Från internationell fostran till global fostran. Undervisningsväsendets strategi för global fostran 2012 2015 i Karleby

Från internationell fostran till global fostran Undervisningsväsendets strategi för global fostran 2012 2015 i Karleby 1

Innehåll 1. Bakgrund till strategin för global fostran 2012 2015 3 2. Global fostran i skolor 4 2.1. Begrepp 4 2.2. Förpliktelser, mål och nyttan 5 2.3. Den internationella verksamhetens nivåer och sätt 8 3. Nuläget för utbildningsväsendets och skolornas internationella verksamhet i Karleby 9 3.1. Skolornas internationella mobilitet och vänortsverksamhet i Karleby 9 3.2. Nationell och regional internationalism 10 3.3. Internationalism på hemmaplan 10 3.4. Internationalism som tar sig uttryck i attityder, mod och förståelse 10 3.5. Språkkunskaper och kommunikationsfärdigheter samt interkulturella färdigheter 11 4. Visioner, värden och verksamhetsidéer ett genuint fördomsfritt undervisningsväsen 13 5. Målbild och åtgärder 15 Källor 16 2

1. Bakgrund till strategin för global fostran 2012 2015 Undervisningsväsendets strategi för global fostran i Karleby kompletterar de lokala läroplanerna för den grundläggande utbildningen och gymnasiet och utstakar utvecklingsarbetet inom området för global fostran. Värdegrunderna och temaområdena i läroplanerna för den grundläggande utbildningen och gymnasieutbildningen samt bl.a. millenniedeklarationen som antogs av FN 2000 ålägger genomförandet av global fostran. Millenniedeklarationens värderingar omfattar bl.a. frihet, jämlikhet, solidaritet, tolerans, demokrati, främjande av fred och skydd av miljön (Undervisnings- och kulturministeriet 2010:14). I denna strategi presenteras global fostran i skolor först på en allmän nivå och sedan på Karleby stads nivå genom att diskutera visionerna för och verksamhetsidéerna bakom global fostran samt dess samarbetsparter, bedömning och förnyelse. Avsikten med strategin är att den ska fungera som en utgångspunkt för och vara till hjälp vid planeringen av global fostran i skolor. Karleby stads riktlinjer för global fostran påverkas bl.a. av Utbildningsstyrelsens och Undervisnings- och kulturministeriets förordningar, CIMO:s samt regeringens rekommendationer gällande utbildningspolitiska riktlinjer och åtgärdsprogram (KESU). Mer information om skolornas internationella verksamhet finns på undervisningsväsendets webbsidor. Utvecklingschefen, skoldirektören och utbildningsplaneraren svarar för samordningen av det internationella samarbetet. Ett team för global fostran grundades våren 2012 för att stödja samordningen. Teamet för global fostran har i uppgift att utveckla, ge idéer till och styra verksamheten som är förknippad med skolornas internationalism och global fostran. Varje skolnivå har en representant i teamet. 3

2. Global fostran i skolor 2.1. Begrepp Fostran till internationalism i de finländska skolorna har gradvis övergått från grundskolans attityder som betonar solidaritet och utvecklingssamarbete till att verka i det globala medborgarsamhället (Kivistö, 2008). Därför har man gått in för att använda begreppet global fostran istället för fostran till internationalism (Undervisnings- och kulturministeriet 2010:14, Lampinen 2009). Begreppet global fostran är mer omfattande än begreppet fostran till internationalism och dess syfte är fostran till globalt ansvar för ett gott liv och en hållbar framtid (Undervisnings- och kulturministeriet 2010:14). Olika begrepp bygger på olika synpunkter och betoningar, Hyväri (2011) klassificerar några begrepp i följande tabell. Fältet för global fostran Mänskliga rättigheter Fredsfostran Utvecklingsfostran Interkulturalitet Hållbar utveckling Likvärdighet Jämställdhet FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, barnets rättigheter, minoriteter som möter diskriminering vardagliga konflikter, mobbning, att stödja gemenskapsandan, världens konflikter syd nord, utvecklingssamarbete, rättvis handel, världsomfattande jämställdhet kulturell mångfald, invandring, finländska kulturminoriteter ekologisk, social, kulturell, miljöfostran ansvarsfull konsumtion, klimatförändring icke-diskriminering (tolerans), mångfald i vidaste bemärkelse mellan könen, sexuella minoriteter TABELL 1. Fältet för global fostran (Hyväri 2011) 4

