VA-UTREDNING ÖSTANBÄCK 55:6

RAPPORT VA-UTREDNING ÖSTANBÄCK 55:6 SLUTRAPPORT 2016-02-03

Uppdrag 266953, Östanbäck dagvattenutredning Titel på rapport: VA-utredning Östanbäck 55:6 Status: Datum: 2016-02-03 Medverkande Beställare: Kontaktperson: Andreas Philipsson Andreas Philipsson Konsult: Uppdragsansvarig: Handläggare: Kvalitetsgranskare: Tyréns AB Nina Nilsson, Tyréns AB Maja Örberg, Tyréns AB Lena Mörén, Tyréns AB Revideringar Revideringsdatum Version: Initialer: ÅR-MÅN-DAG Namn, Företag Namn, Företag Tyréns AB Västra Norrlandsgatan 10B 903 27 Umeå Tel: 010 452 20 00 www.tyrens.se Säte: Stockholm Org.Nr: 556194-7986 2016-02-03

Innehållsförteckning 1 Inledning... 5 1.1 Objekt... 5 1.2 Utredningens syfte... 5 2 Utförda undersökningar... 5 2.1 Geoteknisk och hydrogeologisk fältundersökning... 5 2.2 Provtagning och geotekniska laboratorieundersökningar... 5 2.3 Värdering av fältundersökning... 5 3 Förutsättningar... 6 3.1 Lokalisering... 6 3.2 Typ av avlopp... 7 3.3 Avloppsmängd... 7 3.4 Utsläppspunkt... 7 3.5 Topografi... 7 3.6 Geologiska förhållanden... 7 3.7 Hydrogeologiska förhållanden... 8 3.8 Skyddsobjekt i området... 9 Befintliga skyddsobjekt... 9 Framtida dricksvattenförsörjning... 9 3.9 Skyddsnivå... 9 4 Riskbedömning... 10 4.1 Horisontellt skyddsavstånd... 10 4.2 Vertikalt skyddsavstånd... 10 5 Förslag på avloppslösning... 10 5.1 Förslag på reningsteknik... 10 5.2 Placering, Dimensionering och detaljprojektering... 12 5.3 Anmälan av avloppsanläggning... 12 6 Dagvattenhantering... 12 6.1 Skellefteå kommuns dagvattenstrategi... 12 6.2 Föroreningsbelastning från aktuellt område... 12 6.3 Översvämningsrisker... 12 6.4 Rekommendationer dagvattenhantering... 12 Allmänt... 12 Tomt 1-6... 13 Tomt 7-11... 13 3(13)

Bilagor 1. Plan Placering provgropar 2. Protokoll avvägning provgropar 3. Provgropsprotokoll 4. Siktkurvor 4(13)

1 Inledning 1.1 Objekt På uppdrag av Andreas Philipsson har Tyréns AB utfört en geoteknisk- och hydrogeologisk undersökning på fastigheten Östanbäck 55:6 i Skellefteå kommun. Fastigheten ska delas upp och exploateras som 12 småhustomter. För att området ska kunna detaljplaneläggas krävs att exploatören utför en VA-utredning. 1.2 Utredningens syfte Utredningen ska utreda om infiltration är lämplig som avloppsrening på platsen eller om annan metod krävs. Detta PM redogör för rekommendationer av lämplig avloppsreningsmetod. Utredningen omfattar även översiktliga rekommendationer för hur dagvatten hanteras inom området. Utredningen omfattar ej dricksvattenförsörjning till området. Denna utredning avser inte att anvisa exakt placering av de framtida avloppsanläggningarna i aktuellt område. Framtida fastighetsägare ansvarar för det slutliga valet av avloppsreningsteknik och att den blir rätt dimensionerad efter antal hushåll (enskild eller gemensam anläggning) samt att den får en lämplig placering på fastigheten. Innan anläggning av avloppsanordningar får påbörjas ska en ansökan inlämnas till Skellefteå kommun med uppgifter som visar tänkta avloppsanordningars placering och utförande. Denna rapport bör komplettera ansökan i form av bilaga. 2 Utförda undersökningar 2.1 Geoteknisk och hydrogeologisk fältundersökning En geoteknisk- och hydrogeologisk fältundersökning utfördes på den aktuella tomten den 18 december 2015. Undersökningen omfattade besiktning av jordlagerföljd och djup till grundvattenyta i fyra stycken, av beställaren utförda provgropar. Inmätning av provgroparnas placering utfördes med en handburen GPS. En översiktlig plan med provgroparnas placering visas i bilaga 1. Avvägning av markytan vid markytan utfördes manuellt. Protokoll från avvägning av undersökningspunkterna visas i bilaga 2. Provgropsprotokoll från utförd provgropsundersökning redovisas i bilaga 3. Fältundersökningen utfördes av Tyréns fältgeotekniker Pär Boström. Grundvattenytan noterades som djup under markytan var vatten sipprade in i provgroparnas vägg. 2.2 Provtagning och geotekniska laboratorieundersökningar Aktuell provtagning omfattar störd provtagning med spade i samtliga provgropar. Representativa jordprover togs vid ca 0,5-1,5 m djup under markytan och skickades till Tyréns geotekniska laboratorium i Sundsvall för siktanalys. Siktkurvan för samtliga jordprover redovisas i bilaga 4. 2.3 Värdering av fältundersökning Avvägning av markytan har endast utförts i de fyra punkter där provgropsundersökning utförts. Någon noggrannare inmätning av markytan i området har ej utförts och områdets lutningsförhållanden har endast bedöms utifrån höjdkurvorna på fastighetskartan (ekvidistans 5 m). 5(13)

