PRODUKTION: Kommunstyrelsens förvaltning. TRYCK: Kommuntryckeriet mars 2013.

Årsredovisning 2012

Huddinge kommun satsar på att tillgängliggöra årsredovisningen 2012 i form av en webbplats. Där finns fler redaktionella texter samt filmer, utöver innehållet i denna trycksak. Se huddinge.se/arsredovisning2012 PRODUKTION: Kommunstyrelsens förvaltning. TRYCK: Kommuntryckeriet mars 2013.

Innehåll Förord 4 Huddinges styrmodell 5 Varumärke och bilden av Huddinge 6 Fem år i sammandrag 6 Samlad måluppfyllelse 7-8 Kommundirektörens kommentar 9 Nöjda invånare 10-13 Hållbar samhällsutveckling 14-18 Attraktiv arbetsgivare 19-21 Sund ekonomi 22-23 Effektiva processer 24-25 Förvaltningsberättelse ekonomi 26-35 Förvaltningsberättelse personal 36-38 Bolagens och kommunalförbundets verksamhet 39-44 Verksamhetsberättelser 45-53 Resultaträkning, kassaflödesanalys 54 Balansräkning 55 Noter 56-59 Drift, investering, exploatering 60 Nyckeltal 61-64 Redovisningsprinciper 65 Revisionsberättelse 66 Organisation 67 3

FÖRORD Ännu ett bra år för Huddinge Huddinge fortsätter att växa. Under 2012 var det bara fyra kommuner i landet som växte snabbare. Vi fick i våras chansen att fira att vi blev 100 000 invånare under en härlig festivalvecka. Att ta emot alla nya Huddingebor och erbjuda dem alltifrån en god utbildning till en värdig äldreomsorg är en utmaning. En ytterligare utmaning är att öka bostadsbyggandet. Planberedskapen för bostäder är god, men vi vet att alla planer inte blir till färdiga bostäder. Vi ökar därför planberedskapen ytterligare. 3 700 bostäder planeras stå klara för inflyttning de kommande fem åren, varav en tredjedel är student- eller hyreslägenheter. Nämnderna visar sammantaget ett positivt ekonomiskt resultat, men för socialnämnden och äldreomsorgsnämnden kvarstår utmaningar vad gäller ekonomin. För att klara det och samtidigt utveckla verksamheterna har vi stärkt nämndernas budgetar inför 2013. Förutsättningarna är goda. Såväl brukarna som medarbetarna ger verksamheterna bra betyg. Flera viktiga satsningar genomfördes under 2012. Bland annat startades en familjecentral i centrala Huddinge och en särskild satsning gjordes på insatser för unga i riskzonen. Huddinges äldreomsorg diskuterades flitigt under året. Trots en negativ mediabevakning kan vi konstatera att de vi är till för brukarna är nöjda. PRO:s äldrebarometer visade ett glädjande resultat för personalen som varje dag gör sitt bästa för att ge en bra vård och omsorg till våra äldre. Den visar att Huddinges äldreomsorg är bäst i Stockholms län! Våra största verksamheter förskola och skola fortsätter hålla budget. 2012 var året då det skulle bli verkstad av den nya nationella skolpolitiken med ett tydligt fokus på kunskapsuppföljning. Min bedömning är att Huddinges skolor fått en bra start. Vi ser en positiv trend med ökade meritvärden i grundskolan. Under året tog vi ytterligare några steg mot ett hållbart Huddinge. Kommunens hållbarhetsarbete är nu integrerat i Mål och budget och målen är tydliga och klara. Inom miljöområdet kan vi glädjas åt att vi ökar andelen ekologisk mat i verksamheterna. Där ligger vi i topp i landet. Huge Fastigheter AB fattade ett viktigt beslut att investera i vindkraft och vi kunde efter sommaren inviga en av landets första passivhusförskolor. Slutligen kan jag återigen konstatera att ekonomin i Huddinge kommun är fortsatt stabil. För åttonde året i rad kan vi redovisa ett överskott. Det ger oss i Huddinge trygghet och stabilitet i en omvärld som just nu är orolig och föränderlig. Med en ordnad ekonomi och kvalitet i våra verksamheter kan vi möta utmaningarna i framtiden med tillförsikt. Med detta kan vi lägga ett framgångsrikt år för Huddinge kommun bakom oss. Stort tack till alla ni som jobbar i kommunen. Det är ni som gjort dessa resultat möjliga. Daniel Dronjak Nordqvist (M) Kommunstyrelsens ordförande i Huddinge kommun 4

HUDDINGES STYRMODELL Huddinges styrmodell Huddinges styrmodell är att med systematik föra dialog på alla nivåer i organisationen, med politiker och invånare för att åstadkomma ständiga förbättringar. Kommunen följer en arbetsprocess som bygger på att systematiskt arbeta i fyra steg: planera, utföra, följa upp och förbättra (Förbättringshjulet/PUFF). Arbetsprocessen tillsammans med den levande dialogen leder till ständiga förbättringar. I årsredovisningen för 2012 följer kommunen upp sin verksamhet utifrån beslutad plan 2012. I årsredovisningen beskrivs och bedöms måluppfyllelse för året. Årsredovisningen med bedömning av måluppfyllelse blir då ett viktigt underlag för dialog och prioritering av förbättringsområden. Bedömningen av måluppfyllelse sker utifrån kommungemensamt framtagna kriterier. Det som utvärderas är hur väl kommunen har lyckats nå de mål för året som sattes i planen. Kriterier för bedömning av måluppfyllelse Dessa kriterier används för att bedöma måluppfyllelsen Måluppfyllelsen bedöms genom omdömen Mycket god över den nivå som är planerad God i nivå med vad som är planerat Godtagbar under den nivå som är planerad, annat kan ha skett som påverkat verksamhetens möjligheter att nå den planerade nivån Ej godtagbar under den nivå som är planerad Som grund för bedömning används Resultat o o o Jämfört med etappmål Förändring över tid Jämfört med andra Kommunfullmäktiges generella och riktade uppdrag Analyser i årsredovisningen, inkluderar att ta hänsyn till annat som har skett som påverkat verksamhetens möjligheter att nå den planerade nivån 5

VARUMÄRKE Varumärke och bilden av Huddinge 2012 tog kommunfullmäktige beslut om en ny varumärkesplattform för Huddinge kommun. Den nya plattformen förtydligar våra ambitioner med Huddinge och ger en visionär målbild som vi alla kan förhålla oss till. Plattformen innehåller inte enbart en visionsformulering utan beskriver även vårt uppdrag, våra kärnvärden, vårt allmänna erbjudande och tonaliteten i vår kommunikation. Ett varumärke byggs inifrån men definieras utifrån. Om alla anställda och förtroendevalda i Huddinge kommun delar ambitionen, det vill säga visionen, kommer så småningom den yttre bilden av Huddinge att förändras. Om vi lyckas skapar vi en stolthet över Huddinge som ger ringar på vattnet och bidrar till en positiv utveckling för Huddinge som ort. Huddinges vision En av de tre populäraste kommunerna i Stockholms län att bo, besöka och verka i. Visionen har under 2012 kommunicerats till hela organisationen i övergripande form och alla ledningsgrupper har fått en djupare presentation. Arbetet med att förankra visionen har dock bara börjat och ligger nu som ett uppdrag för varje förvaltning. En viktig åtgärd blir att ur ett varumärkesperspektiv titta på de mål vi ställer upp för våra verksamheter - bidrar de till att nå mot visionen? Kärnvärden och erbjudande En central komponent i varumärkesplattformen är de antagna kärnvärdena mod, driv, omtänksamhet och mångfald. Dessa kärnvärden ska fungera som ledstjärnor i alla verksamheter och visa vad vi som arbetar i Huddinge står för - och att vi är en organisation som agerar samfällt och med ett ansikte utåt. Erbjudandet Huddinge präglas av stark utveckling och erbjuder närhet till storstadens puls och vidsträckta naturområdens lugn är också en viktig komponent när vi presenterar Huddinge som ort. Allt det vi säger och gör påverkar bilden av Huddinge. Centrala strategier För att styra mot visionen har kommunens ledningsgrupp formulerat fyra strategiska utvecklingsområden som kräver samordning och fokus. Dessa är: Natur- och kulturupplevelser Flemingsberg Vårby E-förvaltning De strategiska områdena är tvärfunktionella och löper över förvaltningsgränserna. Ett fokuserat och uthålligt arbete kring dessa strategiska områden utgör en bra grund i arbetet med att göra Huddinge mer konkurrenskraftigt. Fem år i sammandrag 2008 2009 2010 2011 2012 Antal invånare 31/12 94 209 95 798 97 453 99 049 101 010 Utdebitering, kr 19,95 19,95 19,95 19,95 19,95 Egen skattekraft i relation till rikets 105 104 103 104 103 Antal årsarbetare 5 089 5 133 5 102 5 206 5 153 Personalkostnader, Mnkr 2 454,1 2 517,3 2 565,3 2 639,8 2 764,0 Verksamhetens nettokostnader, Mnkr 3 790,1 4 028,1 4 055,3 4 190,6 4 436,6 Skatteintäkter och statsbidrag, Mnkr 3 797,6 4 002,3 4 224,5 4 385,4 4 529,6 Nettokostnad i % av skatteintäkter och statsbidrag 99,8 100,6 96,0 95,6 97,9 Resultat, Mnkr 170,0 119,0 243,6 245,3 172,7 Nettoinvesteringar, Mnkr 118,8 120,5 169,5 170,9 297,4 Nettoinvesteringar i % av verksamhetens nettokostnader 3,1 3,0 4,2 4,1 6,7 Anläggningstillgångar, Mnkr 3 342,9 3 789,7 4 586,2 10 089,1 10 497,2 Soliditet inkl total pensionsskuld, % 28,9 26,7 28,1 16,8 17,6 Soliditet enligt blandad modell, pensionsskuld, % 67,4 61,2 56,6 33,4 33,7 Borgensåtaganden, kr/inv 74 087 71 075 64 815 20 292 18 753 6

SAMLAD MÅLUPPFYLLELSE God måluppfyllelse för 2012 Nöjda invånare Sammantaget bedöms måluppfyllelsen för målet Nöjda invånare vara god. Befolkningsundersökningen visar att kommunens invånare överlag trivs i sitt bostadsområde. Det finns dock stora skillnader mellan kommundelarna och även skillnader mellan könen. Flertalet av nämndernas brukarundersökningar visar att invånarna är nöjda med kommunens tjänster även om vissa resultat försämrats något jämfört med föregående år. Glädjande är att kommunens resultat för både hemtjänst och äldreboende ligger något högre än resultaten i länet. För att öka vår tillgänglighet för invånarna och ge en ännu bättre service öppnades 2012 Huddinge servicecenter. När invånarna står inför val av utförare är det viktigt att de erbjuds relevant och neutral information om samtliga valbara utförare i syfte att underlätta valsituationen. 2012 lanserades därför webb-tjänsten Jämför service där invånarna kan jämföra utförare inom en mängd verksamhetsområden. Generella och riktade uppdrag har såvitt kan bedömas utförts väl. Fem nämnder har bedömt sin måluppfyllelse som god, medan fyra gjorde bedömningen att den var godtagbar. Hållbar samhällsutveckling Måluppfyllelsen för Hållbar samhällsutveckling bedöms vara god. Förslag till ny översiktsplan har varit ute på samråd under hösten 2012 och långsiktiga mål för Ett hållbart Huddinge är beslutade och integrerade i Mål och Budget. Alla nämnder har under året arbetat aktivt med miljöfrågor och med att öka andelen ekologisk mat i kommunens verksamheter. En handlingsplan för att förbättra företagsklimatet i Huddinge har tagits fram och utbildningar för att öka servicen till företagarna har genomförts under året. Andelen behöriga elever till gymnasieskolans nationella program från de kommunala grundskolorna i Huddinge har ökat något, men resultaten för gymnasieskolorna ligger på samma nivå som tidigare år. Flera nämnder har börjat integrera arbetet med områdesperspektiv och fokuserar på utvecklingsområdena Flemingsberg och Vårby. Insatser kring generella och riktade uppdrag har överlag utförts väl. Åtta nämnder redovisar god måluppfyllelse och en nämnd godtagbar. Attraktiv arbetsgivare Den samlade bedömningen för målet Attraktiv arbetsgivare är att måluppfyllelsen för året är god. Huddinge kommuns samlade resultat av medarbetarenkäten, den så kallad prestationsnivån, ligger på 70,9 (71,2 för kvinnor och 69,8 män) och ska ses som ett bra resultat i jämförelse med riktvärdet på 70. Även resultaten för ledarskapsprofilen och medarbetarprofilen ligger över riktvärdena. Däremot har sjukfrånvaron ökat jämfört med föregående år. Måluppfyllelsen för respektive nämnd varierar från godtagbar till mycket god. I årets medarbetarenkät är de starkaste områdena medarbetarkraft, effektivitet, socialt klimat, lärande i arbetet och återkoppling. Områden som har utvecklingspotential är arbetstakt, delaktighet, ledarskap och medarbetarskap. Områden med stort förbättringsbehov är målkvalitet och arbetsrelaterad utmattning. Den totala sjukfrånvaron har ökat något jämfört med föregående år. Ökningen finns i kvinnornas sjukfrånvaro. Även den korta sjukfrånvaron har ökat något jämfört med föregående år. Sund ekonomi Nämndernas utfall i förhållande till budget visar ett plus på 5 mnkr 2012. Nämnderna har sammantaget redovisat överskott sju av de senaste åtta åren. Sex av nio nämnder bedömer sin måluppfyllelse som god eller mycket god. Två nämnder har en godtagbar måluppfyllelse och en nämnd ej godtagbar. Kommunens resultat är positivt, såväl inklusive som exklusive exploatering, och konsolideringen för de tre senaste åren ligger klart över den reala utvecklingen av det egna kapitalet. Kommunen är fortsatt etta vid en jämförelse av Södertörns kommuners finansiella nyckeltal. Måluppfyllelsen för Sund ekonomi är sammantaget över den planerade nivån och bedöms därför som mycket god för 2012. 7

SAMLAD MÅLUPPFYLLELSE Effektiva processer Det strategiska målet Effektiva processer fokuserar på hur verksamheten organiseras, bedrivs och utvecklas för att producera de kommunala tjänsterna. Kommunens samlade måluppfyllelse bedöms som godtagbar. Genomförda åtgärder ligger under förväntningar och planer för perioden. Bland mätresultaten så är det ett mått som sticker ut, att bara tre av nio nämnder har identifierat sina viktigaste verksamhetsprocesser. Det visar på att fortsatt processorientering behövs i kommunen för att främja effektiva tjänster och en flexibel och omvärldsanpassad organisation. Fem nämnder har bedömt sin måluppfyllelse som god, medan fyra gjorde bedömningen att den var godtagbar. Flera nämnder har kommit långt med mål och mått som tydliggör nämndens ambitioner för målet Effektiva processer, men det saknas fortfarande mål och mått på många håll. Sammanvägd bedömning Bedömningarna av måluppfyllelsen på kommunnivå, god för Nöjda invånare, Hållbar samhällsutveckling och Attraktiv arbetsgivare, mycket god för Sund ekonomi och godtagbar för Effektiva processer visar att måluppfyllelsen bedöms ligga i nivå med vad som var planerat för 2012. Bedömningen styrks också av att respektive nämnd sammantaget bedömer sin måluppfyllelse som god. 8

KOMMUNDIREKTÖRENS KOMMENTAR Huddinge är på stark frammarsch Under 2012 har vi återigen bevisat att Huddinge är på stark frammarsch. Flera viktiga steg har tagits för att förbättra våra kommunala tjänster och för att göra Huddinge till en bra plats att bo, besöka och verka i. Under året har en ny vision och kärnvärden tagits fram vars syfte är att skapa en tydlighet i de ambitioner vi har med Huddinge. Vi har också lagt grunden för att kunna möta våra invånare och kunder på ett enhetligt och professionellt sätt genom öppnandet av Huddinge servicecenter och genom förbättrad kundservice genom våra digitala kanaler. Huddinge är en av Sveriges snabbast växande kommuner och vi har dessutom en av landets yngsta befolkningar. Många upptäcker att Huddinge har en unik kombination av fantastiska naturområden samtidigt som storstaden ligger mycket nära. På cirka 15 minuter tar du dig från Stockholm C till Huddinge C! Under året passerade vi 100 000 invånare och det firades ordentligt vilket gav avtryck i hela länet. Kommunens verksamheter utvecklas kontinuerligt och får överlag ett mycket bra betyg i våra brukarundersökningar och kundmätningar. Inom kultur och fritidsområdet vill jag gärna lyfta fram det succébetonade Huddinge Jazz och Blues som arrangerades inom ramen för Huddinge 100 000 invånare. Totalt hade vi uppåt 25 000 besökare under dessa dagar. En annan glädjande rapport från kulturoch fritidsområdet är att fler flickor besöker våra mötesplatser samt att biblioteken har ökat antalet besök på sin webbplats med 50 procent. Mycket händer också inom miljö- och samhällsbyggnadsområdet. Nu har vi förslag till dagvattenstrategi och trafikstrategi som kommer att hjälpa oss planera samhällsutbyggnaden på ett klokt sätt. En annan positiv nyhet är att handläggningstiden för bygglov har sänkts till 4 veckor vilket vi vet uppskattas av alla som vill bygga. Resultatet inom våra skolverksamheter är överlag mycket bra. Under året genomfördes en omfattande skolinspektion som gav både ris och ros och som hjälpt oss att identifiera förbättringsområden. En utmaning är kravet för lärarbehörigheten och tillgängligheten avseende förskollärare och det är något vi delar med andra kommuner i länet. Inom social- och äldreomsorgen har vi kunnat se ett generellt ökat behov av stöd i samhället. Det ökade hjälpbehovet har i sin tur medfört en ökad belastning på verksamheterna. Trots dessa utmaningar kan vi konstatera att vi klarar uppdraget bra och att betyget på vår verksamhet från våra invånare och brukare är väldigt bra. Vi har startat flera nya boenden, bland annat Västergården som är ett nybyggt äldreboende, Lissma stödboende och ett jourboende för akut bostadslösa. Under hösten genomfördes för första gången en stor intern kompetensmässa. Sammantaget vill jag säga att 2012 var ett bra år för Huddinge och den mångfald av verksamheter som vi ansvarar för. Huddinge är redan idag en väldigt attraktiv kommun och vi är nu beredda att spänna bågen ännu hårdare för att sikta mot vår vision att bli en av de tre mest populära kommunerna i länet. Vesna Jovic Kommundirektör 9

NÖJDA INVÅNARE Fler tjejer på Huddinges mötesplatser Huset, mötesplatsen med musikprofil i centrala Huddinge, har ökat andelen tjejer i sin musikstudio från 2 procent 2009 till 35 procent idag. Detta genom att lyssna på tjejers behov kring musik, som att studion är gratis och lättillgänglig och att musikledare hjälper till hela vägen från idé till färdiginspelad låt. Torget i Skogås, en del av Ungdom 142, lockar idag lika många tjejer som killar till sin verksamhet. Jämställdheten är ett resultat av flera års målmedvetet arbete och riktade satsningar. Kultur- och fritidsförvaltningen har genomfört en mycket omfattande undersökning där vi tittat på ungdomars fritidsvanor och preferenser, berättar Håkan Cinti Larsson, chef för mötesplatserna Huset och Torpet. Undersökningen, som går under namnet Ung livsstil, visar bland annat att 57 procent av Huddinges högstadietjejer skulle vilja sjunga eller spela instrument en gång i veckan eller oftare. Jag vet av erfarenhet att det främjar tjejers musicerande att erbjuda tröskellös och kravfri musikverksamhet, fortsätter Håkan. Även Torpet i Segeltorp erbjuder öppen musikverksamhet med musikledare. Men framförallt har de där fått till en rutin att bjuda in eleverna i årskurs sju och åtta på skoltid, vilket medfört att tjejerna har börjat komma i större utsträckning även under kvällstid. På Torget i Skogås är det tjejkväll varje tisdag. Då stoppas eventuella killar redan i dörren. Ett inte helt smärtfritt beslut att genomföra, men en del av personalens systematiska arbete för att skapa en mötesplats där tjejer och killar ges lika stort utrymme. På tjejkvällarna dyker det upp fler, och nya tjejer än under övriga kvällar. Killkvällarna däremot (för sådana finns också), gästas av samma killar som vanligt. På tjejkvällarna sätter tjejerna själva agendan. Ibland blir det bejublade sång- och dansuppträdanden, ibland utflykter men allra oftast vill de bara vara, umgås och snacka. Chefen för Torget, Kerstin Yttermo, har tillsammans med övrig personal arbetat systematiskt under många år för att locka fler tjejer. När de inledde arbetet var det högst en tredjedel tjejer bland besökarna. År 2012 var fördelningen 50-50. De riktade aktiviteterna är en av anledningarna, en annan är att personalgruppen arbetar aktivt med jämställdhetsfrågor genom värderingsövningar och diskussioner om bland annat bemötande, trygghet och regler. Att mötesplatsen upplevs trygg är en förutsättning för att locka tjejerna. Därför har Torget en strikt övre åldersgräns på 16 år. Äldre ungdomar är i stället välkomna till Slussen i lokalen bredvid. Kvällstid är personaltätheten hög, vilket underlättar personligt bemötande och samtal med alla gästande ungdomar. Vid en utbyggnation skapades flera rum för olika aktiviteter, bland annat en danssal på tjejernas begäran. Möjligheten att dela in sig i mindre grupper och ägna sig åt olika aktiviteter visade sig skapa ett lugnare klimat. Vårt framgångskoncept är kombinationen av medveten personal, riktade tjejaktiviteter, lugn och trygg miljö och personligt bemötande, menar Kerstin. Tjejer på Torget i Skogås. 10

NÖJDA INVÅNARE Bättre och mer tillgänglig information till invånarna Mål Mått Senaste mätresultat (föregående mätning inom parentes) Kommentar Bra att leva och bo i Huddinge (1.1) Nöjd-Region-Index 2011: 60 (2010: 62) Kvinnor: 62 (64) Män: 58 (61) God kommunal verksamhet (1.2) Nöjd-Medborgar-Index 2011: 57, (2010: 55) Kvinnor: 60 (55) Män: 55 (56) Föräldrar nöjda med förskolan, % Totalt: 90 (93) Föräldrar till flickor: 90 (93) Föräldrar till pojkar: 89 (93) Elever nöjda med skolan tidigaredel, % Totalt: 89 (90) Flickor: 92 (92) Pojkar: 88 (88) Elever nöjda med skolan senaredel, % Totalt: 77 (77) Flickor: 80 (79) Pojkar: 76 (76) Elever nöjda med gymnasieskolan, % Totalt: 83 (87) Flickor: 86 (90) Pojkar: 81 (85) Kunder nöjda med äldreomsorg, % Totalt: 78 Kvinnor: 76 Män: 82 Kunder nöjda med hemtjänsten, % Totalt: 87 Kvinnor: 86 Män: 88 Brukare nöjda med socialnämndens verksamheter, index Totalt: 84 (78) Kvinnor: 83 (82) Män: 83 (77) Inflytande i vardagen (1.3) Nöjd-Inflytande-Index 2011: 43, (2010: 45) Kvinnor: 45 (45) Män: 40 (45) Valfrihet med kvalitet (1.4) Likvärdig behandling (1.5) Antalet valfrihetssystem Förskolebarn hos annan utförare %, Grundskoleelever hos annan utförare %, Gymnasieelever hos annan utförare %, Hemtjänsttagare hos annan utförare % Andel personer som upplever att de blivit diskriminerade i mötet med Huddinge kommuns verksamhet, % 10 (7) 29 (27) 16 (18) 56 (53) 47 (41) 1 Måluppfyllelse Sammantaget bedöms måluppfyllelsen för målet Nöjda invånare vara god. Befolkningsundersökningen visar att kommunens invånare överlag trivs i sitt bostadsområde. Det finns dock stora skillnader mellan kommundelarna och även skillnader mellan könen. Flertalet av nämndernas brukarundersökningar visar att invånarna är nöjda med kommunens tjänster även om vissa resultat försämrats något jämfört med föregående år. Glädjande är att kommunens resultat för både hemtjänst och äldreboende ligger något högre än resultaten i länet. För att öka vår tillgäng- 11

NÖJDA INVÅNARE lighet för invånarna och ge en ännu bättre service öppnades 2012 Huddinge servicecenter. När invånarna står inför val av utförare är det viktigt att de erbjuds relevant och neutral information om samtliga valbara utförare i syfte att underlätta valsituationen. 2012 lanserades därför webb-tjänsten Jämför service där invånarna kan jämföra utförare inom en mängd verksamhetsområden. Generella och riktade uppdrag har såvitt kan bedömas utförts väl. Fem nämnder har bedömt sin måluppfyllelse som god, medan fyra gjorde bedömningen att den var godtagbar. Bra att leva och bo i Huddinge Befolkningsundersökningen visar att kommunens invånare överlag trivs i sitt bostadsområde. Det finns dock stora skillnader mellan våra kommundelsområden vad gäller till exempel upplevd hälsa, trygghet, tillit och trivsel. Det finns även skillnader mellan könen inom flera områden. Nedskräpning upplevs som ett stort problem i hela kommunen och är något som bör tas på allvar då det är en faktor som påverkar bland annat tryggheten. Nästan hälften av invånarna som svarat på enkäten använder parker och grönområden varje dag eller några gånger i veckan och ett problem som lyfts fram är minskande grönområden. Undersökningen visar att tillgången på vissa boendeformer inte stämmer överens med efterfrågan i flera områden. Om invånarna får välja vad kommunen ska satsa på för form av fritidsaktiviteter är det mera idrott (simhallar, idrottshallar, motionsspår, idrottsföreningar) och natur, sjöar, parkområden (skötsel och underhåll) som ska prioriteras. God kommunal verksamhet Biblioteken har ökat antalet öppethållandetimmar vilket är en av anledningarna till att antalet besökare har ökat. Kulturskolans elevundersökning visar att 73 procent av eleverna är helt nöjda med verksamheten och 24 procent ganska nöjda. Mötesplatserna öppnar lite tidigare på eftermiddagarna och speciella tjejkvällar har arrangerats vilket har lett till att andelen flickor på mötesplatserna har ökat. Föräldraenkäten 2012 visar att 90 procent av föräldrarna är nöjda med verksamheten i sitt barns förskola, det är inga större skillnader mellan föräldrar till flickor och föräldrar till pojkar. I skolan är flickor något mer nöjda än pojkar. Inom grundskolan är 89 procent av eleverna inom tidigaredelen och 77 procent inom senaredelen nöjda. Gymnasieskolans elevenkät visar att 83 procent är nöjda med verksamheten i sin skola vilket är en minskning jämfört med tidigare år. Resultaten inom grundläggande vuxenutbildning har minskat från 88 procent till 77 procent. 75 procent av eleverna som läser svenska för invandrare är nöjda med verksamheten, vilket är en fortsatt försämring jämfört med de senaste åren. Dock har nöjdheten inom gymnasial vuxenutbildning ökat något. Socialnämndens brukare är fortsatt nöjda med tillgänglighet, bemötande, delaktighet och innehåll i erhållna tjänster. Sämst betyg får tillgängligheten, där 69 procent svarar att de är nöjda. Bäst betyg får bemötandet, där 82 procent är nöjda. Kvinnorna är mindre nöjda än männen vilket är tvärtemot hur det såg ut förra året. I Socialstyrelsens nationella undersökning av äldreomsorg har Huddinge fått ett bättre resultat (plats 221 i riket) än förra året (plats 248) vad gäller hemtjänsten vilket är en fortsatt förbättring. Resultaten för äldreboende har istället sjunkit vilket innebär att kommunens placering i riket har försämrats från plats 143 till plats 171. Kommunens resultat för både hemtjänst och äldreboende ligger något högre än resultaten i länet. Högst betyg får bemötandet medan delaktigheten får lägst resultat. Inflytande i vardagen För att öka tillgängligheten för invånarna och ge en ännu bättre service öppnades 2012 ett servicecenter. Dit kan invånare vända sig med alla sorters frågor, till exempel frågor om e-tjänster, förskola, äldreomsorg, vigsel, avfall och återvinning, bygglov, kulturevenemang och fritidsaktiviteter eller för att få hjälp med att hitta rätt blankett. Det går bra att både ringa och besöka servicecentret. Under året inkom 228 500 samtal till växeln, av dessa har 204 550 besvarats vilket innebär en servicegrad på 90 procent. Samhällsvägledarna i kommunhuset besvarade 15 884 frågor under året, de flesta gällde förskolan såsom ansökan, placering och kö. Frågor om konsumentvägledning och bokning av lokaler är också ganska vanliga. För att invånarna ska ha möjlighet att tycka till om kommunen finns en gemensam klagomålshantering på huddinge.se där invånare kan lämna in synpunkter. Under året mottogs 72 klagomål via den funktionen. Utöver detta tas klagomål emot på flera andra sätt. Barn- och utbildningsförvaltningen arbetar med att styra sina klagomål till klagomålshanteringen för att öka möjligheterna att följa upp dem på ett effektivt sätt. På hemsidan finns Tyck till där insändare till kommunen publiceras och där frågor kan ställas till alla verksamheter och där även verksamhetens svar på frågan publiceras. I flera verksamheter finns blanketten Hjälp oss att bli bättre tillgänglig för brukarna. I Huddinge kommun finns en äldreombudsman som har till uppgift att opartiskt informera, stödja och råda äldre, deras anhöriga och närstående. Äldreombudsmannen kan ta emot förslag på förbättringar, klagomål på kommunens verksamheter eller önskemål. Under året handlades 116 nya 12

