktiviteter s. 54 11 Rangordning av gemensamma satsningar s. 59 12 Kompetensutveckling..s. 60 13 De KKN-verksammas egna röster.s. 65 13:1 Kompetensutveckling s. 65 13:2 Inspiration och utveckling genom nätverkande och samarbeten.s. 66 13:3 Samordning av KKN-sektorn s. 67 13:4 Marknadsföring s. 68 13:5 Företagsrådgivning.s. 68 13:6 Lokaler och enskilda satsningar.s. 68 13:7 Informanternas inställning till ett kommande projekt med syfte att stödja och utveckla regionens KKN-verksamhet s. 68 14 Förslag till åtgärder för att stödja de kulturella och kreativa näringarna i Jämtland- Härjedalen s. 70 1

1 Sammanfattning Syftet med enkätundersökningen har varit att få en bild av regionens kulturella och kreativa näringar (KKN) och de behov av stöd och utveckling som föreligger hos dem. Enkäten skickades ut till mellan 200 och 300 verksamma inom KKN i länet, inkluderande såväl företagare och anställda som potentiella företagare inom regionens KKN. Vi fick 116 svar. Rapporten ger inte en fullständig bild av KKN och dess behov av stöd för utveckling, men den ger en fingervisning i enlighet med de svar vi fått in. Kön och Ålder Kvinnliga informanter är mer än dubbelt så väl representerade som manliga. Det förekommer dock kommunvisa skillnader. I Härjedalen har exempelvis endast kvinnor svarat, medan endast män svarat i Bräcke. Den sammantagna bilden är emellertid att kvinnliga informanter dominerar stort. Det beror inte på att andelen verksamma kvinnor är större än andelen verksamma män inom regionens KKN. Förhållandet speglar snarare sammansättningen på den grupp som nåtts av, och dessutom valt att besvara enkäten. Det kan i sin tur hänga samman med att de kontaktlistor vi använt oss av i högre grad består av kvinnor än män. Eller att de verksamheter som nåtts av enkätutskicket domineras av kvinnor. Man kan även tänka sig att kvinnor hade en högre benägenhet att besvara enkäten än män. Liknande förklaringar ligger sannolikt bakom åldersfördelningen mellan informanterna. Flest svar har vi fått från KKN-verksamma i åldersgruppen 45-55 år, följd av åldersgruppen 35-45 och därefter åldersgruppen 55-65 års ålder. De lägre åldersgrupperna 25-35 och 18-25 är mindre framträdande i den övergripande bilden. Den senare åldersgruppen saknar helt informanter. Om man betraktar åldersfördelningen i relation till kön ser förhållandena något annorlunda ut för kvinnor respektive män. Åldersfördelningen bland kvinnor motsvarar i princip åldersfördelningen i sin helhet. De manliga informanterna återfinns i högre grad bland pensionärer. I undersökningen förekommer dessutom kommunvisa skillnader. Branschtillhörighet: 13 av 15 Branscher representeras bland informanterna. Flest informanter återfinns inom slöjd och hantverk respektive konst. Därnäst representeras, i fallande skala, övrigt samt kulturarv och kulturmiljö, film och foto, design och formgivning, musik, media, litteratur, upplevelsebaserat lärande, scenkonst samt arkitektur och mode. Genomslaget för slöjd och hantverk samt konst står för nära hälften av representerade branscher och har därmed det absolut största genomslaget i undersökningen som helhet. Enligt enkätsvaren återfinns hälften av de kvinnliga informanterna inom branscherna konst respektive slöjd och hantverk. De manliga informanterna är mer jämt fördelade på undersökningens olika branscher. Den största gruppen, en femtedel, återfinns dock inom slöjd och hantverk. Även konst har en relativt hög representation bland män. En större andel har dock angivit att de 2

verkar inom musikbranschen. Könens fördelning på olika verksamheter inom KKN kan vara beroende av det kontaktnät som aktiverats inför enkätundersökningen, liksom skillnader i benägenhet att delta i enkätundersökningen överhuvudtaget. Verksamhetstyper Informanterna har uppgivit vilken verksamhetstyp de tillhör utifrån kriterierna: eget företag inom KKN, verksamhet inom KKN som drivs som bisyssla/ hobbyverksamhet, eget företag med periodvis anställda inom KKN, anställd inom KKN och eget företag med anställda inom KKN. Nära tre femtedelar, anger att de driver eget enmansföretag inom KKN. Den näst största andelen, sammantaget en dryg femtedel, har en bisyssla/hobbyverksamhet inom KKN. Övriga verksamgetstyper är representerade hos en tiondel av informanterna eller färre. Samtliga verksamhetstyper, utom företag med anställda inom KKN, domineras av kvinnor. Bland företag med anställda inom KKN förekommer i undersökningen endast manliga informanter, vilket är anmärkningsvärt med tanke på de kvinnliga informanternas stora dominans i övrigt. Åldersfördelningen bland verksamhetstyperna varierar, men den verksamhetstyp som har yngst dominans är företag som ibland anställer någon inom KKN. Slöjd och hantverk dominerar tre av fem verksamhetstyper. Verksamheter där man ibland anställer någon inom KKN domineras däremot av film och foto, konst och övrigt, medan anställda inom KKN främst återfinns inom kulturarv och kulturmiljö. Den kommunvisa variationen Det förekommer variationer avseende antal deltagande informanter, köns- och åldersmässig fördelning, branschrepresentation och verksamhetstyper mellan olika kommuner. Östersunds kommun har det i särklass högsta antalet informanter i undersökningen, med nära hälften av samtliga deltagare. En femtedel av informanterna är från Krokoms kommun. Övriga informanter fördelar sig relativt jämt på återstående kommuner, som då representeras av mindre än en tiondel av informanterna vardera. Åldersfördelningen i kommunerna varierar, med flest informanter i åldersgruppen 35-65 år. De flesta kommuner har en övervikt för kvinnliga informanter. Undantagen är Berg och Ragunda kommuner, där fördelningen mellan könen är helt jämn, samt Härjedalen och Bräcke kommuner som enbart representeras av kvinnor respektive män. Även antalet representerade branscher skiljer sig åt mellan kommunerna. Flest antal representerade branscher återfinns naturligt nog i Östersunds kommun, där 12 av 15 KKN-branscher är representerade. Ingen annan kommun har fler än åtta branscher representerade bland informanterna. Slöjd och hantverk är den bransch som dominerar de flesta kommuner, utom Åre, Ragunda och Bräcke kommuner vilka helt saknar företrädare för denna bransch i undersökningen. Kommunvisa skillnader förekommer också beträffande verksamhetstyper. I det stora flertalet kommuner driver hälften eller fler av informanterna eget enmansföretag. Undantaget är Ragunda kommun, som helt saknar informanter i denna kategori. Ragunda är i stället den kommun som har flest informanter med bisysslor inom KKN. Endast två kommuner har dessutom informanter som driver företag med anställda inom KKN. Det gäller Östersunds och Bergs kommuner. 3

Informanternas syn på lönsamheten i sitt företagande På frågan om informanterna vill öka lönsamheten i sitt företagande svarar nära tre femtedelar ja. En knapp tredjedel vill kunna leva på sitt företag inom KKN och en tiondel vill starta företag inom KKN. Det förekommer vissa könsrelaterade skillnader och några större, kommunvisa skillnader. Det gäller inte minst det faktum att det endast i tre av åtta kommuner förekommer informanter som vill starta eget företag. Detta beror sannolikt på att informanter i denna kommun antingen redan driver företag, eller är anställda inom KKN. Projekt och verksamheter som informanterna tidigare kommit i konstakt med Informanternas tidigare kontakter med åtta föregivna verksamheter varierar stort mellan olika kommuner. Flest kontaktytor med nämnda verksamheter förekommer i Östersund, där åtta av åtta möjliga verksamheter finns angivna bland informanterna. Lägst kontakt med verksamheterna noteras i Bräcke, där informanten endast varit i kontakt med en av verksamheterna. Skillnaderna mellan dessa båda kommuner skall sannolikt förstås i relation till antalet informanter i undersökningen, där Östersund har flest antal informanter och Bräcke endast en. Alla kommuner utom Bräcke har informanter som tidigare varit i kontakt med Designcentrum. Denna verksamhet hamnar dock inte alltid främst bland verksamheter som informanterna varit i kontakt med. I Östersund, Berg, Åre och Ragunda ligger designcentrum i topp, medan Almi ligger i topp i Krokom, Strömsund och Bräcke. Det finns informanter som varit i kontakt med projekt Drivkraft respektive verksamheten vid MSSP i sex av åtta kommuner. Rangordning av stödjande/utvecklande verksamheter Informanterna fick i uppgift att rangordna 14 föregivna aktiviteter/åtgärder i enlighet med kategorierna Mycket intressant, Ganska intressant, Lite intressant, Inte speciellt intressant, Ganska ointressant och Helt ointressant. Vi intresserar oss främst för de aktiviteter/åtgärder som uppfattas som Mycket eller Ganska intressanta. Då värderingen av vad som är Mycket eller Ganska intressant är subjektivt betingat har vi även skapat en tredje kategori genom att slå samman de båda förstnämnda till en. Vid ett betraktande av informanternas svar i regionen som helhet framstår alternativet ökade försäljningsmöjligheter/möjligheter att erbjuda mina tjänster som det främsta alternativet i kategorin Mycket intressant. Det främsta alternativet i kategorin Ganska intressant är träffar för KKN-företag från hela länet inom min bransch. Då man slår samman resultaten i dessa båda kategorier framstår åter ökade försäljningsmöjligheter/möjligheter att erbjuda mina tjänster som den högst rankade. Detta är dessutom den högst rankade åtgärden oberoende av kön. Den får därmed anses som den högst rankade åtgärden i undersökningen som helhet, och bör tillmätas stor betydelse i ett projekt som avser att stödja och utveckla företagare inom regionens KKN. 4