2.2. Förpliktelser, mål och nyttan Ett nytt beslut gjordes om målen för den grundläggande utbildningen i statsrådets förordning (28.6.2012). Mångkulturalitet och globalisering samt hållbar utveckling lyfts fram i förordningen mer genomgående än tidigare. I paragraf två Elevernas utveckling till humana människor och till samhällsmedlemmar fastställs att målet för utbildningen och fostran är att stödja elevernas utveckling till humana och etiskt ansvarsfulla samhällsmedlemmar. Undervisningen främjar förståelsen för och kännedomen om kulturer samt traditioner som baserar sig på ideella, ideologiska och religiösa, såsom kristna, grunder. Vidare främjar undervisningen kännedomen och förståelsen för den västerländska humanistiska traditionen. Undervisningen och fostran främjar respekten för livet, människovärdets integritet, de mänskliga rättigheterna, naturen och andra människor och stöder elevernas utveckling till harmoniska människor med en sund självkänsla. Målet är att främja elevernas hälsa och välfärd samt att eleverna lär sig goda seder. Globala värden främjas också genom att fastställa att undervisningen och fostran ska stödja elevernas utveckling till att respektera olikheter, att ta ansvar och samarbeta samt till verksamhet som främjar respekten och förtroendet mellan människogrupper, folk, idéer, religioner och kulturer. Undervisningen främjar elevernas utveckling till aktiva samhällsmedlemmar och ger dem förutsättningar för att verka i ett demokratiskt och jämlikt samhälle. Undervisningen främjar även en hållbar utveckling. Syftet med undervisningen är att eleven ska få en bred allmänbildning samt vidga och fördjupa sin världsbild. (Statsrådets förordning om riksomfattande mål för utbildningen enligt lagen om grundläggande utbildning och om timfördelning i den grundläggande utbildningen, 2012) De mänskliga rättigheterna, alla människors lika värde, demokrati, en vilja att bevara naturens mångfald och omgivningens livskraft samt tolerans och vilja att slå vakt om den kulturella mångfalden är de värden som den grundläggande utbildningen ska gestalta och förmedla enligt grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen. Den grundläggande utbildningen ska också främja social gemenskap, ansvarskänsla och respekt för individens friheter och rättigheter. Undervisningen i gymnasiet skall utgå från vördnad för livet och respekt för de mänskliga rättigheterna. Bildningsidealet är en strävan efter sanning, mänsklighet och rättvisa. Gymnasieutbildningen skall främja öppen demokrati, jämlikhet och välfärd. I läroplanerna för den grundläggande utbildningen och gymnasieutbildningen ingår temaområden som ska integreras i undervisningen av olika läroämnen och vara synlig i skolans dagliga arbete och verksamhetskultur. Temaområdet för den grundläggande utbildningen är kulturell identitet och internationalism och kulturell identitet och kulturkännedom för gymnasieutbildningen. (Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2004; Grunderna för gymnasiets läroplan 2003) 5

Målen för internationellt kunnande enligt grunderna för läroplanen visas i följande figur: Figur 1. Målen för internationellt kunnande enligt grunderna för läroplanen (Utbildningsstyrelsen & CIMO, 2011). Eleverna lär känna olika kulturer och livssyner genom skolans internationella verksamhet, och verksamheten i sig själv ökar elevernas färdigheter att vara verksamma i ett mångkulturellt samhälle och i internationellt samarbete. Läroplanen ålägger skolorna att erbjuda alla elever möjlighet att delta i internationellt samarbete. De olika sätten och nivåerna för internationellt samarbete, som t.ex. internationalism på hemmaplan, ger alla lika möjlighet att delta i internationellt samarbete, eftersom projekt och resor utomlands oftast berör endast en del av skolans elever och personal (Utbildningsstyrelsen & CIMO, 2011). Det primära målet för utbildningen är att förbereda barn och unga för det framtida samhället och arbetslivet (Luukkainen 2011). Internationalisering är förutom en förpliktelse också en möjlighet. 6