NÖJDA INVÅNARE ärenden varav 62 informationsärenden och 54 klagomålsärenden. Förskolan arbetar mycket med envägskommunikation i form av information till föräldrarna om vad som händer på förskolan. Informationsbreven beskriver vilka aktiviteter som förskolan haft den senaste tiden kopplat till målen i läroplanen. Under året har barn och föräldrar bjudits in att delta i olika aktiviteter såsom experiment, matlagning, lekar och pyssel. Valfrihet Huddinge kommun har tio olika valfrihetssystem som numera omfattar stora delar av verksamheten. Tillväxten av valfrihetssystem det senaste året har framför allt skett inom social- och äldreomsorgsförvaltningens verksamhetsområde. Andelen invånare som valt annan utförare har under året ökat något förutom i grundskolan där en liten minskning har skett. I Huddinge finns 70 kommunala förskolor och 37 godkända fristående förskolor, samt 26 kommunala grundskolor och fem fristående. Det finns även fyra kommunala gymnasieskolor och två fristående gymnasieskolor. Andelen förskolebarn som någon gång under året 2012 fått sitt förstahandsval varierar mellan kommunens delområden från 73 procent till 86 procent. Vid antagningen till grundskolan höstterminen 2012 fick 86 procent sitt förstahandsval tillgodosett, en minskning jämfört med tidigare år. Minskningen beror på att antalet elever har ökat vilket medfört att det blivit trångt på fler skolor då antalet platser inte blivit fler. I väntan på att nästa nya skola står klar sätts tillfälliga paviljonger upp. 81 procent av kommunens ungdomar som sökte till kommunens gymnasieskolor kom in på sitt förstahandsval. 74 procent av ungdomarna som sökte gymnasieskola utanför Huddinge kom in på sitt förstahandsval. Andelen elever som blir antagna till sitt förstahandsval har ökat vilket är ett resultat av det fria valet att studera utanför den egna kommunen. Antalet elever i gymnasieålder i Stockholms län är lågt på grund av mindre ålderskullar men trots det har Huddinge kommuns gymnasieskolor en god tillströmning av elever. När invånarna står inför val av utförare är det viktigt att de erbjuds relevant och neutral information om samtliga valbara utförare i syfte att underlätta valsituationen. 2012 lanserades webb-tjänsten Jämför service där invånarna kan jämföra utförare inom förskola, grundskola, hemtjänst, funktionshinderområdet, äldreboende, servicehus och familjerådgivning. Tjänsten har nästan 700 användare i månaden. Likvärdig behandling Resultat från befolkningsundersökningen visar att en procent av befolkningen har upplevt att de blivit diskriminerade i mötet med Huddinge kommuns verksamheter. Miljö- och samhällsbyggnadsnämnderna har fortsatt sitt arbete med att bygga om busshållplatser och övergångsställen för att förbättra tillgängligheten. I förskolan bedrivs ett jämställdhetsprojekt med målsättningen att uppnå en högre medvetenhet gällande arbetet med normkritiskt förhållningssätt och pedagogik hos personalen i förskolan. Det syftar även till att öka likvärdigheten mellan förskolorna och att jämställdhetsintegrera förskolorna. Det här är en del i att leva upp till läroplanen som säger att flickor och pojkar ska ha samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller. På en av kommunens mötesplatser för unga finns KRUT som är en kompletterande verksamhet som ökar tillgängligheten för ungdomar med behov av särskilt stöd och för ungdomar som trivs bäst i mindre grupper. Under 2012 har Kulturskolan erbjudit undervisning till barn och ungdomar med funktionsnedsättning. Kommunen har även påbörjat ett samarbete med ett antal kommuner i Stockholms län i lanseringen av en ny fritidswebb för målgruppen, www.fritidsnatet.se. Syftet med webbtjänsten är att underlätta för personer med funktionsnedsättning att hitta tillgängliga och meningsfulla fritidsaktiviteter och utbildningar. 13

HÅLLBAR SAMHÄLLSUTVECKLING Elever tog pulsen på politiker För andra gången arrangerades demokratidagar i Huddinge 2012. Under 6 dagar genomfördes över sextio programpunkter med stor bredd. Bland annat fick över elva hundra elever från kommunens gymnasieskolor träffa Huddinges politiker för att diskutera olika frågor. Något som var mycket uppskattat från både politikernas och ungdomarnas håll. Mayra Ramos och Suzan Lindbäck går ekonomilinjen på Huddingegymnasiet och hade, i likhet med många andra, förberett sina frågor på samhällskunskapslektionerna. Vi läste om politiska ideologier och formulerade frågor utifrån dem, tillsammans med frågor som är viktiga för oss, som skolmat, studentbostäder och jobb för ungdomar, berättar Mayra. Mayras och Suzans klass gästades av representanter från Miljöpartiet och Drevvikenpartiet. Politikerna berättade om sig själva, sina partier och om hur kommunpolitiken är uppbyggd. Klassen delade in sig i mindre grupper och politikerna gick runt mellan dem för att diskutera olika frågor. Jag lärde mig mycket om hur skatten fungerar, varför olika kommuner har olika hög skatt, hur de resonerar, säger Suzan. Jag blev positivt överraskad av att politikerna hade engagemang även i mindre frågor, som till exempel kvaliteten på vår skolmat, fortsätter Maya. Det känns tryggt, att de representerar även oss unga. Jag trodde att de bara ägnade sig åt stora, övergripande frågor. I gengäld kändes det som att vi också lärde dem en hel del om hur det är att vara gymnasieelev idag. De visste till exempel inte så mycket om det nya betygssystemet så vi förklarade för dem hur det fungerar och att vi, som har erfarenhet både av det gamla systemet och nu det nya, tycker att reglerna blivit strängare och kurserna mer omfattande. Samhällskunskapsläraren Stefan Bengtsson, som varit engagerad i arrangemanget på Huddingegymnasiet, håller med om att det varit roligt och lärorikt att träffa kommunens politiker. I det dagliga arbetet på skolan har eleverna möjlighet att driva sina frågor genom bland annat elevråd och elevskyddsombud. Om jag får komma med ett önskemål inför kommande demokratidagar så är det att det vore bra om politikerna som gästar gymnasieskolorna kommer från gymnasienämnden så att de har större inblick i vår verksamhet, säger Stefan. Ja, och gärna att vi får träffa representanter från alla partier i fullmäktige, så att det blir tydligt för oss hur de ideologiskt skiljer sig från varandra, avslutar Suzan. Elever på Sjödalsgymnasiet som också träffade kommunens politiker under demokratidagarna. 14

Systematiskt arbete för hållbar utveckling HÅLLBAR SAMHÄLLSUTVECKLING Mål Mått Senaste mätresultat (föregående mätning inom parentes) Kommentar God representativ demokrati (2.1) Andel förtroendevalda som är nöjda med arbetsförutsättningarna (Skala 1-5) 2012: 4,0 (2009: 4,2) K Kvinnor: 4,1 (4,2) Män: 3,9 (4,2) Andel medborgare som kan tänka sig att arbeta politiskt i Huddinge kommun 2011: 20 (2010: 16) Kvinnor:17 (15), Män: 23 (18) Positivt företagsklimat för fler jobb (2.2) Placering i Svenskt näringslivs mätning 2012: 110:e plats i landet (2011: 112, 2010: 87, 2009: 70, 2008: 104) Företagarnas betyg på kommunens service (Betygsindex 1 100) Antal startade företag Antal avslutade företag Kunskap och livslångt lärande (2.3) Minst godkända betyg i minst 16 ämnen Behörig nat.gy.program (3+5 ämnenyrkesprogram) 2012: NKI 68 (2011: 72, 2009: 70 2007:69) 621 2012 (748, 707, 619, 681) 346 2012 (294, 438, 2800, 337) Källa: Bolagsverket (jmf 2011, 2010, 2009 och 2008) 85 % (83) Flickor: 86 (84) Pojkar: 83 (82) 88,7 % (88,6) Flickor: 89,1 (89,3) Pojkar: 88,3 (87,9) Betygsgenomsnitt, elever i de kommunala gymnasieskolorna i Huddinge 14,0 (14,0) Flickor: 14,6 (14,4) Pojkar: 13,5 (13,5) Andel elever i gymnasieskolan med slutbetyg, exkl. individuella programmet 84 % (84) Flickor: 87 (86) Pojkar: 81 (82) Andel elever med högskolebehörighet efter avslutad gymnasieutbildning från de kommunala skolorna i Huddinge 84 (84) Flickor: 88 (86) Pojkar: 80 (82) Mångfald och jämställdhet (2.4) Upplevd diskriminering i samhället uppdelat på kön, ålder och geografiskt område Medel Huddinge: 7 % (7 % 2009) Kvinnor: 7 % (9 %), Män: 7 % (4 %) Flemingsberg: 11 % (13 %) Stuvsta-Snättringe: 2 % (3 %) Ekosystem i balans (2.5) Utsläpp av växthusgas per invånare 2,4 ton/inv 2010 (2,5 2009) Koldioxidutsläpp från tjänsteresor med bil och flyg i kommunala verksamheter Fosforhalt Långsjön: Trehörningen: Orlången (Vidja): Magelungen Drevviken Andel matavfall från hushåll, restauranger, storkök och butiker som återvinns genom biologisk behandling 498 ton 2012 (447 2011) 2012: 31 µg/l (2011: 28) 2012: 116 µg/l (2011: 114) 2012: 47 µg/l (2011: 57) 2012: 26 µg/l (2011: 24) 2012: 41 µg/l (2011: 45) 2012: 32,0 % (2011: 32,0) 15

HÅLLBAR SAMHÄLLSUTVECKLING Mål Mått Senaste mätresultat (föregående mätning inom parentes) Kommentar Ansvarsfullt bostadsbyggande (2.6) Andel ekologiska livsmedel i de kommunala verksamheterna Andel invånare som har max 300 meter gångavstånd till ett grönområde som är minst 1000 m 2 Andel invånare som har max 800 meter gångavstånd till ett grönområde som är större än 5 ha Andel invånare som har max 500 m gångavstånd till kollektivtrafikhållplats med en turtäthet på 20 minuter eller bättre i rusningstid Andel upplåtelseformer i befintligt bestånd 2012: 33,4 % (2011: 30,1) 98 % (2011: 99) 88 % (2011: 88) 36 % (2011: 36) 83 % (2011: 83) Hyresrätt 2011: 33 % (2010: 33,3) Bostadsrätt 2011: 25,4 % (2010: 25,3) Äganderätt 2011: 41,6 % (2010: 41,4) Andel hyresrätter Vårby 2011: 78,5 % (2010: 78,5) Segeltorp 2011: 4,2 % (2010: 4,2) Folkhälsa (2.7) Självskattad hälsa Medel Huddinge: 71 % (65 %) Kvinnor: 71 % (63 %), Män: 71 % (68 %) Vårby: 60 % (56 %) Trångsund: 78 % (71 %) Andel bostäder som har max 400 meter gångavstånd till en dagligvarubutik Befolkningsundersökning 2012 (2009) Andel som bedömer sitt hälsotillstånd som gott eller mycket gott Självskattad psykisk hälsa unga (index max 100) Medel Huddinge: 60 (2010: 62) Flickor: 53 (54) Pojkar: 68 (68) Vårby: 53 Stuvsta-Snättringe: 65 Stockholmsenkäten för unga 2012 Grad av god psykisk hälsa index 0-100 Ohälsotal Huddinge total 2011: 19,9 (2010: 21,6, 2009: 26,3) Kvinnor: 23,5 Män: 16,4 Vårby: 34,1 Stuvsta-Snättringe: 8,7 Summa antal dagar med sjukpenning, sjukoch aktivitetsersättning och rehabiliteringsersättning, dividerat med befolkning 16-64 år Förvärvsfrekvens Huddinge total 2010 : 76,0 % Kvinnor: 74,6 % Män: 77,3 % Vårby: 58 % Stuvsta-Snättringe 86,6 % Obalanstal Huddinge total: 5,7 (2011: 5,5) Kvinnor: 5,8 (2011: 5,8) Män: 5,7 (2011: 5,3) Vårby: 11,7 (2011 12,5) Stuvsta-Snättringe: 2,6 (2011 2,6) Obalanstalet beskriver arbetslösa inkl. sökande i program 18-24 år SCB 31/10 2012 (31/10 2011) Internationellt arbete (2.8) Mått under framtagande 16

HÅLLBAR SAMHÄLLSUTVECKLING Måluppfyllelse Måluppfyllelsen för Hållbar samhällsutveckling bedöms vara god. Förslag till ny översiktsplan har varit ute på samråd under hösten 2012 och långsiktiga mål för Ett hållbart Huddinge är beslutade och integrerade i Mål och Budget. Alla nämnder har under året arbetat aktivt med miljöfrågor och med att öka andelen ekologisk mat i kommunens verksamheter. En handlingsplan för att förbättra företagsklimatet i Huddinge har tagits fram och utbildningar för att öka servicen till företagarna har genomförts under året. Andelen behöriga elever till gymnasieskolans nationella program från de kommunala grundskolorna i Huddinge har ökat något, men resultaten för gymnasieskolorna ligger på samma nivå som tidigare år. Flera nämnder har börjat integrera arbetet med områdesperspektiv och fokuserar på utvecklingsområdena Flemingsberg och Vårby. Insatser kring generella och riktade uppdrag har överlag utförts väl. Åtta nämnder redovisar god måluppfyllelse och en nämnd godtagbar. God representativ demokrati Goda förutsättningar för Huddinges förtroendevalda är avgörande för den demokratiska processen. I den senaste politikerenkäten gav politikerna sina arbetsförutsättningar betyget 4,0 av 5,0 vilket är ett något lägre betyg än 2011 (4,2). Bedömningen är att nivån är fortsatt hög och att förtroendevalda är nöjda med arbetsförutsättningarna. På initiativ av demokrati- och mångfaldsberedningen anordnades för andra gången Huddinge demokratidagar med syfte att skapa dialog mellan förtroendevalda, invånare, föreningar och kommunala verksamheter med flera. 3 700 personer deltog på de föreläsningar, seminarier, workshops och debatter som arrangerades runt om i kommunen. Ungdomsdelaktigheten förbättrades då 1100 elever förde dialog med politiker på fyra gymnasier. Positivt företagsklimat för fler jobb I Svenskt Näringslivs ranking skedde en marginell förbättring från plats 112 år 2011 till plats 110 år 2012. Huddinge genomförde också en extra servicemätning enligt Stockholm Business Alliance modell, där kommunen tappade i nöjd-kund-index från 72 för två år sedan, till 68 under 2012. Det är första gången sedan servicemätningens start som Huddinge kommun inte ökat sitt värde. Under 2012 har grunden lagts för ett långsiktigt arbete med att förbättra Huddinges företagsklimat. Huddinge kommun deltog i SKL:s och Tillväxtverkets utbildning Förenkla helt enkelt. Utbildningen har involverat över 100 tjänstemän och förtroendevalda och resulterade i en handlingsplan för hur kommunen kan förbättra företagsklimatet i kommunen. Arbetet med handlingsplanen kommer att sträcka sig över flera år. Kunskap och livslångt lärande Huddinges grundskolor har genomgående något högre resultat än riket, men resultaten måste förbättras mycket för att Huddinge ska kunna nå sin vision om att bli topp tre i länet. Ett likvärdighetsprojekt har startats i samarbete mellan förskola och grundskola i syfte att förbättra resultaten i områden med mindre goda studieresultat. Andelen behöriga elever till gymnasieskolans nationella program från de kommunala grundskolorna i Huddinge har ökat något, men resultatet för gymnasieskolan ligger på samma nivå som tidigare år. Resultatet gällande betyg för elever i Svenska för invandrare, SFI, samt grundläggande vuxenutbildning har ökat. Under året har skolinspektionen haft tillsyn som visade att Huddinges förskolor till stor del präglas av omsorg, utveckling och lärande. Mångfald och jämställdhet Befolkningsundersökningen visar att sju procent av Huddinges invånare upplever sig diskriminerade i samhället. Nivån är samma som i föregående mätning men skillnaden mellan män och kvinnor har utjämnats. Flemingsberg har den högsta nivån med elva procent att jämföra med den lägsta noteringen två procent i Stuvsta-Snättringe. För båda områdena är nivåerna något lägre jämfört med föregående mätning. Inom förskole-, grundskole- och gymnasienämnderna pågår arbete med att utveckla planer mot diskriminering och kränkande behandling. Grundskolan har under året tagit fram förslag på hur man ska mäta och följa upp arbetet mot diskriminering och kränkande behandling genom bland annat enkäter. Samtliga nämnder har under 2012 fortsatt att jämställdhetsintegrera sina verksamheter i styrdokument och verksamhetsutveckling. Som exempel så har andelen flickor på mötesplatserna för ungdom ökat jämfört med 2011, men etappmål om att öka andelen manliga låntagare på biblioteken har inte uppfyllts inom kultur- och fritidsnämndens verksamhet. Det kommunövergripande arbetet med jämställdhetsintegrering genom den SKL-finansierade satsningen Hållbar jämställdhet 2 har under året i stort löpt enligt plan. Under året har 13 delprojekt genomförts på förvaltningarna. Ekosystem i balans Det är en utmaning att nå miljökvalitetsnormerna för Huddinges sjöar, där kommunen är en av flera aktörer som kan bidra. 17

HÅLLBAR SAMHÄLLSUTVECKLING Andelen matavfall som behandlas biologiskt ligger 2012 på samma nivå som 2011, vilket är förvånande eftersom förbehandlingsanläggningen för biogas togs i drift under 2012. Dessutom är avfallstaxan ändrad 2012 så att det ska vara fördelaktigt för hushåll att sortera ut matavfall. Åtgärderna i klimat- och energiplanen löper i stort enligt plan, med några undantag som ligger efter tidplan. De åtgärder som ligger efter är främst sådana som rör energioch klimatarbete i kommunen som organisation. Arbetet med att implementera miljöledning i ordinarie styrning löper enligt plan, men skiljer sig åt mellan förvaltningarna. För att effektivisera och optimera energianvändningen i kommunens verksamhetslokaler har en kartläggning genomförts under året. Arbetet med att öka andelen ekologiska livsmedel samt säsongsanpassade och närodlade råvaror fortsätter att gå bra. 2012 var kommunen näst bäst i länet och andelen ekologiska livsmedel var 33,4 procent. Kommunerna inom södertörnssamarbetet genomförde under året en utredning avseende effekterna av samordnade varutransporter. Ansvarsfullt bostadsbyggande Nästan alla Huddinges invånare (98 procent) har max 300 meters gångavstånd till ett grönområde som är minst 1000 kvadratmeter. Det är en minskning med en procent från 2011. Mått om närhet till stora grönområden, dagligvarubutik och kollektivtrafikstråk ligger på samma nivåer som för 2011. Mått för blandade upplåtelseformer visar på stora skillnader mellan olika kommundelar. Vårby har över 78,5 procent hyresrätter medan Segeltorp har 4,2 procent hyresrätter. I Huddinge som helhet har andelen hyresrätter minskat och andel bostadsrätter och äganderätter har ökat något. Under 2012 har kommunen arbetat för fler studentbostäder. Exempelvis har en förfrågan gått ut till intressenter om byggande av 400 studentbostäder i Flemingsberg. Folkhälsa Mätresultatet för måttet självskattad allmän hälsa för vuxna visar att skillnaderna i hälsa består. Folkhälsan i Huddinge kommun är ojämlikt fördelad. Det finns tydliga hälsoskillnader mellan boende i olika kommundelar. Den självskattade psykiska hälsan hos unga visar på skillnader mellan både kommundelar och kön. Det är en väsentligt lägre andel unga i Vårby, och då främst flickor, som skattar sin psykiska hälsa som god. Mått för ohälsotal, förvärvsfrekvens och obalanstal visar på avsevärt sämre resultat i Vårby samtidigt som utvecklingen i Huddinge som helhet förbättras något. I Samkraft Huddinge samverkar förvaltningar med omgivande samhället för att minska kriminalitet, missbruk och psykisk ohälsa bland barn och unga i Huddinge. Samkraft finansierar sektorsövergripande insatser för barn och ungdomar som har förebyggande karaktär. En gemensam webbplats har etablerats. Stöd och utbildningsinsatser anordnades under 2012 i samverkan med Samkrafts-team, som finns i Huddinges olika delar. 18

ATTRAKTIV ARBETSGIVARE Erfarenhetsutbyte och engagemang på kompetensmässa Den 27 och 28 november arrangerades för första gången en intern kompetensmässa för personalen på social- och äldreomsorgsförvaltningen. Syftet med mässan var att erbjuda möjligheter att ta del av andras engagemang och kreativitet, lära sig nya saker, knyta nya kontakter och lägga grunden för framtida samarbeten, upptäcka delar av verksamheterna som man inte kände till samt beröras av en inblick i andras vardag. Eftersom vi är en stor förvaltning som spänner över många olika verksamheter kändes det viktigt att öka den interna kännedomen om varandra och det arbete som bedrivs, säger projektledare Therese Hellman. Det var hon, som tillsammans med en projektgrupp bestående av utvecklingsledare från olika verksamhetsgrenar, en kommunikatör och en administrativ samordnare fick uppdraget av förvaltningens ledningsgrupp att realisera mässan. Under dagarna bjöds det på seminarier och montrar där ett stort antal av verksamheterna valde att visa upp sig. Bland annat kunde besökarna lyssna till Sara-teamet som berättade om tecken på och konsekvenser av hedersrelaterat våld och förtryck, Kvinnofridsteamet som berättade om våldets mekanismer, Lilla Rosenhills personal som berättade om sin verksamhet där barn med stora psykosociala svårigheter får anpassad studiegång, och JobbForum Kompassen som talade om yrkesutbildningar för arbetslösa. Åhörarna kunde också få konkreta tips om bland annat anpassning av information för personer med särskilda behov, och vad som gäller för offentlighetsprincipen, allmänna handlingar och sekretess. Det var så gott som fullsatt båda dagarna. Över 300 besökare tog del av de 19 seminarierna och 23 montrarna på Folkes konferens i centrala Huddinge. På mässgolvet fanns även försäljning av verksamhetens egenproducerade saker, tillverkade av brukare inom socialpsykiatrin och funktionshinderområdet. Det blev verkligen succé, och det har varit jätteroligt att se allas engagemang. Jag har fått mycket fin och positiv feedback på mässan från alla håll, både från deltagare och besökare, och många vill att den ska återkomma med jämna mellanrum. Tanken är att göra om den, kanske vart annat år, avslutar Therese. En av montrarna på socialoch äldreomsorgsförvaltningens kompetensmässa. 19

ATTRAKTIV ARBETSGIVARE God prestationsnivå hos både chefer och medarbetare Mål Mått Senaste mätresultat (föregående mätning inom parentes) Kommentar Ledarskap (3.3) Står för det samlade resultatet av svaren från delfrågorna effektivitet, återkoppling, ledarskap, målkvalitet Mätskala 1-100 Medarbetarenkät Ledarskapsprofil Kvinnor Män 68,9 69,3 67,4 Riktvärde 68 Vilja och förmåga (3.1) Står för det samlade resultatet av svaren från delfrågorna delaktighet, socialt klimat, lärande i arbetet, medarbetarskap Mätskala 1-100 Medarbetarenkät Medarbetaprofil Kvinnor Män 76,3 76,5 75,8 Riktvärde 75 Förutsättningar (3.2) Står för det samlade resultatet av medarbetarenkäten Medarbetarenkät Prestationsnivå Kvinnor Män 70,9 71,2 69,8 Riktvärde 70 Sjukfrånvaro (%) Kvinnor Män 6,5 % 2012 (6,1 %) 7,0 % 2012 (6,6 %) 4,3 % 2012 (4,3 %) Sjukfrånvaro 2012 Korttidsfrånvaro 0 14 dagar (%) Kvinnor Män 2,6 % 2012 (2,5 %) 2,7 % 2012 (2,6 %) 2,2 % 2012 (2,1 %) Sjukfrånvaro 2012 2012 års medarbetarenkät är ny till sin uppbyggnad och därmed finns inga jämförelsevärden för föregående år. Enkäten är vetenskapligt baserad och mäter de viktigaste faktorerna som påverkar arbetsgruppens hälsa, engagemang samt prestationsförmåga i stort. Varje förbättringsområde har ett vetenskapligt framtaget riktvärde. För att påvisa positiva värden måste man ligga över riktvärdet. Måluppfyllelse Den samlade bedömningen för målet Attraktiv arbetsgivare är att måluppfyllelsen för året är god. Huddinge kommuns samlade resultat av medarbetarenkäten, den så kallad prestationsnivån, ligger på 70,9 (71,2 för kvinnor och 69,8 män) och ska ses som ett bra resultat i jämförelse med riktvärdet på 70. Även resultaten för ledarskapsprofilen och medarbetarprofilen ligger över riktvärdena. Däremot har sjukfrånvaron ökat jämfört med föregående år. Måluppfyllelsen för respektive nämnd varierar från godtagbar till mycket god. I årets medarbetarenkät är de starkaste områdena medarbetarkraft, effektivitet, socialt klimat, lärande i arbetet och återkoppling. Områden som har utvecklingspotential är arbetstakt, delaktighet, ledarskap och medarbetarskap. Områden med stort förbättringsbehov är målkvalitet och arbetsrelaterad utmattning. Den totala sjukfrånvaron har ökat något jämfört med föregående år. Ökningen finns i kvinnornas sjukfrånvaro. Även den korta sjukfrånvaron har ökat något jämfört med föregående år. Ledarskap Ett gott ledarskap är avgörande för att nå ett bra resultat i verksamheten. Huddinge kommuns chefer får ett bra resultat för ledarskapsprofilen, 68,9 (69,3 för kvinnor och 67,4 för män) att ställas mot riktvärdet på 68. Genom att analy- 20