Då man betraktar svaren kommunvis förekommer både likheter och skillnader mellan kommunerna. I samtliga kommuner utom Strömsunds och Härjedalens kommuner rankas just ökade försäljningsmöjligheter/ möjligheter att erbjuda mina tjänster högst under minst en av kategorierna Mycket eller Ganska intressant, eller vid en sammanslagning av de båda alternativen. I Strömsunds kommun rankas ett branschråd där KKN:s olika branscher samverkar högst under Mycket intressant. Denna åtgärd rankas högt även i Ragunda kommun, men dyker inte upp bland ett av de främsta åtgärderna i övriga kommuner. I Härjedalens kommun rankar man åtgärder som att lära mig skapa ett mervärde kring min produkt eller tjänst och en mentor som kan vara bollplank och ge råd högt i kategorin Mycket intressant. Vissa åtgärder rankas högt bara i en eller i ett fåtal kommuner, men snarlika varianter kan vara högt listade i andra kommuner. Flera kommuner rankar en gemensam marknadsföringsplattform liksom träffar för KKN-företag från hela länet inom min bransch samt regelbundna inspirationsträffar där företagare kan inspirera varandra högt. Rankning av gemensamma satsningar Informanterna fick välja ut tre av sammanlagt åtta föreslagna gemensamma satsningar vilka förväntas kunna stödja och utveckla de KKN-verksammas verksamheter. Den sammantaget högst rankade åtgärden är här att KKN-sektorn lyfts fram mer i marknadsföring av länet och i länets strategidokument. Därpå följer samarbete med andra företagare för inspiration och idéutbyte, utbildning och kompetenshöjning liksom samarbete med andra företagare i konkreta saker. Några av de föreslagna alternativen ligger mycket nära varandra innebördsmässigt. Det gäller exempelvis alternativen att KKN-sektorn lyfts fram mer i marknadsföring av länet och i länets strategidokument, gemensam marknadsöring samt att utarbeta gemensamma branschstrategier för att branschen som helhet skall utvecklas och uppmärksammas mer. Likheterna kan ha betydelse för hur informanterna valt att ranka alternativen, eftersom man kanske inte väljer att ranka två i betydelse närstående åtgärder lika högt, utan snarare väljer kompletterande åtgärder. Här skall dessutom uppmärksammas att den näst högst rankade åtgärden samarbete med andra företagare för inspiration och idéutbyte ligger mycket nära träffar för KKN-företag från hela länet inom min bransch i föregående rankning av stödjande/utvecklande verksamheter. Rangordning av kompetensutvecklande åtgärder Informanterna gavs även möjlighet att svara på frågan om vilken typ av kompetenshöjande utveckling som skulle gagna dem och deras företagande. Frågan ligger nära föregående rangordningar. För regionen som helhet hamnar också ett snarlikt alternativ som i föregående fall på högsta plats. En femtedel av informanterna anger att de vill inspireras av andra och hur de gör, vilket i princip är detsamma som samarbete med andra företagare för inspiration och idéutbyte samt träffar för KKN-företag från hela länet inom min bransch. På andra plats i denna rankning önskar man få praktisk handledning i hur man ökar tillväxten i sitt företag, vilket ligger mycket nära önskemålet om ökade försäljningsmöjligheter/möjligheter att erbjuda mina tjänster. 5

Rangordningen skiljer sig något åt mellan olika kommuner. Informanter från Östersunds kommun rangordnar de två första kompetenshöjande åtgärderna enligt resultatet för regionen i sin helhet, medan informanter från andra kommuner gör något annorlunda prioriteringar. Att inspireras av andra och hur de gör hamnar främst bland alternativen i alla kommuner utom Strömsund (och Bräcke?), där man sätter handledning i hur man ökar tillväxten i sitt företag främst. I övriga kommuner rankas praktiska kompetenser som bokföring och ekonomi, ökad kunskap om marknadsföring samt att få inspiration från natur och kultur för att kunna utveckla nya eller vidareutveckla de produkter och tjänster jag har på första eller andra plats. De KKN-verksammas egna röster I enkätundersökningens sista tre punkter har informanterna givits möjlighet att med egna ord beskriva vilka aktiviteter eller åtgärder de anser skulle vara till glädje och nytta för dem och deras företag. I linje med ovanstående önskemål om åtgärder som syftar till att öka KKN-verksammas omsättning ger några informanter uttryck för önskan om åtgärder med syfte att få företagen att gå runt. Några informanter önskar sig särskilda kompetenser inom olika konstnärliga och kreativa områden. Andra uppger att de skulle vilja lära sig mer om produktutveckling, eller marknadsanalys för kundanpassning. Ytterligare ett antal efterfrågar olika typer av kunskaper i och kring själva företagandet, såsom bokföring, företags- och uppdragsrättsliga frågor, finansiering etc. I linje med ovanstående, högt rankade önskemål om att få möjlighet att inspireras och utbyta idéer med andra, ger flera informanter uttryck för behovet att nätverka för inspiration och utbyte av erfarenheter samt att hitta partners för samarbeten och produktutveckling. Därigenom hoppas man på nya, eller bredare marknader. Informanterna eftersöker inte bara möten med KKN-verksamma inom regionen, utan även med verksamma från andra delar av landet. Man föreslår även möten och samarbeten med andra yrkeskategorier än de egna för att skapa nya affärskontakter, projekt och produkter. Flera informanter tänker sig att man genom att samordna de verksamma inom regionens KKN kan öka både kompetensen och lönsamheten hos de enskilda företagarna. Därutöver lyfter man behovet av att ta fram gemensamma strategier för hur näringen skall stödjas och utvecklas långsiktigt. I samma anda ger man uttryck för ett behov att samla regionens KKN-verksamma för att synliggöra näringen och ge den ökat politiskt genomslag och stöd. Man vill verka för att kulturen får en mer framträdande roll på såväl kommunal- som regional nivå, gärna i samverkan med andra sektorer. Man menar även att de behöver bli mer synliga, individuellt likväl som samlad sektor. I syfte att åstadkomma detta önskar man satsningar på gemensamma plattformar för marknadsföring och försäljning. Man menar att man inom besöksnäringen behöver bli bättre på att lyfta de kulturella och kreativa näringarna i regionen. På samma sätt som man lyckats lyfta mathantverket borde man enligt en informant kunna lyfta länets övriga kultur och kulturarv. Slutligen uppmärksammar några informanter behovet av lokaler och enskilda satsningar. Det gäller behov av kontors-, verkstads- och utställningslokaler i större 6