3 Förutsättningar 3.1 Lokalisering Aktuellt område ligger vid Kågefjärdens norra strand, ca 6,7 km öster om Kåge i Skellefteå kommun, se Figur 1. Indelning av de nya tomterna visas i Figur 2. De nya tomterna omfattar två tomtrader varav den södra ligger direkt i anslutning till Kågefjärdens norra strandkant. Den översta tomtraden (tomt 7-11) ligger ca 70 m norr om strandkanten. Figur 1 Den röda ringen markerar läget på fastigheten Östanbäck 55:6. 6(13)

Figur 2 Indelning av de nya tomterna 3.2 Typ av avlopp Det aktuella området ska planeras för avlopp från permanenta boenden med WC och sålunda både BDT-vatten och toalettvatten. 3.3 Avloppsmängd Dimensioneringen av avloppshanteringen ska vara avpassad för en avloppsmängd motsvarande minst fem personer och permanentboende för varje tomt. 3.4 Utsläppspunkt Utsläppspunkt för planerade avlopp är grundvattnet alternativt ytvatten vid eventuellt minireningsverk. 3.5 Topografi Markytan på fastigheten sluttar från norr och nordväst mot Hamnviken i söder. Nivåskillnad mellan fastighetens lägsta punkt (strandkant) och högsta punkt (norra gränsen för tomt 7-11) är ca 6 m. Norr om den övre tomtraden (nr 7-11) finns ett mer låglänt område av myrkaraktär, där grundvattenytan ligger i nivå med markytan. 3.6 Geologiska förhållanden Jordlagerförhållandena bedöms som relativt jämna i området. Jorden i undersökta provgropar består av 0,1 m skogsmull (hu) som överlagrar 0,3-0,4 m mullhaltig grusig sand (hu grsa) ovan siltig sandmorän eller något grusig sandmorän. En brun missfärgning observerades i jordprofilen i två provgropar (TON1 och TON4) ner till ca 0,6 m under markytan. Siktningarna av jordmaterialet i provgroparna visar på något grusig siltig sandmorän ((gr)sisamn) och siltig sandmorän(sisamn). Finjordshalten i siktade jordprover är 29,9-31,1 %. 7(13)