ATTRAKTIV ARBETSGIVARE sera de delområden som ingår i ledarskapsprofilen - effektivitet, återkoppling och ledarskap kan man se att cheferna är tydliga i sin kommunikation, konsekventa i sitt agerande, har tydliggjort hur målen ska uppnås och ger medarbetarna möjlighet att utveckla sin kompetens. Delområdet målkvalitet uppvisar dock förbättringspotential. Viktigt är att målen blir tydliga, realistiska och utvärderingsbara för den enskilde medarbetaren. Ett kommunövergripande rekryteringscentrum för chefstillsättningar har inrättats under året och innefattar samarbete över förvaltningsgränser för ett gemensamt professionellt stöd kring chefsrekrytering. Vilja och förmåga Medarbetarskapet ska kännetecknas av motivation och engagemang, professionalism, ansvars- och servicekänsla samt en vilja att utvecklas och att bidra till verksamhetens utveckling och kvalitet. Huddinge kommun har engagerade medarbetare med medarbetarprofil som ligger på 76,3 (76,5 för kvinnor och 75,8 för män) att ställas mot riktvärdet 75. Resultatet i medarbetarenkäten avseende medarbetarprofilen överstiger med andra ord riktvärdet. Förutsättningar För att medarbetare och chefer ska kunna bidra med sin vilja och förmåga krävs att kommunen som arbetsgivare ger rätt förutsättningar för att utveckla och ta tillvara medarbetarnas engagemang. Detta ställer krav på ett långsiktigt strategiskt arbete med insatser för kompetensutveckling, inflytande och delaktighet, aktiv lönepolitik och jämställdhet och mångfald. Kompetensutvecklingsinsatser som drivits under året är till exempel satsningar på att öka andelen behöriga lärare och förskolelärare, chefsutvecklingsinsatser och projektledarutbildning. Social- och äldreomsorgsförvaltningen har också genomfört en intern kompetensmässa för erfarenhetsutbyte och kompetensbreddning. Kommunens samlade resultat av medarbetarenkäten, den så kallade prestationsnivån, ligger på 70,9 (71,2 för kvinnor och 69,8 män) och ska ses som ett bra resultat i jämförelse med riktvärdet på 70. Prestationsnivån är ett viktat mått för hälso- och prestationskapacitet och motsvarar Nöjd-Medarbetar-Index, NMI. Dock visar medarbetarenkäten att upplevelsen av arbetsrelaterad utmattning ligger högre än riktvärdet. Sjukfrånvaron Den totala sjukfrånvaron har ökat från 6,1 procent till 6,5 procent (7,0 procent för kvinnor och 4,3 procent för män) jämfört med föregående år. Ökningen i sjukfrånvaron finns hos kvinnorna. Även den korta sjukfrånvaron har ökat något i jämförelse med föregående år. Ökningen är störst hos förskolenämnden samt inom socialoch äldreomsorgsförvaltningen. Förskolenämnden har den högsta totala sjukfrånvaron med en sjukfrånvaro på 7,6 procent. På barn- och utbildningsförvaltningen pågår en satsning om hälsosamt ledarskap för förskolechefer. En särskild utbildningsserie om att hantera hot och våldssituationer pågår på social- och äldreomsorgsförvaltningen och vänder sig till medarbetare inom de mest utsatta delarna av verksamheten. Jämställdhet och mångfald Jämställdhets- och mångfaldsarbete är viktigt för att alla anställda i Huddinge kommun ska ha samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter. En ny jämställdhets- och mångfaldsplan för åren 2012-2014 har beslutats under året. 82 procent av medarbetarna med barn under 12 år anser att arbetsplatsen underlättar att förena arbete med föräldraskap. 21

SUND EKONOMI Starka och stabila finanser Mål Mått Senaste mätresultat (föregående mätning inom parentes) Kommentar Budgethållning (4.1) Långsiktig balans (4.2) Nämndernas utfall i förhållande till budget (mnkr) Finansiellt årligt mål: positivt resultat exkl. exploateringsvinst (mnkr) +5 (2011: 0) +154 (2011: +134) Konsolidering, genomsnittligt resultat, 4,9 (2011: 4,1) exkl. exploateringsvinst, senaste treårsperioden i förhållande till eget kapital (%) Successivt minskat skatteuttag (4.3) Kommunens placering, finansiell profil bland Södertörnskommunerna Investeringsutrymme, investeringar i förhållande till summan av avskrivningar och årets resultat, senaste treårsperioden (bör inte överstiga 100 procent över en treårsperiod) Kommunal skattesats (öre per skattekrona) 1:a 2011 (2010: 1:a) 74 (2011: 60) 19,95 (2011: 19,95) Måluppfyllelse Nämndernas utfall i förhållande till budget visar ett plus på 5 mnkr 2012. Nämnderna har sammantaget redovisat överskott sju av de senaste åtta åren. Sex av nio nämnder bedömer sin måluppfyllelse som god eller mycket god. Två nämnder har en godtagbar måluppfyllelse och en nämnd ej godtagbar. Kommunens resultat är positivt, såväl inklusive som exklusive exploatering, och konsolideringen för de tre senaste åren ligger klart över den reala utvecklingen av det egna kapitalet. Kommunen är fortsatt etta vid en jämförelse av Södertörns kommuners finansiella nyckeltal. Måluppfyllelsen för Sund ekonomi är sammantaget över den planerade nivån och bedöms därför som mycket god för 2012. Budgethållning Nämndernas utfall i förhållande till budget visar ett plus (5,0 mnkr) med en budgetomslutning om 4 493 mnkr. Sex av nio nämnder har klarat målet om ett nollresultat. Socialnämnden har en negativ avvikelse på 3 procent av budget. Övriga nämnder har mindre negativa avvikelser. Överskotten för förskolenämnden (12,7 mnkr) och gymnasienämnden (7,9 mnkr) beror i huvudsak på att antalet barn/elever blev färre än planerat. Kommunstyrelsens överskott (12,4 mnkr) orsakas främst av vakanser och att ett antal projekt inte slutförts. Grundskolenämnden har fortfarande enheter som inte har en ekonomi i balans. Eftersom grundskolan är den största verksamheten är det av stor vikt för kommunens totala budgethållning att nämnden har en balanserad budget. Socialnämndens underskott (-23,7 mnkr) orsakas av höga kostnader för försörjningsstöd, ökade kostnader för placeringar samt nytt ersättningssystem inom funktionshinder. Nämnden har vidtagit åtgärder för att komma till rätta med dessa avvikelser som inte bedöms vara några strukturella underskott. Den samlade bedömningen av nämndernas budgethållning blir att de har en god måluppfyllelse. Långsiktig balans Det positiva resultatet exklusive exploateringsvinster för 2012 uppgår till 154 mnkr vilket är 116 mnkr högre än det budgeterade resultatet som var 38 mnkr. Måluppfyllelsen kan därför anses vara mycket god. I förhållande till föregående år är resultatet 21 mnkr högre när exploateringsvinsterna räknas bort. Inkluderas dessa fås ett resultat som är 72 mnkr lägre än för 2011. Konsolideringen förstärktes något under 2012 till 4 procent. Förklaringen är att resultatutvecklingen blev högre för den senaste treårsperioden. En konsolidering på över 2 procent är en mycket bra nivå som ligger klart över den reala utvecklingen av det egna kapitalet. Måluppfyllelsen kan därför anses vara mycket god. Under året genomfördes en uppföljning av kommunens kreditvärdering, genom Standard & Poor, varvid kommunen behöll näst högsta kreditbetyg: AA+. Nämndernas samlade måluppfyllelse av långsiktig balans kan också anses som mycket god. Enligt kommunens nya regelverk för balansering av resultat har storleken på 22

SUND EKONOMI nämndernas egna kapital begränsats till maximalt 3 procent av budgetomslutningen från och med 2012. Det samlade egna kapitalet för nämnderna uppgår till 103 mnkr (exkl. balanserat resultat för 2012), vilket utgör drygt 2 procent av budgetomslutningen. Samtliga nämnder har ett positivt eget kapital. Resultatet för kommunens placering bland Södertörnskommunerna av finansiella nyckeltal för perioden 2009-2011 (gjord av KFI-kommunforskning väst) visar att Huddinge har starka värden för samtliga finansiella mått som ingår i analysen (skattesats, resultatnivå, långsiktig resultatnivå tre år, kortsiktigt finansiellt handlingsutrymme och långsiktigt finansiellt handlingsutrymme). Huddinge uppvisade en förstärkt resultatnivå under perioden. Kommunens resultat låg 2011 på en sådan nivå att den kan anses uppfylla grundläggande krav på god ekonomisk hushållning i en kommun. Vad som bör förstärkas de kommande åren är soliditeten. Från år 2012 bedöms hur stora investeringarna är i förhållande till summan av avskrivningar och årets resultat. Måttet bör helst inte överstiga 100 procent för att vara optimalt. Under 2012 överskreds gränsen eftersom investeringar ökade kraftigt. Sett över den senaste treårsperioden uppgår måttet till 74 procent. Sammantaget bedöms måluppfyllelse som mycket god mot bakgrund av att alla mått ligger på samma eller högre nivå jämfört med förra året. Successivt minskat skatteuttag För att Huddinge ska fortsätta vara en attraktiv kommun att bo och verka i måste skattesatsen upplevas som rimlig. På sikt bör kommunen ha en skattesats som i vart fall inte överstiger genomsnittet bland länets kommuner. Detta ska ske i en ansvarfull takt så att verksamheterna samtidigt kan utvecklas och bli bättre. Kommunalskatten ska sänkas genom att verksamheterna blir effektivare. Trots att Huddinge har en förhållandevis stark ekonomi har bedömningen varit att ekonomiska förutsättningar saknats för ytterligare sänkning varför målet har varit att behålla nuvarande nivå. 23

EFFEKTIVA PROCESSER Fortsatt fokus på processutveckling utifrån kundens behov Mål Mått Senaste mätresultat (föregående mätning inom parentes) Kommentar Huvudprocesser (5.1) Övriga prioriterade processer (5.2) Effektiv styrning och uppföljning av kommunens verksamheter Nöjda chefer och politiker Mätmetod ska utarbetas Effektiv och rättssäker upphandling Köp från avtal 79,4 % (81,4 %) 2012, LIS Väl utvecklad e-förvaltning Antal e-tjänster kommunen utvecklar 0 st 2012 (2011: 9 st) Mått avvecklats i Mål och budget 2013 Väl fungerande kompetensförsörjningsprocess Följs inte på KF-nivå Hög tillgänglighet till kommunen och kommunens tjänster Svarstider per telefon E-postmätning andel där kommunen svarar inom två dygn 21 sekunder medelväntetid 78 % (80 %, 74 %, 81 %) JSM Telefront e-postmätning april 2012 (jmf 2011, 2009, 2008) Väl fungerande extern kommunikation Följs inte på KF-nivå Processorientering (5.3) Nämnderna har identifierat sina viktigaste verksamhetsprocesser 3 av 9 nämnder Måluppfyllelse Det strategiska målet Effektiva processer fokuserar på hur verksamheten organiseras, bedrivs och utvecklas för att producera de kommunala tjänsterna. Kommunens samlade måluppfyllelse bedöms som godtagbar. Genomförda åtgärder ligger under förväntningar och planer för perioden. Bland mätresultaten så är det ett mått som sticker ut, att bara tre av nio nämnder har identifierat sina viktigaste verksamhetsprocesser. Det visar på att fortsatt processorientering behövs i kommunen för att främja effektiva tjänster och en flexibel och omvärldsanpassad organisation. Fem nämnder har bedömt sin måluppfyllelse som god, medan fyra gjorde bedömningen att den var godtagbar. Flera nämnder har kommit långt med mål och mått som tydliggör nämndens ambitioner för målet Effektiva processer, men det saknas fortfarande mål och mått på många håll. Nämndernas insatser Under 2012 har kommunstyrelsen tagit ytterligare steg för att driva på utvecklingen från förvaltande organisation till en modern och flexibel utvecklande organisation. En omorganisation har genomförts inom kommunstyrelsens förvaltning och förberedelser har gjorts för att inrätta ett projektkontor under 2013. En handlingsplan har beslutats som pekar ut de viktigaste stegen för att bygga en väl fungerande e-förvaltning under de närmsta åren. Social- och äldreomsorgsnämnderna har infört ett system för tid- och insatsmätning gällande insatser inom kundval. Inom funktionshinderområdet så är den kommunala utföraren klar med införandet och sex utförare inom hemtjänst har börjat använda systemet. Resterande utförare börjar använda systemet under 2013. Ett exempel på nyskapande initiativ för att främja verksamhetsutveckling är den kompetensmässa som social- och äldreomsorgsförvaltningen genomförde under två dagar i slutet av november. Under dagarna bjöds på seminarier och en utställning där ett stort antal av nämndernas verksamheter visade upp sig. Dagarna erbjöd många möjligheter att ta del av andras engagemang och kreativitet, lära sig nya saker, knyta nya kontakter och lägga grunden för framtida samarbeten, upptäcka delar av verksamheterna som man inte kände till och beröras av en inblick i andras vardag. 24

EFFEKTIVA PROCESSER Utbildningsnämnderna har under året fortsatt arbetet med att införa en ny process för det systematiska kvalitetsarbetet som både uppfyller kraven från den skollag som kom 2011 och kommunens kvalitetsstrategi. De olika skolformerna har kommit olika långt och rapporterar viss inkörningsproblematik, men också att det nya upplägget ökar kontinuiteten och systematiken i kvalitetsarbetet och att skolchefer uppskattar det nya arbetssättet. Grundskolenämnden har dessutom utvecklat processen med hjälp av IT-stöd genom att sammanställningar, information och underlag till analys finns tillgängliga i kommunens lednings- och informationssystem (LIS). Samhällsbyggnads- och miljönämnderna har fortsatt sina satsningar på att effektivisera processer och kvalitetssäkra tjänster. Miljötillsynsavdelningens samtliga processer är nu kartlagda. Miljönämndens deltagande i miljösamverkan Stockholms län (ett jämförelsesamarbete med länets övriga miljöförvaltningar) visar att Huddinge har korta handläggningstider jämfört med länet. Däremot visar samhällsbyggnadsnämndens deltagande i stadsbyggnadsbench att Huddinge med index 46 ligger under medelvärdet (50) i en nöjd-kund-undersökning riktad mot byggherrar. Kultur- och fritidsnämndens satsningar på bibliotekets webbplats och e-tjänster har resulterat i en glädjande stor ökning av antalet unika besökare på webben. Biblioteken har också ökat öppethållandet vilket resulterat i ökningar i besöks- och utlåningssiffror. Andra satsningar på IT och e- förvaltning som gjorts är trådlösa nätverk på samtliga bibliotek och mötesplatser för unga samt en stor kampanj till kommunens samtliga hushåll under våren, där e-tjänster och bibliotekens digitala erbjudande lyftes fram. En nyinrättad tjänst med fokus på digital delaktighet har tillsatts. Fortsatt ökad processorientering i kommunen behövs för att främja effektiva tjänster och en flexibel och omvärldsanpassad organisation. Under 2013 genomförs en utbildnings- och utvecklingssatsning riktad mot samtliga förvaltningar för att stärka måluppfyllelsen under målet Effektiva processer. Syftet är att få en bättre och kostnadseffektivare verksamhet. Fortsatt utveckling av intern kontroll Modern intern kontroll fokuserar på styrning, riskhantering, åtgärdsplaner och kontroller för att säkerställa att verksamheten sköts ändamålsenligt och effektivt utifrån verksamhetens mål. Att lagar, förordningar och kommunfullmäktiges beslut följs samt att finansiell och ekonomisk administration och rapportering är rättvisande. Syftet är att säkra en effektiv förvaltning och minska risken för allvarliga fel i det dagliga arbetet. I Huddinge integreras arbetet med intern kontroll i planerings- och uppföljningsprocessen genom redovisning av vidtagna åtgärder i delårsrapporter och verksamhetsberättelse. Nämnderna har kommit olika långt i arbetet med intern kontroll och det finns även fortsatt ett stort behov av samordning och stöd. Under 2011 beslutade därför kommunfullmäktige om ett nytt reglemente för intern kontroll. Det ledde under 2012 till en kommungemensam form och struktur för nämndernas planer för intern kontroll inför 2013. Samtliga nämnder redovisar i verksamhetsberättelserna uppföljning av arbetet med intern kontroll. 25

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE EKONOMI Finansiell analys Sammanfattning Huddinge kommun redovisar ett positivt resultat med 154 (134) mnkr, vilket är en god marginal över det ekonomiska målet som var 38 mnkr. I förhållande till det statliga balanskravet där även exploateringsvinster inräknas, uppgår resultatet till 172 (245) mnkr. Resultatnivån ligger för åttonde året i rad på en god nivå. Utfallet av skatter och utjämning blev 18 mnkr högre än budgeterat genom en relativt bra utveckling av skatteunderlaget i riket. Finansnettot visar överskott på 26 mnkr mot budget främst till följd av försäljning av värdepapper som ett steg i omallokeringen av kommunens pensionsportfölj. Verksamhetens nettokostnader ökar med 3,5 procent jämfört med 2011. Det är något lägre än den genomsnittliga ökningstakten för de senaste fem åren som är 4,6 procent. Skatteintäkter och utjämning ökar 3,3 procent. Det är också lägre än den genomsnittliga ökningen för skatterna de senaste fem åren som uppgår till 4,9 procent. God ekonomisk hushållning Kommuner ska enligt kommunallagen ange mål och riktlinjer för ekonomi och verksamhet, vilket är av betydelse för en god ekonomisk hushållning. Huddinge kommuns finansiella mål för god ekonomisk hushållning lyder: Årets resultat ska vara positivt exklusive exploateringsvinster. Denna resultatnivå är en skärpning i förhållande till det statliga balanskravet. Etappmålet för 2012 var ett resultat på 38 mnkr. Eftersom årets resultat uppgår till 154 mnkr anses målet vara uppfyllt. Verksamhetsmål som är kopplat till de två övergripande målen finns redovisade i nämndernas verksamhetsberättelser. Insatser för att nå dessa mål och de tre strategiska målen finns beskrivna på sidorna 9-24 En samlad bedömning av de finansiella målen och verksamhetsmålen är att måluppfyllelsen anses vara god och att kommunen därmed uppfyller kriterierna för god ekonomisk hushållning. Omvärldsanalys Svag global utveckling 2012 Under 2012 har världsekonomin präglats av den ekonomiska krisen. Under året har den europeiska centralbanken, EU och enskilda europeiska länder vidtagit politiska åtgärder som ökat de finansiella marknadernas förtroende för statsfinanser och banker i Europa. Däremot blev hushållens framtidsförväntningar inte bättre, snarare sämre. Förstärkningen av statsfinanserna i euroområdet kräver höjda skatter samt nedskärningar av offentlig service, vilket leder till förlorade arbetstillfällen. Även tillväxten i länderna utanför OECD-området har bromsats in sedan 2010 på grund av åtstramande stabiliseringspolitik 2010 och 2011. Under 2012 har stabiliseringspolitiken dock lagts om i mer expansiv riktning och centralbankerna i Kina, Brasilien och Indien har sänkt styrräntorna. Det finns också utrymme för en ännu mer expansiv penningpolitik i dessa länder. Förtroendet bland hushåll och företag steg under andra halvan av 2012. Sammantaget väntas BNP gradvis stiga under första halvan av 2013 vilken kommer att bidra till återhämtning i OECDländerna 2013. De svåra skuldproblemen i många euroländer belastar euroområdet 2012. Den grekiska skuldsituationen är fortsatt problematisk och under året har nya åtgärdsplaner tagits fram för att lätta den grekiska skuldbördan. Samtidigt har åtgärder vidtagits för att minska oron på de finansiella marknaderna. Tillväxten i euroområdet väntas bli fortsatt svag den närmaste tiden. Om däremot inga nya problem med skuldhanteringen dyker upp är det sannolikt att tillväxten repar sig under 2013. Stram finanspolitik kommer dock att hålla tillbaka tillväxten med cirka en procent av BNP 2013. För länderna utanför Europa ser det mycket ljusare ut. Den amerikanska ekonomin har utvecklats relativt väl 2012. Förväntningarna på den närmaste framtiden är dock splittrade. Tillverkningsindustrins inköpschefer är negativa medan övriga näringslivet har en positiv syn på framtiden. Den amerikanska ekonomin saknar dock inte orosmoln. BNP-tillväxten i USA väntas bli 1,9 procent 2013. Den svaga utvecklingen i Europa har även drabbat tillväxtländernas ekonomier. I Kina föll BNP-tillväxten andra halvan av 2012. Avmattningen beror på minskad global efterfrågan samt på tidigare gjorda åtstramningar i syfte att dämpa inflationstrycket. Det finns dock tecken på en viss återhämtning av tillväxten i industriproduktion och detaljhandel. BNP-tillväxten väntas ligga på cirka 8 procent de närmaste åren, vilket är betydligt långsammare än hittills under 2000-talet. 26

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE EKONOMI Ljusglimtar i svensk ekonomi Under de tre första kvartalen 2012 visar den svenska ekonomin en relativt god tillväxt. Inte många länder i Europa har under motsvarande period kunnat uppnå en tillväxt på dryga två procent. I slutet av 2012 nådde dock den negativa utvecklingen i omvärlden även Sverige. BNPtillväxten för helåret 2012 uppgår till 0,8 procent (i faktiska tal) jämfört med 2011. Efter årsskiftet har utsikterna i omvärlden äntligen ljusnat och riskerna för en djupare recession dämpats. Den svenska exporten väntas återhämta sig 2013. För helåret 2013 väntas BNP växa med 1,4 procent. Arbetslösheten stiger och sysselsättningen viker nedåt Arbetsmarknaden har stått emot försvagningen i omvärlden väldigt bra och endast försämrats marginellt. Antalet sysselsatta ökade med 7 000 personer 2012 men samtidigt steg också arbetslösheten till följd av ett ökat utbud av arbetskraft. I december 2012 uppgick sysselsättningsgraden, andelen sysselsatta i förhållande till hela befolkningen, till 65,4 procent. Sysselsättningsgraden väntas falla 2013. Det beror på att befolkningen mellan 15 och 74 år beräknas växa med 0,6 procent per år enligt SCB, medan antalet sysselsatta i stort sett förväntas bli oförändrat. I december 2012 uppgick arbetslösheten till 7,4 procent men väntas fortsätta stiga till 8,3 procent 2013. När efterfrågan återhämtar sig ökar företagen sin produktion främst genom att utnyttja befintlig personal. Lågt inflationstryck och lägre reporänta Under hela 2012 har inflationen mätt med KPIF (KPI med fast bostadsränta) legat på cirka en procent. Den största bidragande faktorn till det stora och snabba fallet i inflationen har sannolikt varit kronförstärkningen under sommaren 2012. Både energi- och livsmedelspriserna har legat lägre än förväntat. Med anledning av den svaga efterfrågeutvecklingen i detaljhandeln väntas företagen inte höja priserna särskilt mycket den närmaste tiden och därmed kommer inflationen att ligga på låg nivå även 2013. Låg inflation och svag efterfrågan med fallande resursutnyttjande som följd innebär att ekonomin behöver stimuleras av en ännu mer expansiv penningpolitik. Riksbanken sänkte reporäntan med 0,25 procentenheter till 1,0 procent i december 2012. Enligt Riksbanken väntas reporäntan ligga kvar på denna nivå även 2013. Årlig procentuell förändring 2010 2011 2012 BNP till marknadspris 5,6 4,5 0,8 BNP kalenderkorrigerad 5,5 4,5 1,2 Antal sysselsatta 1,1 2,1 0,6 Arbetslöshet, inkl. heltidsstudier 7,4 7,5 7,7 Arbetade timmar totalt 2,0 1,3 0,4 Timlöner hela ekonomin 2,6 2,6 3,2 Timlön kommuner 2,9 2,6 3,0 KPI 1,3 3,0 0,9 KPIF (med fast bostadsränta) 1,6 1,4 1,0 Reporänta (vid årets slut) 1,3 1,8 1,0 Tioårig statsobligationsränta (vid årets slut) 2,8 1,7 1,6 Procent avser arbetslöshet, reporänta samt tioårig statsobligation, övriga nyckeltal visar årlig procentuell förändring. (Källa: Konjunkturinstitutet). Starkare arbetsmarknad i Huddinge Enligt siffror från Arbetsförmedlingen uppgick den öppna arbetslösheten i Huddinge i december 2012 till 3 procent eller 1 953 personer. Detta kan jämföras med december 2011, då arbetslösheten var 3,2 procent eller 2 134 personer. Sett över året har arbetslösheten pendlat mellan 3,2 och som lägst 2,9 i november. Sen juni har den öppna arbetslösheten varit lägre i Huddinge än i länet i övrigt. Det är första gången sen 2006 som kommunen har en lägre arbetslöshet än länet under en längre sammanhängande period. Ungdomsarbetslösheten (18-24 år) har ökat något, i december 2012 var den 2,6 procent jämfört med 2,3 samma period 2011. 27

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE EKONOMI Huddinge blir 100 000 invånare I slutet av juni passerade kommunen gränsen och blev 100 000 invånare, något tidigare än prognostiserat. Vid årsskiftet 2012/2013 hade Huddinge kommun 101 010 invånare. Under 2012 ökade befolkningen med cirka 1 961 personer eller 2 procent. In- och utflyttningen blev i stort som förväntat och slutade med en nettoökning med cirka 1 090 individer. Det positiva flyttnettot förklaras helt av inflyttning från utlandet. det ekonomiska målet som var 38 mnkr. Främsta orsaker till det goda resultatet är återbetalning av inbetalda premier för avtalsförsäkringar år 2007 och 2008 (66 mnkr), högre skatteintäkter än beräknat samt relativt måttliga kostnadsökningar. Under 2012 har antalet barn i förskoleåldern (1-5 år) ökat och blivit 74 fler. Antalet barn i åldrarna 6-9 år ökade med 289 och 10-15 år ökade med 120 individer. Antalet ungdomar i gymnasieåldern (16-18 år) minskade med 170 personer. Gruppen ålderspensionärer över 65 år ökade med 530 personer, varav 105 är 80 år och äldre. Under den kommande femårsperioden väntas antalet individer öka i samtliga åldersgrupper, utom för unga vuxna (19-24) där ingen markant förändring förväntas. De grupper som väntas öka mest är barn i åldern 10-15 samt ålderspensionärer över 80 år. Förändring i % Utfall Prognos Ålder 2008-2012 2013-2017 0 2,0% 3,5% 1-5 8,7% 2,2% 6 19,9% 3,1% 7-9 17,1% 8,9% 10-12 7,6% 13,0% 13-15 -10,8% 12,4% 16-18 -4,1% 3,5% 19-24 12,4% -0,4% 25-64 5,5% 6,6% 65-79 18,6% 7,2% 80-w 11,8% 10,3% Summa 7,2% 6,2% Resultat och kapacitet Resultatet för 2012 blev plus 173 mnkr, vilket är cirka 72 mnkr lägre än förra året. Exklusive exploaterings- och realisationsvinster uppgår resultatet till 154 mnkr, 21 mnkr högre än förra året. Årets resultat har en god marginal över Exploateringsvinsterna uppgår till 17 mnkr och understiger budget med 73 mnkr. Orsaken beror på att försäljningar inte har genomförts utan blivit uppskjutna. Exempelvis har den planerade försäljningen i Flemingsbergsdalen inte skett under året (26 mnkr). Verksamhetens nettokostnader ökade med 3,5 procent (4,8 procent). Personalkostnaderna uppgick till 2 766 mnkr (2 643 mnkr) vilket är en ökning med 4,6 procent mot förra året. Kostnader för köpt verksamhet ökade med 7 procent till 1 288 mnkr (1 203 mnkr). Den tredje största posten, lokalkostnader, ökade med 1,9 procent till 561 mnkr (550 mnkr). Nettokostnadsökningen för nämnderna jämfört med förra året uppgår till 4,7 procent (4,4 procent). En ganska god tillväxt av skatteunderlaget gör att skatteintäkter och utjämning ökar med 3,3 procent eller 144 mnkr jämfört med förra året. De fem senaste åren har genomsnittsökningen legat på 4,8 procent. Finansnettot visar ett positivt utfall på 79 mnkr, ett överskott med 26 mnkr mot budget, till följd av försäljning av värdepapper som ett steg i omallokeringen av kommunens pensionsportfölj (17 mnkr) samt god likviditet och bra avkastning på placeringar. Resultatutveckling Kommunens positiva resultatutveckling fortsätter. För åttonde året i rad redovisas ett stabilt positivt resultat. Den resultatnivå som bör följas över tiden är resultat exklusive exploateringsvinster, vilket är lika med kommunens ekonomiska mål. Analysen visar att detta resultat sammanlagt uppgår till 646 mnkr för femårsperioden 2008-2012. Resultatmarginalen (årets resultat i förhållande till skatteintäkter och utjämning) har de senaste fem åren legat på 28