eller mindre skala, likväl som mer omfattande satsningar på konsthallar eller kulturhus. 2 Inledning I syfte att få en bild av länets kulturella och kreativa näringar, liksom av de behov av stöd och utveckling som föreligger hos dem, skapades en enkätundersökning vid NCK (Nordiskt Centrum för kulturarvspedagogik). Enkäten skickades ut till drygt 200 verksamma inom KKN. Därutöver bistod Birgitta Nilsson vid Länskulturen NCK med ett utskick till de KKN-verksamma som finns i Länskulturens register sedan projektet Drivkraft. Sannolikt har en viss överlappning skett när det gäller personer och verksamheter som nåtts av utskicken. Sammantaget har vi nått mellan 200 och 300 personer och/eller verksamheter. I december 2015 hade vi fått in 115 svar. Informanterna har lämnat uppgifter om branschtillhörighet, verksamhetsomfattning, kommuntillhörighet, kännedom om tidigare projekt eller verksamheter för KKN samt önskemål om kompetensutvecklande åtgärder. De har även besvarat frågor om, och i vilken utsträckning, de vill öka lönsamheten i sina verksamheter samt vilken typ av stödverksamheter som skulle gagna dem och deras företagande. I enkätens sista punkter har informanterna getts möjlighet att resonera friare kring vilka aktiviteter de skulle tycka var roliga och meningsfulla att delta i, vad ett KKN-projekt skulle kunna hjälpa dem med eller hur de skulle vilja utnyttja ett sådant projekt. De har även kunna komma med egna kommentarer och idéer. Informanternas uppgifter om kommuntillhörighet är av betydelse då vi önskar fånga upp eventuella skillnader i behov mellan de KKN-verksamma, beroende på var i länet de verkar. Det kan finnas betydelsefulla skillnader mellan exempelvis tätorten Östersund och glesbygden. Inför skapandet av enkäten fördes en diskussion kring betydelsen av uppgifter om kön och ålder. Projektgruppen ansåg sådana uppgifter vara av betydelse av flera anledningar. Dels handlar det om att bilda sig en uppfattning om ifall, och i så fall hur, företagandet inom KKN skiljer sig åt beroende på kön och/eller åldersgrupp. Frågan är särskilt relevant eftersom kvinnors företagande i regionen generellt sett är lägre än mäns företagande, samtidigt som det finns en ovanligt hög representativitet av kvinnliga företagare inom just KKN. Eftersom en övergripande målsättning för framtiden bör vara att stärka kvinnors företagande anser vi det av särskild vikt att gå in med stödåtgärder i KKN. Därmed är det också intressant att se närmare på ifall behoven skiljer sig åt mellan manliga och kvinnliga företagare. Informanternas åldersfördelning är intressant i relation till deras verksamhetsnivåer, liksom i relation till önskade stöd och åtgärder. Den är även relevant i relation till frågan om det finns åldersgrupper som vi av någon anledning inte lyckats nå fram till i enkätundersökningen. De flesta, men inte alla, informanter har uppgivit kön och ålder. De informanter som valt att utesluta dessa uppgifter är få och påverkar inte resultatet i stort. I det följande redovisas och analyseras enkätsvaren i den ordning de olika frågorna ställs i enkäten. Redovisningen avslutas med en sammanfattande diskussion. För en detaljerad bild 7

av själva enkätundersökningen se bilaga 1. Undersökning av de kulturella och kreativa näringarna i Jämtlands län. 3 Informanternas könsmässiga fördelning Enkätsvaren har en sammantagen överrepresentation för kvinnliga informanter, som är mer än dubbelt så väl representerade som manliga (Diagram 1.) Förhållandet skall betraktas mot bakgrund av att manliga näringsidkare inom regionens KKN-näring kan antas vara ungefär lika många som antalet kvinnliga näringsidkare inom KKN. 1 Kvinnliga informanter Manliga informanter 27% 73% Diagram 1. Den procentuella fördelningen av Kvinnliga respektive manliga informanter i undersökningen. Fördelningen av manliga och kvinnliga informanter skiljer sig dessutom åt mellan olika kommuner (Diagram 2). Om man betraktar den könsmässiga fördelningen kommunvis visar det sig att informanter från Härjedalens kommun endast utgörs av kvinnor (5 st.), medan informanter från Bräcke kommun endast utgörs av män (1 st.). I Ragunda och Bergs kommuner är förhållandet mellan män och kvinnor 1/1. I de här kommunerna är antalet svaranden emellertid få eller mycket få. Östersunds, Krokoms, Åres och Strömsunds kommuner har samtliga en tydlig övervikt för kvinnliga informanter och här är antalet deltagare i undersökningen sammantaget betydligt större. Den könsmässiga fördelningen bland informanter från dessa kommuner stämmer bättre överens med den övergripande tendensen i form av en övervikt för kvinnliga informanter. 1 Referens till läget inför drivkraft 8

Kvinnliga informanter Manliga informanter 100 100 82 70 63 71 50 50 50 50 30 38 29 18 0 0 Östersunds kommun Krokoms kommun Bergs kommun Åre Strömsund Ragunda Härjedalen Bräcke Diagram 2. Den procentuella, könsmässiga fördelningen i undersökningens åtta kommuner Övervikten för kvinnliga informanter beror inte på att andelen verksamma kvinnor är större än andelen verksamma män inom regionens KKN. Förhållandet visar snarare sammansättningen av den grupp som nåtts av, och som dessutom besvarat, enkäten. Det kan i sin tur bero på att de kontaktlistor vi använt oss av i högre grad bestått av kvinnor än män. Eller att de verksamheter som nåtts av enkätutskicket domineras av kvinnor. Man kan även tänka sig att kvinnor hade en högre benägenhet att besvara enkäten än män. Förhållandet kan dessutom betraktas som en parallell till det större engagemanget hos kvinnor i projekt Drivkrafts aktiviteter, vilket i de sammanhangen tolkades som att kvinnliga företagare inom KKN hade ett större behov av stödverksamheter av den typ som arrangerades av Drivkraft, alternativt att de i högre grad tilltalades av aktuella aktiviteter, eller de sätt på vilka de kommunicerades. 2 Det är dessutom möjligt att aktiviteterna riktade sig till branscher inom KKN-näringarna med en högre andel kvinnliga företagare. I den aktuella enkätundersökningen kan vi exempelvis konstatera att andelen verksamma informanter inom slöjd och hantverk, liksom inom konst, är betydligt fler än andelen verksamma inom musik. Samtidigt är de män som besvarat enkäten i högre grad engagerade inom musik än kvinnor. Det är också tydligt att vi i ringa eller ingen utsträckning lyckats nå scenkonstnärer, eller verksamma inom måltid och dataspel. Det är troligt att fördelningen mellan manliga och kvinnliga informanter hänger samman med de verksamheter inom vilka de verkar. 2 Referens till projekt Drivkrafts kvinnliga överrepresentation. 9

4 Informanternas ålder Åldersspridningen bland informanterna är i underökningen relativt jämn (diagram 3). 65 år och äldre 55-65 45-55 35-45 25-35 18-25 18% 18% 22% 19% 23% Diagram 3. Informanternas procentuella åldersfördelning. Flest svar har vi fått från informanter i åldern 45-55 år, som står för en knapp fjärdedel av informanterna. Därpå följer, i fallande ordning, åldersgruppen 35-45 år, 55-65 år, 25.35 och 65 år och äldre. Undersökningen saknar informanter i åldersgruppen 18-25 år. Bland kvinnor som besvarat enkäten ser åldersfördelningen något annorlunda ut (Diagram 4). 10

65 och äldre 55-65 45-55 35-45 25-35 18-25 0% 19% 14% 19% 23% 25% Diagram 4. Åldersfördelningen bland undersökningens kvinnliga informanter. Flest svaranden återfinns i åldersgruppen 45-55. En nästan lika stor andel återfinns i åldersgruppen 35-45. Åldersgrupperna 55-65 respektive 25-35 består av en knapp femtedel vardera. Endast en dryg tiondel återfinns bland folkpensionärer, till skillnad från en dryg fjärdedel bland manliga informanter. Det bör dock framhållas att betydligt fler kvinnor än män besvarat enkäten och att antalet kvinnor i denna senare åldersgrupp sammantaget är fler än antalet män. De manliga informanterna uppvisar en relativt jämn könsfördelning över åldrarna 25-65 år och mer, med en något högre representation i åldersgruppen 65 år och äldre, och en något lägre representation i åldersgruppen 25-35 år. Liksom för kvinnor saknas åldersgruppen 18-25 år helt (Diagram 5). 11

