TILLVÄXTPROGRAMMET 2016 - TEMA JOBB 5 10 15 20 25 30 35 40 SSU är Östergötlands starkaste röst för progressiva idéer och för en politik som vågar sätta människan före marknadens intressen. Vår idé om det fria, jämlika och solidariska samhället bygger på en folkrörelse som på demokratiskt reformistisk väg når våra gemensamma mål. För att förverkliga våra mål krävs att vi på lång sikt har råd med våra reformer. Det kräver en ekonomi i balans som kan växa för det gemensamma goda. Av den anledningen bär detta program titeln Tillväxtprogrammet 2016 - tema jobb och med detta program lägger vi tillsammans grunden för ett jämlikt samhälle som står sig starkt nu och i framtiden. Att alla människor som vill och kan arbeta ska ha rätten till en trygg och meningsfull sysselsättning är grundläggande i socialdemokratins mål om människans frigörelse. För att det ska vara möjligt krävs det att politiken tar ansvar för att skapa full sysselsättning och säkra rätten till en trygg arbetsplats. Arbetslösheten har bitit sig fast. Efter åtta år med borgerligt styre har möjligheten att få in en fot på arbetsmarknaden försvårats. Särskilt svårt är det för de som saknar gymnasieexamen och för de nyanlända som kämpar för att skapa sig en trygg framtid i vårt land. Det borgerliga botemedlet skattesänkningar har testats och misslyckats. Samtidigt har den svenska arbetsmarknaden blivit allt mer otrygg. Detta leder till att det blir allt vanligare att man som ung eller oerfaren tvingas till att acceptera otrygga anställningar och osäkra villkor. Utvecklingen måste brytas. Sveriges arbetsmarknad är bred och i ständig förändring. Detta yttrar sig genom olika villkor och förutsättningar, både i olika branscher och i olika delar av landet. Samtidigt som många jobb skapas i framtidsbranscher finns det många arbeten som framöver kan komma att bli överflödiga. Framtidens arbetsmarknad kommer i allt högre utsträckning bygga på teknik och kunskap. Detta är självklart en utveckling vi värnar om. För att ingen ska hamna utanför på framtidens arbetsmarknad krävs det dock att samhällets alla aktörer är med i den omställningen. Offentlig sektor är idag en stor arbetsgivare i landets kommuner och regioner. För att se till att alla offentligt anställda orkar jobba i framtiden krävs det att vi från politiskt håll ser vilka utmaningar olika arbetsplatser ger. För många anställda inom exempelvis vården innebär en vanlig arbetsdag påfrestningar för både kropp och psyke. Vi tillsammans med de fackliga organisationerna måste se till att göra en ordentlig översyn hur vi gör varje arbetsplats hållbar. På så vis kan vi se till att det offentliga som arbetsgivare tar sitt ansvar. Framtidens jobb kommer i hög utsträckning att skapas i småföretag. Det kräver både att det finns lämplig arbetskraft för de mindre företagen att anställa och att det även finns entreprenörer som är villiga att förverkliga sin idé. När politiken skapar förutsättningarna vågar fler att ta chansen. 45 50 Samhällets aktörer Det offentliga har ett särskilt ansvar för att trygga rätten till arbete. Även om detta primärt är ett statligt uppdrag och arbetsmarknadspolitiken har traditionellt varit en statlig angelägenhet är det tydligt att kommunernas arbetsmarknadsåtgärder ökat de senaste åren. Detta har till stor del att göra med de statliga nedskärningar som gjordes inom arbetsmarknadspolitiken under de åtta åren med borgerlig regering. Samtidigt innebär samtidens mer komplexa arbetsmarknad att behovet av samarbete mellan stat, region och kommun blir allt viktigare.
