Diagnosfördelning för antalet pågående sjukfall juni 2006, respektive juni 2009 nationell nivå Antal sjukfall per 1000 st försäkrade, både män och kvinnor. Källa Försäkringskassan DOA-register 12 11 10,6 10 Rehabilitering 8 6 4 EvaBritt Hysing 6,3 Specialist i medicinsk rehabilitering 4,9 Överläkare på rehabavd för individer med kombinerad smärt-och psykiatrisk problematik 2,5 jun-2006 jun-2009 2 1,6 1,6 1,4 1,8 1 0 Psykiska diagnoser Muskuloskeletala Skador förgiftningar Tumörer Cirkulationsorganen
Diagnosfördelning pågående sjukfall juni 2008 137.000 st i riket (procent) 40,0 35,0 30,0 29,8 27,2 25,0 20,0 Kvinnor Män Totalt 15,0 10,0 7,7 5,0 0,0 Psykiska sjukdomar Rörelseorganen Skador och förgiftningar Saknas/okänd 7,1 6,1 5,0 Tumörer Cirkulationsorganen Nervsystemet och sinnesorganen 4,3 Symptom 3,2 Övriga diagnoskapitel 2,5 Graviditetskomplikationer 1,9 Matsmältningsorganen 1,7 Faktorer av betydelse för hälsotillståndet 1,3 1,1 1,1 Andningsorganen Endokrina systemet och ämnesomsättningen Sune Hemmingsson 2009-01-12
Diagnosfördelning nybeviljade sjukersättningar 2008 i procent ( nationellt) 40,0 35,0 33,6 30,0 29,2 25,0 20,0 15,0 10,0 8,0 6,8 6,4 5,0 4,1 3,5 2,0 1,6 1,6 1,3 1,1 0,9 0,0 Psykiska sjukdomar Muskuloskeletala Skador o förgiftningar Nervsystemet och sinnesorgan Cirkulationsorganen Saknas Tumörer Övrigt Endokrina sjukdomar Symtom Andningsorganen Matsmältningsorganen Faktorer av betydelse för hälsotillståndet
REHABILITERING Rehabilitering är ett samlingsbegrepp för åtgärder av medicinsk, psykologisk, social och arbetsinriktad art som skall hjälpa individer att återvinna bästa möjliga funktionsförmåga och förutsättningar till ett normalt liv Rehabilitering skall öka individens livskvalité och förbättra förutsättningen för att fungera självständigt i samhället.
REHABILITERING Återanpassa Återställa Återinsätta Återupprätta Återföra
Rehabilitering- bakomliggande principer FK Arbetslinjen- aktiva insatser före passiv utbetalning Tidiga insatser Helhetssyn-alla aspekter på funktionsförmågan skall beaktas Renodling-rent medicinsk bedömning Samordning-rehabiliteringsinsatser fogas samman Samverkan-mellan rehabaktörer
Försäkringskassans uppdrag Skall i samråd med individen se till att behovet av rehab snabbt klarläggs och att de åtgärder vitas som behövs för effektiv rehab. Samordna rehabinsatser med sjukvård, sociala myndigheter och AF om individen så tillåter. Utvärdera. Har rollen som initiativtagare till all rehabilitering av sjukskrivna personer
Verktyg Förebyggande sjukskrivning Anpassning av arbetsförhållanden Arbetsresor Arbetshjälpmedel Avstämningsmöte Plan för återgång i arbete Partiell sjukskrivning Arbetsprövning/ arbetsträning Särskilt högkostnadsskydd
Individens möjlighet och skyldighet Arbeta efter förmåga trots sjukdom Aktivt försöka få tillbaka sin arbetsförmåga Rätt till sjukpenning ger även möjlighet till rehabilitering och rehabersättning. Rätt att kräva rehabilitering föreligger. Vägran att delta i rehabilitering kan sanktioneras med utebliven ersättning Personen har skyldighet att lämna information som bedöms nödvändig för att rehab-behovet skall kunna klarläggas
Sjukvårdens uppdrag Sjukvården tillhandahåller medicinsk rehab för att så långt möjligt återställa, förbättra och bibehålla funktionsförmågan i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet. HSL 1982:763 Sjukvården skall tillgodose behovet av medicinsk rehabilitering hos den enskilde och är ålagd att organisera och finansiera rehabilitering. Sjukvården har även ett uppdrag i sjukskrivningsprocessen; dokumentera diagnos, bedöma funktionstillstånd i relation till uppgivna arbetskrav, och bedöma arbetsförmågan i ett MU