65 år eller äldre 55-65 år 45-55 år 35-45 år 25-35 år 18-25 år 0% 13% 27% 20% 20% 20% Diagram 5. Åldersfördelningen bland undersökningens manliga informanter. Enkätsvaren visar att de kvinnliga informanterna är något yngre än de manliga. Samtidigt skall det framhållas att fler kvinnor än män besvarat enkäten och att procenttalen endast kan betraktas inom respektive könsgruppering. Även om exempelvis männen har en högre procentandel folkpensionärer inom sin grupp än kvinnorna, är det sammantagna antalet kvinnliga folkpensionärer större än antalet manliga (11 mot 8). Enkäten speglar de kontaktnät som brukats som underlag för undersökningen, liksom möjligen en skillnad i benägenhet att engagera sig i enkätundersökningen mellan män och kvinnor. 5 Branschtillhörighet 13 av 15 branscher finns representerade bland informanterna (Diagram 6). Flest verksamma finner vi inom kategorin slöjd och hantverk, därnäst representeras i ordningsföljd konst, övrigt, kulturarv och kulturmiljö, design och formgivning, film och foto, musik, media, litteratur, upplevelsebaserat lärande, scenkonst, arkitektur och mode. Branscherna dataspel och måltid är inte representerade överhuvudtaget. 12

Undersökningens informanter 23 21 11 10 6 5 6 7 4 3 2 3 1 Diagram 6. Informanternas procentuella fördelning på olika branscher inom KKN. Slöjd och hantverk och konst är undersökningens i särklass största branscher. De representerar sammantaget nära hälften av undersökningens informanter. Det är okänt vad den tredje största kategorin övrigt representerar. Kanske gäller det verksamheter som inte riktigt kan placeras under någon av de andra branscherna, eller så gäller det företag som ibland anställer någon ur KKN, men som i övrigt tillhör en bransch utanför denna näring. Det kan uppmärksammas att kulturarv och kulturmiljö är den fjärde största branschen i undersökningen, med fler informanter än exempelvis design och formgivning, musik, media, litteratur eller scenkonst. Den procentuella fördelningen av undersökningens KKN- branscher bland de kvinnliga informanterna följer i stort den sammantagna bilden (Diagram 7). Hälften av de kvinnliga informanterna återfinns inom branscherna konst samt slöjd och hantverk. En tiondel tillhör branschen övrigt och en knapp tiondel tillhör kulturarv och kulturmiljö. Övriga kvinnliga informanter fördelar sig, i fallande skala, på media, film och foto, design och formgivning, litteraur, upplevelsebaserat lärande, musik, arkitektur och mode. 13

Kvinnliga informanter 25 25 10 9 6 6 6 4 3 3 3 1 Diagram 7. De kvinnliga informanternas procentuella fördelning på undersökningens KKN-branscher. För de manliga informanterna ser ordningsföljden något annorlunda ut. De är mer jämt fördelade på undersökningens olika branscher. Slöjd och hantverk är dock störst, med ungefär en femtedel av de manliga informanterna. Musik representeras av en knapp femtedel, medan konst, kulturarv och kulturmiljö samt övrigt representeras av omkring en tiondel av informanterna vardera. Manliga informanter 20 17 13 13 10 7 7 3 3 3 3 Diagram 8. De manliga informanternas procentuella fördelning på undersökningens KKN-branscher. 14

Övriga branscher representeras i fallande skala av scenkonst, film och foto, upplevelsebaserat lärande, media, litteratur och design och formgivning. Slöjd och hantverk har en hög representation för båda grupperna och är sammantaget den mest representerade verksamheten av alla. Kvinnliga informanter återfinns i lika hög grad inom konst, medan de manliga snarare återfinns inom musik, som har en betydligt lägre representation bland kvinnliga informanter. Även den könsrelaterade fördelningen på olika verksamheter inom KKN är beroende av det kontaktnät som aktiverats inför enkätundersökningen, liksom skillnader i benägenheten att delta i enkätundersökningen överhuvudtaget. 6 Verksamhetstyper Informanterna har markerat det av fem föreslagna alternativ som stämmer bäst in på deras verksamhet. I det följande benämns de olika alternativen som verksamhetstyper. De fem verksamhetstyperna presenteras i diagram 9. 59 Verksamhetstyper 21 9 7 4 Diagram 9. Informanternas procentuella fördelning på olika verksamhetstyper. Det i särklass mest representerade alternativet är eget enmansföretag inom KKN, med knappt tre femtedelar av informanterna. Därpå följer alternativet Verksamhet inom KKN som drivs som bisyssla/hobbyverksamhet, Eget företag med periodvis anställda inom KKN, Anställd inom KKN och Eget företag med anställda inom KKN. I det följande redogörs för de olika verksamhetstyperna under separata rubriker. 15

6:1 Enmansföretag Tre femtedelar av informanterna uppger att de har ett eget enmansföretag inom KKN-sektorn. Bland enkätundersökningens informanter drivs drygt fyra femtedelar av dessa företag av kvinnor (diagram 10). Kvinnliga informanter Manliga informanter 18% 82% Diagram 10. Den könsmässiga fördelningen av kvinnliga respektive manliga informanter som driver egna enmansföretag. Åldersfördelningen bland enmansföretagarna framgår av diagram 11. I drygt hälften av företagen är ägarna mellan 35 och 55 år gamla. I en dryg femtedel av fallen drivs företagen av personer i åldern 25-35. I en dryg tiondel av fallen drivs företagen av personer i åldersgruppen 55-65 år och i en annan dryg tiondel av fallen drivs de av personer som är över 65 år gamla. 16

65 år och äldre 55-65 år 45-55 år 35-45 år 25-35 år 18-25 år 0% 21% 12% 14% 26% 27% Diagram 11. Den procentuella åldersfördelningen bland enmansföretagarna. Av Diagram 12 framgår representationen av olika KKN-branscher bland enmansföretagen. Konst Slöjd och hantverk Design och formgivning Kulturarv och kulturmiljö Media Film och foto Upplevelsebaserat lärande Musik Litteratur Övrigt Scenkonst Arkitektur 5% 5% 5% 4% 4% 2% 26% 7% 7% 7% 9% 19% Diagram 12. Den procentuella fördelningen av branscher bland enmansföretagen. Flest enmansföretag verkar inom konst samt slöjd och hantverk, vilka också är de mest representerade branscherna i undersökningen som helhet. Därpå representeras, i fallande skala, design och formgivning, kulturarv och kulturmiljö, media, film och 17

foto, upplevelsebaserat lärande, musik, litteratur, övrigt, scenkonst och arkitektur. I undersökningen finns inga enmansföretagare inom Mode, Dataspel och Måltid. 6:2 Bisyssla/hobbyverksamhet En dryg femtedel av informanterna uppger att de har en verksamhet inom KKN som de i liten skala bedriver som bisyssla eller hobbyverksamhet. Av dem är tre femtedelar kvinnor. Kvinnliga informanter Manliga informanter 40% 60% Diagram 13. Den könsmässiga fördelningen av kvinnliga respektive manliga informanter som driver egna enmansföretag. I diagram 14 redogörs för åldersfördelningen bland informanter som bedriver bisysslor/hobbyverksamheter inom KKN. 18

65 år och äldre 55-65 år 45-55 år 35-45 år 25-35 år 18-25 år 0% 10% 5% 20% 32% 33% Diagram 14. Den procentuella åldersfördelningen bland dem som driver hobbyverksamhet/bisyssla inom KKN. Nära två tredjedelar av de informanter som bedriver bisysslor/hobbyverksamheter inom KKN är i åldrarna 45-55 och 55-65, en femtedel är över 65 år, en tiondel mellan 35-45 år och en tjugondel mellan 25-35 år. I Diagram 15 beskrivs den procentuella fördelningen av branscher bland bisysslor/hobbyverksamheter inom KKN. Slöjd och hantverk Konst Kulturarv och kulturmiljö Film och foto Musik Scenkonst 5% 5% 5% 10% 50% 25% Diagram 15. Den procentuella fördelningen av branscher bland bisysslor/hobbyverksamheter inom KKN.. 19

Antalet representerade branscher bland bisysslorna är lägre än bland enmansföretagen. Den främsta branschen bland bisysslorna är slöjd och hantverk, som står för hälften av representerade branscher i gruppen. En fjärdedel utgörs av konst medan en tiondel utgörs av kulturarv och kulturmiljö. Övriga utgörs av film och foto, musik och scenkonst. Nio aktiviteter saknar företrädare inom bisysslor och hobbyverksamheter. 6:3 Företagare som ibland anställer någon inom KKN En knapp tiondel uppger att de har ett eget företag där de ibland anställer någon inom KKN. I diagram 16 redovisas den könsmässiga fördelningen bland dessa företagare. Kvinnliga informanter Manliga informanter 33% 67% Diagram 16. Den könsmässiga fördelningen bland informanter som driver företag som ibland anställer någon inom KKN. Bland informanter som driver företag som ibland anställer någon inom KKN är drygt tre femtedelar kvinnor. I diagram 17 framgår åldersfördelningen bland de informanter som driver denna typ av företag. 20