Siktkurvan faller huvudsakligen inom fält B med en del inom fält A: En infiltrationsanläggning skulle utifrån detta kunna väljas med en maxbelastning på 30l/m2 och dygn. 3.7 Hydrogeologiska förhållanden Grundvattnets strömningsriktning i området styrs av topografin och nivån på havsytan. Över Gullmarksudden går en vattendelare i nordväst-sydöstlig riktning som delar av de nya tomterna i två avrinningsriktningar, se Figur 3. Vattendelarens läge har bedömts utifrån höjdkurvor (ekvidistans 5 m) i fastighetskartan, och ska därför endast betraktas som en grov förenkling. För tomterna 1-3 bedöms avrinningen ske åt söder och sydväst. För övriga tomter bedöms avrinningen ske åt sydöst till havet och åt öst till en liten bäck som avvattnar området ut till Hamnviken. Grundvattenytan i undersökta provgropar bedömdes till ca 1,3 m under markytan. Undersökningen utfördes i december då grundvattennivåerna normalt är låga. Högre grundvattennivåer förväntas förekomma i samband med snösmältning eller perioder med kraftigt regn. Vid högt havsvattenstånd minskar den hydrauliska gradienten mot havet. Grundvattensituationen var enligt SGUs månadskarta nära den normala för månaden (december) i området. Högsta grundvattenytan bedöms ligga ca 0,6 m under markytan utifrån observerad brun missfärgning av de ytliga jordlagren i provgroparna. Permeabiliteten i jordproverna har genom siktanalysen uppskattats till 9x10-6 1,3x 10-5 m/s. Utifrån erfarenhet från liknande jordar bedöms permeabiliteten dock vara ca en tiopotens lägre, 10-7 m/s i den siltiga sandmoränen. Genomsläppligheten och därmed infiltrationsförmågan i den ytliga mullhaltiga grusiga sanden bedöms vara högre, ca 10-5 m/s. 8(13)

Figur 3 Vattendelare visas med cerise linje, bäck som avvattnar området visas med blå linje. Svarta pilar visar en grov bedömning av grundvattnets strömningsriktning. 3.8 Skyddsobjekt i området Befintliga skyddsobjekt Enligt Vatteninformationssystem Sverige (VISS) förekommer inga skyddsobjekt i det aktuella området. I Hamnviken, ca 100 m öster om den östra fastighetsgränsen, finns en mindre sandstrand som används som badstrand. Enligt SGUs brunnsarkiv finns en bergborrad brunn på fastigheten Östanbäck 10:43, vilken ligger ca 200 m norr om den övre tomtraden. Brunnens totala djup är 60 m. Djupet till berg i brunnsläget är 15 m. Framtida dricksvattenförsörjning De nya fastigheterna kommer att försörjas med dricksvatten från en djupborrad brunn vars installation exploatören avser att ombesörja. Brunnen kan, enligt exploatören, komma att placeras i området norr om den övre tomtraden (tomt 7-11). 3.9 Skyddsnivå Enligt skriften Små avloppsanläggningar, Handbok till allmänna råd (Naturvårdsverket, 2008) uppfylls inget av kriterierna för att hög skyddsnivå ska gälla, förutsatt att utsläpp av renat 9(13)

avloppsvatten ej sker direkt, utan föregående fördröjning i exempelvis dike, till känsligt ytvatten, t.ex. nära badplats. Skyddsnivån bedöms därmed som normal. 4 Riskbedömning 4.1 Horisontellt skyddsavstånd För att bakterier som når grundvattnet ska hinna fastläggas alternativt avdödas krävs ett horisontellt skyddsavstånd som motsvarar minst den sträcka som grundvattnet transporteras under 2-3 månader eller helst mer än 50 m. Grundregeln är att infiltrationsanläggningar inte bör läggas uppströms vattentäkter eller områden som kan komma att användas för vattentäkt. Geologin och topografin i området medger tillräcklig horisontellt skyddsavstånd mellan planerade avloppsanläggning och befintlig brunn på Östanbäck 10:43. 4.2 Vertikalt skyddsavstånd Det vertikala skyddsavståndet på minst 1 m från infiltrationsyta till högsta grundvattenyta kan ej upprätthållas med en klassisk infiltrationsanläggning. För att kunna upprätthålla erforderligt skyddsavstånd till högsta grundvattenyta bör andra typer av infiltrationsanläggningar övervägas, t ex upphöjd infiltration eller markbädd. 5 Förslag på avloppslösning 5.1 Förslag på reningsteknik Som lämpliga avloppsreningstekniker i det aktuella området föreslås slamavskiljning med upphöjd infiltration eller alternativt kompakt reningsverk (minireningsverk). Då bygghöjden för markbädd är ca 2 m bedöms detta ej som ett rimligt alternativ. Slamavskiljning med upphöjd infiltration Jordarten i de undersökta provgroparna har tillräcklig kapacitet för infiltration av spillvatten. För att avloppsanläggningen ska klara en blötare period bör den utföras som en så kallad upplyft infiltration som isoleras för att undvika frysskador. Infiltrationsytan bör ligga minst 0,4 m ovan markytan för att upprätthålla det vertikala skyddsavståndet på 1 m. Upphöjd infiltration innebär att spillvatten behöver pumpas upp från slamavskiljaren till infiltrationsanläggningen. Det naturliga jordmaterial som förekommer i undersökta provgropar tillåter en maximal belastning från spillvatten på 30 l/dygn och m 2. Vid en avloppslösning med upphöjd infiltration skapas en förstärkt infiltration när man använder en välgraderad sand av typ markbäddssand. Den maximala belastningen av spillvatten kan då höjas till 40 l/dygn och m 2. Infiltration kan anläggas som en eller flera gemensamhetsanläggningar för två eller fler hushåll, eller som enskild anläggning. För ett hushåll kan en infiltrationsanläggning kosta mellan 70 000-100 000 kr. Fördelar med infiltration: Billig att installera Driftsäker Relativt billig drift 10(13)