Vilka möjligheter ger den internationella verksamheten olika aktörer? Eleven Undervisningspersonalen Skolan och utbildning - språkkunskaperna och kommunikationsfärdigheterna förbättras - stiftar bekantskap med nya människor och länder - de sociala färdigheterna utvecklas - kännedomen om det egna landet förbättras när förståelsen för andra kulturer vidgas - får färdigheter att handla i internationella sammanhang - självförtroendet ökar - särskilt kunnande och know-how ökar via projekt och internationell verksamhet. - språk- och kulturkännedomen ökar - projektarbetsfärdigheter - samplanering mellan olika ämnen och lärare - arbetsmotivationen växer - det egna arbetet och arbetet i skolan utvecklas då man får synpunkter om praxis i andra länder och kollegialt stöd av utländska experter - eventuell karriärutveckling - färdigheter i datateknik. - nya förfaringssätt - genom nätverksbildning i hemlandet stiftar man bekantskap med det egna områdets och landets utvecklingsarbete och man garanterar spridningen av reformerna - i nätverken kan uppgifterna fördelas -> ingen enskild aktör belastas för mycket och de bästa experterna fås med i verksamheten - benchmarking; att leta fram/hitta de bästa modellerna, experterna och idéerna inom utbildning utomlands - om utbildningsanordnaren/landskapet/länet deltar i den internationella verksamheten, blir hållbara lösningar vid valet av samarbetsprioriteringar, arbetsfördelningen och resurseringen möjliga. TAULUKKO 2. Den internationella verksamhetens möjligheter (Utbildningsstyrelsen & CIMO, 2008) Internationell verksamhet ökar kunnandet och allmänbildningen hos både skolans personal och elever (Utbildningsstyrelsen & CIMO 2008). 7

2.3. Den internationella verksamhetens nivåer och sätt Internationellt samarbete kan utföras på flera olika nivåer som skiljer sig från varandra. Nivåerna kräver olika grad av engagemang och att man sätter sig in i internationell verksamhet och mobilitet. Internationell verksamhet uppfattas ofta endast som mobilitet fastän den är en mycket större helhet, såsom undervisningsministeriets kvalitetsrekommendation för den internationella verksamheten visar i figuren nedan: FIGUR 2. Nivåerna inom internationell verksamhet (Utbildningsstyrelsen & CIMO, 2011) Utbildningsministeriets kvalitetsrekommendation för den internationella verksamheten (2011) använder fortfarande begreppet internationalism när det hänvisas till global fostran. Internationellt samarbete kan utföras på flera olika nivåer som skiljer sig från varandra på basis av antalet deltagare, men de olika nivåerna uppvisar också drag från de andra nivåerna (Mattila 2008). Med mobilitet avses studieresor och dylikt som görs utomlands. Nationell internationalism innebär att man stiftar bekantskap med det internationella kunnandet i hemlandet. Man kan t.ex. besöka högskolornas internationella center, språkskolor eller stifta bekantskap med nationellt betydande internationella samarbetsnätverk. Internationalism på hemmaplan avser de metoder och möjligheter som man kan använda inom den egna skolan och i närmiljön genom att lägga märke till den internationalism och kulturella mångfald som redan existerar där. Internationalism på hemmaplan tar internationalismen till den egna skolan. (Mattila 2008; 4 5) Internationalismen startar från individens attityder, kunskaper och färdigheter. Alla kan ta del av internationalism som tar sig uttryck i attityder. (Utbildningsstyrelsen & CIMO 2011) Syftet är att utveckla undervisningsväsendets och skolornas verksamhet inom global fostran genom att utnyttja de olika nivåerna för internationalism allt bättre; mobilitet, nationell och regional internationalism, internationalism på hemmaplan och internationalism som tar sig uttryck i attityder, mod och förståelse. 8