Företagshälsovård Arbetar med arbetsrelaterade problem både på arbetsplatsen och för individen Uppdraget bestäms av vilka tjänster företaget köper Flera professioner; Läkare, sköterska, skyddsingenjör, sjukgymnast, beteendevetare Ergonomisk kunskap Kunskap om yrkesrelaterade sjukdomar Många tar emot sjukanmälan, för rådgivning Skall arbeta förebyggande
Arbetsgivarens uppdrag Att i samråd med den anställde klarlägga behov av rehabilitering, arbetsgivaren har förstahandsansvar enl AFL 22 kap 20070701 Att vidta åtgärder för en effektiv rehabilitering Arbetsgivarens ansvar gäller oavsett om orsaken till rehab-behovet är arbetsrelaterat eller ej
Arbetsgivarens uppdrag Åtgärder på arbetsplatsen som syftar till att arbetstagaren kan finnas kvar; arbetsprövning/arbetsträning, omplacering, ändra arbetsorganisation, arbetsfördelning/metoder/arbetstid, utbildning. Tekniska åtgärder
Arbetsgivarens uppdrag Arbetsgivaren avgör vad som kan/ska göras på arbetsplatsen i rehabiliterande syfte. Utebliven åtgärd kan inte sanktioneras
Arbetsförmedlingens uppdrag Ansvarar för att arbetsmarknadspolitiska insatser ställs till förfogande för personer som är arbetslösa eller riskerar arbetslöshet. Även anställda som inte kan fortsätta hos ordinarie arbetsgivare skall erbjudas hjälp. Ansvarar för arbetslivsinriktad rehab platsförmedling, utbildning och vägledning
Arbetsförmedlingens uppdrag AF rehab- fördjupad utredning av arbetsförmåga och utbildningsbehov till arbetslösa personer som står långt från arbetsmarknaden där den medicinska rehabiliteringen är avslutad. Har psykolog och arbetsterapeut-resurser. SIUSkonsulenter som fungerar som rehab-coach Lönebidrag- medicinsk funktionsnedsätting som styrks av läkarintyg
Sociala myndigheters uppdrag Kommunen betalar försörjningsstöd, ansvarar för missbruksvård, anordnar sysselsättning Har det yttersta ansvaret för att den som vistas i kommunen får stöd och hjälp. Behovet i det enskilda fallet avgör vilka insatser som skall aktualiseras Bygga sociala nätverk, rådgivning, service utifrån behovet hos den enskilde.
Arbetsmiljöverket Skall se till att arbetet är anpassat till människors olika förutsättningar i fysiskt och psykiskt avseende Se till att bestämmelser om arbetsmiljö och arbetstid följs. Se till att ag har en på lämpligt sätt organiserad arbetsanpassnings och rehabiliteringsverksamhet för fullgörande av de uppgifter som åligger henne enl AMLo AFL på organisationsnivå
Rehabilitering Framgångsfaktorer Selander et sl; Disability and Rehabilitation, Vol 24. No 14 Låg ålder Man Svenskfödd Högt socialt stånd Boende i storstad Självtillit, självförtroende Tidigare frisk, begränsad sjukdom
Rehabiliteringframgångsfaktorer forts Multidisiplinär rehab Hög utbildningsnivå Rehabaktörer som är insatta i fallet Stegvis återgång Fullföljer rehabinsats God arbetsmiljö Lång arbetstid
Rehabilitering-framgångsfaktorer av ekonomisk natur Ingen ersättning Nivå på ersättning Låginkomsttagaren har en hög nivå på ersättning och höginkomsttagaren har en låg nivå på ersättning
Genderaspekter på rehabilitering Män rehabiliteras tillbaka till arbete i större utsträckning än kvinnor Kvinnor har diffusare diagnoser och uppfattas som svårare (Ahlgren,Hammarström) Diagnoser hos män uppfattas oftare som arbetsrelaterade Män kräver insatser utifrån positionen som värdefull arbetare med arbetsrelaterad sjukdom Kvinnor agerar utifrån sin position som vårdgivare och ansvariga för relationer(unger,crawford)