65 år och äldre 55-65 år 45-55 år 35-45 år 25-35 år 18-25 år 0% 34% 22% 11% 11% 22% Diagram 17. Den procentuella åldersfördelningen bland dem som driver företag som ibland anställer någon inom KKN. En dryg tredjedel av de informanter som driver företag där man ibland anställer någon inom KKN, är mellan 25-35 år. Omkring en femtedel 65 år gamla eller äldre, medan en annan femtedel är 55-65 år. Två tiondelar utgörs av 35-45 åringar respektive 45-55-åringar. Att åldersgruppen 25-35 års ålder är den mest representerade bland företagare som ibland anställer personer inom KKN tyder sannolikt på att dessa är verksamma inom områden som i högre grad är beroende av andra personer/verksamheter inom KKN, enligt nedan. Det kan även tyda på en större medvetenhet om vad denna sektor kan bidra med till andra verksamheter. Det kan exempelvis röra sig om en högre grad av designmognad inom denna åldersgrupp. Diagram 18 visar den procentuella fördelningen av de branscher i vilka man driver företag som tillfälligt anställer personer ur KKN. 21

Film och foto Övrigt Konst Kulturarv och kulturmiljö Media Design och formgivning 11% 11% 23% 11% 22% 22% Diagram 18. Den procentuella fördelningen av branscher bland företag som ibland anställer någon inom KKN. De informanter som tillfälligt anställer personer inom KKN-sektorn är framförallt verksamma inom film och foto, övrigt samt konst. Dessa branscher representeras av en dryg femtedel vardera. Det är alltså här man är särskilt medveten om, eller beroende av, andra verksamheter inom KKN-näringen. Att man har behov av scenografer, attributörer, kostymörer, musiker etc. inom film och foto är ganska självklart. Mindre självklart är kanske att företagare som själva är konstnärer är i behov av att anställa andra personer verksamma inom KKN-näringen. Andra företag som ibland anställer någon inom KKN finns inom kulturarv och kulturmiljö, media och design och formgivning, vilka representeras av en dryg tiondel vardera. Övriga branscher inom KKN är i undersökningen inte representerade bland företag som ibland anställer någon inom KKN. 6:4 Anställda inom KKN En mindre del av informanterna uppger att de är anställda inom KKN. Av dem är nästan tre fjärdedelar kvinnor (diagram 19). 22

Kvinnliga informanter Manliga informanter 29% 71% Diagram 19. Den könsmässiga fördelningen bland informanter som är anställda inom KKN. Den procentuella fördelningen av åldersgrupper bland informanter som är anställda inom KKN framgår av diagram 20. 65 år och äldre 55-65 45-55 35-45 25-35 18-25 14% 14% 72% Diagram 20. Den procentuella åldersfördelningen bland anställda inom KKN. Verksamhetstypen anställda inom KKN skiljer sig från övriga typer när det gäller antalet representerade åldersgrupper. Den representeras i undersökningen endast av 23

tre åldersgrupper, varav den avgjort största är informanter mellan 35 och 45 år. Övriga två åldersgrupper fördelar sig jämt på en dryg fjärdedel. Det gäller informanter i åldern 55-65 och 25-35. De branscher som representeras av anställda informanter framgår av diagram 21. Kulturarv och kulturmiljö Arkitektur Musik Konst Design och formgivning 14% 14% 44% 14% 14% Diagram 21. Den procentuella fördelningen av branscher som representeras av anställda inom KKN. Dryga två femtedelar av anställda inom KKN återfinns inom kulturarv och kulturmiljö. Övriga återfinns inom arkitektur, musik, konst samt design och formgivning med en dryg tiondel vardera. 6:5 Eget företag med anställda inom KKN En liten del (fyra informanter) uppger att de har ett företag med anställda inom KKNsektorn. De är samtliga män och har en jämn åldersspridning på fyra åldersgrupper (diagram 22). Deras företag återfinns inom tre branscher, varav den främsta är Slöjd och hantverk (diagram 23). 24

65 år och äldre 55-65 år 45-55 år 35-45 25-35 18-25 Diagram 22. Den åldersmässiga fördelningen av informanter som driver företag med anställda inom KKN. Slöjd och hantverk Musik Media Diagram 23. Den procentuella fördelningen av verksamheter som representeras av företag med anställda inom KKN. 6:6 Kvinnliga respektive manliga informanters engagemang i olika verksamhetstyper Vid ett betraktande av verksamhetstyp i relation till kön visar det sig att 4 av fem möjliga verksamhetstyper är representerade bland kvinnliga informanter (diagram 24). 25

Kvinnliga informanter 68 17 7 7 0 Diagram 24. Procentuell fördelning av kvinnliga informanter per verksamhetstyp. Nära tre fjärdedelar driver ett eget enmansföretag, en knapp femtedel har en KKNverksamhet som de bedriver som bisyssla eller hobbyverksamhet, en knapp tiondel har ett företag där de ibland anställer någon från KKN-näringen och ytterligare en knapp tiondel är anställda inom KKN-sektorn. Ingen av de kvinnliga informanterna har ett företag med anställda inom KKN-sektorn. Bland män som besvarat enkäten är däremot samtliga 5 verksamhetstyper är representerade (diagram 25). 37 30 Manliga informanter 11 7 15 Diagram 25. Procentuell fördelning av manliga informanter per verksamhetstyp. 26

De manliga informanterna är något jämnare fördelade på undersökningens verksamhetstyper. En dryg tredjedel uppger att de har ett eget enmansföretag (mot kvinnornas nära två tredjedelar). Nästan lika många uppger att de har en verksamhet inom KKN som de driver som bisyssla/hobbyverksamhet, vilket är en betydligt högre andel än bland de kvinnliga informanterna. En knapp sjättedel har ett företag med anställda inom KKN. Det senaste förhållandet är anmärkningsvärt då denna verksamhetstyp helt saknas bland de kvinnor som besvarat enkäten, samtidigt som kvinnor är överrepresenterade i undersökningen som helhet. En dryg tiondel av männen uppger att de har ett företag som ibland anställer någon inom KKN-sektorn. En knapp tiondel uppger av att de är anställda inom KKN, vilket är en lika stor andel som inom gruppen kvinnliga informanter. Sammantaget har dock fler kvinnliga än manliga informanter angivet att de är anställda inom KKN, eftersom antalet kvinnliga informanter som besvarat enkäten är fler än antalet manliga informanter. 7 Informanternas fördelning per kommun Eftersom sammansättningen av informanterna och behoven hos dem varierar inom regionen fick de uppge sin kommuntillhörighet (diagram 26). 47 Procentuell fördelning av informanter per kommun 20 8 7 6 5 5 1 Östersunds kommun Krokoms kommun Bergs kommun Åre kommun Strömsunds kommun Härjedalens kommun Ragunda kommun Bräcke kommun Diagram 26. Procentuell fördelning av informanternas kommuntillhörighet. Östersunds kommun är klart överrepresenterad i undersökningen, med nära hälften av informanterna. Därefter följer Krokoms kommun med en femtedel av informanterna och därpå, i fallande skala, Berg, Åre, Strömsund, Härjedalen, Ragunda och Bräcke kommuner. 27

Östersund Bland informanterna i Östersunds kommun är drygt fyra femtedelar kvinnor (diagram 2, ovan). I diagram 27 återges åldersfördelningen bland samtliga informanter. 65 år och äldre 55-65 år 45-55 år 35-45 år 25-35 år 18-25 år 4% 26% 19% 25% 26% Diagram 27. Informanternas procentuella fördelning på åldersgrupper i Östersunds kommun. En dryg fjärdedel av dem är i åldern 25-35 år, medan en annan dryg fjärdedel är i åldern 45-55 år. En fjärdedel tillhör åldersgruppen 35-45 år, en knapp femtedel är i åldersgruppen 55-65 år medan endast ett fåtal tillhör åldersgruppen 65 år och äldre. 12 av 15 branscher är representerade i Östersunds kommun (diagram 28). Flest informanter förekommer inom branscherna Slöjd och hantverk samt Konst. Östersunds kommun speglar därmed det gängse mönstret i regionen som helhet. 28