3. Nuläget för utbildningsväsendets och skolornas internationella verksamhet i Karleby Utvecklingschefen, skoldirektören och utbildningsplaneraren svarar för samordningen av det internationella samarbetet tillsammans med teamet för global fostran. De ansvariga lärarna i teamet för global fostran stöder globalfostringsarbetet i skolorna. Samordningsgruppen och teamet för global fostran har följande uppgifter: starta och stödja nya utvecklingsprojekt inom global fostran utarbeta och uppdatera anvisningar för utvecklingsprojekt och samarbete som gäller global fostran bereda finansieringen av skolornas internationella samarbete (bildningsdirektörens beslut i januari) informering planera och genomföra kompletterande utbildning utnyttja skolornas expertis uppföljning av hur målen för strategin för global fostran 2012 2015 uppnås. 3.1. Skolornas internationella mobilitet och vänortsverksamhet i Karleby I skolorna i Karleby deltar man i internationellt samarbete genom att samarbeta med vänskolor samt genom studieresor och mobilitet. Skolorna kan inom december månad ansöka om understöd av undervisningsväsendet för finansiering av internationellt samarbete. Beslut om understöd fattas i januari. Understödet söks med undervisningsväsendets blankett. Skolorna kan också ansöka om understöd för internationella samarbetsprojekt och mobilitet av bl.a. CIMO och Utbildningsstyrelsen. Skolorna i Karleby deltar bl.a. i Comenius-projekt som finansieras av CIMO och genom vilka man samarbetar med olika skolor runtom i Europa. Comenius-stipendierna, som beviljas av CIMO, har möjliggjort och möjliggör bl.a. lärarutbyte och kompletterande utbildning för lärare som ordnas utomlands. Syftet med programmet Comenius är att hjälpa ungdomar och undervisningspersonal att förstå de europeiska kulturernas och språkens mångfald, och värdet av dessa (CIMO). Karleby har flera olika vänorter, och verksamheten mellan städerna är aktivt. Samarbetet har ofta långa anor. Skolorna kan ansöka om understöd av stadsstyrelsen för vänortsverksamheten mellan skolorna. Utöver vänortsverksamheten deltar en del skolor i internationellt samarbete med skolor utanför Europa. 9

3.2. Nationell och regional internationalism Ett av Karleby stads strategiska mål är att modigt sträva efter att bli mer internationellt (Karleby stad, 2009). Karleby är områdets ekonomiska och kulturella centrum samt centrum för trafik och kommersiella tjänster. Karleby är en mycket mångkulturell och internationell stad, och i staden bor människor med olika språk- och kulturbakgrund. I Karleby har cirka fjorton procent av invånarna svenska som modersmål medan cirka två procent av invånarna har ett annat modermål än finska eller svenska. I Karlebytrakten bor cirka 550 invandrare eller personer med invandrarbakgrund och de representerar över femtio olika nationaliteter. Till Karleby har man bl.a. flyttat från Ryssland, Estland, Vietnam, Kina, Sverige, Sudan, Thailand, Iran, Irak, Turkiet, före detta Burma samt Storbritannien (Maailmankoulu). Studeranden från ett flertal olika länder studerar inom de engelskspråkiga utbildningsprogrammen vid Mellersta Österbottens Yrkeshögskola. Antalet internationella studeranden ligger över det nationella medeltalet (ca 560). (Mellersta Österbottens yrkeshögskola) 3.3. Internationalism på hemmaplan Internationalism på hemmaplan uppmanar skolorna att öppna sinnena för multikulturalism både i skolan och också utanför skolan. Internationalism på hemmaplan kan utföras i skolans egna lokaler och närmiljö samt bl.a. i samarbete med skolor, företag, föreningar, församlingen och motsvarande instanser i den egna kommunen. I många av Karleby stads skolor finns elever med olika språk- och kulturbakgrund. Skolorna i Karleby ordnar i växlande grad verksamhet som är inriktad på internationalism på hemmaplan bl.a. med hjälp av skolornas egna temadagar och besök av utomstående personer samt genom samarbetsprojekt med den egna staden eller regionala samarbetsprojekt. Internationalism på hemmaplan är ett utmärkt sätt för eleverna att lära känna de kulturer och kulturbakgrunder som redan finns runtomkring dem. Antalet barn med olika språk- och kulturbakgrund inom småbarnsfostran och den grundläggande utbildningen ökar bl.a. genom arbetskraftsbaserad invandring. 3.4. Internationalism som tar sig uttryck i attityder, mod och förståelse Världsskolan i Karleby Världsskolan är en stödtjänst för lärare och fostrare som omfattar global fostran. Syftet med Världsskolan är att introducera material om global fostran, som testats och konstaterats fungera i skolvärlden, för att stödja och underlätta genomförandet av global fostran i skolor. De centrala arbetsmetoderna för Världsskolan är att erbjuda material samt stöd och handledning till undervisnings- och fostringspersonal, upprätthålla och uppdatera den 10