55 60 65 70 75 80 85 90 95 100 Närings- och arbetsmarknadspolitiken måste bygga på en väl fungerande samverkan mellan det offentliga och näringslivet. De privata företagen som kan och vill ta ett större ansvar för att personer som står långt ifrån arbetsmarknaden ges möjlighet att närma sig en egen försörjning. Det ska det offentliga främja och uppmuntra. Samarbetet mellan det offentliga och näringslivet behöver stärkas. Människor som idag står långt från arbetsmarknaden ska ges olika alternativ för att komma tillbaka i arbete. Att vara arbetslös blir snabbt destruktivt. Försämrad arbetsförmåga, lägre självförtroende men även känslan att glida ifrån samhället kommer av att vara arbetslös. Att då bli placerad i en arbetsmarknadsåtgärd som inte leder till arbete är inte värdigt det Sverige vi vill bygga. Framtidens arbetsmarknadspolitiska åtgärder ska leda till arbete och ge de som är arbetslösa en tydlig koppling till arbetsmarknaden. Därför behövs ett samarbete mellan det offentliga och näringslivet. För att Östergötland även i fortsättningen ska vara en attraktiv plats att bo i behövs det arbeten. De framtida behoven i välfärden kommer kräva fler anställda. Men det är inom det privata näringslivet de innovativa jobben skapas. Det offentliga måste vara en god arbetsgivare och offentliga arbeten ska ha goda villkor. Heltid ska vara norm och de som arbetar inom det offentliga ska ha möjlighet till fortsatt utbildning och ges karriärmöjligheter. Näringslivet är en viktig del av samhället. I små och medelstora företag skapas framtidens arbeten. Därför behövs goda förutsättningar för dessa. Detta ger jobb och skapar resurser för det offentliga. Människor måste våga starta egna företag. Därför behövs trygghetssystem som även inkluderar små- och medelstora företag. Hela Östergötland ska leva Sverige har bland de högsta urbaniseringstakterna i världen. Allt fler människor söker sig från landsbygd och mindre orter till landets större städer. Östergötland står inte utanför denna utveckling. Linköping och Norrköping utmärker sig i regionen som de snabbast växande städerna. Samtidigt finns väl utbyggd kollektivtrafik längst med järnvägsnätet, vilket möjliggör för fler orter att ha en positiv befolkningsutveckling de kommande åren. Regionens stora utmaning är att förse mindre orter med en kollektivtrafik som håller hög kvalitet. Den strukturella omvandling som urbaniseringen innebär kan inte bromsas. Däremot kan regionen verka för att fler av regionens orter kan dra nytta av utvecklingen. Den kapacitetsförstärkning som Ostlänken kommer att bidra med innebär att befintliga spår kan användas till regionaltrafik i större utsträckning. För unga är kollektivtrafiken i många fall nödvändig för att kunna ta sig runt inom orten men även runt om i regionen. Kollektivtrafiken behöver anpassas efter de unga och ha tidtabeller som matchar behoven. För att unga i så hög utsträckning som möjligt ska kunna nyttja kollektivtrafiken behöver även priser anpassas. Jobb åt unga En egen försörjning är oftast det första riktiga steget in i vuxenlivet. Det är en förutsättning för att kunna leva ett självständigt liv. Allt för många unga saknar ett arbete att gå till. Den grupp unga som varken är i utbildning eller i arbete riskerar att fastna i ett långvarigt utanförskap. Att tidigt få arbetslivserfarenhet minskar risken för långvarig arbetslöshet. Ett sommarjobb ger unga en möjlighet att tidigt i livet tjäna egna pengar och få de första raderna i sitt CV. Att få ett sommarjobb handlar dessvärre idag i allt för stor utsträckning om att ha rätt kontakter. Det är därför kommunens ansvar att säkerställa att alla unga som vill och kan arbeta ges möjlighet att göra det under några sommarveckor.
105 110 115 120 Det behövs fler vägar in i arbetslivet. Många yrken inte minst inom välfärdssektorn står inför stora pensionsavgångar de kommande tio åren. Traineetjänster är ett sätt att påbörja en generationsväxling. Den äldre generationen ges då möjlighet att föra över sin kompetens till den yngre, samtidigt som den senare ges möjlighet att ta sig över tröskeln till arbetsmarknaden. Villkoren för traineetjänster ska utformas av arbetsmarknadens parter inom respektive sektor och utformas så att traineetjänsterna inte tränger undan ordinarie tjänster eller riskerar missbrukas för att sänka personaltätheten. För att Östergötland även i framtiden ska kunna erbjuda en välfärd värd namnet behövs långsiktiga lösningar för att åtgärda den brist som finns inom vissa yrken. Kommuner bör erbjuda traineetjänster inom