Informanter 23 21 9 8 8 8 6 6 4 4 4 2 Diagram 28. Informanternas procentuella fördelning på olika branscher i Östersunds kommun. Därnäst följer, i fallande skala Design och formgivning, Musik, Media, Film och foto, Litteratur, Kulturarv och kulturmiljö, Upplevelsebaserat lärande, Arkitektur, Övrigt och slutligen Mode. Verksamhetstyperna hos Östersunds informanter fördelar sig på samtliga fem typer (diagram 29). Informanter 61 17 9 9 4 Enmansföretag inom KKN Bisyssla/hobby inom KKN Företag som ipland anställer någon inom KKN Anställda inom KKN Företag med anställda inom KKN Diagram 29. Informanters procentuella fördelning på olika verksamhetstyper i Östersunds kommun. Informanterna från Östersunds kommun speglar den övergripande bilden, där flest verksamma har enmansföretag inom KKN. En knapp femtedel har sin verksamhet inom KKN som en bisyssla/hobbyverksamhet. Övriga har i fallande skala eget företag 29

som ibland anställer någon inom KKN-sektorn, är anställda inom KKN-sektorn samt har eget företag med anställda inom KKN-sektorn. Krokoms kommun Bland informanter i Krokoms kommun är nära tre fjärdedelar kvinnor (Diagram 2, ovan). Informanternas åldersfördelning framgår av diagram 30. 65 år och mer 55-65 år 45-55 35-45 25-35 18-25 17% 4% 44% 22% 13% Diagram 30. Informanternas procentuella fördelning på åldersgrupper i Krokoms kommun. Nära hälften av informanterna från Krokoms kommun är folkpensionärer. En dryg femtedel är 45-55 år, omkring en sjättedel är 35-45 år, en dryg tiondel är 55-65 år och ett fåtal är 25-35 år gamla. Informanter i Krokoms kommund 22 26 17 9 13 4 4 4 Diagram 31. Informanternas fördelning på olika branscher i Krokoms kommun. 30

Bland informanter från Krokom är åtta av femton branscher representerade (Diagram 31). Det är färre branscher än i Östersunds kommun. Flest informanter tillhör branschen övrigt, som representeras av en dryg fjärdedel av informanterna från Krokom. Därnäst följer slöjd och hantverk med en dryg femtedel. Därpå följer, i fallande skala konst, kulturarv och kulturmiljö, media, design och formgivning, litteratur samt film och foto. 56 Informanter från Krokoms kommun 25 19 Enmansföretag inom KKN Bisyssla/hobby inom KKN Företag som ipland anställer någon inom KKN Anställda inom KKN Företag med anställda inom KKN Diagram 32. Informanters procentuella fördelning på olika verksamhetstyper i Krokoms kommun. Verksamhetstyperna hos de verksamma i Krokom fördelar sig på tre av fem möjliga nivåer. Drygt hälften anger att de arbetar i eget enmansföretag. En fjärdedel bedriver sin verksamhet i mindre skala som bisyssla/hobbyverksamhet. En knapp femtedel uppger att de har ett eget företag som ibland anställer någon inom KKN. Bergs kommun Bland svaranden i Bergs kommun är fördelningen mellan könen helt jämn. Åldersfördelningen bland dem framkommer i diagram 33. 31

65 år och mer 55-65 år 45-55 35-45 25-35 18-25 11% 34% 33% 22% Diagram 33. Informanternas procentuella fördelning på åldersgrupper i Bergs kommun. Åldersgrupperna 65 år eller äldre samt 45-55 år representeras med en tredjedel av informanterna vardera. En dryg femtedel är i åldern 55-65 år och en dryg tiondel är i åldern 25-35. Övriga åldersgrupper är inte representerade bland informanterna i Bergs kommun. I Bergs kommun är fem av femton branscher representerade bland informanterna (diagram 34). Det är färre branscher än för både Östersunds och Krokoms kommun. 33 Informanter i Bergs kommun 22 11 11 11 Diagram 34. Informanterna fördelning på olika branscher i Bergs kommun. 32

En tredjedel av informanterna i Bergs kommun är verksamma i branschen slöjd och hantverk, en dryg femtedel är verksamma inom övrigt och ytterligare en dryg femtedel inom konst. Musik och kulturarv och kulturmiljö är representerade med en dryg tiondel vardera. Tre av fem verksamhetstyper är representerade bland informanterna i Bergs kommun (Diagram 35). 57 Informanter från Bergs kommun 29 14 Enmansföretag inom KKN Bisyssla/hobby inom KKN Företag som ipland anställer någon inom KKN Anställda inom KKN Företag med anställda inom KKN Diagram 35. Informanternas procentuella fördelning på olika verksamhetstyper i Bergs kommun. Ingen informant uppger att de har en bisyssla/hobbyverksamhet inom KKN. Liksom i övriga kommuner har många ett eget enmansföretag. I Bergs kommun gäller det mer än hälften av informanterna. En knapp tredjedel uppger att de har ett företag med anställda inom KKN och en dryg tiondel uppger att de har ett företag som ibland anställer någon från KKN. Åre kommun Bland informanter från Åre kommun är drygt tre femtedelar kvinnor (Diagram 2, ovan). Informanternas åldersfördelning framgår av diagram 36. 33

65 år och mer 55-65 år 45-55 35-45 25-35 18-25 25% 25% 13% 38% Diagram 36. Informanternas procentuella fördelning på åldersgrupper i Åre kommun. Informanter från Åre är i medelåldern och äldre. De fördelar sig i fallande skala på åldersgrupperna 55-65 år, 65 år eller äldre, 35-45 år och 45-55 år. Gruppen 18-35 år saknar helt representanter bland de svarande. Liksom i Bergs kommun är fem av femton branscher är representerade bland svaranden från Åre kommun (Diagram 37). 38 Informanter i Åre kommun 25 13 13 13 Diagram 37. Informanterna procentuella fördelning på olika branscher i Åre kommun. Det gäller i ordningsföljd branscherna konst, film och foto, design och formgivning, upplevelsebaserat lärande samt kulturarv och kulturmiljö. Ingen från Åre kommun 34

uppger att de är verksamma inom slöjd och hantverk, vilket är representerat hos samtliga övriga kommuner. Informanter från Åre kommun 50 38 13 Enmansföretag inom KKN Bisyssla/hobby inom KKN Företag som ipland anställer någon inom KKN Anställda inom KKN Företag med anställda inom KKN Diagram 38. Informanters procentuella fördelning på olika verksamhetstyper i Åre kommun. Verksamhetstyperna bland informanterna fördelar sig på tre av fem typer (diagram 38). Liksom i föregående kommuner är andelen informanter med enmansföretag hög. Hälften av Åres informanter uppger att de har ett eget enmansföretag, I Åre har man även en relativt hög andel informanter med en bisyssla inom KKN. Knappt två femtedelar uppger att de har en bisyssla/hobbyverksamhet inom KKN och drygt en tiondel uppger att de är anställda inom KKN-sektorn. Strömsund kommun Bland informanter från Strömsunds kommun är nästan tre fjärdedelar kvinnor (diagram 2, ovan). Den åldersmässiga fördelningen av informanterna framgår av diagram 39. 35

65 år och mer 55-65 år 45-55 35-45 25-35 18-25 29% 14% 38% 14% 14% Diagram 39. Informanternas procentuella fördelning på åldersgrupper i Strömsunds kommun. Informanterna representerar i ordningsföljd åldersgrupperna 55-65 år, 25-35 år, 65 år eller äldre, 35-45 år och 45-55 år. Informanterna från Strömsunds kommun representerar 5 av 15 möjliga branscher (diagram 40). 43 Informanter i Strömsund kommun 14 14 14 14 Diagram 40. Informanterna procentuella fördelning på olika branscher i Strömsund kommun. Nära hälften av informanterna återfinns inom slöjd och hantverk. Övriga återfinns helt jämt spridda inom konst, musik, design och formgivning samt övrigt. När det gäller verksamhetstyp representeras två av fem möjliga nivåer (diagram 41). 36

Informanter från Strömsund kommun 86 14 Enmansföretag inom KKN Bisyssla/hobby inom KKN Företag som ipland anställer någon inom KKN Anställda inom KKN Företag med anställda inom KKN Diagram 41. Informanters procentuella fördelning på olika verksamhetstyper i Strömsund kommun. Drygt fyra femtedelar har ett eget enmansföretag. Övriga har en bisyssla/hobbyverksamhet inom KKN. Ragunda kommun Bland informanterna från Ragunda kommun är fördelningen mellan könen helt jämn. Informanternas åldersgruppering återges i diagram 42. 65 år och mer 55-65 år 45-55 35-45 25-35 18-25 17% 17% 17% 50% Diagram 42. Informanternas procentuella fördelning på åldersgrupper i Ragunda kommun. 37