omfattande läromedelbanken som finns på nätet samt utbilda undervisningspersonalen. Materialet består av undervisningspaket i utvecklingsfostran och global fostran, alltså Världsskolans kappsäckar, ett referensbibliotek i global fostran samt en materialbank som erbjuder avgiftsfritt läromedel till lärare för genomförandet av global fostran. Världsskolan har ett nära samarbete med inhemska och internationella medborgarorganisationer vad gäller utbildningar och material. Medborgarorganisationerna producerar årligen gott om studiematerial för global fostran och utvecklingsfostran samt ordnar utbildning i anknytning till dessa med utrikesministeriets understöd för utveckling och kommunikation. Tyngdpunkten i de material som Världsskolan prioriterar är praktisk och engagerande inlärning. Världsskolans lokaler finns i anslutning till stadsbiblioteket. Läraren får från Världsskolan läromedel om global fostran som anknyter sig till olika teman och läraren kan också låna ett omfattande kappsäckspaket till undervisningen via bibliotekets reserveringssystem. I Karleby finns fem finskspråkiga och två svenskspråkiga kappsäckspaket. Kappsäckarna lämpar sig för olika åldersgrupper och innehåller material som fokuserar på temat i fråga samt färdiga lektionsplaner för lärare. Fostrare för Fred r.f. startade projektet Världsskolan i Uleåborg 2006. Verksamheten spred sig till Åbo och Helsingfors 2010 och till Karleby 2011. Från början av 2010 har Institutet för Fredsfostran ansvarat för verksamheten. Olika medborgarföreningar fungerar som Världsskolans samarbetsparter. Utrikesministeriet stöder projektet. (Världsskolan) 3.5. Språkkunskaper och kommunikationsfärdigheter samt interkulturella färdigheter I läroplanen och språkprogrammet för den grundläggande utbildningen och gymnasiet i Karleby eftersträvas goda och mångsidiga språkkunskaper. Syftet med undervisningen i främmande språk är att ge eleverna och studerandena färdighet att handla i kommunikationssituationer på olika språk. Det är också viktigt att fostra eleverna och studerandena till att sätta värde på livsformerna i andra kulturer. Läroplanens bilaga Kokkolan kaupungin eri kieli- ja kulttuuriryhmien opetus esi- ja perusopetuksessa (Undervisning i olika språk- och kulturgrupper inom förskoleundervisningen och den grundläggande undervisningen i Karleby, på finska) beskriver noggrannare hur språkundervisningen ordnas i olika språk- och kulturgrupper i Karleby. Språkprogrammet i läroplanen för den grundläggande utbildningen och gymnasieutbildningen i Karleby definierar vilka språk man undervisar i och i vilken omfattning. Undervisning som förbereder för den grundläggande utbildningen ordnas i tre grupper i Karleby. Två av grupperna får undervisning i en skola med årskurserna 1 6 inom den grundläggande utbildningen och en grupp i en skola med årskurserna 7 9. Eleverna studerar individuellt i 1 2 (3) år i undervisningsgruppen som förbereder för den grundläggande 11