Nackdelar med infiltration: Risk för förorening av grundvattnet Svårt att kontrollera att anläggningen fungerar Tar mer plats på tomten än minireningsverk, räkna med ca 25-30 m 2 för en enskild anläggning Har en kort livsläng, ca 10-15 år, och behöver läggas om för att upprätthålla tillräcklig reningsgrad Observera! Avloppsrening med infiltration bör ej väljas där horisontellt avstånd mellan befintlig eller planerad dricksvattentäkt och avloppsanordning understiger 50 m. Detta kan bli aktuellt för den övre tomtraden om en dricksvattenbrunn installeras norr om tomtgränserna. I detta fall föreslås en gemensam infiltrationsanläggning för tomt 7-11 som placeras på tomt 11. Alternativt förses tomterna med kompakta reningsverk, se nedan. Kompakt reningsverk (minireningsverk) med enkel efterbehandling Ett alternativ till infiltration i de fall där det horisontellt avstånd till dricksvattentäkter inte är tillräckligt, är att anlägga ett kompakt reningsverk (minireningsverk). Minireningsverk kan användas för att behandla både blandat avloppsvatten och enbart BDT-vatten. Kompakt reningsverk bygger på en nedskalning av de processer som finns i större kommunala reningsverk. Minireningsverk finns anpassade för ett normalhushåll (5 personer) och många tillverkare har även större modeller för gruppvisa lösningar. För ett hushåll kan ett minireningsverk kosta mellan 100 000 120 000 kr. Kostnaden beror på flera olika faktorer. Vid installation av gemensamt minireningsverk som kan hantera fler hushålls avlopp kan styckpriset per hushåll bli billigare. Minireningsverk grävs ofta ner i marken men kan också placeras i en källare eller i ett litet skjul. Ett minireningsverk tar ofta mindre plats på tomten än en infiltrationsanläggning eller markbädd. Fördelar med minireningsverk är att de är kompakta och tar mindre plats på tomten än infiltrationsanläggning kräver mindre grävning än infiltrationsanläggningar är lättillgängliga lång livstid Kan placeras var som helst på tomten Nackdelen med minireningsverk är att: de innehåller många avancerade processer och delar som kan gå sönder kräver mer övervakning och service än infiltrationsanläggning relativ dyr drift Observera! Innan utsläpp av renat avloppsvatten sker till den naturliga recipienten (bäcken) ska efterrening med fördröjning i exempelvis dike ske, för att inte påverka vattenkvalitén vid badstranden. 11(13)