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE EKONOMI eller över nivån för god ekonomisk hushållning (2 procent av skatt och utjämning). Resultatmarginal, Mnkr 2008 2009 2010 2011 2012 Resultat före extraordinära poster 170,0 119,0 243,6 245,3 172,7 Resultat enligt balanskravet 169,9 118,6 243,5 244,5 171,8 Resultat enligt ekonomiskt mål 87,7 74,4 195,9 133,7 154,4 Resultatmarginal 2,3% 1,9% 4,6% 3,1% 3,4% Några förklaringar till utvecklingen är sänkt kostnadsökningstakt och bättre budgethållning genom att nämnderna successivt effektiviserat sin verksamhet. En omvärldsfaktor är att den ekonomiska tillväxten i landet, trots omständigheterna i världsekonomin, inneburit god tillväxt av skatteunderlaget och därmed ökade skatteintäkter. Under 2010 genomförde nämnderna en effektivisering med 2 procent. Det återbetalda statliga konjunkturstödet (120 mnkr) förstärkte resultatet för 2011 och de återbetalda försäkringspremierna från AFA försäkringar (66 mnkr) förbättrade resultatet för 2012. En större negativ effekt under perioden har varit pensionsskuldsförändringen 2011 (förändrad diskonteringsränta) som försämrade resultatet (32 mnkr). Balanskravet Årets resultat enligt balanskravet uppgår till 171,8 mnkr. Vid avstämning mot balanskravet har realisationsvinster vid försäljning av anläggningstillgångar eliminerats från resultatet. Åren 2004-2006 avsattes totalt 250 mnkr som omstruktureringskostnad för framtida ökade pensionskostnader. Även om dessa öronmärkningar inte är resultatpåverkande har de räknats bort i resultatutredningen eftersom de i en framtida utredning kommer att kunna tillgodoräknas vid inlösen av pensionsåtagandet. Det ackumulerade balanserade resultatet uppgår till 1 283 mnkr. Resultatutredning, balanskravet, Mnkr 2008 2009 2010 2011 2012 nettokostnad av skatter och bidrag ska således inte överskrida 98 procent. Verksamhetens nettokostnader inklusive exploateringar, tog i anspråk 98 procent av skatteintäkter och bidrag 2012. Det betyder att de löpande intäkterna väl täcker de löpande kostnaderna. Relationen mellan kostnader och intäkter har försvagats mot förra året. Två händelser påverkade relationen både positivt och negativt under 2012. Dels sjönk exploateringsintäkter kraftigt (-110 mnkr) jämfört med förra året och dels fick kommunen återbetalningen från AFA (66 mnkr). Nettoeffekten blev att relationen försämrades. Sett över femårsperioden har relationen dock förbättrats. Inkluderas finansnettot uppgår nettokostnadernas andel till 96 procent. Finansnettots bidrag har förstärkts under perioden, vilket bland annat beror på internbankens tillkomst. Nettokostnadsandelen de senaste fem åren har i snitt legat på 96 procent, vilket är en mycket bra nivå. Snittet för riket 2011 uppgår till 98 procent och för Stockholms län till 96 procent. Andel nettokostnad av skatter och bidrag, % 2008 2009 2010 2011 2012 Verksamhetens nettokostnad 98,4 99,2 94,6 94,1 96,3 Avskrivning 1,4 1,4 1,4 1,5 1,6 Summa löpande kostnader 99,8 100,6 96,0 95,6 97,9 Finansnetto -4,3-3,6-1,8-1,2-1,8 Total nettokostnad 95,5 97,0 94,2 94,4 96,2 Mellan 2011 och 2012 har nettokostnaderna (exklusive exploateringsvinster) stigit med 3,5 procent medan skatteintäkterna ökat med 3,3 procent. Nettokostnaderna har i genomsnitt ökat 4,1 procent per år de senaste fem åren. För skatter och utjämning är genomsnittet 4,8 procent de senaste fem åren. Årets resultat 170,0 119,0 243,6 245,3 172,7 Reavinst försäljning materiella anl. tillg. -0,1 0,0-0,1 0,0-0,1 Reavinst försäljning finansiella anl. tillg. 0,0-0,4 0,0-0,8-0,8 Ack. resultat 2000-2007 335,2 S:a resultatutredning 169,9 118,6 243,5 244,5 171,7 Ackumulerat resultat 505,1 623,7 867,2 1 111,7 1 283,4 Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och statsbidrag Balans mellan intäkter och kostnader är en avgörande förutsättning för en sund ekonomi. Den långsiktiga ekonomiska målsättningen är att kommunens resultat ska utgöra minst två procent av skatter och bidrag. Andelen 29

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE EKONOMI Intäkts- och kostnadsslag Verksamhetens intäkter (exklusive skatteintäkter och generella statsbidrag) är 6,7 procent eller 84 mnkr högre än förra året. Bidragsintäkterna ökar med drygt 19,6 procent eller 61 mnkr mot 2011 till följd av återbetalning av försäkringspremier från AFA och mer driftbidrag från staten (23 mnkr mer än budgeterat och 7 mnkr mer än 2011). Försäljning av verksamhet ökar med 9 procent eller 20 mnkr till en summa av 245 mnkr. Övriga intäkter sjönk med 41 procent eller 92 mnkr främst på grund av uppskjutna försäljningsintäkter av exploateringsfastigheter. Personalkostnaderna utgör den största kostnadsposten för kommunen. För 2012 uppgick kostnaderna till 2 764 mnkr, en ökning med 5 procent från 2011. Under de senaste fem åren har kostnaderna ökat med i snitt 3,4 procent. Ökningstakten är stigande som en kombination av högre löneökningar och ökade volymer i verksamheten som innebär fler anställda. Personalkostnader Köp av verksamhet Kostnaderna för köp av verksamhet (exklusive konsulter), som är den näst största kostnadsposten för kommunen, fortsätter att öka. Under 2012 ökade kostnaderna med 7 procent till 1 288 mnkr. Ökningen avser främst köp av förskola, grundskola och äldreomsorg. Ökningstakten är sjunkande och ligger på cirka 11 procent i genomsnitt de senaste 5 åren. Andelen kärnverksamhet som utförs i extern regi ökar över tid. Det är en följd av utökad möjlighet för brukarna att välja olika alternativ plus att ny lagstiftning (LOV lagen om valfrihetssystem) öppnar för andra producenter. 30

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE EKONOMI under de senaste fem åren ökat med 2,8 procent i genomsnitt. Lokaler Lokalkostnaderna utgör den tredje största kostnadsposten för kommunen. Den totala lokalytan för verksamhetslokalerna uppgår till 447 000 kvm. I lokalkostnaderna ingår extern hyra, husbyggnadsentreprenader, fastighetsservice, material, larm, brandskydd samt energikostnader. År 2010 skedde en kraftig minskning av lokalkostnader med 14,1 procent till följd av en hyressänkning och minskade räntekostnader för Huge när ett lån till kommunen omvandlades till aktiekapital. Året därpå ökade lokalkostnaderna med endast 0,5 procent till 550 mnkr. Den låga ökningen berodde på att alla fristående enheter som vistats i kommunens lokaler tecknade egna hyreskontrakt med Huge Fastigheter AB. Under 2012 ökade kostnaderna med 1,9 procent till 561 mnkr. Lokalkostnadernas andel av verksamhetens kostnader sjönk därmed med 0,3 procentenheter till 10,5 procent. Andelen har sjunkit varje år den senaste femårsperioden. Hyreskostnaderna utgör ungefär 98 procent av de totala lokalkostnaderna. År 2008 och 2009 ökade hyran med 4,4 respektive 6,6 procent. År 2010 blev den samlade effekten av nya objekt och den reella hyressänkningen på 32 mnkr, en lägre kostnad med 1,1 procent (exklusive räntekostnadsminskningen på 78 mnkr). Under 2011 ökade hyreskostnader med 0,6 procent. Ökningen hade varit större men på grund av att hyror för fristående förskolor och skolor inte längre betalas av kommunen blev den betydligt lägre. År 2012 ökade hyreskostnaderna med 3,4 procent och uppgick till 550 mnkr. Sammantaget har hyreskostnaderna Investeringar Årets nettoinvesteringar uppgår till 297 mnkr, en ökning med 127 mnkr mot 2011. Jämfört med budget är utfallet 35 mnkr lägre. Nettoinvesteringar Utfall Budget Avvikelse Bokslut Mnkr 2012 2012 2011 Kommunstyrelse 16,1 18,0 1,9 18,1 Förskolenämnd 2,4 3,4 0,9 0,8 Grundskolenämnd 14,9 7,6-7,3 15,1 Gymnasienämnd 1,1 4,7 3,6 2,0 Socialnämnd 4,4 11,4 7,0 0,5 Äldreomsorgsnämnd 10,2 33,0 22,7 3,4 Kultur- och fritidsnämnd 0,0 0,8 0,8 3,0 Samhällsbyggnadsnämnd 50,1 67,5 17,3 44,2 Miljönämnd 0,1 2,0 1,9 6,3 Revision 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa nämnder 99,3 148,3 48,9 93,4 Samhällsbyggnadsprojekt 198,1 184,2-13,8 77,5 Summa investeringar 297,4 332,5 35,1 170,9 De största investeringarna avser samhällsbyggnadsprojekt, gator och vägar samt IT. Samtliga nämnder redovisar överskott mot budget förutom grundskolenämnden. Den negativa avvikelsen (-7 mnkr) beror till största delen på anskaffning av datorer som på grund av ändrad policy numera köps istället för att leasas. Den negativa avvikelsen (-14 mnkr) för samhällsbyggnadsprojekten avser i huvudsak utgifter som blivit högre 2012 på grund av tidsförskjutningar i följande projekt: Östra och Västra Vårberget, Östra Glömsta, Talldalsvägen, Länna 45:1 samt utbyggnaden av Hälsovägen i anslutning till Flemingsbergs centrum. Det har dock inte skett några förändringar för totalkostnaden för projekten. Äldreomsorgsnämndens positiva avvikelse beror på förseningar av vissa projekt som har skjutits fram till 2013. Investeringarnas andel av de totala nettokostnaderna uppgår till 6,7 procent (4,1 procent). Nettoinvesteringar 2008 2009 2010 2011 2012 Verksamhetens nettokostnader, Mnkr 3 790 4 028 4 055 4 191 4 437 Nettoinvesteringar, inkl lokaler, Mnkr 324 457 469 509 516 Andel nettoinvesteringar inkl lokaler, % 8,5 11,4 11,6 12,1 11,6 Andel nettoinvesteringar exkl lokaler, % 3,1 3,0 4,2 4,1 6,7 Avskrivningar, Mnkr 55 57 59 65 73 Byggnation av verksamhetslokaler görs av Huge Fastigheter AB. Inkluderas dessa lokalinvesteringar uppgår andelen till 11,6 procent 2012. Investeringstakten stiger för 31

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE EKONOMI varje år och har fördubblats sedan 2008. Inkluderas lokalinvesteringarna stiger ökningstakten något mindre. Exploateringar Exploateringsresultatet för året blev 17 mnkr, 73 mnkr lägre än budgeterat. Orsakerna är flera men den största beror på att försäljning i Flemingsbergsdalen inte har skett under året (26 mnkr). Andra orsaker är att planerade villatomtsförsäljningar vid Kristinavägen och i Furuhöjdsområdet inte har genomförts och att försäljningar av Safiren och sista etappen i Balingsnäs blev uppskjutna. Inte heller har planerade försäljningar inom Segerminne och Länna industriområde kunnat slutföras under året. Resultat, Mnkr 2008 2009 2010 2011 2012 Exploatering 82 44 48 111 17 Risk och flöde Internbanken Huvuddelen av all extern skuldförvaltning för kommunkoncernen är sedan 2011 samordnad till kommunens internbank med vidareutlåning till Huge Fastigheter AB och Söderenergi AB. Det innebar att kommunens balansräkning växte kraftigt mellan åren 2010 och 2011. Detta påverkade då nyckeltalen för likviditet och soliditet. För kommunkoncernen som helhet var skillnaderna mot föregående år mindre. Internbankens upplåning, Mnkr 2011 2012 Långfristig upplåning 3 301 4 379 Kortfristig upplåning 2 588 1 747 Totalt 5 889 6 126 Interbankens utlåning, Mnkr 2011 2012 Huge fastigheter AB 6 370 6 560 Söderenergi AB 508 501 Refinansiering leasing för Söderenergi AB 785 775 Totalt 7 663 7 836 Skillnaden mellan internbankens upplåning och utlåning utgör kommunens egen likviditet. Enligt kommunens regelverk ska denna i första hand användas till att minska koncernens låneskuld. Likviditeten kommer därför att variera över tid. All finansiering medför ett visst mått av risktagande. En finanspolicy och en finansinstruktion finns därför som reglerar hur riskerna ska hanteras och rapporteras. Fakta skuldportfölj per 2012-12-31 (extern finansiering av det helägda Huge Fastigheter AB) Totalt 5 366 Mnkr Genomsnittlig ränta - 3,04 % Räntebindning - 3,5 år Kapitalbindning - 3,9 år Tillåtet enligt finansinstruktion min 2 år max 4 år min 2 år max 5 år Låneförfall inom ett år - 28 % min 20% max 40% Betalningskapacitet inklusive kontokredit och lånelöften 2 099 Mnkr God betalningsberedskap Internbanken tillgodoser kommunkoncernens behov av kapital på såväl kort som lång sikt, det vill säga både lån och likvida medel. Rörelsekapitalet (omsättningstillgångar minus kortfristiga skulder) är negativt 2011 och 2012 till följd av att all medelsförvaltning hanteras genom internbanken. Däremot har rörelsekapitalet ökat med 885 mnkr jämfört med 2011. Detsamma gäller de likvida medlen i balansräkningen som ökat med 6 mnkr. Detta är dock fortfarande ett väldigt lågt belopp. Till följd av den nya redovisningsrekommendationen påverkas kassalikviditeten negativt. Den uppgår till 28 procent i december 2012 medan snittet för den senaste femårsperioden uppgår till 89 procent. Nivån innebär dock ingen försämring av betalningsberedskapen, som är fortsatt god genom att kommunen har olika krediter att ta i anspråk. Genom dessa kreditavtal tillgodoses kommunkoncernens kapitalbehov. Upplåningsrisken begränsas genom att aktivt sprida upplåningen på olika finansieringskällor och löptider. 2008 2009 2010 2011 2012 Kassalikviditet % 134 124 137 21 28 Rörelsekapital, Mnkr 284 257 368-2 786-1 901 Låneskuld Låneskulden uppgår till 6,1 miljarder kronor medan 7,8 miljarder kronor lånas ut till kommunens bolag. Det betyder att kommunen lånar ut 1,7 miljarder kronor av egen likviditet. Till följd av ändrade redovisningsrekommendationer klassificeras lånen utifrån löptiden. För en korrekt bild av låneskulden ska därför både kort- och långfristiga lån summeras. Anläggningstillgångar Anläggningstillgångarna ökade kraftigt under 2011 till följd av internbanken och den nya redovisningsrekommendationen. Då gjordes omklassificeringar från kortfristiga fordringar till finansiella anläggningstillgångar samt från finansiella anläggningstillgångar till kortfristiga placeringar. Under 2012 har anläggningstillgångarna totalt ökat med ytterligare 4 procent. 32

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE EKONOMI Av de olika tillgångarna har mark och byggnader ökat med 20 procent till följd av nya gator och vägar, mark samt gatubelysning. Maskiner och inventarier ökar med 12 procent främst genom nya IT-anskaffningar. Soliditet Soliditetsutvecklingen är beroende av förändringen av det egna kapitalet men även av tillgångsförändringen. För 2012 uppgick soliditeten till 34 procent, en ökning med 0,3 procentenheter jämfört med 2011. Den stora förändringen åren 2008-2012 beror på att all upplåning inom kommunkoncernen sker genom internbanken, som i sin tur vidareutlånar till bolagen. Det betyder att alla lån redovisas i kommunens balansräkning som får en nästan fördubblad omslutning. Exklusive vidareutlåning har soliditeten legat stabilt runt 71 procent senaste fem åren. Genomsnittet i riket uppgick 2011 till 51 procent och i länet till 48 procent. % 2008 2009 2010 2011 2012 Soliditet 57,4 61,2 56,6 33,4 33,7 Inkl pensionsskuld före 1998 29,0 26,7 28,1 16,8 17,6 Tillgångsförändring 12,3 14,5 16,6 81,5 4,0 Förändring av eget kapital 6,0 3,8 7,8 7,3 4,8 Borgensåtaganden Det totala borgensåtagandet uppgick vid årsskiftet till 1 894 mnkr, en minskning med 116 mnkr. Minskningen avser Huge Fastigheter AB. Under perioden 2008-2012 har inga garantier infriats. Borgensåtaganden, Mnkr 2008 2009 2010 2011 2012 Helägda bolag Huge fastigheter AB 6 265 5 617 5 017 515 410 Delägda bolag Söderenergi AB 391 846 952 467 461 Övriga delägda bolag 18 43 49 733 732 Övriga Bostadsrättsföreningar 299 295 292 289 286 Föreningar 2 2 2 2 2 Förlustansvar för egna hem 6 5 4 4 3 Summa 6 981 6 808 6 316 2 010 1 894 Pensionsskuld Den totala pensionsskulden inklusive löneskatt 2012 uppgår till 2 188 mnkr, en ökning med 2 procent jämfört med 2011. Snittökningen för de fem senaste åren är 3 procent. Avsättningen till nya pensioner ökar andelsmässigt varje år medan den så kallade ansvarsförbindelsen därmed minskar i motsvarande grad. Detta förhållande kommer att accelerera för varje år. Pensioner, Mnkr 2008 2009 2010 2011 2012 Avsättning 242 285 299 349 380 Äldre än 1998 1 717 1 762 1 697 1 802 1 808 Total skuld 1 959 2 047 1 996 2 151 2 188 Pensionsportfölj Kommunen beslutade år 2007 att avsätta 250 mnkr för pensionsmedelsförvaltning med målet att sätta ett realt tak för utbetalningar på 57 mnkr per år hänförliga till pensionsförpliktelser intjänade före 1998. Huvuddelen av obligationerna i portföljen är emitterade av svenska staten eller av statligt ägda bolag med hög kreditvärdighet. Marknadsvärden pensionsportfölj, Mnkr 2009 2010 2011 2012 Realränteobligationer, svenska staten 127 131 138 55 Realränteobligationer, övriga 60 60 90 111 Nominella ränteobligationer 0 0 14 14 Obligationsfonder 50 Aktiefonder 14 35 24 27 Aktieindexobligationer 21 21 5 20 Likvida medel 50 39 39 44 Totalt 271 286 310 321 Känslighetsanalys Kommunens ekonomiska läge påverkas av olika händelser i omvärlden och inom den egna organisationen. Nedan redovisas hur några av de viktigaste faktorerna påverkar ekonomin. Känslighetsanalys, Mnkr 10 öre förändring av kommunalskatten 18,9 1 procents löneförändring 26,9 1 procents prisförändring 18,4 1 procents förändring försörjningsstöd 1,1 1 procents hyresförändring 5,5 1 procents avgiftsförändring 1,9 10 heltidstjänster 5,3 Kontroll och styrning Prognossäkerhet En viktig del i styrning och kontroll av ekonomin är de uppföljningar som görs under året. Två helårsprognoser görs, dels per mars och dels per augusti. Helårsprognosen i augusti visade ett utfall på 214 mnkr och 167 mnkr exklusive exploateringsvinster. De största avvikelserna mot prognosen visar de centrala posterna med minus 18 mnkr på grund av lägre exploateringar. Underskottet hade varit högre om det inte hade varit för återbetalningen av försäkringspremier från AFA som kommunen fick utbetalt. Skatteintäkterna blev 18 mnkr lägre än prognostiserat och nämndernas utfall 12 mnkr högre. Finansnettot blev lägre på grund av ränteswap-kostnader och reallåneränta som inte var budgeterade. Bortsett från de oförutsedda händelser som skett under året är prognossäkerheten sammantaget relativt god inom såväl nämnder som övergripande. Tren- 33

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE EKONOMI den är vidare att prognoserna är försiktiga i början av året och mer säkra i augusti. Helårsprognoser, Mnkr Mars Augusti Utfall Nämnder -19-7 5 Centrala poster -11 21-5 Skatter och utjämning 33 36 18 Finansnetto 10 31 26 Årets resultat 151 214 173 Resultat ekonomiskt mål 78 167 154 Budgetavvikelser En förutsättning för en sund ekonomi i balans är god budgetföljsamhet. Nämnderna, som legat på plus de senaste åren, visar sammantaget en liten avvikelse med 0,1 procent mot budget. Skatteintäkter och utjämning har ett överskott mot budget till följd av en relativt bra utveckling av skatteunderlaget. Avvikelsen var dock klart högre såväl 2010 och 2011. Finansnettot visar plus genom försäljning av värdepapper i samband med omfördelning inom pensionsportföljen och genom bättre avkastning på placeringar än planerat. Av övriga budgetavvikelser är det främst exploateringsvinsterna som fick ett stort underskott 2012. Budgetavvikelser, Mnkr 2008 2009 2010 2011 2012 Budgeterat resultat 205,0 89,8 122,3 110,8 128,1 Avvikelser nämnder 10,7 14,8 11,4-0,2 5,0 Reserverade medel 8,4 19,3 10,7 5,6 5,8 Pensioner 11,0-6,3 7,3 4,5-8,5 Avskrivningar 2,7 10,3 14,8 16,6 5,7 Exploateringsvinster -67,7 14,2-2,4 40,8-72,6 Skatteintäkter och generella statsbidrag -39,5-74,3 54,5 75,9 18,3 Finansnetto 29,1 17,5 15,5-12,7 26,4 Övriga avvikelser 10,3 33,7 9,4 4,0 64,5 Årets resultat 170,0 119,0 243,5 245,3 172,7 Nämndernas avvikelse mot budget blev plus 5 mnkr. Socialnämnden (-23,7 mnkr) och äldreomsorgsnämnden (-5,7 mnkr) har de beloppsmässigt största underskotten medan förskolenämnden (12,7 mnkr), kommunstyrelsen (12,4 mnkr) samt gymnasienämnden (7,9 mnkr) har de största överskotten. Övriga nämnder har smärre avvikelser som ligger mellan plus/minus 1 procent av budgeten förutom för miljönämnden (18,4 procent). Jämfört med prognosen i delårsbokslut 2 är utfallet för nämnderna 13 mnkr bättre. Verksamheternas totala nettokostnader ökade med knappt 5 procent jämfört med förra året. Procentuellt ökar socialnämnden och äldreomsorgsnämnden mest till följd av ökade volymer. Kommunens största verksamhetsområde, grundskola, gör ett mindre överskott på 1 mnkr. De fem största verksamhetsområdena (grundskola, förskola, gymnasium, funktionshinder och äldreomsorg) som omsluter cirka 3 100 mnkr av budgeten visar sammantaget ett marginell underskott mot budget på 0,1 procent eller 4 mnkr. Budgetavvikelse nämnder, Mnkr 2010 % 2011 % 2012 % Kommunstyrelse 9,2 3,1 1,7 0,6 12,4 3,8 Förskolenämnd -5,0-0,8-7,3-1,2 12,7 1,9 Grundskolenämnd 10,2 0,9 3,8 0,3-0,1 0,0 Gymnasienämnd 10,4 2,2 6,2 1,3 7,9 1,6 Socialnämnd 3,9 0,5-2,0-0,3-23,7-3,0 Äldreomsorgsnämnd 1,0 0,2 2,6 0,5-5,7-1,0 Kultur- och fritidsnämnd 0,6 0,4 0,5 0,3 0,9 0,6 Samhällsbyggnadsnämnd -19,3-10,0-5,6-2,8-1,2-0,6 Miljönämnd 0,3 4,6-0,5-8,1 1,2 18,4 Revision 0,1 5,3 0,4 14,3 0,6 22,2 Summa nämnder 11,4 0,3-0,2 0,0 5,0 0,1 Socialnämndens underskott beror på ökade kostnader för bland annat placeringar till barn och unga, försörjningsstöd och nytt ersättningssystem för funktionshinderområdets verksamheter med kundval, som innebär svårigheter för egen regi att klara budget. En annan orsak är högre personalkostnader än beräknat (-3 mnkr), vilka härleds till projektet 100 Huddinge Jobb, där kommunen betalar lön i stället för försörjningsstöd. Även lokalkostnaderna blev högre än förväntat (-2 mnkr) på grund av tillkomna hyror vid Kavlevägen och i Vårby som inte var budgeterade. Högre kostnader för externa köp av hemtjänst och äldreboende än budgeterat (-15 mnkr) är största orsaken till äldreomsorgsnämndens budgetavvikelse, delvis till följd av att antalet personer över 80 år har ökat mer än prognosticerat. Även personalkostnaderna blev högre än väntat (- 6 mnkr) eftersom extern personal har behövts för omflyttning av Stortorps B-hus till Västergården. Underskott redovisas även för hemtjänstutförare i egen regi som har haft problem med minskade intäkter då 51 procent av alla hemtjänsttimmar genomförts av privata utförare. Förskolenämndens överskott beror på att antalet helårsinskrivna barn har varit 6 714 stycken, det vill säga 109 färre än vad nämnden fått medel för. Detta innebär cirka 12 mnkr i överskott i resursfördelningen. Servicegraden (andel inskrivna barn av totalt antal barn i befolkningen) för 1-5 åringar var vid årsskiftet 87,5 procent (87,2 procent). Kommunstyrelsens plus är ett resultat av lägre personalkostnader än beräknat till följd av vakanta tjänster samt senarelagda projekt. Gymnasienämndens överskott beror på att antalet gymnasieelever (4 120 elever) och särskoleelever (46 elever) blev 57 respektive 7 färre än vad man fått anslag för. Särskola och särvux avviker med 4 mnkr från budget och ungdomsgymnasiet med 1 mnkr. Konkurrensen i Stockholmsområdet hårdnar och därför finns det en risk för att antalet elever i Huddinge fortsätter att minska. Det minskade elevantalet skulle innebära minskad ersättning till skolorna som i sin tur kan leda till behov av besparings- och effektivitets- 34