bristyrken för att locka unga till dessa sektorer. Dessa traineetjänster ska kombinera utbildning och arbete och ge fler möjligheten att upptäcka dessa yrken. Vissa kommuner har redan kommit igång i detta arbete, det borde vara självklarhet i hela Östergötland. Unga i Östergötland kommer därmed ges chans till både utbildning och arbete. Genom detta kommer människor hitta till bristyrken och ungdomsarbetslösheten bekämpas. Upphandling är ett viktigt verktyg för att få störst nytta av våra gemensamma resurser. Förutom att ställa krav på till exempel miljömässig hållbarhet i de varor och tjänster som upphandlas, vill vi också att man i högre utsträckning ska använda upphandling för att ställa sociala krav. Det kan till exempel handla om krav på sommarjobb, praktik- eller traineeplatser. På så sätt tillåts också näringslivet att på ett naturligt sätt ta ansvar för att fler ska komma i arbete. 125 130 Utbildning lyfter Sverige För socialdemokratin är utbildning nyckeln till att skapa ett jämlikt och jämställt samhälle. Vårt mål med skolan är att alla ska få samma möjlighet att kunna förverkliga sina drömmar oavsett bakgrund. Därför är skolan grundbulten i den sociala rörligheten. Utbildning är också en förutsättning för att få ett arbete och möjlighet till egen försörjning, vilket bidrar till samhällets utveckling och Sveriges tillväxt. 135 140 145 150 155 Genom utbildning bär elever med sig demokratins ideal i sin vardag och det civila samhället. För att eleverna ska nå dit måste skolan än mer aktivt arbeta med värdegrund. Skolan måste också vara kompenserande, vilket innebär att aktivt arbeta för att motverka de orättvisa skillnader som socioekonomisk bakgrund skapar.. En utbildning för alla Den svenska skolan är idag inte likvärdig i vad den ger eleverna. En anledning är att det finns en snedfördelning i hur resurserna fördelas mellan skolor i socialt utsatta områden och andra skolor. Ett resultat av den sneda resursfördelningen är att alltför många elever lämnar grundskolan och gymnasieskolan utan fullständiga betyg. Ett sätt att komma åt detta problem är att en del av skolpengen till skolorna fördelas efter elevens socioekonomiska bakgrund. På det sättet får skolorna med större behov möjlighet att sätta in mer resurser för att alla elever ska klara skolan- oavsett bakgrund. Skolorna med störst utmaningar behöver också de bästa lärarna, och för att locka dem kan man till exempel erbjuda högre lärarlöner på dessa skolor. En av de elevgrupper som generellt har det svårast i skolan är elever från studieovana hem. I hem där det inte finns någon tradition av att studera vidare har eleverna generellt svårare att hänga med i undervisningen, speciellt att klara av läxorna. Därför anser vi att läxhjälp ska vara en naturlig del av skolans arbete för att alla elever ska ha samma möjligheter till god utbildning.
160 165 170 175 180 185 190 195 200 205 Det fria skolvalet ger i sin nuvarande form upphov till ökad segregation. Barn till föräldrar med studiebakgrund väljer aktivt bort skolor där många med studieovan bakgrund och/eller invandrarbakgrund studerar, och många av de sistnämnda grupperna gör inget aktivt val av skola överhuvudtaget. Det skapar ojämlikhet inom utbildningen där vissa skolor urholkas på medelklasselever medan andra skolor har ett stort underskott på elever från studieovan bakgrund och/eller med invandrarbakgrund. Grupper möts inte och ojämlikheten i skolan ökar. Samtidigt är inte valfriheten i sig problemet, utan att systemet inte kompenserar för detta på ett sätt som gör att ingen vill välja bort en skola. Vi vet dessutom att skolor med blandade grupper är bättre för alla, även för de som kommer från en studievan bakgrund. Vi tror att man måste hitta ett system som balanserar valfriheten mot andra värden som jämlikhet, likvärdighet och inkludering. Därför vill vi reformera det fria skolvalet. Kunskapskraven ökar och i framtiden kommer allt fler behöva vidareutbilda sig. Idag är det svårt att få ett arbete utan en slutförd gymnasieutbildning. Därför vill vi göra gymnasiet obligatoriskt och utöka komvux- och högskoleplatserna. Den psykiska ohälsan bland unga ökar. Psykisk ohälsa orsakar stora problem för individen som får svårt att klara av sin vardag, skola eller jobb. Detta är också kostsamt för samhället. Fler ska få hjälp tidigt och skolan behöver ha en medvetenhet om den problematik som kommer med psykisk ohälsa och en strategi för att hantera det. Alla förtjänar att må bra. Insatser mot psykisk ohälsa är viktiga, men det förebyggande arbetet