Hälften av informanterna från Ragunda kommun hör till åldersgruppen åldersgrupperna 35-45 år. Åldersgrupperna 65 år eller äldre, 25-35 år samt 45-55 år utgörs av en knapp tiondel av informanterna vardera. Bland svaranden från Ragunda är 4 av 15 möjliga branscher representerade (diagram 43). Informanter i Ragunda kommun 33 33 17 17 Diagram 43. Informanterna procentuella fördelning på olika branscher i Ragunda kommun. En tredjedel av informanterna från Ragunda kommun är verskamma inom konst och en annan tredjedel inom kulturarv och kulturmiljö. Övriga återfinns inom scenkonst och övrigt. Ragunda sticker ut genom att ha så få branscher representerade bland informanterna, samtidigt som de något mer udda branscherna kulturarv och kulturmiljö och scenkonst finns där. Liksom i Åre kommun saknas den i övrigt så dominerande branschen slöjd och hantverk. När det gäller verksamhetstyper är tre av fem möjliga alternativ representerade (diagram 44). Hälften av informanterna från Ragunda har en verksamhet inom KKN som bisyssla/hobbyverksamhet och en tredjedel är anställda inom KKN. Övriga har ett företag som ibland anställer någon inom KKN. Ragunda kommun sticker ut genom att helt sakna informanter med enmansföretag. I ställer driver en uppseendeväckande hög andel en bisyssla inom KKN. En förhållandevis stor andel är dessutom anställda inom KKN. 38

Informanter från Ragunda kommun 50 33 17 Enmansföretag inom KKN Bisyssla/hobby inom KKN Företag som ipland anställer någon inom KKN Anställda inom KKN Företag med anställda inom KKN Diagram 44. Informanters procentuella fördelning på olika verksamhetstyper i Ragunda kommun. Härjedalens kommun Bland svaranden i Härjedalens kommun förekommer endast kvinnor (Diagram 2, ovan). På så vis skiljer sig kommunen från samtliga övriga kommuner. Åldersfördelningen bland informanterna framgår av diagram 45. 65 år och mer 55-65 år 45-55 35-45 25-35 18-25 17% 17% 17% 17% 33% Diagram 45. Informanternas procentuella fördelning på åldersgrupper i Härjedalens kommun. En tredjedel av informanterna från Härjedalen representerar åldersgrupperna 45-55 år. Övriga fördelar sig jämt på åldersgrupperna 55-65 år, 65 år eller äldre, 35-45 år samt 25-35 år. Branschrepresentationen bland Härjedalens informanter framgår av diagram 46. 39

Informanter i Härjedalens kommun 50 17 17 17 Diagram 46. Informanterna procentuella fördelning på olika branscher i Härjedalens kommun. Bland informanter från Härjedalens kommun representeras fyra av 15 möjliga branscher. Hälften av informanterna finns inom slöjd och hantverk. Övriga fördelar sig jämt på kulturarv och kulturmiljö, scenkonst och musik. Härjedalen liknar de flesta andra kommun i det att slöjd och hantverk har en hög representation. Däremot skiljer sig kommunen från flera andra i undersökningen, genom att ha representanter för scenkonst och musik. Verksamhetstyperna bland informanter från Härjedalen framgår av diagram 47. Informanter från Härjedalens kommun 80 20 Enmansföretag inom KKN Bisyssla/hobby inom KKN Företag som ipland anställer någon inom KKN Anställda inom KKN Företag med anställda inom KKN Diagram 47. Informanters procentuella fördelning på olika verksamhetstyper i Härjedalens kommun. 40

Här är endast två av fem möjliga verksamhetstyper representerade. Fyra femtedelar av informanterna från Härjedalen anger att de har ett eget enmansföretag inom KKN-sektorn medan en femtedel svarar att de bedriver verksamhet inom KKNsektorn som bisyssla eller hobbyverksamhet. Bräcke kommun Endast en person från Bräcke har deltagit i enkätundersökningen. Det är en man i åldersgruppen 55-65 år. Han har ett enmansföretag inom konst. Sammanfattning av resultatet för kommunerna Vid en jämförelse mellan kommunerna i region Jämtland Härjedalen förekommer skillnader gällande informanternas köns- och ålderfördelning. Sammantaget är det en övervikt för kvinnor, men i några kommuner är förhållandet mellan manliga och kvinnliga informanter helt jämt. Det gäller Berg och Ragunda kommuner. I Härjedalens kommun förekommer endast kvinnliga informanter och i Bräcke kommun förekommer endast manliga informanter. När det gäller åldersfördelning centrerar sig de flesta kommunernas informanter kring lägre och övre medelåldern. Östersunds kommun har det ojämförligt största antalet informanter i undersökningen. Här finns också 12 av 15 branscher representerade, vilket är det ojämförligt högsta antalet bland undersökningens samtliga kommuner. Ingen annan kommun har fler än åtta branscher representerade. I Östersund är de största andelarna informanter sysselsatta inom slöjd och konsthantverk samt konst. Det är också de här två branscherna som är mest vanligt förekommande bland informanter i regionen som helhet. Det förekommer dock kommunvisa undantag. Till dessa hör Åre, Ragunda och Bräcke kommun, som helt saknar representanter för slöjd och hantverk. Skillnader förkommer också vid beaktande av verksamhetstyper. Den mest vanligt förekommande verksamhetstypen i undersökningen som helhet är eget enmansföretag. I det stora flertalet kommuner driver hälften eller fler eget enmansföretag. Till undantagen hör återigen Ragunda kommun, som helt saknar informanter med enmansföretag. Ragunda är i stället den kommun som i undersökningen har flest informanter med bisysslor inom KKN. Endast två kommuner har informanter som driver företag med anställda inom KKN. Det gäller Östersund och Bergs kommuner. I bägge dessa fall rör det sig om manliga informanter. 8 Projekt och verksamheter som informanterna tidigare kommit i kontakt med Informanterna fick ange vilka projekt och verksamheter de tidigare kommit i kontakt med. Deras svar fördelar sig enligt diagram 48. 41

Undersökningen informanter 27 24 21 11 4 4 1 8 Diagram 48. Informanternas kännedom om angivna projekt och verksamheter. Flest svaranden har tidigare kommit i kontakt med Designcentrum, Drivkraft, Almi och MSSP. Några informanter kände till NCK, Projektet Economusée och projektet Kulturarv i rörelse (KIR). Ingen av informanterna hade varit i kontakt med Aktiva småföretagare. Några informanter hade inte varit i kontakt med något av projekten eller verksamheterna ovan. Det är tydligt att projektet Drivkraft och dess kvarvarande lokal/verksamhet Designcentrum, har ett stort genomslag bland informanter från i regionen som helhet. Bilden avspeglar möjligen det genomslag projekt Drivkraft hade för regionen, men är sannolikt även en fingervisning om vilka som nåddes av enkätutskicket. Bland företagsstödjande institutioner står Almi ut, framför inkubatorn på MSSP. Om vi ser efter vilka projekt och verksamheter informanterna från olika kommuner var it i kontakt med blir bilden delvis en annan. 42

Östersund: Av diagram 49 framgår i vilken utsträckning informanter från Östersunds kommun kommit i kontakt med angivna verksamheter. Östersunds informanter 29 27 16 12 4 5 2 5 Diagram 49. Den procentuella fördelningen av informanternas kännedom om angivna verksamheter i Östersunds kommun. Drygt hälften av informanterna från Östersunds kommun har varit i kontakt med Designcentrum och Drivkraft. Förhållandevis många har varit i kontakt med Almi och MSSP. Övriga aktiviteter har endast spridda träffar. 43

Krokom Krokoms informanter 25 25 25 11 5 9 Diagram 50. Den procentuella fördelningen av informanternas kännedom om angivna verksamheter i Krokoms kommun. Även i Krokom har relativt många informanter varit i kontakt med Designcentrum och Drivkraft. Här har emellertid lika många varit i kontakt med Almi. De tre verksamheterna har angivits av en fjärdedel av informanterna vardera. Därutöver har några informanter varit i kontakt med NCK. Berg 31 Informanter från Bergs kommun 23 23 15 8 Diagram 51. Den procentuella fördelningen av informanternas kännedom om angivna verksamheter i Bergs kommun. 44