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE EKONOMI åtgärder för att kunna hålla en budget i balans. Även vuxenutbildning bidrar till överskottet med en avvikelse från budget med 2 mnkr. Kultur- och fritidsnämnden uppvisar en smärre positiv avvikelse. Det beror främst på högre intäkter för Huddingehallen än beräknat samt att avsatta medel för hyror och kapitaltjänst inte tagits i anspråk då planerade investeringar har försenats. Miljönämndens avvikelse beror på lägre personalkostnader till följd av vakanser och på ett bidrag för särskilt anställningsstöd som en anställd har erhållit. Samhällsbyggnadsnämndens minus beror i sin helhet på högre kostnader för vinterunderhållet än budgeterat (-10,9 mnkr) till följd av de stora mängder snö som kom i slutet av 2012. Bortsett från dessa kostnader uppvisar nämnden ett plus (9,7 mnkr). Framtidsutsikter Befolkningsprognosen för den kommande perioden (2013-2017) visar att grundskoleeleverna (6-15 år) kommer att öka mest. Antalet gymnasieungdomar kommer däremot att minska under de närmaste åren, för att återigen börja öka omkring 2016. Ålderspensionärerna (65 år och äldre) fortsätter att öka och om några ytterligare år kommer behovet av omsorg att bli större och resultera i en utbyggnad av fler nya boenden. Huddinge är en tillväxtkommun där behoven ökar inom samtliga åldersgrupper utom gymnasieeleverna. Den långsiktiga planeringen är därför viktig och bör vara inriktad på hur eventuella omprioriteringar kan behöva genomföras mellan olika verksamhetsområden, dels för att klara ökningen inom de äldsta grupperna och dels för att möta ekonomiskt kärvare tider. Med bokslutet för 2012 och kommunplan 2013 som utgångspunkt är Huddinge kommun i ett läge med god ekonomisk hushållning och hög grad av måluppfyllelse inom verksamheterna. Även om den samlade bilden är positiv finns det riskfaktorer som kan påverka ekonomin negativt. Sådana faktorer är utvecklingen av konjunkturen och därmed skatteunderlagets tillväxt. Inom kommunsektorn finns en fortsatt kärv arbetsmarknad vilket påverkar försörjningsstödet. En ökad konkurrens inom flera verksamhetsområden, som exempelvis gymnasiet, ställer högre krav på en effektiv egen verksamhet. Återhållsamhet och långsiktighet i ekonomiska beslut är fortsatt av stor vikt för en långsiktigt sund ekonomi. 35

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE PERSONAL Personalanalys Kommunens medarbetare 2010 2011 2012 Antal anställda 6 055 5 992 6 012 Tillsvidare 80 % 79 % 80 % Visstid 12 % 13 % 12 % Timavlönad 8 % 8 % 8 % I slutet av december hade kommunen 6 012 anställda, vilket är 20 personer fler än föregående år. Detta gör kommunen till den näst största arbetsgivaren i Huddinge. Ökningen har framför allt skett på miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen, bland annat på bygglovsavdelningen. 80 procent av de anställda är tillsvidareanställda, 12 procent är visstidsanställda och 8 procent har en timanställning. Medelåldern för de anställda är 45 år. Av de anställda är 79 procent kvinnor och 21 procent män, fördelningen bland chefer är 72 procent kvinnor och 28 procent män. Flest medarbetare arbetar inom barn- och utbildningsförvaltningen, 61 procent av alla medarbetare. Bland våra största yrkesgrupper finns lärare, förskollärare, barnskötare samt omsorgspersonal såsom vårdare eller undersköterskor. Andel anställda fördelade per nämnd Den genomsnittliga lönen för de anställda är 26 657 kronor, vilket är 3,2 procent högre än jämfört med föregående år. Andel utrikesfödda bland de anställda har ökat med 1 procent sedan föregående år och är 26 procent, och totalt har 31 procent utländsk bakgrund. Störst andel arbetar inom äldreomsorgen, störst ökning har skett på förskolenämnden. Andelen invånare i Huddinge kommun med utländsk bakgrund var 35 procent 2011 och 36 procent 2012. Chefsutveckling i fokus Kommunens chefer erbjuds årligen ett antal obligatoriska utbildningar och fördjupningsutbildningar. De obligatoriska utbildningarna som genomfördes var Grundkurs för nya chefer, Kommunikativt ledarskap, Arbetsmiljöutbildning, PLUS-utbildning (utbildning i Planerings- och utvecklingssamtal), Arbetsrätt, Löne- och bedömningssamtal, Träffsäkra rekryteringar samt utbildningar i vårt personaladministrativa system Heroma. Dessutom slutfördes fördjupningsutbildningen STRAL-Hållbara chefer samt fördjupningsutbildningarna Övertygande presentationer, Vässa dina möten samt en utbildning i mentorskap och coachning. För arbetsledare, samordnare och motsvarande genomfördes utbildningarna Kommunikation och ledarskap samt Att förebygga och våga ta itu med konflikter. Jämställdhets- och mångfaldsarbete Arbetet med jämställdhet och mångfald syftar till att främja alla individers rätt i fråga om arbete, anställningsoch andra arbetsvillkor samt utvecklingsmöjligheter i arbetet. En ny jämställdhets- och mångfaldsplan för åren 2012-2014 beslutades av planerings- och personalutskottet i maj. I planen tydliggörs förvaltningarnas åtgärder för jämställdhets- och mångfaldsarbete inom områdena: arbetsförhållanden, rekrytering, föräldraskap, trakasserier, kompetensutveckling samt lön. För att fördjupa genus- och jämställdhetsarbetet i kommunens förskolor har barn- och utbildningsförvaltningen inlett ett projekt, Jämställdhetsintegrerad förskola. Projektet startades under 2012 och kommer att fortlöpa fram till 31 oktober 2013. Målsättningen för projektet är bland annat att uppnå en högre medvetenhet gällande arbetet med normkritiskt förhållningssätt och pedagogik hos personalen i förskolan, öka likvärdigheten mellan förskolorna samt jämställdhetsintegrera förskolorna. Ny årlig medarbetarenkät Den årliga medarbetarenkäten är ett viktigt verktyg för ett fortsatt förbättrings- och utvecklingsarbete. 2012 års medarbetarenkät är ny till sin uppbyggnad. Enkäten är vetenskapligt baserad och mäter de viktigaste faktorerna som påverkar arbetsgruppens hälsa, engagemang samt prestationsförmåga i stort. Varje förbättringsområde har ett vetenskapligt framtaget riktvärde. För att påvisa positiva värden måste man ligga över riktvärdet. Då medarbetarenkäten är ny för i år finns inga jämförande resultat från förra året. 36

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE PERSONAL Huddinge kommuns samlade resultat av medarbetarenkäten, den så kallade prestationsnivån, ligger på 70,9 (71,2 för kvinnor och 69,8 män) och ska ses som ett bra resultat i jämförelse med riktvärdet på 70. Även ledarskapsprofilen och medarbetarprofilen ligger över riktvärdet. I årets undersökning är de starkaste områdena medarbetarkraft, effektivitet, socialt klimat, lärande i arbetet och återkoppling. Upplevelsen av arbetsrelaterad stress ligger även i årets enkät på en nivå som ställer krav på åtgärder. Andra områden som har utvecklingspotential är arbetstakt, delaktighet, ledarskap och medarbetarskap. Utmaningar vad gäller personalförsörjning Befolkningen i Huddinge ökar främst inom åldersintervallen 7-12 år samt 65 år och äldre, vilket ställer krav på en ökad kommunal service inom framförallt grundskola och äldreomsorg. Till detta läggs de rekryteringsbehov som uppstår när personal slutar, går i pension eller är tjänstlediga. En rad initiativ har tagits för att möta utmaningarna vad gäller personalförsörjningen av bristyrkesgrupper. Kommunens traineeprogram har, utöver att försörja verksamheterna med nya medarbetare, gett kommunen en stark plattform att kommunicera kommunen som attraktiv arbetsgivare. Under året har femton socionomstudenter ingått i praktik- och traineeprogrammet Huddingetrainee: socionom. Ett nytt samarbete har inletts med Södertörns högskola för att även ta emot praktikanter därifrån. Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen har för tredje året i rad genomfört traineeprogrammet Huddingetrainee: Ingenjör och Arkitekt, sex studenter deltar i programmet. Av kommunens chefer uppnår nästan 20 procent pensionsålder de kommande åren. Ett sätt att förbereda sig för detta är att ta tillvara morgondagens ledare. Under våren slutfördes den fjärde chefsaspirantutbildningen LedarskapsForum. Programmet genomfördes i samarbete med Södertälje kommun och Södertörns brandförsvarsförbund. Att behålla och utveckla medarbetare som inte är chefer eller arbetsledare är också en del i personalförsörjningen. Under året genomfördes de förvaltningsövergripande utbildningarna Projektledarutbildning och fördjupningsutbildningen Ledarskap för projektledare. KOLL- på lärarnas behörigheter Som en del i arbetet att anpassa undervisningen till den nya skollagens krav på behöriga lärare har barn och utbildningsförvaltningen gjort ett omfattande arbete med att registrera lärarnas behörigheter i ett kompetenssystem, kallat KOLL. Genom systemet får förvaltningen överblick över hur behörigheterna ser ut i olika skolor och i olika ämnen, samt underlag för analys och insatser. Erfarenhetsutbyte på SÄF:s kompetensmässa I november bjöd social- och äldreomsorgsförvaltningen in alla medarbetare till internt erfarenhetsutbyte i form av en kompetensmässa med möjlighet att få inblick i andra verksamheter, lära sig nya saker, knyta nya kontakter och lägga grunden för framtida samarbeten. Personalomsättningen ökar något Tillsvidareanställda som lämnat kommunen för annan arbetsgivare eller gått i pension var 9,3 procent, jämfört med 9,1 procent 2011. Under 2012 har 541 medarbetare i Huddinge kommun avslutat sin anställning eller gått i pension. Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen är den förvaltning med högst personalomsättning men har under 2012 en lägre personalomsättning än föregående år. Av kommunens större personalkategorier har sjuksköterskor i äldreomsorgen den största personalomsättningen, 30,2 procent. Detta kan delvis förklaras av att äldreomsorgen under 2012 genomfört effektiviseringar som lett till färre sjukskötersketjänster inom särskilda boenden. Övriga personalkategorier med hög personalomsättning är socialsekreterare, elevassistenter och förskollärare. 37

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE PERSONAL Generationsväxlingen pågår Andel tillsvidareanställda som är 60 år eller äldre ligger på samma nivå som föregående år, cirka 13 procent av det totala antalet tillsvidareanställda. Det innebär att närmare 700 medarbetare beräknas gå i pension inom en sjuårsperiod. Av miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningens medarbetare är 23 procent 60 år eller äldre. Ett hållbart arbetsliv Sedan 2005 finns det möjlighet för anställda mellan 63-65 år att ansöka om arbetstidsnedsättning med tio procents lönekompensation. Under 2012 beviljades 29 anställda denna förmån och totalt hade 92 anställda förmånen. Sjukfrånvaron ökar Den totala sjukfrånvaron har ökat från 6,1 till 6,5 procent från föregående år. En generell ökning av sjukfrånvaro finns i de nationella mätningarna på Försäkringskassan. Sjukfrånvaro (andel sjuktimmar av ordinarie tid) Sjukfrånvaro % 2010 2011 2012 Dag 0-1 0,2 0,2 0,2 2-14 2,3 2,3 2,4 15-90 1,1 1,2 1,3 91-180 0,7 0,6 0,7 181-9999 1,5 1,8 1,8 Total (exkl sjukersättning) 5,8 5,9 6,4 Total (inkl sjukersättning) 6,5 6,1 6,5 Se även tabell Obligatorisk sjukfrånvaroredovisning sidan 61. En förklaring till ökningen jämfört med föregående år är att en del av de sjukförsäkrade som varit inskrivna i arbetslivsinriktade insatser på arbetsförmedlingen blivit återförsäkrade på Försäkringskassan. Personalhälsans insatser Under 2012 har efterfrågan på Personalhälsans medverkan i rehabiliteringsärenden ökat, inte minst i form av arbetsförmågebedömningar och så kallade koordinerade insatser enligt Försäkringskassans modell. Inom det förebyggande arbetet har Personalhälsan genomfört stresshanteringsgrupper, slutfört ett omfattande projekt om ljud- och oljud i grundskolan, inklusive utbildningsprogram för grundskolans rektorer samt för musiklärare, trä/metallslöjdslärare och idrottslärare. Att utveckla medarbetarnas hälsa bygger på att skapa kunskap och engagemang om hälsofrågor på arbetsplatserna. Personalhälsan ansvarar för att ordna föreläsningar och stimulansträffar för kommunens cirka 250 hälsoinspiratörer. Ett treårigt projekt med hälsofrämjande ledarskap för 50 förskolechefer har startats upp under hösten. Friskt jobbatprojektet pågår på naturvårdsavdelningen med syfte att genom regelbunden träning och goda kostvanor få bättre kondition och välbefinnande. Fysisk aktivitet på recept används aktivt, liksom hälsocoachning via licensierad hälsowebbsida. Personalkostnader Personalkostnadsredovisning, Mnkr 2010 2011 2012 Personalkostnad, inkl. inhyrd personal, total 2 592 2 673 2 795 Sjuklönekostnad 29 31 31 Inhyrd personal 23 31 29 Övertid 8 9 10 Fyllnadstid 5 5 5 De totala personalkostnaderna har ökat med 5 procent, vilket delvis förklaras av löneökningskostnaderna efter årets löneöversyn. Löneöversynen resulterade i en löneökning på 3,4 procent för tillsvidareanställda. De något ökade kostnaderna för sjuklöner hänger samman med den ökade sjukfrånvaron. Kostnaderna för inhyrd personal har sjunkit med 5 procent jämfört med föregående år. Kostnaderna har framför allt minskat på social- och äldreomsorgsförvaltningen, både inom individ och familjeomsorg och funktionshinderområdet, samt på kommunstyrelsens förvaltning där inhyrd personal ersatts av ordinarie tjänster. Kostnaderna för övertid har samtidigt ökat något. 38

BOLAGENS OCH KOMMUNALFÖRBUNDETS VERKSAMHET Bolagens och kommunalförbundets verksamhet Koncernen finansiell analys Koncernen fem år i sammandrag 2008 2009 2010 2011 2012 Årets resultat, mnkr 128 419 296 247 342 Balansomslutning, mnkr 11 418 11 923 12 265 12 764 13 114 Soliditet % 18 21 23 24 26 Lång-/kortfristiga lån, mnkr 7 396 6 836 7 133 7 555 7 664 Pensionsförpliktelser intjänade före 1998, mnkr 1 757 1 803 1 697 1 802 1 808 Huddinge kommunkoncern består av ett helägt bolag och två delägda bolag som tillsammans med kommunen utgör en ekonomisk enhet gentemot omvärlden. Koncernredovisningen omfattar kommunen samt de företag i vilka kommunen har ett väsentligt inflytande i eller där kommunens andel uppgår till minst 20 procent. De bolag som kommunen äger tillsammans med andra aktörer ingår i koncernen motsvarande den ägda andelen. Syftet med den sammanställda redovisningen är att ge en samlad bild av den totala kommunala verksamhetens ekonomi och åtaganden, oavsett i vilken juridisk form den bedrivs. Huddinge kommun är även medlem (andelstal 18,97 procent) i Södertörns brandförsvarsförbund, vilket dock inte ingår inte i den sammanställda redovisningen. För presentation av respektive företag, se nedan. 39

BOLAGENS OCH KOMMUNALFÖRBUNDETS VERKSAMHET Resultat Kommunkoncernen uppvisar ett positivt resultat på 342 mnkr (247 mnkr 2011). Resultatet hänför sig framför allt till kommunens utfall på 173 mnkr. Alla bolag i koncernen, Huge Fastigheter AB (44 mnkr), Södertörns Energi (77 mnkr) och SRV återvinning redovisar också positiva resultat. Även intressebolaget Söderenergi redovisar vinst (113 mnkr), där Huddinges ägarandel uppgår till 29 procent. En resultatförstärkande post som tillkommer är uppskjuten skatt på 67,5 mnkr. I koncernen har även gjorts interna elimineringar på 14 mnkr. Under hösten 2012 har Söderenergi kunnat återbetala 50 mnkr av det under 2009 erhållna aktieägartillskottet. Resterande 50 mnkr beräknas bli återbetalt i samband med Söderenergis bolagsstämma under våren 2013. Den senaste femårsperioden har koncernens balansomslutning ökat med 1 700 mnkr eller 15 procent. Under samma period har de lång- och kortfristiga lånen ökat med 268 mnkr eller 4 procent. Till följd av ändrade redovisningsrekommendationer klassificeras lånen utifrån löptiden. För en korrekt bild av låneskulden ska därför både kort- och långfristiga lån summeras. Soliditeten har förstärkts med 8 procentenheter under perioden. Intäkter Årets intäkter, inklusive skatt, uppgår till 6 874 mnkr, vilket är en ökning med 3 procent mot förra året. Skatteintäkter och generella statsbidrag ökade med 144 mnkr och utgör 66 procent av koncernens intäkter. Verksamhetens intäkter som består av hyror, taxor och avgifter för bland annat energi samt återvinning, ökade med 36 mnkr (2 procent) mot förra året. Kommunens intäkter, inklusive skatter står för huvudparten (79 procent) av intäkterna. Kostnader Årets kostnader uppgår till 6 381 mnkr (6 129 mnkr), en ökning med 4 procent. Kommunens andel av de totala kostnaderna uppgår till cirka 75 procent. I kostnaderna ingår avskrivningar med 338 mnkr (319 mnkr). Här uppgår kommunens andel till 22 procent av kostnaderna medan Huge Fastigheter står för cirka 60 procent av avskrivningarna. Finansnetto Finansnettot blev -219 mnkr vilket är en förbättring med 30 mnkr (12 procent) jämfört med 2011. Orsaken är främst att värdepapper sålts av som ett steg i omallokeringen av kommunens pensionsportfölj (17 mnkr) samt god likviditet och bra avkastning på placeringar. Sett över fem år är finansnettots utveckling oförändrad. Finansnettots utv. 2008 2009 2010 2011 2012 Mnkr -217-208 -197-249 -219 Den genomsnittliga räntesatsen på all upplåning uppgick till 3,04 procent vilket är lägre än föregående år då den låg på 3,51 procent. Kommunen begränsar sin ränterisk genom att sprida räntebindningen över tiden. Vid årsskiftet var räntebindningstiden i genomsnitt 3,5 år mot förra årets 3,2 år. Kapitalbindningstiden var 3,9 år vid årsskiftet jämfört med 3,3 år 2011. Soliditet Balansomslutningen har sedan föregående årsskifte ökat med 350 mnkr till 13 114 mnkr. Soliditeten uppgick till 26 procent vid utgången av 2012, en ökning med 1,9 procentenheter från 2011. Då har inte hänsyn tagits till eventuella övervärden som kan finns i de olika bolagens balansräkningar. Utöver detta har kommunen cirka 1 808 mnkr i skuld för pensioner som redovisas som ansvarsförbindelse. Jämfört med övriga kommunkoncerner i länet är soliditeten för Huddinge lägre. Genomsnittet för länet låg kring 40 procent år 2011. Investeringar Koncernens totala investeringar uppgår till 967 mnkr (937 mnkr). Huge Fastigheter har de största investeringarna, 450 mnkr och avser främst kommunala verksamhetslokaler. Kommunens investeringar uppgår till 297 mnkr och avser i huvudsak infrastruktur, inventarier och IT. Kommunen och Huge står tillsammans för 77 procent av koncernens investeringar. Huge Fastigheter AB Verksamhet Huge Fastigheter AB ägs till 100 procent av Huddinge kommun. Bolaget äger och förvaltar bostäder och lokaler i kommunen. Totalt finns 1 092 279 kvm (1 083 401 kvm) uthyrningsbar yta varav 527 541 kvm (532 251 kvm) avser bostäder. Av bolagets ytor är det 402 937 kvm (392 653 kvm) som hyrs ut av kommunen. Efterfrågan på bostäder och lokaler är stor och endast 12 072 kvm (13 195 kvm) av bolagets uthyrningsbara ytor var outhyrda vid bokslutstillfället. Ekonomiskt utfall 2011 2012 Omsättning, Mnkr 1 246,0 1 284,0 Årets resultat efter finansnetto, Mnkr 32,1 44,4 Balansomslutning, Mnkr 9 865,1 9 985,2 Årets investeringar, Mnkr 570,2 449,9 Soliditet, % 23,7 24,4 Antal årsarbetare den 31/12 264,0 268,0 Årets händelser Under året har två fastigheter förvärvats. Den ena av kommunen för 5 mnkr (Källbrink 1:163 i Fullersta) och den andra av en privatperson för 2 mnkr (Kästa 2:197 i Flemingsberg). Den förstnämnda fastigheten har köpts upp i syfte att bygga en förskola och den andra i syfte att bygga en förskola och en skola. 40

BOLAGENS OCH KOMMUNALFÖRBUNDETS VERKSAMHET År 2012 har fastigheter sålts för upptill 77 mnkr (74 mnkr). Realisationsvinsten uppgår till 52 mnkr (37 mnkr). Bostadsrättsföreningen Kungen 3 har köpt fastigheten Kungen 3 med 50 lägenheter i Skogås för cirka 40 mnkr. Fastigheten Läderlappen 55 med en lägenhet har avyttrats till en privatperson för 4 mnkr. I östra Skogås har 20 (4) radhus avyttrats till privatpersoner. Totalt har 637 av 683 radhus avyttrats sedan radhusförsäljningarna startade år 2000. Utrangeringar av byggnader har skett till ett bokfört värde om cirka 1 mnkr (15 mnkr). Utrangeringar avser en paviljong vid Grindstuskolan. Investeringarna uppgick till 452 mnkr (570 mnkr) under perioden, varav 389 mnkr avsåg byggnader, 14 mnkr mark och 50 mnkr inventarier. Årets investeringar består till största delen av om- och tillbyggnation av äldreboenden, skolor, förskolor, stamrenoveringar i bostadshus samt investering i ett vindkraftverk. Framtidsutsikter 2013 Försäljningar av radhus till privatpersoner i östra Skogås fortsätter. Enligt överenskommelse med hyresgästföreningen höjs bostadshyrorna med 2,25 procent från och med 1 mars 2013. Indexuppräkningen på lokalhyror blev i genomsnitt cirka 0,37 procent från och med 1 januari 2013. Efterfrågan på bostäder i Huddinge är stor. Lokalefterfrågan är mer osäker och en viss vakansrisk, om än liten, finns för kommersiella lokaler i mindre attraktiva lägen. Prognosen för 2013 är 7 mnkr efter finansnetto och innan jämförelsestörande poster, såsom försäljningar av fastigheter. Enligt de nya ägardirektiv som antogs i kommunfullmäktige 2012-09-12 ska bolaget senast 2014 uppnå ett nollresultat efter finansnetto (exklusive jämförelsestörande poster och nedskrivningar). Soliditeten ska ligga mellan 18 och 25 procent. En utmaning för Huge Fastigheter AB är räntekostnaden. Räntan är för tillfället låg och prognostiseras att bli så under hela 2013 utifrån rådande lågkonjunktur. Här i ligger en risk ifall marknaden vänder och räntan höjs. Lånestrategin för Huge Fastigheter AB är försiktig, varför allt inte är lånat till rörlig ränta. En annan utmaning för Huge Fastigheter AB är kommande renoveringsbehov i befintliga fastigheter. Stort arbete ligger därför på att ha bra och uppdaterade underhållsplaner. SRV återvinning AB Verksamhet Moderbolaget är verksamt på Södertörn, har sitt säte i Huddinge och ägs gemensamt av kommunerna Botkyrka, Haninge, Huddinge, Nynäshamn och Salem. Bolaget har ägarkommunernas uppdrag att svara för insamling och behandling av hushållsavfall i ägarkommunerna. Ägarkommunernas samarbete i SRV härrör från år 1972, då dessa ingick ett konsortialavtal om att genom bolaget SRV gemensamt fullgöra kommunernas lagstadgade skyldigheter inom renhållningsområdet. Ekonomiskt utfall 2011 2012 Omsättning, Mnkr 365,7 388,1 Årets resultat efter finansnetto, Mnkr 0,0 5,8 Balansomslutning, Mnkr 416,7 431,3 Årets investeringar, Mnkr 82,3 71,9 Soliditet, % 26,0 26,1 Antal årsarbetare den 31/12 168,0 175,0 Årets händelser Den mest miljövänliga behandlingsformen av matavfall är rötning. SRV har därför investerat i en förbehandlingsanläggning för att omvandla insamlat matavfall till substrat som rötas för framställning av fordons gas och biogödsel. Anläggningen invigdes den 24 maj 2012 och är dimensionerad för att kunna behandla upp till 50 000 ton matavfall per år. Under 2012 har källsortering av matavfall startat i Huddinge kommun. Tjänsten är frivillig och innefattar en lägre taxa för de som väljer att sortera ut sitt matavfall. SRV har som mål att 70 procent av alla hushåll ska sortera ut sitt matavfall år 2020. Under 2011 lanserade SRV en ny tjänst med sortering av förpackningar vid tomtgränsen, så kallad fyrfacksinsamling. Insamlingen innebär att hushållskunderna erbjuds möjligheten att sortera ut tio olika typer av fraktioner inklusive matavfall och restavfall i två större kärl som placeras på den egna tomten. Vid årets slut hade SRV cirka 4 000 kunder i Huddinge, Botkyrka och Haninge som har valt denna tjänst. I slutet av 2011 fastställde Högsta Förvaltningsdomstolen att brandbekämpning på deponier som innebär att bränder kvävs med hjälp av icke brännbart material ska vara undantaget från avfallsskatt. Beslutet innebar att SRV i början av februari 2012 fick tillbaks 10 mnkr i avfallsskatt som härrörde sig till en storbrand på deponin i juni 2008 då SRV använde stora mängder icke brännbart material för att kväva branden. Återbäringen av skatt redovisas i 2012 års resultat under övriga externa kostnader. Den 5 februari 2012 utbröt en brand i SRVs intressebolag Miljösortering på Södertörn AB (MSS). Branden spred sig till SRVs kontor på Gladö Kvarn som låg vägg i vägg med MSS. Anläggningen och kontoret blev mer eller mindre totalförstörda och har rivits till stora delar. SRV ägde själva kontoret och större delen av anläggningen som MSS bedrev sin verksamhet i. En återuppbyggnad av själva kontorsdelen kommer att ske under 2013. 41