måste också prioriteras. Här handlar det till exempel om att minska stressen och förbättra arbetsmiljön för unga i skolan, vilket kan göras genom läxhjälp och fler utbildade lärare med mer tid att vara pedagoger. Framtidens kunskap Teknisk utveckling skapar nya kompetensbehov. Det finns en växande efterfrågan på personer med kunskap inom till exempel programmering. Ändå är skolorna långt efter i utvecklingen. Vi vill att programmering ska kunna läras ut även i lägre åldrar, eftersom den tekniska utvecklingen spås fortsätta och sannolikt kommer skapa många nya jobb och tillväxt i framtiden. I många praktiska yrken råder stor kompetensbrist. Yrkesprogrammen måste bli bättre och mer attraktiva genom starkare koppling till arbetsmarknaden och fler behöriga lärare. Högskolebehörigheten ökar möjligheten för fler att vidareutbilda sig vid behov, och ska därför ingå i alla gymnasieprogram. Ta vara på kunskapen Invandringen är en fantastisk tillgång för Sverige. Genom den blir vi ett land med tillväxt och ökade möjligheter till en fortsatt stark utveckling genom bättre förutsättningar för kompetensförsörjning. Alla som kommer hit är individer med olika bakgrund och förutsättningar, men våra system ska kunna möta allas behov och erbjuda skräddarsydda lösningar. Det handlar till exempel om snabbspår för gymnasiekompetens och validering av tidigare kunskaper både på grund- och högskolenivå. Alla skolor ska ta gemensamt ansvar för att ta emot nyanlända. På så sätt får man en bättre möjlighet att integreras och att lära sig språket snabbt. Språket är en nyckel för ens fortsatta liv i Sverige, och det gäller förstås såväl vuxna som barn. För en bra start vill vi att man ska få möjlighet att studera SFI från första dagen i landet. Jämställdhet Sverige är fortfarande ett ojämställt land. Även om vi har förhållandevis många förvärvsarbetande kvinnor, är arbetstiden låg på grund av utbrett deltidsarbete. En av fyra kvinnor deltidsarbetar, medan andelen bland männen endast är en tiondel. Det orsakar problem, inte bara då kvinnor får sämre löner och pension, utan även sämre förutsättningar. Fler behöver
210 215 220 225 230 235 240 jobba mer, men på ett hållbart sätt. Att många kvinnor inom offentlig sektor idag inte orkar arbeta heltid är ett underbetyg till offentlig sektor som arbetsgivare. Här behövs omfattande förändringar i arbetsmiljön för att fler ska kunna jobba på ett hållbart sätt. Rätt till heltid ska införas i alla Sveriges kommuner och regioner/landsting. Rekryteringsbehovet till välfärden är stort, och för att lyckas fylla vårt kompetensbehov i framtiden måste yrkena inom välfärden bli mer attraktiva. Vi ska ha tillräckligt med anställda för de rådande behoven, en hållbar arbetssituation vad gäller löner och villkor, och ta vara på de anställda genom kompetensutveckling. Deltidsarbetet är också ett tecken på att arbetet i hemmet fortfarande är alltför ojämnt fördelat. Det kan vi inte komma åt via lagstiftning. Däremot kan vi uppmärksamma och synliggöra normer för kön och arbetsdelning genom till exempel genusperspektiv, för att bredda synen på vem som ska göra vad, och vad man kan bli. En av de största framtidsutmaningarna kommer bli att stänga könsgapet mellan branscher. Vissa yrkesområden är starkt könssegregerade, och dessa skillnader bidrar till att upprätthålla det ojämställda förhållandet mellan män och kvinnor generellt. Dessutom går vi miste om kompetenta personer som känner sig begränsade i vad man kan utbilda sig till eller jobba med på grund av sitt kön, istället för att man väljer det man själv vill satsa på utifrån sina egna ambitioner och preferenser. För oss är skolan en viktig nyckel för jämställdhet. Vi vill att genusperspektivet ska genomsyra alla ämnen och undervisningen, och även särskilt beaktas av till exempel studie- och yrkesvägledare. Föräldraförsäkringen bidrar i sin nuvarande form till att upprätthålla ojämställdhet. Det ojämna uttaget försämrar kvinnors karriärmöjligheter och löneutveckling, samtidigt som det begränsar barnets tid med sin pappa. Vår uppfattning är att ett barn har lika rätt till båda sina föräldrar. Vi tycker inte att det offentliga generellt ska diktera familjens villkor, men att de system vi kan råda över inte ska bidra till att upprätthålla ojämställdhet. Att individualisera föräldraförsäkringen är både ett steg mot jämställdhet idag, genom ökad närvaro av pappan, och en mindre inskränkning av karriär och löneutveckling för mamman, men också långsiktigt viktigt för att förändra synen på föräldraskap, kön och ansvar.