I Bergs kommun har en dryg fjärdedel av informanterna varit i kontakt med Designcentrum. En knapp fjärdedel har varit i kontakt med Almi, medan en annan knapp fjärdedel uppger att de inte varit i kontakt med någon av angivna verksamheter. I övrigt har informanter från Bergs kommun varit i kontakt med Economusée och MSSP. Det kan uppmärksammat att ingen informant i Bergs kommun varit i kontakt med Drivkraft, som i tidigare nämnda kommuner har ett högt genomslag bland informanterna. Åre Informanter från Åre kommun 27 23 23 15 8 4 Diagram 52.. Den procentuella fördelningen av informanters kännedom om angivna verksamheter i Åre kommun. En hög andel av informanterna från Åre kommun att de varit i kontakt med Designcentrun, Drivkraft och Almi. Dessa tre verksamheter har ett sammantaget genomslag på tre fjärdedelar hos informanterna. I övrigt uppger informanterna att de varit i kontakt med MSSP, NCK och Economusée. 45

Strömsund Informanter från Strömsunds kommun 45 36 18 Diagram 53. Den procentuella fördelningen av informanternas kännedom om angivna verksamheter i Strömsunds kommun. I Strömstunds kommun har flest informanter varit i kontakt med Almi. Relativt många har även varit i kontakt med Designcentrum. En knapp femtedel har dessutom varit i kontakt med Drivkraft. Härjedalen Informanter från Härjedalens kommun 40 20 20 10 10 Diagram 54. Den procentuella fördelningen av informanters kännedom om angivna verksamheter i Härjedalens kommun. Härjedalens kommun skiljer sig från övriga kommuner på grund av att så många som 46

två femtedelar av informanterna uppger att de inte varit i kontakt med någon av angivna verksamheter. En femtedel uppger att de varit i kontakt med drivkraft, medan en femtedel uppger att de varit i kontakt med Almi. En tiondel av Härjedalens informanter har varit i kontakt med Designcentrum och ytterligare en tiondel har varit i kontakt med MSSP. Ragunda 31 Informanter från Ragunda kommun 23 15 15 8 8 Diagram 55. Den procentuella fördelningen av informanternas kännedom om angivna verksamheter i Ragunda kommun. Nära en tredjedel av informanterna från Ragunda kommun uppger att de varit i kontakt med Designcentrum. En knapp fjärdedel uppger att de varit i kontakt med Almi. Övriga uppger att de varit i kontakt med Drivkraft, MSSP, NCK eller inga av angivna verksamheter. Bräcke: Bräcke representeras i undersökningen endast av en informant, och denne har varit i kontakt med Almi. Även Bräcke skiljer sig från flertalet kommuner genom att sakna informanter som varit i kontakt med Designcentrum. Antalet verksamheter som informanterna varit i kontakt med varierar stort mellan olika kommuner, med flest antal angivna verksamheter i Östersunds kommun (8/8) och minst antal i Bräcke kommun (1/8). Resultatet hänger förstås samman med antalet informanter per kommun, men sannolikt även med närheten till aktuella aktiviteter i tid och rum. Resultatet skall även förstås i relation till de kontaktlistor som använts för enkätutskicket, eftersom de som fick enkäten via Länskulturen fanns med i projekt Drivkrafts sändlistor. Mot bakgrund av dessa förutsättningar är det ändå värt att framhålla att informanter i 6/8 kommuner varit i kontakt med Drivkraft eller verksamheten vid MSSP. Informanter från alla kommuner utom Bräcke har varit i kontakt med 47

Designcentrum, men Designcentrum är inte alltid den verksamhet som flest informanter varit i kontakt med i respektive kommun. Ordningsföljden på projekten varierar från kommun till kommun. I Östersund, Berg, Åre och Ragunda ligger Designcentrum i topp, medan Almi ligger i topp i Krokom, Strömsund och Bräcke. I Bräcke är Almi dessutom den enda av givna verksamheter man varit i kontakt med. Informanter från sex av åtta kommuner har varit i kontakt med Drivkraft, nämligen Östersund, Krokom, Åre, Strömsund, Härjedalen och Ragunda (däremot inte i Berg och Bräcke). Informanter från sex av åtta kommuner har även varit i kontakt med MSSP, nämligen Östersund, Krokom, Berg, Åre, Härjedalen och Ragunda (Däremot inte Strömsund och Bräcke). Informanter i fyra av åtta kommuner har varit i kontakt med NCK (Östersund, Krokom, Åre och Ragunda), medan informanter från tre av åtta kommuner varit i kontakt med Economusée (Östersund, Berg och Åre). Informanter från Östersunds kommun är de enda som varit i kontakt med Projektet Kulturarv i rörelse (KIR). Ingen av informanterna har varit i kontakt med Aktiva småföretagare. 9 Informanternas syn på lönsamheten i sitt företagande Öka lönsamheten i sitt företag inom KKN Starta eget företag inom KKN Kunna leva på sitt företag inom KKN 36% 64% Diagram 56. Informanternas procentuella fördelning på olika alternativa synsätt gällande målet med sina verksamheter. På frågan om informanterna vill öka lönsamheten i sitt företagande svarar nära tre femtedelar ja. En knapp tredjedel vill kunna leva på sitt företag inom KKN och en tiondel vill starta företag inom KKN. Om man ser till samma fråga kommunvis ser den procentuella fördelningen mellan de tre alternativen något annorlunda ut. 48

Östersund: Öka lönsamheten i sitt företag inom KKN Starta eget företag inom KKN Kunna leva på sitt företag inom KKN 11% 47% 42% Diagram 57. Informanternas procentuella fördelning på olika alternativa synsätt gällande målet med sina verksamheter i Östersunds kommun. Bland informanter från Östersunds kommun vill nära hälften öka lönsamheten i sitt företag. Drygt två femtedelar vill kunna leva på sitt företag och en dryg tiondel vill starta företag inom KKN. Nio tiondelar av dem som besvarat denna fråga har alltså redan eget företag i vilket de vill öka omsättningen. Krokom: Öka lönsamheten i sitt företag inom KKN Starta eget företag inom KKN Kunna leva på sitt företag inom KKN 15% 8% 77% Diagram 58. Informanternas procentuella fördelning på olika alternativa synsätt gällande målet med sina verksamheter i Krokoms kommun. 49

Bland informanter från Krokom kommun vill dryga tre fjärdedelar öka lönsamheten i sitt företag, En dryg sjättedel vill kunna leva på sitt företag medan knappt en tiondel vill starta företag inom KKN. I Krokom har drygt nio tiondelar bland informanterna eget företag inom KKN. Berg: Öka lönsamheten i sitt företag inom KKN Starta eget företag inom KKN Kunna leva på sitt företag inom KKN 20% 80% Diagram 59. Informanternas procentuella fördelning på olika alternativa synsätt gällande målet med sina verksamheter i Bergs kommun. Bland informanter från Berg vill fyra femtedelar öka lönsamheten för sitt företag inom KKN, medan en tjugondel vill kunna leva på sitt företag inom KKN. Samtliga bland de svarande har med andra ord ett företag inom KKN. 50

Åre: Öka lönsamheten i sitt företag inom KKN Starta eget företag inom KKN Kunna leva på sitt företag inom KKN 17% 50% 33% Diagram 60. Informanternas procentuella fördelning på olika alternativa synsätt gällande målet med sina verksamheter i Åre kommun. Bland svaranden från Åre vill hälften öka lönsamheten för sitt företag inom KKN. En tredjedel vill kunna leva på sitt företag inom KKN och en dryg sjättedel vill starta företag inom KKN. Drygt fyra femtedelar av Åres informanter har med andra ord företag inom KKN. Strömsund: Öka lönsamheten i sitt företag inom KKN Starta eget företag inom KKN Kunna leva på sitt företag inom KKN 100% Diagram 61. Informanternas procentuella fördelning på olika alternativa synsätt gällande målet med sina verksamheter i Strömsunds kommun. 51

Bland svaranden från Strömsund vill samtliga öka lönsamheten för sitt företag inom KKN. Härjedalen: Öka lönsamheten i sitt företag inom KKN Starta eget företag inom KKN Kunna leva på sitt företag inom KKN 50% 50% Diagram 62. Informanternas procentuella fördelning på olika alternativa synsätt gällande målet med sina verksamheter i Härjedalens kommun. Bland informanter från Härjedalen vill hälften öka lönsamheten i sitt företag och hälften vill kunna leva på sitt företag. Samtliga av dem som besvarat uppgiften har egna företag. 52