BOLAGENS OCH KOMMUNALFÖRBUNDETS VERKSAMHET Då hela sorteringsanläggningen totalförstördes i branden har intressebolaget MSS försatts i frivillig likvidation. Likvidationsprocessen förväntas kunna avslutas kvartal 1 2013. Framtidsutsikter 2013 Kraven på deponiverksamhet har skärpts under senare år. Sofielunds återvinningsanläggning är en av landets modernaste anläggningar för återvinning och deponering av avfall och är mycket betydelsefull för regionen, då många deponier inte klarar de striktare krav som ställs på deponier från och med 1/1 2009. I oktober 2009 fick SRV sitt nya miljötillstånd för Sofielunds återvinningsanläggning beviljat. Återvinning av tyger förväntas bli nästa stora utvecklingsområde och SRV förbereder för att kunna sortera ut tyger för en framtida återvinning. Under 2012 har en avfallsutredning genomförts på uppdrag av regeringen. Utredningen presenterades för miljöministern i september 2012 och är nu på remiss. Utredaren föreslår bland annat att hela ansvaret för insamling av förpackningar och tidningar ska överföras till kommunerna och att syftet med den förändringen är att underlätta för hushållen att sortera ut sina förpackningar och på så sätt öka återvinningen. Södertörns Energi AB Verksamhet Södertörns Energi AB är ett holdingbolag, med säte i Botkyrka kommun, som ägs till hälften vardera av Botkyrka och Huddinge kommuner. Den egentliga verksamheten sker i det helägda dotterbolaget Södertörns Fjärrvärme AB och i intressebolaget Söderenergi AB där ägarandelen är 58 procent. Bolaget har till uppgift att genom dotterbolagen bedriva produktion och distribution av värme respektive kyla. I samband med värmeproduktionen produceras även el som säljs vid den nordiska börsen, Nord Pool. Ekonomiskt utfall 2011 2012 Omsättning, Mnkr 651,6 666,1 Årets resultat efter finansnetto, Mnkr -10,7 77,5 Balansomslutning, Mnkr 1 892,1 1 880,7 Årets investeringar, Mnkr 48,0 78,0 Soliditet, % -2,5 1,0 Antal årsarbetare den 31/12 47,0 49,0 Årets händelser Söderenergi AB har historiskt sett inte haft några möjligheter att bygga upp några ekonomiska reserver. Den enda uppbyggnad av ekonomiska värden som skett är genom den avskrivning av anläggningarna som gjorts. Inför byggnationen av kraftvärmeverket 2009 blev den ekonomiska situationen så akut att ägarna lämnade ett aktieägartillskott på 100 mnkr. Hälften av aktieägartillskottet återbetalades under 2012 och resterande del kommer att återbetalas i maj 2013. I samband med köpet av Södertörns Fjärrvärme AB tecknades i december 2001 reverser mellan ägarkommunerna och Södertörns Energi AB på totalt 1 350 mkr. Dessa reverser ersattes av externa lån i december 2011. Under 2012 har en låneportfölj byggts upp där den genomsnittliga räntebindningstiden vid årsskiftet var cirka 3,9 år och genomsnittsräntan uppgick till ungefär 2,2 procent. I samband med att reverserna från ägarkommunerna löstes och ersattes av externa lån ändrades borgensavgiften till 0,8 procent. Ägarna kräver att alla kommunala bolag ska ha en finanspolicy. I samarbete med Internbanken utarbetades därav en finanspolicy som styrelsen fattade beslut om under hösten 2012. Bolaget har i samverkan med ägarna utarbetat nya ägardirektiv som ska beslutas i de båda ägarkommunernas kommunfullmäktige. Utifrån dessa ägardirektiv kommer bolaget att utarbeta nya ägardirektiv till dotterbolagen Södertörns Fjärrvärme och Söderenergi. Detta görs senare i samarbete med Telge AB. Framtidsutsikter 2013 I syfte att ha en tydlig identitet har bolaget under hösten tagit beslut om att ta fram en hemsida och en logotyp för företaget. Detta arbete kommer att bedrivas under början av 2013. För att i framtiden klara av bolagets nuvarande och framtida åtaganden behöver organisationen förstärkas. Beslut om att utöka organisationen med en tjänst togs därför i november 2012. Södertörns Fjärrvärme AB Verksamhet Södertörns Fjärrvärme säljer och distribuerar värme till företag, offentlig förvaltning och cirka 50 000 hushåll i Botkyrka, Huddinge och Salem. Av den levererade värmen som Södertörns Fjärrvärme AB säljer köps 92 procent från Söderenergi, 6 procent produceras i egen regi i Skogås och resterande 2 procent köps från Fortum AB. Ekonomiskt utfall Se Ekonomiskt utfall för Södertörns Energi AB. Årets händelser Trots det hårdnande ekonomiska läget anslöt sig fler kunder till fjärrvärme än vad som prognostiserats. Bland de nya kunder som anslutits kan exempelvis nämnas ett flertal industrifastigheter i Länna, småhusfastigheter i Ängsnäs och flerbostadshus i Smista i Huddinge samt Asptuna Kriminalvårdsanstalt i Botkyrka. 42

BOLAGENS OCH KOMMUNALFÖRBUNDETS VERKSAMHET Södertörns Fjärrvärme har sedan flera år det lägsta fjärrvärmepriset i Stockholmsregionen och priserna ligger under genomsnittet i landet. Inför 2013 gjordes en måttlig höjning på i snitt 3,5 procent för privatkunder och 3 procent för näringsidkare och gruppanslutna bostäder. Prisförändringen berodde framför allt på ökade kostnader i produktionsanläggningarna som resulterat i att kostnaderna för fjärrvärmen ökat. Södertörns Fjärrvärmes ambition är att miljöaspekterna ska beaktas i alla beslut som fattas. Bolaget samordnar produktion och distribution med samarbetspartners och nyttjar därmed de resurserna som finns på ett så effektivt sätt som möjligt. Bolaget lägger vidare stort fokus på att ha en effektiv resursanvändning och på detta sätt minska påverkan på miljön. Under 2012 har bolaget jobbat vidare med att förbättra arbetet på ledningssystem för att minska förluster, läckage och miljöpåverkan samt för att ge kunderna en trygg och säker leverans av värme. Under 2012 har bolaget även fortsatt erbjuda serviceavtalet Trygg Värme till samtliga kunder. Med Trygg Värme kan alla kundkategorier kontakta bolaget för service och kontroll av fjärrvärmecentralen. Omfattningen och antal besök regleras i avtalet med kunden. Huddinge och Botkyrka kommuner står inför ett par större infrastrukturprojekt som påverkar bolaget. Det är dels byggnationen av Södertörnsleden i Glömstadalen samt arbetet med Förbifart Stockholm. Ledningsomläggningar har genomförts under 2012 för Södertörnsleden. För Förbifart Stockholm har bolaget under 2012 påbörjat projektering för ledningsomläggningar. Bolagets arbetsmiljöarbete har bedrivits aktivt och systematiskt och bolaget är fortsatt certifierat enligt OHSAS 18001. Inriktningen är främst att förebygga och eliminera risker i arbetsmiljön och några allvarliga olyckor har inte inträffat under 2012. Det Norske Veritas har genomfört revisioner med gott resultat. Framtidsutsikter 2013 I kommunerna Huddinge, Botkyrka och Salem finns mark för byggnation med närhet till goda kommunikationer. Marknaden för nybyggnation har dock idag kraftigt avstannat och de stora bostadsbolagen har aviserat att deras investeringar de närmaste åren framförallt kommer att fokuseras på upprustning av nuvarande fastighetsbestånd. Samtidigt ses en ökad konkurrens från främst bergvärme. Med utgångspunkt i nuvarande planer görs bedömningen att nyanslutningarna kommer att ligga på runt 5-10 GWh per år de närmaste åren, vilket motsvarar 0,5-1 procent av den årliga försäljningen. Bolagets långsiktiga strategi är att fortsätta erbjuda kunder trygg och miljövänlig värme och kyla till konkurrenskraftiga priser. Med de investeringar som görs är bedömningen att prisutvecklingen på fjärrvärme ska vara stabil och inte överstiga de senaste årens höjningar. Bolaget har därför för avsikt att se över sina prismodeller och i samband med det föra en dialog med kunderna om deras behov och förväntningar kring detta. Klimatförändringen som pågår gör att energibesparingar påbörjats i befintliga fastigheter och att energikraven på nyproducerade fastigheter skärpts. Följderna blir minskad värmeförsäljning. Samtidigt finns möjlighet att ansluta fler kunder inom samma system då det återstår utrymme både i ledningar och i produktionsapparater. Söderenergi AB Verksamhet Söderenergi är en renodlad produktionskoncern som producerar fjärrvärme till distributions- och försäljningsbolaget Södertörns Fjärrvärme i Huddinge, Botkyrka och Salem samt till distributions- och försäljningsbolaget Telge Nät i Södertälje. Ett värmesamarbete med Fortum gör att en del av leveranserna även går till Fortums kunder i södra Stockholm. Ekonomiskt utfall 2011 2012 Omsättning, Mnkr 1 318,9 1 384,3 Årets resultat efter finansnetto, Mnkr -12,8 103,0 Balansomslutning, Mnkr 2 181,0 2 219,7 Årets investeringar, Mnkr 44,6 85,7 Soliditet, % 6,1 8,4 Antal årsarbetare den 31/12 131,0 134,0 Årets händelser Under hösten har Söderenergi kunnat återbetala 50 mnkr av det under 2009 erhållna aktieägartillskottet. Resterande 50 mnkr beräknas bli återbetalt i samband med Söderenergis bolagsstämma senare under våren 2013. Under 2012 har en ny prismodell med distributörerna tagits fram. När det gäller omvärldsfaktorer har elcertifikatpriserna från en låg nivå nu stabiliserat sig på en högre nivå. Men elpriserna har varit låga. Dessa säkras dock till stor del i förväg vilket gör att intäkterna från elförsäljningen inte förändrats alltför mycket. Under året har det bedrivits försök med att öka effekten i kraftvärmeverket. Dessa försök har fallit väl ut och tillstånd för att öka effekten ska sökas permanent under 2013. Under 2012 har Söderenergi fortsatt med sitt arbete kring verksamhetsutveckling. Ekraft som är Söderenergis leanarbete har tagit fart liksom identifiering och utveckling av processerna i bolaget. En studie kring effektivare ytor och hantering av bränslen har genomförts. Resultatet ska bearbetas vidare under 2013 liksom att projektera ett nytt kontor. 43

BOLAGENS OCH KOMMUNALFÖRBUNDETS VERKSAMHET Framtidsutsikter 2013 Söderenergi påverkas i hög grad av omvärldsfaktorer, bland annat på grund av att bränslevolymerna vuxit avsevärt sedan Igelsta kraftvärmeverk togs i bruk och att intäkterna även är avhängiga marknaderna för el och elcertifikat. Bolaget fortsätter med att vidareutveckla och effektivisera sin verksamhet. Av stor vikt för fjärrvärmeaffären framöver är att lyfta fram fjärrvärmens fördelar och dess roll i ett hållbart samhälle i samarbete med kunderna (distributionsbolagen Södertörns Fjärrvärme och Telge Nät). En studie kring effektivare ytor och hantering av bränslen har genomförts under 2012. Resultatet ska bearbetas vidare under 2013 liksom att projektera ett nytt kontor. Framtidsutsikter 2013 Program för samverkan Stockholmsregionen är ett regionalt utvecklingsarbete som drivs gemensamt av ett tiotal aktörer från bland annat blåljusorganisationer, trafikaktörer och kommuner och sträcker sig fram till 2015. Under 2013 satsas det på att få med länets kommuner. Södertörns brandförsvarsförbund Verksamhet Södertörns brandförsvarsförbund är ett kommunalförbund som bedriver räddningstjänst i kommunerna Huddinge, Botkyrka, Ekerö, Haninge, Nacka, Nykvarn, Nynäshamn, Salem, Södertälje och Tyresö. I förbundsområdet finns nu cirka 570 000 invånare. Inom medlemskommunerna finns åtta räddningsstyrkor dygnet runt, tre deltidsstyrkor, åtta räddningsvärn och en regional räddningscentral. På dagtid vardagar finns dessutom fem mindre räddningsstyrkor och under övrig tid finns extrapersonal i beredskap. Räddningscentralen Stockholms län drivs sedan 2009 tillsammans med Brandkåren Attunda. Räddningscentralen Stockholms län hanterar medlemskommunernas och Brandkåren Attundas uppdrag. Därmed omfattar förbundets räddningsregion idag 16 kommuner. Ekonomiskt utfall 2011 2012 Omsättning, Mnkr 301,0 306,3 Årets resultat efter finansnetto, Mnkr 6,0 10,1 Balansomslutning, Mnkr 300,4 334,2 Årets investeringar, Mnkr 20,7 8,8 Soliditet, % 22,5 23,2 Antal årsarbetare den 31/12 371,9 369,0 Årets händelser Under året genomfördes drygt 6 300 räddningsinsatser i medlemskommunerna. Det var cirka 200 färre än 2011. Av dessa var ungefär en tredjedel akuta uppdrag med nödläge. Södertörns brandförsvarsförbund har även utförts 969 tillsyner och 646 övriga ärenden där tillstånd för brandfarlig vara och yttrande om offentlig tillställning är mest förekommande. Från och med årsskiftet 2011/2012 övergick Södertörns brandförsvarsförbund och Brandkåren Attunda till gemensamma personal- och ekonomisystem. Detta för en mer robust och effektiv administration. 44

VERKSAMHETSBERÄTTELSER Kommunstyrelsen Sammanvägd bedömning Kommunstyrelsens verksamhetsberättelse visar att arbetet med mål och åtaganden i huvudsak har genomförts enligt plan. När vi väger samman uppnådda resultat för de övergripande och strategiska målen med arbetet med intern kontroll, blir bedömningen att kommunstyrelsens mål, uppdrag och åtaganden i stort har bedrivits planenligt. Måluppfyllelsen för året är god. Årets händelser Ny vision med kärnvärden, önskad målbild för Huddinge med mera inom ramen för varumärkesarbetet. Långsiktiga mål för en hållbar utveckling togs fram och beslutades under året (Mål 2030). Landstingets trafiknämnd har under året fattat beslut om en fördjupad utredning om Spårväg Syd. Huddinge servicecenter sjösattes. Tjänsten Jämför service lanserades på kommunens webbplats. Under tre dagar i maj-juni 2012 firade kommunen att vi nu blivit 100 000 invånare. Evenemanget som samordnades med Huddinge Jazz och Blues blev en stor succé med tiotusentals besökare och gav eko i hela stockholmsregionen. Under sex dagar i oktober 2012 arrangerade Huddinge kommun demokratidagar tillsammans med föreningar och Södertörns högskola. Över 1100 elever från 4 gymnasieskolor i Huddinge deltog i dialog med politiker från partierna i fullmäktige. Sammanlagt deltog cirka 3 600 personer på de över 60 aktiviteterna som erbjöds under dagarna. Kommunens deltagande i Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) och Tillväxtverkets projekt Förenkla helt enkelt resulterade under året i ett handlingsprogram som ska genomföras under 2013 för att skapa ett riktigt bra företagsklimat. Kommunstyrelsens förvaltning har omorganiserats för att genom bland annat ökad flexibilitet bättre kunna möta våra kommande utmaningar. En handlingsplan för utveckling av e-förvaltning som tydligt pekar ut riktningen för det fortsatta arbetet har beslutats. Förbättringsområden Huddinge har en hög ambition när det gäller bostadsbyggande och planering för nya verksamheter. För att svara upp mot de krav det ställer på organisationen behöver samhällsbyggnadsprocessen utvecklas med tydligare styrning, en effektivare process och ett utvecklat samarbete med andra aktörer. Arbetet med e-förvaltning och förbättring av kommunens tjänster till invånarna, med externa och interna e- tjänster, är omfattande och bör vara fortsatt prioriterat. Utifrån resultat i befolkningsundersökningar, trygghetskartläggning med mera fortsätta att fokusera på den prioriterade frågan om utveckling av Vårby, men också Flemingsberg, i syfte att uppnå ökad jämlikhet. Utifrån resultaten för målet Attraktiv arbetsgivare minska upplevd arbetsrelaterad utmattning, samt vidareutveckla och lyfta fram förmåner för anställda utifrån ett attraktivt arbetsgivarperspektiv. Utveckla en allmän kravspecifikation för chefer och övriga medarbetare för att ytterligare kvalitetssäkra rekrytering. Ekonomi Kommunstyrelsen redovisar ett överskott på 12,4 mnkr. Överskottet beror främst på lägre personalkostnader än beräknat. Vakanserna är dels ofrivilliga, dels medvetna val där vi valt att avvakta med genomförandet av rekryteringar för att hitta rätt kompetens. På samma sätt har vissa projekt senarelagts för att säkerställa att förutsättningarna är de bästa möjliga både vad gäller personal och teknik. 45

VERKSAMHETSBERÄTTELSER Förskolenämnden Sammanvägd bedömning Den sammanvägda bedömningen är god. Uppdragen genomförs enligt plan och flera är ständigt pågående. För målen Hållbar samhällsutveckling, Nöjda invånare och Effektiva processer är bedömningen god vilket innebär att det finns utvecklingsområden. Målet Attraktiv arbetsgivare bedömds som mycket god då resultaten i medarbetarenkäten var höga. Det största utvecklingsområdet finns inom Sund ekonomi där bedömningen är godtagbar. Årets händelser En majoritet av föräldrarna är nöjda med sitt barns förskola och under året har flertalet insatser vidtagits för att förbättra föräldrarnas delaktighet i förskolans arbete. Skolinspektionens tillsyn visade att en stor del av förskolorna i Huddinge kommun präglas av en verksamhet där omsorg, utveckling och lärande utgör en balanserad helhet. Men det finns fortfarande förskolor där fokus främst är på omsorg och omvårdnad och inte på en verksamhet med planerat pedagogiskt innehåll. I Trångsunds förskoleområde har en förskolechef erhållit Loris Malaguzzipriset, ett stipendium från Reggio Emilia institutet. Syftet är att ge fler svenska pedagoger möjlighet till inspiration och fördjupad kunskap om den pedagogiska filosofin och praktiken i Reggio Emilia. Trångsunds förskoleområde fick även priset för årets ledare 2011 som gick till de båda förskolecheferna för området. Årets pedagog 2011 gick till konstpedagogen för Österleds förskoleområde. I maj anordnades en förskolemässa med temat Ljud, språk och kommunikation. Projektet Ljud och oljud har bland annat inneburit att ljudabsorbenter satts upp på väggar och tak för att dämpa eko och ljudnivå och förskolans personal har deltagit i föreläsningar kring ljud och oljud. Nya rutiner för förskolornas systematiska kvalitetsarbete har tagits fram. En del i det systematiska kvalitetsarbetet utgörs av barnens röster som lyfts fram genom barnintervjuer eller barnenkäter. En heltidstjänst som förskoleinspektör har inrättats med uppdrag att inspektera och utöva tillsyn av fristående förskolor och pedagogisk omsorg. I augusti öppnade den nya förskolan Sagoskogen i Balingsnäs. Sagoskogen är den första förskolan av tre planerade miljöanpassade och mycket energisnåla förskolor som kommer att byggas som så kallade passivhus i Huddinge. Under slutet av året har kösituationen varit svår att hantera när det gällt efterfrågan av förskoleplatser. Förbättringsområden En stor del av förvaltningens arbete har präglats av insatser utifrån de utvecklingsområden som Skolinspektionen identifierat. Balansen mellan omsorg och lärande är därför ett utvecklingsområde under 2013. Ett arbete har påbörjats med insatser för att öka likvärdigheten mellan förskolorna som kommer att fortsätta under 2013. Här ingår jämställdhetsintegrering och förstärkt arbete kring modersmål och barns språkutveckling. Arbetet med PIM (Praktisk IT-och mediekompetens) är fortsatt ett förbättringsområde fram till dess att PIM avslutas i juni 2013. Fortsätta arbetet med att stärka medarbetarnas kompetens i pedagogisk dokumentation, fortsätta utveckla det systematiska kvalitetsarbetet och utveckla kompetensen bland medarbetarna kring IT och tillgången till såväl nätverk som IT-enheter. Det behövs åtgärder och insatser för att förbättra ekonomin och nå en ekonomi i balans under 2013. Ekonomi Förskolenämnden har ett överskott om 12,7 mnkr varav 12,3 mnkr beror på att det funnits 109 färre inskrivna barn än beräknat. Budgethållningen bland förskoleområdena har inte uppnåtts vilket också äventyrar den långsiktiga balansen. Förskoleområdena hade tillsammans ett underskott om 7,1 mnkr. 46

VERKSAMHETSBERÄTTELSER Grundskolenämnden Sammanvägd bedömning Målet Hållbar samhällsutveckling innehåller kärnuppdraget för grundskolan vilket gör att detta mål har stor betydelse vid en sammanvägd bedömning. Här bedöms måluppfyllelsen som god. Även målet Sund ekonomi har en stor betydelse för grundskolans möjligheter att utvecklas i framtiden. Nämnden sammantaget och de flesta grundskolorna har en ekonomi i balans varför måluppfyllelsen bedöms som god. För målen Nöjda invånare, Attraktiv arbetsgivare och Effektiva processer bedöms måluppfyllelsen vara godtagbar. Men med tanke på de två förstnämnda målens tyngd och att det finns ett flertal aktiviteter som pågår inom de tre andra målområdena bedöms den sammanvägda måluppfyllelsen som god. Årets händelser Kommunen har genomgående något högre kunskapsresultat än vad riket har, men det finns en stor variation i resultat mellan olika skolor och kommundelar. Sett över nio årskurser är det framför allt i ämnena svenska som andraspråk och i matematik som resultaten är låga, en problembild som Huddinge delar med riket. Huddinge är fortfarande en kommun som är bra på att få elever godkända, men som är sämre på att stimulera elever att göra topprestationer som leder till att de får de allra högsta betygen. Elevernas nöjdhet har minskat något på tidigaredelen medan den är oförändrad på senaredelen. Om man granskar resultatet närmare kan man dock se att det ändå har skett en förskjutning från instämmer helt, till instämmer ganska mycket på både tidigare- och senaredelen. För höstterminens mottagande i förskoleklass så har andelen elever som får sitt förstahandsval tillgodosett tydligt minskat från 91 procent till 86 procent. Minskningen beror på att antalet elever har ökat vilket har medfört att det blivit trångt på fler skolor Skolinspektionen genomförde tillsyn av verksamheten i Huddinge kommun. Alla skolledare har genomgått kompetensutveckling rörande ledarskapet i klassrummet. Likvärdighetsprojektet i syfte att förbättra resultaten i områden med mindre goda studieresultat. ELIT-projektet - ett projekt som rör entreprenöriellt lärande och IT. Implementeringsarbetet rörande läroplanen Lgr-11. Upphandling av en gemensam kommunikationsyta för alla grundskolor. Betyg i årskurs 6 (och 7). Rekrytering av ekonomer till skolorna. Förbättringsområden Förbättra likvärdigheten inom kommunens skolor vad gäller elevers kunskapsresultat. Se till att alla skolor har ett fungerande systematiskt kvalitetsarbete. Färdigställa upphandlingen och sjösätta en gemensam kommunikationsyta för samtliga grundskolor. Fortsätta arbetet med att öka behörigheten bland våra lärare. Utveckla karriärmöjligheterna för lärare. Fortsätta arbetet med att stärka ledarskapet. Fortsätta arbetet med att minska arbetsrelaterad utmattning. Ekonomi Grundskolenämnden uppvisar ett nollresultat för året. kommunen har en befolkningsökning totalt sett, men med skillnader i ålderskullarnas storlek och olika efterfrågetryck i olika boendeområden. Detta innebär behov av förändringar. Att förändra skolornas organisation tar tid och kan kosta. Nämnden fortsätter det långsiktiga förändringsarbetet inom skolstödet. Grundskolorna redovisar tillsammans ett mindre överskott. Särskolan redovisar ett underskott på grund av att elevernas stödbehov har ökat. 47

VERKSAMHETSBERÄTTELSER Gymnasienämnden Sammanvägd bedömning Den samlade måluppfyllelsen för gymnasienämnden bedöms vara god. Målet att öka andelen slutbetyg med så goda betygssnitt som möjligt uppfylldes inte och målet Hållbar samhällsutveckling bedöms som godtagbar. Resultaten för Nöjda invånare, Attraktiv arbetsgivare och Sund ekonomi bedöms som goda. Måluppfyllelsen för Effektiva processer bedöms som helhet vara godtagbar. För att bedöma målet fullt ut behöver mått och mätresultat tas fram så att resultat och trender kan presenteras. Årets händelser Resultatet för gymnasieverksamheten för läsåret 2011/2012 ligger i stort på samma nivå som tidigare år. Betygsgenomsnittet för elever i årskurs tre som gått ut gymnasieskolan med slutbetyg ligger för tredje året i rad på 14,0 och andelen elever som gått ut årskurs tre med slutbetyg uppgår till 84 procent. 83 procent av eleverna i årskurs två är nöjda med sin gymnasieskola. Ett mått på attraktionskraften är att 85 procent av årskurs 2 eleverna kan rekommendera sitt gymnasieprogram till andra elever, vilket är det högsta värdet bland Södertörnskommunerna. Samtliga gymnasieskolor och vuxenutbildningen inspekterades av Skolinspektionen, som påtalade vissa brister som skolorna därefter har åtgärdat. Tillsynen av skolorna är därmed avslutad. En nyhet under året var den lokala mässan som vände sig till kommunens grundskoleelever. Samtliga gymnasieskolor anordnade en demokratidag under kommunens demokrativecka. Fortsatt arbete med Gy11. Det är fortfarande många nya kurser, med betyg som ska sättas för första gången. Det innebär en hel del ämnesarbete/samarbete som kommer eleverna tillgodo. Framgångar på skol-sm i friidrott och inom Ung företagsamhet. Årets pedagog kom från Sjödalsgymnasiet. Ombyggnationen av Sågbäcksgymnasiet är påbörjad. Vux 12 reformen har införts med ny betygsskala. Samarbete inleddes med Arbete och Försörjning. Vux- Huddinge erbjuder studievägledning för personer utanför arbetsmarknaden och inventerar behov av korta yrkesutbildningar för ökad möjlighet till anställning. Förbättringsområden Skollagen föreskriver att utbildningen ska vara likvärdig, oavsett var den anordnas. Frågan om likvärdighet lyftes också av Skolinspektionen. I Huddinges gymnasieskolor och inom vuxenutbildningen är resultaten goda på en övergripande nivå men det finns påtagliga skillnader i resultat mellan skolor/utbildningsanordnare. Betygsresultaten visar även tydliga skillnader mellan flickor och pojkar där pojkar når ett lägre resultat. Huddinges gymnasieskolor och vuxenutbildning behöver utvecklas vidare till moderna arbetsplatser för såväl elever som personal, med IT som ett naturligt arbetsredskap. För att försäkra oss om att Huddinge kommun erbjuder en undervisning av hög kvalitet ska vi ha behöriga och legitimerade lärare. Huddinge arbetar långsiktigt för att öka graden av behörighet i undervisningsgrupperna, vilket blir ett prioriterat område för 2013. Arbetet med att minska arbetsrelaterad utmattning fortsätter liksom arbetet med att stärka ledarskapet. Skolorna och även olika delar inom enskilda skolor, skiljer sig åt utifrån systematik och kvalitet. För att skapa en likvärdighet kommer en gemensam struktur att arbetas fram för gymnasieskolorna och vuxenutbildningens egna systematiska kvalitetsarbete. Ekonomi Gymnasienämndens resultat är ett överskott med 7,9 mnkr. Främsta orsaken till överskottet är att antalet gymnasieoch särskoleelever blev färre än vad nämnden fått anslag för. Samtliga enheter utom två redovisar ett ekonomiskt överskott. 48