5.2 Placering, Dimensionering och detaljprojektering Denna utredning avser inte att anvisa exakt placering av de framtida avloppsanläggningarna i aktuellt område. Framtida fastighetsägare ansvarar för det slutliga valet av avloppsreningsteknik och att den blir rätt dimensionerad efter antal hushåll (enskild eller gemensam anläggning) samt att den får en lämplig placering på fastigheten. 5.3 Anmälan av avloppsanläggning Innan anläggning av avloppsanordningar får påbörjas ska en ansökan inlämnas till Skellefteå kommun med uppgifter som visar tänkta avloppsanordningars placering och utförande. Denna rapport bör komplettera ansökan i form av bilaga. 6 Dagvattenhantering 6.1 Skellefteå kommuns dagvattenstrategi I Skellefteå kommuns dagvattenstrategi (Dagvattenstrategi, Del 1: Strategi för hantering av dagvatten i Skellefteå kommun, 2014-05-20) står att dagvatten som genereras av exploatering inte får påverka omgivningen negativt. Strategin säger att byggherren ska utreda hur dagvatten ska hanteras och ge förslag på åtgärder utifrån dagvattnets sammansättning och mängd. I första hand ska lokalt omhändertagande av dagvatten eller öppen dagvattenhantering användas. Vidare står att enskilda fastighetsägare ska planera för dagvattenhantering på den egna marken i första hand. I andra hand ska kommunen kontaktas för samordning av dagvattenhanteringen i form av dammar, våtmarker eller andra öppna lösningar. 6.2 Föroreningsbelastning från aktuellt område Exploateringen gäller villabebyggelse finns det i allmänhet liten risk för föroreningar. Trafikbelastningen inom området bedöms som låg och risk för föroreningar i dagvattnet bedöms därför generellt som låg. Även om risken är låg är det troligt att det ändå kan komma att förekomma föroreningar i dagvattnet. 6.3 Översvämningsrisker Inom aktuellt planområde finns det i allmänhet mindre risk för översvämning lokalt sett. Dock bör fortsatt projektering av området tillse att lokala lågpunkter inte skapas, där vatten kan samlas upp invid byggnader och på vägen. 6.4 Rekommendationer dagvattenhantering Allmänt För att möta Skellefteå kommuns dagvattenstrategi föreslås principer för lokalt omhändertagande av vatten (LOD) tillämpas vid dagvattenhanteringen i det aktuella området. Grundprincipen för LOD är att öka möjligheten till infiltration på plats och fördröjning och utjämning av flöden. Den geotekniska- och geohydrologiska utredningen visar på relativt genomsläppliga jordar (grusig sand och siltig sandmorän) i markytan, vilket lämpar sig för lokalt omhändertagande av dagvatten. För hantering av dagvatten inom tomtmark och mellan tomter i det aktuella området föreslås följande generella åtgärder för att reducera och fördröja dagvattenflödena: 12(13)

Marklutning från byggnader, avledning av takdagvatten via stuprörsutkastare och ränndalar och eventuellt anlagda LOD-anläggningar (T EX stenkista) eller avledning över erosionsskyddad och vegetationsklädd mark. Gröna tak som reducerar avrinningsbidraget kraftigt vid vanligt förekommande regn. Genomsläppliga beläggningar istället för hårdgjorda ytor på uppfarter i de fall det är möjligt, fördröjer flöden från tomtmark. Svackdiken och dikesanvisningar som fördröjer och jämnar ut flöden. Svackdiken är svagt skålformade diken som är relativt breda och grunda. Vegetationsklädda mindre diken kan även anläggas med grovt material i boten för fördröjning av flöden. Om dagvatten leds bort genom dagvattenledning, t ex för bortledning av dagvatten från befintliga tomter, ska rening och fördröjning av dagvatten ske innan det släpps vidare till naturlig recipient. Rening av dagvatten kan ske t ex i en dagvattendam, erosionsskyddat fördröjningsdike eller översilning över vegetationsyta. Tomt 1-6 Från tomt 1-6 föreslås att uppsamling av dagvatten sker i stenkistor för infiltration på plats. Breddning av LOD-anläggningar ska ske kontrollerat, på så sätt att det inte kan ge skador på byggnader och övriga konstruktioner, särskilt under perioder med risk för isbildning. Utsläpp av dagvatten över släntkrön får endast ske över erosionsskydd för att förhindra erosion av markytan. Utformningen av erosionsskydd ska göras i projekteringsskedet. Tomt 7-11 För dagvatten från tomt 7-11 föreslås uppsamling till stenkistor för infiltration i marken. Stenkistor kan utformas som en perkolationsbrunn med stengrop på varje fastighet var för sig eller alternativt ett par större för gemensamhantering av dagvatten. Stenkistorna placeras i anslutning till ett svackdike som anläggs längs planerad gatas norra sida för avledning av eventuellt breddavlopp vidare mot naturlig recipient (befintlig bäck) öster om området. Svackdiket fördröjer och utjämnar dagvattenflödet. 13(13)