VERKSAMHETSBERÄTTELSER Socialnämnden Sammanvägd bedömning Socialnämndens sammanvägda bedömning av måluppfyllelsen är god. Bedömningen av måluppfyllelsen på de övergripande målen är godtagbar samt god, vilket baseras på att brukarna i stort är nöjda med verksamheten och att planerade åtgärder för en hållbar utveckling är genomförda. Inom de strategiska målen varierar bedömningen; mycket god för Attraktiv arbetsgivare, god för Effektiva processer och ej godtagbar för Sund ekonomi. Trots måluppfyllelsen på Sund ekonomi, så är den sammanvägda måluppfyllelsen för året god. Årets händelser Bemötande har fått det högsta resultatet under Nöjda invånare, 82 procent, en höjning med två procentenheter mot förra året. I likhet med tidigare år får tillgänglighet lägst resultat i brukarundersökningen. Resultatet har sjunkit från 72 procent till 69 procent. Resultatet på målet om hög delaktighet blev 75 procent mot fjolårets 76 procent. Brukarnas helhetsbedömning av verksamheten som visas med Nöjd kund index ligger över nämndens etappmål. Under hösten påbörjades inflyttning till nytt jourboende med 15 lägenheter, vilket resulterat i sjunkande kostnader för tillfälliga boenden. Projekt för arbetslösa utan ersättning startade. 100 Huddingejobb kunde påbörjas i slutet av våren. Antalet platser för ensamkommande barn utökades från fem till 17 platser. Arbetet med att ungdomsmottagningen övergår helt i kommunal regi är påbörjat. Ett boende för äldre missbrukare har öppnats. Skola med behandling har startat för barn i åldrarna 7-11 år. En fjärde familjecentral öppnade i centrala Huddinge. Under året startade den digitala tjänsten Jämför service för socialnämndens verksamheter med kundval. Nämnden antog en uppföljningsplan med syftet att tydliggöra den systematiska verksamhetsuppföljningen. Ett system för tid- och insatsmätning gällande insatser inom kundval har införts. Förbättringsområden Fortsätta arbetet med kontinuerlig uppföljning av biståndsbeslut och metodutveckling. Fortsätta att utreda resultatet av den externa analysen av LSS-utjämningen gällande insatser enligt LSS inom socialpsykiatrins målgrupp. Kvaliteten på brukarnas handlingsplaner med individuella mål och delmål ska förbättras. Fortsätta arbetet kring mottagande och integrering av ensamkommande flyktingbarn. Stärkt stöd till barn och unga enligt lagändringarna 2013. Insatser för att nå kvinnliga missbrukare. Fortsatt arbete med att ta fram och implementera ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Fortsätta att kartlägga och säkerställa kompetens- och metodutveckling inom funktionshinderområdet. Kartläggning av socialpsykiatrins målgrupp för att kunna bedöma målgruppens behov. Ekonomi Socialnämnden redovisar ett negativt resultat på 23,7 mnkr. Ökade behov bland barn och unga inom individ- och familjeomsorg och höga kostnader för försörjningsstöd är orsaker till underskottet. Nytt ersättningssystem för funktionshinderområdets verksamheter med kundval innebar svårigheter för egen regi att klara sin ekonomi. 49

VERKSAMHETSBERÄTTELSER Äldreomsorgsnämnden Sammanvägd bedömning Äldreomsorgsnämndens sammanvägda bedömning av måluppfyllelsen är god. För fyra av fem mål är måluppfyllelsen god samt godtagbar för Sund ekonomi. Inför verksamhetsåret stod äldreomsorgen inför ett mycket omfattande förändringsarbete för att anpassa den kommunala utförarens verksamhet till budgeten. Beslutade åtgärder för en ekonomi i balans är genomförda. Trots detta är utfallet negativt, vilket bland annat beror på att antalet äldre blev något fler än prognosen. Årets händelser En stor andel av kunderna är nöjda med äldreomsorgen totalt, där hemtjänst har något bättre resultat än äldreboende. Hemtjänsten har också förbättrat sitt resultat i förhållande till landets kommuner medan äldreboende har fått en lägre ranking mot tidigare år. Huddinge placerar sig något över snittet i Stockholms län. En rättssäker handläggning kräver aktuella beslut. Äldreomsorgsinspektören har följt upp och haft enskilda möten med personer som bor på externa äldreboenden. Äldreomsorgen i egen regi har genomfört ett stort förändringsarbete för att redovisa en ekonomi i balans. Åtgärderna är vidtagna enligt plan. En ny enhet med 17 platser inom Stortorps äldrecentrum invigdes. I september invigdes Västergårdens äldreboende med 90 platser och en ny enhet med 14 platser inom Tallgårdens äldreboende färdigställdes. Verksamheten inom Äldreteamet avvecklades då Stockholms läns landsting sagt upp avtalet från årsskiftet 2012/2013. Utbildningsinsatser har erbjudits verksamheten såsom utbildning i det svenska språket, reflektionsutbildning, hjärt- och lungräddning och arbetsmiljöutbildningar. Flera utvecklingsprojekt har pågått som bland annat syftar till att stärka personcentrerad omvårdnad i demensvården, det sociala innehållet, anhörigstödet och måltidsmiljön inom särskilt boende. Socialstyrelsens nya föreskrifter gällande bemanning inom äldreboenden påverkar verksamheten från 2014. Seniorveckan ägde rum i september och är en del av det långsiktiga och pågående arbetet med det sociala innehållet samt folkhälsoarbetet för personer över 65 år. Under året startade den digitala tjänsten Jämför service för äldreomsorgsnämndens verksamheter med kundval. Nämnden antog en uppföljningsplan med syftet att tydliggöra den systematiska verksamhetsuppföljningen. Ett system för tid- och insatsmätning gällande insatser inom kundval har införts. Förbättringsområden Fortsätta arbetet med kontinuerlig uppföljning av biståndsbeslut och nya föreskrifter gällande beslut på äldreboenden. Fortsätta arbetet med tid- och insatsmätningen. Profilering och verksamhetsutveckling inom hemtjänsten i egen regi. Marknadsföring och fortsatt kvalitetsutveckling av verksamhet vid kommunens äldreboenden. Implementering av nytt ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Stötta implementeringen av framtaget ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Ekonomi Äldreomsorgen redovisar ett minus med 5,7 miljoner kronor. Verksamheten har haft stora förändringar med omflyttningar till ny- och ombyggda lägenheter. Beläggningsgraden var låg under del av året, samtidigt som externa köp fortsatte att vara på en för hög nivå. Befolkningsökningen var större än vad som budgeterats och har inneburit fler hemtjänsttimmar. 50

VERKSAMHETSBERÄTTELSER Kultur- och fritidsnämnden Sammanvägd bedömning Den samlade bedömningen är att nämndens måluppfyllelse är god, trots att den för såväl Attraktiv arbetsgivare som Sund ekonomi bedöms som mycket god. Dessa är dock i mål- och resultatbilden underordnade Nöjda invånare och Hållbar samhällsutveckling i betydelse. Årets händelser Huddingedagarna slogs ihop med firandet av Huddinge 100 000 invånare. Huddinge jazz och bluesfestival, kulturskolans karneval, jubileumslopp och utställningar i Fullersta lockade tusentals besökare från hela Stockholmsregionen. I slutet av firandet arrangerades Head Nod-festivalen för ungdomar i Sjödalsparken. Barnpoesifestivalen Ordkrusidull genomfördes i samarbete med Folkets Hus för femte året och involverade hundratals barn i åldrarna 6 12 år. Sveriges första minitennisanläggning anlades i Vårby gård. Sörskogens IP uppgraderades till konstgräs. Storängshallen fick ett entresolplan för caféet och ger mer utrymme till skolan. Tillsammans med Botkyrka påbörjades uppstarten av ett IP-skogen, idrottsplats skogen. Aktivitetskort på nätet har införts. En översyn av kommunens samlade stöd till föreningslivet redovisades, med två nya uppdrag, ett handlar om hur kommunen kan stödja flickors idrottande. Parallellt påbörjades en kartläggning av förutsättningarna för ridverksamhet. Formerna för bidrag till kulturföreningar och studieförbund har reviderats och ska implementeras 2013. Kulturskolan firade 60 år med festföreställningar under två dagar i november. Biblioteken har gjort framsteg på många olika områden. Verksamheten ökade sitt öppethållande och ser även ökningar i besöks- och utlåningssiffror. I flera kommundelar har biblioteken fått igång intressanta samarbeten med föreningar inom idrotten för att främja pojkars och mäns läsvanor En medarbetare erhöll Svenska Akademiens bibliotekariepris för 2012. Förbättringsområden Undersökningen Ung livsstil i Huddinge 2009/2010 visade att det är 11 procent av de unga i årskurs 4-6, 34 procent i årskurs 7-9 och 43 procent på gymnasiet som vare sig är med i någon förening, kulturskolan eller besökt något/n bibliotek, fritidsgård eller simhall under de senaste fyra veckorna. Inom grundskolan är det ingen skillnad mellan könen, men på gymnasiet är siffrorna högre för flickorna än för pojkarna. Den fjärde rapporten utifrån Ung livsstil i Huddinge 2009/2010 publicerades och handlar om de som idag är utomstående. Vilka är de? Varför deltar de inte? Vad gör de och vad vill de göra på sin fritid? Följa upp rapporterna om kommunens stöd till flickor och förutsättningarna för ridverksamheten. Ta fram en handlingsplan för ett jämlikt/jämställt stöd och vidta åtgärder för att nå dem som inte nås sedan tidigare. Öka andelen manliga låntagare på biblioteken och att nå icke-användarna. Befolkningstillväxten ställer krav på kontinuerlig utbyggnad och kräver ett långsiktigt perspektiv med omvärldsbevakning och möjlighet att komma in tidigt i samhällsplaneringen. Det demografiska trycket och medborgarnas förväntan på kvaliteten i den kommunala servicen ökar. Då gäller det att arbeta smartare och att öka den regionala samverkan. Ekonomi Kultur- och fritidsnämnden visar ett plus på 0,9 mnkr på grund av högre intäkter för Huddingehallen och lägre kostnader för hyror och kapitaltjänst då investeringar försenats. Nya regler för föreningsbidrag och bättre kontroll med aktivitetskort på nätet har minskat bidragskostnaderna. Överskott användes för fortsatt satsning på biblioteken, uppdatering av IT, mindre lokalanpassningar, ersättningsinventarier på anläggningar, översyn av hur kommunen kan stödja flickors idrottande samt en påbörjad kartläggning av förutsättningarna för ridverksamheten. 51

VERKSAMHETSBERÄTTELSER Samhällsbyggnadsnämnden Sammanvägd bedömning Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen har arbetat med de mål, uppdrag och åtaganden som sattes för 2012 för att nå kommunfullmäktiges mål; Nöjda invånare, Hållbar samhällsutveckling, Attraktiv arbetsgivare, Sund ekonomi samt Effektiva processer. Den samlade måluppfyllelsen bedöms för året som god. Årets händelser Förslag till dagvattenstrategi färdigställdes som underlag för att tillsammans med Stockholm Vatten AB hantera dagvatten i den kommunala verksamheten. Parallellt har ett arbete med nya avtal om dagvatten pågått med Stockholm Vatten AB. Lövsta gårds kulturmarker är åter i drift. En ny arrendator har tillträtt under året och ett nytt ridstall har byggts. Ett stort steg har tagits för att utveckla Huddinge centrum. Ett förslag till planprogram har utarbetats och varit föremål för ett brett samråd. En grund har lagts för att gestalta ett mer attraktivt kommuncentrum. Mycket tid har lagts på detaljplaner för byggande och anläggande i Kungens Kurva, till exempel gällande Förbifart Stockholm. I arbetet med planering av Förbifartens genomförande har förhandlingar med Trafikverket genomförts. Utbyggnaden av gator med mera i detaljplaneområden har pågått i en hög takt. Områden som blivit färdiga under året är Ängsnäsområdet och Talldalen. I Östra Glömsta och i Sjöängen II pågår arbetet. Flera gångoch cykelvägar har byggts ut, tillgängligheten har förbättrats vid flera busshållplatser och övergångsställen och trafiksäkerhetsåtgärder har genomförts. Skeppsmyreparken har rustats upp. Inom de fördjupade översiktsplanerna för Kungens kurva och Flemingsberg har fördelningsprinciper för övergripande infrastrukturkostnader arbetats fram och tillämpats i exploateringsavtal. En omorganisation av parklagen med införande av lagförmän har blivit mycket positiv för verksamheten. Parkpersonalen har fått utökade utbildningsinsatser utifrån gruppens behov vilket gett medarbetarna ökad insikt och förmåga att se behovet av åtgärder i våra parker. Inom GIS-området har en upphandling gjorts tillsammans med övriga Södertörnskommuner, en ny miljö för GIS på webben har avropats och en enkel 3D-modell över kommunen har skapats. Förvaltningen har under året särskilt lyft och arbetat med frågan om målkvalitet. Förbättringsområden De oförändrade resultaten i gatuenkäten ska analyseras, bland annat har ett samarbete startats upp med intilliggande kommuner vilket förväntas ge bättre verktyg i arbetet med ständiga förbättringar. Se över plan- och bygglovsprocesser för att säkerställa genomförandet enligt projektplanen (riktat uppdrag). Implementera den nya trafikstrategin i kommunens planeringsprocesser (riktat uppdrag). Implementera den nya dagvattenstrategin i kommunens planeringsprocesser (riktat uppdrag). Inventera behov och möjligheter att med hjälp av ljusdesign i offentliga miljöer skapa trygghetskänsla, ökad trivsel och energibesparing (riktat uppdrag). Genom utveckling av processer och bemötande bidra till ett positivt företagsklimat (riktat uppdrag). Ekonomi Samhällsbyggnadsnämnden visar ett resultat på minus 1,2 mnkr, varav 10,9 mnkr avser vinterservice. De kraftiga snöfallen i slutet av året medförde stora kostnader. Nämndens intäkter överskrider budget på grund av högre intäkter från markupplåtelser och plankostnadsavtal. En försäkringsersättning för skadad gatubelysning ingick inte i budget. 52

VERKSAMHETSBERÄTTELSER Miljönämnden Sammanvägd bedömning Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen har arbetat med de mål, uppdrag och åtaganden som sattes för 2012 för att nå kommunfullmäktiges mål; Nöjda invånare, Hållbar samhällsutveckling, Attraktiv arbetsgivare, Sund ekonomi samt Effektiva processer. Den samlade måluppfyllelsen bedöms för året som god. Årets händelser Arbetet med enskilda avlopp har fortsatt. Inventering har pågått huvudsakligen i Glömsta. Efter klagomål prioriterades inventering i Svartvik särskilt, men problemen var inte så omfattande som befarats. En bullerkartläggning för trafikbuller har genomförts. Ett gediget kartmaterial över bullerstörda områden hör ihop med kartläggningen. Gräsvretenområdet har inventerats med avseende på miljöfarliga verksamheter. Verksamhetsutövarna har varit mycket positiva till besöken. Frågan om brister i inomhusmiljön i skolor och förskolor har särskilt uppmärksammats. Återkommande tillsyn har fortsatt för att säkerställa att egenkontrollen i verksamheterna fungerar. Ett förslag till dagvattenstrategi har färdigställts som underlag för att tillsammans med Stockholm Vatten AB hantera dagvattenfrågorna i kommunen. Nämnden godkände förslaget i december 2012. Ytterligare en sträcka längs Lövstaån (Glömsta- Vistaberg) och längs vattendragen i Visättradalen (Flemingsbergs naturreservat) har gjorts slingrande och dammar och våtmarker har anlagts. Under våren lanserades en omgjord och uppgraderad naturhemsida. Samtidigt lanserades också Huddinges naturguide på Facebook. Facebooksidan följs av cirka 800 personer. Förvaltningen har under året särskilt lyft och arbetat med frågan om målkvalitet. Förbättringsområden Fortsatt tillsynsarbete behövs för att åtgärda bristfälliga avlopp där inte kommunalt avlopp planeras. Genomföra åtgärder för att synliggöra entréer och öka tillgängligheten till Huddinges naturreservat (riktat uppdrag). Arbeta fram ett program för friluftsliv, rekreation och biologisk mångfald för området mellan Sundby och Björksättra i Orlångens naturreservat (riktat uppdrag). Driva på arbetet med att Österhagens schaktmassedeponi avslutas på ett miljöriktigt sätt. Påbörja inventering av laboratorier i kommunen. Fortsätta arbetet med bemötandefrågor för att återfå toppbetyg i NKI-undersökning. Ekonomi Miljönämndens verksamheter visar ett överskott på 1,2 mnkr. Med de nya redovisningsprinciperna för balanserat resultat blir nämndens balanserade resultat 500 tkr. 53

EKONOMISK REDOVISNING Resultaträkning Mnkr Kommunen Koncernen Budget Utfall Utfall Utfall Utfall 2012 Not 2012 2011 Not 2012 2011 Verksamhetens intäkter 709,7 1 880,7 892,5 2 300,9 2 264,6 Jämförelsestörande intäkter - - - 43,7 14,1 Verksamhetens kostnader -5 067,8 2-5 244,6-5 018,5-6 042,1-5 810,2 Jämförelsestörande kostnader - - - - - Avskrivningar -78,4 3-72,7-64,6-338,4-319,1 Verksamhetens nettokostnad -4 436,5-4 436,6-4 190,6-4 035,9-3 850,6 Skatteintäkter 3 762,0 4 3 777,8 3 629,6 3 777,8 3 629,6 Generella statsbidrag och utjämning 749,3 5 751,8 755,8 751,8 755,8 Finansiella intäkter 305,8 6 402,5 316,5 150,5 103,2 Finansiella kostnader -252,5 7-322,8-266,0-369,4-352,4 Resultat före extraordinära poster 128,1 172,7 245,3 274,8 285,6 Extraordinära intäkter - - - - - Extraordinära kostnader - - - - - Skattekostnader - - - 26 67,5-38,3 Årets resultat 128,1 8 172,7 245,3 342,3 247,3 Kassaflödesanalys Mnkr Kommunen Koncernen Not 2012 2011 Not 2012 2011 DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat 172,7 245,3 342,3 247,3 Justering för av- och nedskrivningar 72,7 64,6 338,4 319,1 Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster 9 13,8 48,4-107,7 48,8 Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 259,2 358,3 573,0 615,2 Ökning (-) /minskning (+) av kortfristiga fordringar 14,1 860,3 66,6-50,1 Ökning (-) /minskning (+) av förråd och varulager -15,4 - -0,5-20,6 Ökning (+) /minskning (-) kortfristiga skulder -16,6-77,8-62,7-157,2 Kassaflöde från den löpande verksamheten 241,3 1 140,8 576,4 387,3 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Förvärv av immateriella anläggningstillgångar - - -0,1-0,4 Försäljning av immateriella anläggningstillgångar - - - - Förvärv av materiella anläggningstillgångar -297,4-170,9-830,4-798,5 Försäljning av materiella anläggningstillgångar 10 0,2 0,1 78,0 77,5 Förvärv av finansiella anläggningstillgångar -98,7-31,5-98,7-31,7 Försäljning av finansiella anläggningstillgångar 10 96,6 25,8 96,6 25,8 Kassaflöde från investeringsverksamheten -299,3-176,5-754,6-727,3 FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Ökning (+) /minskning (-) av lån 237,1 4 611,4 100,0 306,5 Ökning (-) /minskning (+) av långfristiga fordringar -172,8-5 597,3 15,1-17,4 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 64,3-985,9 115,1 289,1 ÅRETS KASSAFLÖDE 6,3-21,6-63,1-50,9 Likvida medel vid årets början 0,0 21,6 78,7 129,6 Likvida medel vid årets slut 6,3 0,0 15,6 78,7 54

EKONOMISK REDOVISNING Balansräkning Mnkr Kommunen Koncernen TILLGÅNGAR Not 2012 2011 Not 2012 2011 Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar - - 2,1 2,6 Goodwill - - 186,2 194,5 Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar 11 1 115,4 936,7 9 319,0 8 670,0 Maskiner och inventarier 12 150,0 133,3 960,7 891,9 Pågående arbete 13 223,3 183,2 486,5 720,2 Finansiella anläggningstillgångar Värdepapper, andelar, aktier 14 1 154,0 1 154,2 35,7 35,9 Långfristiga fordringar 15 7 854,5 7 681,7 27 1 156,0 1 172,8 Summa anläggningstillgångar 10 497,2 10 089,1 12 146,2 11 687,9 Omsättningstillgångar Exploateringsfastigheter/förråd 16 15,4-100,0 99,5 Kortfristiga fordringar 17 477,1 490,9 28 571,4 625,9 Omsättningsfastigheter - - 22,2 33,9 Kortfristiga placeringar 18 258,3 238,1 258,3 238,1 Kassa och bank 6,3-15,6 78,7 Summa omsättningstillgångar 757,1 729,0 967,5 1 076,1 Summa tillgångar 11 254,3 10 818,1 13 113,7 12 764,0 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital Ingående eget kapital 3 616,3 3 371,0 3 055,6 2 808,3 Direktbokning mot eget kapital - - - - Årets resultat 172,7 245,3 342,3 247,3 Summa eget kapital 19 3 789,0 3 616,3 3 397,9 3 055,6 Avsättningar Avsättningar till pensioner 20 380,1 348,9 29 422,8 389,5 Övriga avsättningar - - 30 502,7 577,7 Summa avsättningar 380,1 348,9 925,5 967,2 Skulder Långfristiga skulder 21 4 427,2 3 337,8 31 5 884,5 4 899,5 Kortfristiga skulder 22 2 658,0 3 515,1 32 2 905,8 3 841,7 Summa skulder 7 085,2 6 852,9 8 790,3 8 741,2 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 11 254,3 10 818,1 13 113,7 12 764,0 Ställda panter Fastighetsinteckningar - - 0,1 0,1 Företagsinteckningar - - 5,4 5,4 Övrigt - - 21,1 24,3 Ansvarsförbindelser Borgensåtagande 23 1 894,2 2 009,9 1 895,9 2 012,3 Borgensåtagande för hel- och delägda bolags pensionsåtaganden 84,8 81,1 84,8 81,1 Pensionsförpliktelser intjänade före 1998 24 1 807,8 1 802,4 1 807,8 1 802,4 Övriga förpliktelser 25 16,3 13,3 18,4 15,2 Förvaltade fonder 0,3 0,3 0,3 0,3 55

EKONOMISK REDOVISNING Noter till resultaträkning, kassaflödesanalys och balansräkning, Mnkr Not 1 Verksamhetens intäkter 2012 2011 Bidrag 360,9 306,5 Taxor och avgifter 188,6 179,9 Exploateringsintäkter 17,9 115,0 Försäljning av verksamhet och entreprenader 211,4 194,3 Övriga intäkter 101,9 96,8 880,7 892,5 Not 2 Verksamhetens kostnader 2012 2011 Personalkostnader -2 764,0-2 639,8 Lokalkostnader -571,2-555,4 Köp av verksamhet och entreprenader -1 290,2-1 206,6 Bidrag -198,4-197,0 Exploateringskostnader -0,5-4,3 Övriga kostnader -420,3-415,4-5 244,6-5 018,5 Not 3 Avskrivningar 2012 2011 Fastigheter och anläggningar -38,3-35,0 Maskiner och inventarier -34,4-29,6-72,7-64,6 Not 4 Skatteintäkter 2012 2011 Preliminär skatteinbetalning 3 732,5 3 545,2 Preliminär slutavräkning innevarande år 44,6 70,6 Slutavräkning föregående år 0,7 13,8 3 777,8 3 629,6 Not 5 Generella statsbidrag och utjämning 2012 2011 Inkomstutjämning 436,8 393,4 Kostnadsutjämning 210,2 203,6 Fastighetsavgift 145,4 137,9 Regleringsbidrag 48,6 99,4 Utjämningsavgift LSS -89,2-78,5 751,8 755,8 Not 6 Finansiella intäkter 2012 2011 Ränteintäkter utlåning internbanken 297,5 274,9 Ränteintäkter ränteswapar internbanken 70,4 25,4 Pensionsförvaltning 23,1 8,5 Borgensavgifter 8,9 6,0 Övriga finansiella intäkter 2,6 1,7 402,5 316,5 Not 7 Finansiella kostnader 2012 2011 Räntekostnader finansiering internbanken -221,0-179,5 Räntekostnader ränteswapar internbanken -88,5-41,9 Ränta på pensionsavsättning -12,3-41,3 Pensionsförvaltning - -2,5 Övriga finansiella kostnader -1,0-0,8-322,8-266,0 Not 8 Avstämning mot kommunallagens balanskrav 2012 2011 Årets resultat enligt resultaträkningen 172,7 245,3 Avgår samtliga realisationsvinster -0,9-0,8 Årets resultat enligt balanskrav 171,8 244,5 Not 9 Justering för övriga ej likviditetspåverkande poster 2012 2011 Förändring av pensionsavsättning 31,2 49,9 Bokfört värde markförsäljning, exploateringsverksamhet 1,8 0,1 Omklassificering - -1,3 Värdereglering aktier -0,6 0,6 Realisationsvinst sålda tillgångar -17,7-0,8 Periodisering investeringsbidrag/gatukostnader -0,9-0,2 Utrangeringar materiella anläggningstillgångar - 0,1 13,8 48,4 Not 10 Försäljning av anläggningstillgångar 2012 2011 Bilar 0,2 0,1 Obligationer och aktiefonder 95,6 25,1 Bostadsrätt 1,0 0,7 96,8 25,9 Not 11 Mark, byggnader och tekniska anläggningar 2012 2011 Markreserv 113,2 98,8 Verksamhetsfastigheter 2,5 3,5 Fastigheter för annan verksamhet 58,2 36,9 Publika fastigheter 941,5 797,5 1 115,4 936,7 Ingående ackumulerade anskaffningsvärden 1 282,8 1 168,4 Årets slutredovisade investeringar 218,9 114,5 Försäljningar/utrangeringar -0,5-0,1 Omklassificeringar -1,8 - Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 1 499,4 1 282,8 Ingående ackumulerade av- och nedskrivningar -346,1-311,1 Försäljningar/utrangeringar 0,4 - Omklassificeringar - - Årets avskrivningar -38,3-35,0 Utgående ackumulerade av- och nedskrivningar -384,0-346,1 Bokfört värde 1 115,4 936,7 Kommunen tillämpar linjär avskrivning. Avskrivningstid 10-50 år. 56

EKONOMISK REDOVISNING Not 12 Maskiner och inventarier 2012 2011 Maskiner och inventarier 96,1 90,2 IT 49,3 39,0 Fordon 2,4 1,9 Konstverk 2,2 2,2 150,0 133,3 Ingående ackumulerade anskaffningsvärden 303,4 255,5 Årets slutredovisade investeringar 51,2 46,9 Försäljningar/utrangeringar -6,5-0,4 Omklassificeringar - 1,4 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 348,1 303,4 Ingående ackumulerade av- och nedskrivningar -170,1-140,8 Försäljningar/utrangeringar 6,4 0,3 Omklassificeringar - - Årets avskrivningar -34,4-29,6 Utgående ackumulerade av- och nedskrivningar -198,1-170,1 Bokfört värde 150,0 133,3 Kommunen tillämpar linjär avskrivning. Avskrivningstid 3-20 år. Not 13 Pågående arbeten 2012 2011 Investeringar i byggnader och tekniska anläggningar 98,4 49,0 Investeringar i samhällsbyggnadsprojekt 123,9 132,6 Investeringar i maskiner och inventarier 1,0 1,6 223,3 183,2 Pågående investeringar avskrivs inte Not 14 Värdepapper, andelar, aktier 2012 2011 Huge Fastigheter AB (100 %) 1 120,0 1 120,0 Stockholm Vatten AB 2,5 2,5 SRV återvinning AB (31,5 %) 0,4 0,4 Södertörns Energi AB (50 %) 5,0 5,0 AB Vårljus 1,0 1,0 Stockholmsregionens försäkrings AB 9,0 9,0 Övriga 0,3 0,3 Kommuninvest ekonomisk förening* 4,1 4,1 Bostadsrätter 11,7 11,9 1 154,0 1 154,2 * Andelskapitalet i Kommuninvest ekonomisk förening avser inbetalt andelskapital. Kommuninvest ekonomisk förening har därefter beslutat om insatskapital om sammanlagt 10 116 943 kronor för kommunen. Den 31 december 2012 uppgick kommunens totala insatskapital till 14 256 943 kronor. Not 15 Långfristiga fordringar 2012 2011 Huge Fastigheter AB 6 560,0 6 370,0 Söderenergi AB 501,1 508,2 Handelsbanken finans AB* 775,5 785,5 Kommuninvest ekonomisk förening 17,3 17,3 Övriga långfristiga fordringar 0,6 0,7 7 854,5 7 681,7 * Avser Söderenergi AB:s leasingavtal gällande kraftvärmeverket i Igelsta. Not 16 Exploateringsfastigheter/förråd 2012 2011 Exploateringsfastigheter/förråd* 15,4-15,4 - *Pågående exploateringsarbeten för 2011 som balanserats i avvaktan på kommande försäljningslikvider och slutavräkning, se not 22. Not 17 Kortfristiga fordringar 2012 2011 Mervärdesskatt 56,1 63,0 Förutbetalda kostnader 154,5 165,0 Upplupna intäkter 94,5 71,3 Upplupna skatteintäkter 115,8 127,9 Kundfordringar 54,0 33,5 Kortfristig utlåning till koncernföretag - 29,0 Övriga fordringar 2,2 1,2 477,1 490,9 Not 18 Kortfristiga placeringar 2012 2011 Aktiefonder, pensionsportfölj 25,7 24,3 Aktieindexobligationer, pensionsportfölj 19,6 19,6 Obligationsfonder, pensionsportfölj 62,5 - Obligationer, pensionsportfölj 150,5 194,2 Not 19 258,3 238,1 Eget kapital 2012 2011 Nämndernas ackumulerade över- och underskott 75,1 102,8 varav Kommunstyrelse 9,7 9,0 Förskolenämnd 14,2 13,8 Grundskolenämnd 15,3 15,4 Gymnasienämnd 14,5 14,3 Socialnämnd -0,6 23,1 Äldreomsorgsnämnd 10,2 15,9 Kultur- och fritidsnämnd 5,0 4,8 Samhällsbyggnadsnämnd 6,3 6,0 Miljönämnd 0,5 0,5 Överskott som reserverats 250,0 250,0 Övrigt eget kapital 3 713,9 3 263,5 3 798,0 3 616,3 Not 20 Avsättningar till pensioner 2012 2011 Avsättningar för pensioner enligt blandad modell 299,1 272,5 Avsättning för visstidspensioner m m 6,8 8,3 Avsättning löneskatt 74,2 68,1 380,1 348,9 57

EKONOMISK REDOVISNING Ingående avsättning till pensioner 348,9 299,0 Pensionsutbetalningar -14,4-13,0 Nyintjänad pension 19,3 22,9 Ränteuppräkning 4,9 6,2 Basbeloppsuppräkning 5,0 1,3 Förändring diskonteringsränta - 25,8 Förändring av löneskatt 6,1 9,7 Övrigt 10,3-3,0 Utgående avsättning 380,1 348,9 Antal visstidsförordnanden 7 10 varav politiker 6 8 varav anställda 1 2 Särskilda avtalspensioner 0 0 Not 21 Långfristiga skulder 2012 2011 Långfristig upplåning internbanken 4 379,0 3 301,5 Övriga långfristiga skulder 48,2 36,3 4 427,2 3 337,8 Not 22 Kortfristiga skulder 2012 2011 Kortfristiga lån i banker och kreditinstitut 601,5 1 545,4 Certifikat 1 146,0 1 042,5 Leverantörsskulder 297,3 329,5 Personalens skatter och avgifter 98,2 83,2 Pensionsskuld avgiftsbestämd ålderspension 113,2 105,3 Semesterskuld och övertidsskuld 167,3 160,6 Övriga upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 191,9 185,7 Flyktingmedel 39,2 58,3 Exploatering/förråd - 0,8 Övriga kortfristiga skulder 3,4 3,8 2 658,0 3 515,1 Not 23 Borgensåtagande 2012 2011 Huge Fastigheter AB 410,1 514,8 Delägda bolag/förbund 1 193,6 1 200,9 Bostadsrättsföreningar 285,5 288,8 Övriga 1,9 1,9 Förlustansvar för egna hem 3,1 3,5 1 894,2 2 009,9 Borgensförluster under året 0,0 0,0 Huddinge kommun har i december 2004 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga 274 kommuner som per 2012-12-31 var medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomisk förening. noteras att per 2012-12-31 uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelser till 268 008 533 162 kronor och totala tillgångar till 272 786 307 725 kronor. Kommunens andel av de totala förpliktelserna uppgick till 6 536 934 319 kronor och andelen av de totala tillgångarna uppgick till 6 656 882 076 kronor. Not 24 Pensionsförpliktelser intjänade före 1998 2012 2011 Ingående ansvarsförbindelse 1 802,4 1 697,3 Ränteuppräkning 14,7 18,9 Basbeloppsuppräkning 50,4 18,5 Förändring diskonteringsränta - 108,3 Utbetalningar -58,7-56,0 Övrigt -2,1-5,1 Löneskatt 1,1 20,5 Utgående ansvarsförbindelse 1 807,8 1 802,4 Aktualiseringsgrad, % 62,0 57,0 Not 25 Operationella leasingavtal 2012 2011 Avser ej uppsägningsbara avtal som överstiger 3 år Framtida leasingavgifter som förfaller inom ett år 6,6 5,1 Framtida leasingavgifter som förfaller mellan ett och fem år 9,7 8,2 Framtida leasingavgifter som förfaller senare än fem år 0,0 0,0 16,3 13,3 Not 26 Skattekostnader 2012 2011 Aktuell skatt -6,3-14,8 Uppskjuten skatt 73,8-23,5 Not 27 67,5-38,3 Långfristiga fordringar 2012 2011 Kommunens fordran på Söderenergi AB 355,8 360,8 Handelsbanken finans AB 775,5 785,5 Kommuninvest ekonomisk förening 17,3 17,3 Övriga långfristiga fordringar 7,4 9,2 Not 28 1 156,0 1 172,8 Kortfristiga fordringar 2012 2011 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 271,8 300,6 Kundfordringar 197,0 181,1 Kortfristig utlåning till koncernföretag - 14,5 Övriga kortfristiga fordringar 102,6 129,7 571,4 625,9 Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Huddinge kommuns ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan 58

EKONOMISK REDOVISNING Not 29 Avsättning för pensioner 2012 2011 Kommunen 380,1 348,9 Huge Fastigheter AB - 1,2 SRV återvinning AB 4,4 4,3 Södertörns Energi AB 35,0 31,8 Söderenergi AB 3,3 3,3 422,8 389,5 Not 31 Långfristiga skulder 2012 2011 Kommunen 4 427,2 3 337,8 Huge Fastigheter AB 407,7 504,8 SRV återvinning AB 18,9 23,0 Södertörns Energi AB 675,8 675,8 Söderenergi AB 354,9 358,1 5 884,5 4 899,5 Not 30 Övriga avsättningar 2012 2011 Avsättningar för skatter 465,9 541,3 Efterbehandling och sluttäckning av deponi 36,4 36,1 Övriga avsättningar 0,4 0,3 502,7 577,7 Not 32 Kortfristiga skulder 2012 2011 Leverantörsskulder 329,3 399,9 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 456,7 436,9 Kortfristiga lån i banker och kreditinstitut 632,5 1 612,2 Certifikat 1 146,0 1 042,5 Övriga kortfristiga skulder 341,3 350,2 2 905,8 3 841,7 59

EKONOMISK REDOVISNING Driftsredovisning Mnkr INTÄKTER KOSTNADER NETTO BUDGET AVVIKELSE Kommunstyrelse 29,9-340,3-310,4-322,8 12,4 Förskolenämnd 139,4-804,1-664,7-677,4 12,7 Grundskolenämnd 130,9-1 399,5-1 268,6-1 268,5-0,1 Gymnasienämnd 165,4-639,8-474,4-482,3 7,9 Socialnämnd 183,2-1 004,8-821,6-797,9-23,7 Äldreomsorgsnämnd 114,2-675,8-561,6-555,9-5,7 Kultur- och fritidsnämnd 22,6-189,3-166,7-167,6 0,9 Samhällsbyggnadsnämnd 60,6-273,4-212,8-211,6-1,2 Miljönämnd 4,7-10,0-5,3-6,5 1,2 Revision 0,0-2,2-2,2-2,8 0,6 Summa nämnder 850,9-5 339,2-4 488,3-4 493,3 5,0 Exploateringsverksamhet 17,9-0,5 17,4 90,0-72,6 Avskrivningar 0,0-72,7-72,7-78,4 5,7 Reserverade medel 0,0 0,0 0,0-5,8 5,8 Finansförvaltning, centrala poster 66,7 40,1 106,8 51,0 55,8 Nämndernas finansiella kostnader 0,0 0,2 0,2 0,0 0,2 S:a verksamhetens nettokostnader 935,5-5 372,1-4 436,6-4 436,5-0,1 Skatteintäkter 3 777,8 0,0 3 777,8 3 762,0 15,8 Generella statsbidrag / utjämning 841,0-89,2 751,8 749,3 2,5 Finansiella intäkter 402,5 0,0 402,5 305,8 96,7 Finansiella kostnader 0,0-322,8-322,8-252,5-70,3 Årets resultat 5 956,8-5 784,1 172,7 128,1 44,6 Investeringsredovisning Mnkr INKOMSTER UTGIFTER NETTO BUDGET AVVIKELSE Kommunstyrelse 0,0-16,1-16,1-18,0 1,9 Förskolenämnd 0,0-2,4-2,4-3,4 1,0 Grundskolenämnd 0,0-14,9-14,9-7,6-7,3 Gymnasienämnd 0,0-1,1-1,1-4,7 3,6 Socialnämnd 0,0-4,4-4,4-11,4 7,0 Äldreomsorgsnämnd 0,0-10,2-10,2-32,9 22,7 Kultur- och fritidsnämnd 0,0 0,0 0,0-0,8 0,8 Samhällsbyggnadsnämnd 1,7-51,8-50,1-67,5 17,4 Miljönämnd 0,3-0,4-0,1-2,0 1,9 Samhällsbyggnadsprojekt 72,1-270,2-198,1-184,2-13,9 Summa 74,1-371,5-297,4-332,5 35,1 Exploateringsredovisning PROJEKT UTFALL, Mnkr PROJEKTET AVSER Sjöängen etapp 2 5,3 Bostäder Källbrink, förskola 5,0 Allmänt ändamål Södertörnsleden 3,7 Allmänt ändamål Segersminne 1:30 1,3 Arbetsplatser Övrigt, inkl markreserv 2,1 Summa 17,4 60

EKONOMISK REDOVISNING Nyckeltal KOMMUNSTYRELSE 2010 2011 2012 Antal årsarbetare 197 189 191 Bruttokostnad, Mnkr 315 323 340 Nettokostnad, Mnkr 288 300 310 Budgetavvikelse netto, Mnkr 9 2 12 Nettoinvesteringar, Mnkr 16 18 16 Andel av kommunens nettokostnad, % 7 7 7 FÖRSKOLENÄMND Antal årsarbetare 978 1 012 974 Bruttokostnad, Mnkr 732 772 804 Nettokostnad, Mnkr 599 637 665 Budgetavvikelse netto, Mnkr -5-7 13 Nettoinvesteringar, Mnkr 2 1 2 Andel av kommunens nettokostnad, % 14 15 15 GRUNDSKOLENÄMND Antal årsarbetare 1 585 1 632 1 631 Bruttokostnad, Mnkr 1 288 1 328 1 400 Nettokostnad, Mnkr 1 165 1 206 1 269 Budgetavvikelse netto, Mnkr 10 4 0 Nettoinvesteringar, Mnkr 5 15 15 Andel av kommunens nettokostnad, % 29 29 29 GYMNASIENÄMND Antal årsarbetare 412 415 402 Bruttokostnad, Mnkr 606 631 640 Nettokostnad, Mnkr 455 469 474 Budgetavvikelse netto, Mnkr 10 6 8 Nettoinvesteringar, Mnkr 1 2 1 Andel av kommunens nettokostnad, % 12 11 11 SOCIALNÄMND Antal årsarbetare 833 855 872 Bruttokostnad, Mnkr 908 962 1 005 varav köpta tjänster; extern omsorg - 180 101 Nettokostnad, Mnkr 734 773 822 Budgetavvikelse netto, Mnkr 4-2 -24 Nettoinvesteringar, Mnkr 0 0 4 Andel av kommunens nettokostnad, % 18 18 19 2010 2011 2012 ÄLDREOMSORGSNÄMND Antal årsarbetare 803 801 786 Bruttokostnad, Mnkr 592 633 676 varav köpta tjänster; extern omsorg 86 119 156 Nettokostnad, Mnkr 489 527 562 Budgetavvikelse netto, Mnkr 1 3-6 Nettoinvesteringar, Mnkr 5 3 10 Andel av kommunens nettokostnad, % 12 13 13 KULTUR- OCH FRITIDSNÄMND Antal årsarbetare 137 142 140 Bruttokostnad, Mnkr 176 183 189 Nettokostnad, Mnkr 154 160 167 Budgetavvikelse netto, Mnkr 1 1 1 Nettoinvesteringar, Mnkr 2 3 0 Andel av kommunens nettokostnad, % 4 4 4 SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMND Antal årsarbetare 141 145 147 Bruttokostnad, Mnkr 262 262 273 Nettokostnad, Mnkr 213 205 213 Budgetavvikelse netto, Mnkr -19-6 -1 Nettoinvesteringar, Mnkr 41 44 50 Andel av kommunens nettokostnad, % 5 5 5 MILJÖNÄMND Antal årsarbetare 14 15 17 Bruttokostnad, Mnkr 10 12 10 Nettokostnad, Mnkr 6 8 5 Budgetavvikelse netto, Mnkr 0 0 1 Nettoinvesteringar, Mnkr 2 6 0 Andel av kommunens nettokostnad, % 0 0 0 REVISIONSNÄMND Antal årsarbetare 0 0 0 Bruttokostnad, Mnkr 3 2 2 Nettokostnad, Mnkr 3 2 2 Budgetavvikelse netto, Mnkr 0 0 1 Nettoinvesteringar, Mnkr 0 0 0 Andel av kommunens nettokostnad, % 0 0 0 61

EKONOMISK REDOVISNING OBLIGATORISK SJUKFRÅN- VAROREDOVISNING 2012, % Kvinnor Män Alla Totalt 7,1 4,4 6,6 0-29 år 7,5 6,0 7,2 30-49 år 6,5 3,5 5,9 50- år 7,8 5,1 7,2 >=60 (dagar) 45,4 34,9 43,9 2010 2011 2012 OBLIGATORISK SÄRSKOLA Totalt antal Huddingeelever 143 135 127 Kommunala skolor 120 111 105 I extern utbildning 23 24 22 Från annan kommun 8 9 8 Netto, exkl särskolefritids, kr/elev 358 133 384 417 401 244 FÖRSKOLA 2010 2011 2012 Totalt antal Huddingebarn 6 438 6 621 6 714 Kommunal förskola 4 514 4 613 4 614 Kommunala familjedaghem 191 162 151 Fristående förskola/familjedaghem 1 690 1 826 1 925 I annan kommun 15 20 24 Netto, kr/barn 91 985 95 061 99 002 Servicegrad, % 87,9 87,2 87,5 Antal barn i kön utan förskoleplats enligt platsgarantin - 1 Barn/personal i kommunal förskola 5,4 5,4 5,5 Barn/personal i kommunala familjedaghem 4,5 4,4 4,8 Barn/personal i fristående förskola - 5,2 5,0 Andel behöriga förskolelärare, kommunala förskolor - 33 32,2 Andel behöriga förskolelärare, fristående förskolor - 25 23,8 FRITIDSHEM INKL SÄRSKOLE- FRITIDS Totalt antal Huddingeelever, 6-9 år 4 847 4 974 5 130 Kommunala fritidshem 4 235 4 350 4 535 Fristående fritidshem 565 572 551 I annan kommun 47 51 44 Från annan kommun 55 57 56 Netto, kr/elev * 20 901 22 136 25 494 Servicegrad, % 89,7 89,7 87,7 * Nytt beräkningssätt jämfört med tidigare årsredovisningar GRUNDSKOLA Totalt antal Huddingeelever 12 491 12 665 12 946 Kommunala skolor 10 351 10 520 10 732 Fristående skolor 1 698 1 722 1 792 I annan kommun 442 423 424 Från annan kommun 378 407 387 Netto, kr/elev 77 142 78 808 80 788 Antal elever/lärare - 13 Klar apr Antal lärare/100 elever 7,7 7,4 Klar apr GYMNASIESKOLA Totalt antal Huddingeelever 4 230 4 189 4 120 Kommunala skolor 2 075 1 909 1 732 I extern utbildning 2 155 2 280 2 388 Från annan kommun 1 205 1 342 1 447 Netto, kr/elev 84 728 89 711 91 286 Antal lärare/100 elever 7,3 7,3 Klar apr VUXENUTBILDNING INKL SFI Netto, kr/inv 525 486 522 Grundvux, antal elever 368 376 314 Netto, kr/elev 31 204 29 144 35 424 Gymnasievux, antal elever 980 1 115 1 489 Netto, kr/elev 23 546 17 871 17 326 SFI, antal elever 1 376 1 174 1 670 Netto, kr/elev 12 077 14 667 9 432 GYMNASIESÄRSKOLA Totalt antal Huddingeelever 91 84 75 Kommunala skolor 40 37 31 I extern utbildning 51 47 44 Från annan kommun 16 16 15 Netto gymnasiesärsk, kr/elev 325 500 355 100 388 067 SÄRVUX Totalt antal Huddingeelever 31 32 29 I extern utbildning 31 32 29 Netto särvux, kr/elev 63 800 65 600 66 000 ÄLDREOMSORG Äldreomsorg, netto, kr/inv 5 017 5 321 5 563 Äldreomsorg, brutto, kr/inv 65 år och äldre 45 263 50 451 51 676 Hemtjänst, antal brukare 1 105 1 158 1 096 Netto/brukare, kr 86 095 105 483 106 123 Antal utförda hemtjänsttimmar i kommunen 332 199 332 372 364 635 varav hemtjänsttimmar privata utförare 114 533 143 990 185 259 62

EKONOMISK REDOVISNING 2010 2011 2012 Särskilt boende inkl servicehus, antal platser 637 772 650 Varav extern utförare - 107 121 Netto inkl servicehus, kr/plats 493 269 433 244 554 636 Netto exkl servicehus, kr/plats 571 784 483 491 639 416 Korttidsboende, antal platser 35 27 42 Varav extern utförare 5 11 11 Netto, egen regi, kr/plats 677 057 461 775 476 420 Netto, extern utförare, kr/plats 557 406 589 022 487 412 Antal besökstillfällen, dagvård 6 905 7 258 6 867 Netto, kr/tillfälle 1 556 1 416 1 174 Riksfärdtjänst, kr/resa 1 400 2 560 1 493 SAMHÄLLSBYGGNAD Antal antagna detaljplaner, normalt förfarande (KF) 6 7 7 Antal godkända detaljplaner, normalt förfarande (SBN) 9 5 11 Antal antagna detaljplaner, enkelt planförfarande (SBN) 12 17 19 Bygglov, antal beslutade ärenden/år 1 830 1 880 1 729 Nettokostnad för vinterväghållning kr/inv 502 348 333 Nettokostnad för vägbeläggning kr/inv 199 222 200 Nettokostnad för gatubelysning kr/inv 143 121 126 ARBETE OCH FÖRSÖRJNING Försörjningsstöd, netto, kr/inv 993 1 090 1 137 Försörjningsstöd, netto, kr/hushåll 40 589 44 185 51 302 Antal bidragshushåll 2 384 2 443 2 238 Antal personer med försörjningsstöd 4 008 4 125 3 530 Bidragstidens längd, genomsnitt i månader 15,9 17,4 19,6 Andel personer beroende av försörjningsstöd i förhållande till befolkningen, % - 4,1 3,5 INTRODUKTIONSERSÄTTNING Introduktionsersättning, antal personer 694 317 134 Hushåll med introduktionsersättning 379 172 64 Brutto, introduktionsersättning kr/ hushåll 38 583 31 273 41 750 Bidragstidens längd, genomsnitt i månader 15,2 15,5 13,4 INTRODUKTION AV NYAN- LÄNDA 2010 2011 2012 Personer aktuella under året 513 275 413 Nyregistrerade personer under året 149 132 106 Personer som slutat under året 336 135 161 varav till egen försörjning/studier 77 38 37 varav till subventionerat arbete (anställningsstöd) 40 43 27 ARBETSMARKNADSINSATSER Arbetsmarknadsåtgärder, netto, kr/inv 185 176 220 Personer aktuella under året 873 747 678 Nyregistrerade personer under året 691 476 450 Personer som slutat under året 467 523 537 varav till egen försörjning/studier 182 131 172 varav till subventionerat arbete (anställningsstöd) 61 78 69 INDIVID- OCH FAMILJE- OMSORG Vård och behandling, netto, kr/inv 2 182 2 267 2 430 Institutionsvård barn och ungdom, antal individer 61 45 45 Institutionsvård barn och ungdom, netto kr/vårddygn 3 438 3 247 3 628 Jourhem barn och ungdom, antal individer 101 108 137 Jourhem barn och ungdom, netto, kr/vårddygn 1 414 1 197 1 342 Placeringar vuxna, antal insatser 166 170 154 Placeringar vuxna, netto, kr/insats 95 912 121 688 138 769 varav familjehemsvård, netto kr/insats 46 453 134 780 243 014 varav institutionsvård, netto, kr/insats 97 133 121 453 134 542 Familjerätt, antal ärenden 1 130 1 136 1 116 Socialpsykiatri, netto, kr/inv 464 522 517 Socialpsykiatri, särskilt boende vuxna, platser 53 49 53 Netto, kr/plats* 361 721 452 900 415 089 * Nytt beräkningssätt jämfört med tidigare årsredovisningar FUNKTIONSHINDEROMRÅDET Funktionshinderområdet, netto, kr/inv 3 244 3 353 3 467 Särskilt boende, vuxna, antal brukare 164 160 164 Netto, plats/år, kr 740 873 815 050 859 701 Särskilt boende, barn, antal brukare 10 10 10 Netto, plats/år, kr 1 259 876 1 615 200 1 400 500 Boende SoL, antal platser 24 17 17 Netto, plats/år, kr 483 717 527 412 659 823 63

EKONOMISK REDOVISNING 2010 2011 2012 Hemtjänst, antal brukare 125 131 137 Netto, brukar/år, kr 84 664 89 546 108 730 Antal utförda timmar hemtjänst 28 173 40 410 50 828 varav antal timmar privata utförare 3 388 17 177 27 892 Daglig verksamhet vuxna, antal brukare 254 264 260 Netto, plats/år, kr 195 222 202 780 218 627 Personlig ass LASS (över 20 tim), antal brukare 137 140 145 Netto, brukar/år, kr 272 673 286 543 288 331 Personlig ass LSS (under 20 tim), antal brukare 20 28 31 Netto, brukare/år, kr 293 638 379 515 390 742 KULTUR- OCH FRITID Bibliotek, brutto, kr/inv 295 314 330 Bibliotek, mediakostnad, kr/inv 33 32 33 Bibliotek, besök/inv 5 5 5 Bibliotek, utlån/inv 4 5 5 Bibliotek, andel utlån/kvinnor % 72 74 74 Bibliotek, andel utlån/män % 28 26 26 Studieförbund, bidrag brutto, kr/inv 39 38 36 Fritidsgårdar, brutto, kr/inv 13-19 år 2 587 2 482 2 802 Föreningsbidrag, netto, kr/inv 75 73 68 Kulturskola, netto, kr/inv 7-19 år 837 857 885 Årsöppettider på biblioteken/1000 inv 88 90 94 Årsöppettider i öppen ungdomsverksamhet/inv 13-19 år 1 1 1 Fritidsgårdar, besök/inv 13-19 år 9 9 9 Fritidsgårdar, andel besökare 13-19 år flickor % 33 36 38 Fritidsgårdar, andel besökare 13-19 år pojkar % 67 64 62 64

EKONOMISK REDOVISNING Redovisningsprinciper Kommunen följer den kommunala redovisningslagen samt de anvisningar som lämnats av Rådet för kommunal redovisning. Kundfakturor och leverantörsfakturor Väsentliga intäkts- och kostnadsposter har periodiserats. Löner Personalens lönekostnader har redovisats enligt kontantprincipen. Särskild löneskatt Den särskilda löneskatten har kostnadsbokförts och skuldförts till den del som har betalats för lite i preliminärskatt. Pensionsförpliktelser, dels i form av avsättningar i balans räkningen, dels de som ingår i ansvarsförbindelser inkluderar särskild löneskatt. Pensionsskuld Avsättning för pensioner intjänade från och med 1998 redovisas som en avsättning i balansräkningen. Pensioner intjänade före 1998 redovisas som en ansvarsförbindelse. Den del av tidigare pensionsskuld som avser garanti- och visstidspensioner har förts om som en avsättning. Redovisning av exploateringsresultat Exploateringsprojekten delas upp i två delar, dels försäljning av exploateringsfastigheter och dels investeringar i samband med exploateringar. Intäkter och kostnader i det första fallet matchas och vinstavräkning sker när merparten av intäkterna inkommit, varvid även kostnaderna ska bedömas och redovisas. De investeringar som genomförs i samband med exploateringsprojekt redovisas som anläggningstillgångar om de ägs av kommunen och skrivs av enligt plan. Skatteintäkter Skatteintäkter består av preliminära skatteinbetalningar, en avräkningslikvid som bygger på en kollektiv prognos för innevarande år samt en justeringspost för slutavräkning som avser föregående år. Den preliminära slutavräkningen baseras på SKL:s decemberprognos i enlighet med rekommendation RKR 4.2. Efter bokslutets upprättande har SKL publicerat en ny prognos i februari som avviker från tidigare prognos med 7,3 mnkr. Finansiella tillgångar och skulder En ny rekommendation gäller från 2012, men tidigare tillämpning uppmuntrades. Kommunen började tillämpa rekommendationen år 2011. Till följd av rekommendationen klassificeras pensionsportföljen som en omsättningstillgång. Finansiella skulder redovisas också på annat sätt. Pensionsportföljen är värderad till det lägsta av anskaffningsvärde och marknadsvärde. Gränsdragning mellan kostnad och investering Tillgångar avsedda för stadigvarande bruk eller innehav med en nyttjandeperiod om minst tre år klassificeras som anläggningstillgång om beloppet överstiger gränsen för mindre värde. För materiella anläggningstillgångar är beloppsgränsen ett basbelopp och för immateriella anläggningstillgångar tio basbelopp. Anskaffningsvärde Från och med år 2010 redovisas investeringsbidrag och gatukostnadsersättningar som en förutbetald intäkt och redovisas bland långfristiga skulder och periodiseras över anläggningens nyttjandeperiod. Tidigare redovisades dessa så att det bokförda värdet reducerades. I anskaffningsvärdet ingår inga lånekostnader. Tillgångar som inte tagits i bruk redovisas som pågående arbete i balansräkningen. Avskrivning Avskrivning av materiella anläggningstillgångar görs för den beräknade nyttjandeperioden med linjär avskrivning baserat på anskaffningsvärdet. På tillgångar i form av mark, konst och pågående arbeten görs inga avskrivningar. Avskrivningar påbörjas när investeringen är färdigställd, slutbesiktigad och/eller när tillgången tagits i bruk. Sammanställd redovisning Den sammanställda redovisningen omfattar hel- och delägda bolag/förbund där kommunens aktie- eller andelsinnehav uppgår till minst 20 procent om bolagets omsättning inte är av ringa omfattning i förhållande till övriga företag i koncernen. Söderenergi AB ägs sedan 2005 av Södertörns Energi AB och ska enligt gällande redovisningsprinciper inte innefattas i bolagets koncernredovisning. Då kommunen genom sitt indirekta ägande fortfarande har ett betydande inflytande i Söderenergi AB:s verksamhet och bolagets verksamhet är omfattande inkluderar den sammanställda redovisningen även fortsättningsvis Söderenergi AB. Den sammanställda redovisningen har upprättats enligt förvärvsmetoden med proportionell konsolidering vilket innebär att så stor andel av dotterbolagets resultat- och balansräkning som svarar mot kommunens andel har räknats med i sammanställningen. Kommunen och bolagen har inte haft samordnade redovisningsprinciper under räkenskapsåret. Sedan 2010 ingår inte längre Södertörns brandförsvarsförbund i den sammanställda redovisningen. 65

66