utbildningen. Redan i början av den förberedande undervisningen integreras eleverna i konstoch färdighetsämnen i de basgrupper som motsvarar deras åldernivå. Språkbadsundervisning I Karleby finns två daghem och två grundskolor som erbjuder språkbadsundervisning. Språkbadsundervisningen är en frivillig undervisningstjänst inom den grundläggande utbildningen som man söker sig till i början av förskoleundervisningen i Karleby. Den svenskspråkiga språkbadsgruppen fungerar i Hakalax daghem och den engelskspråkiga språkbadsgruppen i Engelska daghemmet. Båda grupperna fortsätter efter förskolan till Hållhagens skola och börjar årskurs 7 i Västra parkens skola. Det ordnas inget inträdesprov till språkbadsundervisningen utan eleverna antas via daghemmens förskolegrupper. 12

4. Visioner, värden och verksamhetsidéer ett genuint fördomsfritt undervisningsväsen Hurdana värden och målsättningar värdesätts i framtidens skola? Undervisnings- och kulturministeriet planerar att det ska läggas allt större vikt på respekten för de mänskliga rättigheterna vid sidan om respekten för livet och naturen i den kommande läroplanen. Dessa planer reflekteras även i visionerna för global fostran inom undervisningsväsendet. En allmän vision för undervisningsväsendet i Karleby är framtidsinriktning och strävan efter att skapa en elevorienterad, livslång lärstig och ett kulturellt kapital för alla. Visionen för global fostran har nära samband med undervisningsväsendets allmänna vision om att bygga en hållbar gemensam framtid. Visionen för global fostran 2012 2015 Personalen inom undervisningsväsendet är genuint fördomsfri och fördomsfriheten reflekteras i studerandenas attityder och beteende. Personalen inom undervisningsväsendet är fostrare till globalt ansvar som tar aktivt ansvar. Alla barn och vuxna, elever och medlemmar av personalen har lika möjligheter till positiva erfarenheter av internationalism och att få känna sig som en del av ett internationellt samfund. På så sätt fostrar man medborgare som respekterar mångfald, är internationella och tar ansvar för hållbar utveckling. 13

Värden för global fostran Målet för undervisningsväsendet är att fostra eleverna till aktiva samhällsmedlemmar, som har förutsättningar att verka förutom i ett demokratiskt och jämlikt samhälle men också för egen del främja globalt ansvar, hållbar utveckling och respekten för olikheter i samhället (OKM 2012:6). Värdegrunderna i global fostran styr till fördomsfria attityder, förståelse för globala fenomen och teman samt att vara aktiv och ha mod i verksamheter för fostrare, barn och unga. Värden i den allmänna strategin för Karleby bildningsväsen är hållbar utveckling, samhällelighet, välfärd och trygghet samt kreativitet. Dessa anknyter till de värden som finns i undervisningsväsendets strategi för global fostran. Internationella projekt och mobilitet ökar känslan av samhörighet i skolan. Global fostran skapar en tryggare värld eller i alla fall ökar elevernas känsla av trygghet ute i världen (jfr en skrämmande, främmande omvärld) samt globala välfärd. Det är enkelt att använda metoder som mångsidigt främjar kreativitet och innovationer (bl.a. kontakt via internet) inom global fostran. Dessutom främjar elevernas och personalens internationella erfarenheter undervisningsväsendets mål om en högklassig, dynamisk och lärande organisation. Verksamhetsidé Varje skola erbjuder både personalen och eleverna möjligheter att genomföra och uppleva global fostran. I Karleby lär man sig om internationalism genom att bekanta sig med den internationalism som finns i omgivningen, utnyttja informations- och kommunikationsteknik i kommunikationen samt att lära sig om andra kulturer vid sidan om studier i den egna kulturen. Mobilitet och de projekt som byggs kring dem är också en viktig del av skolornas internationella verksamhet. 14

5. Målbild och åtgärder Genuint fördomsfritt undervisningsväsen. Barn och unga fostras till globalt ansvar. Strategiska mål Kritiska framgångsfaktorer Mål Åtgärder Mätare Global fostran som en del av skolans vardag. Global fostran beaktas i årsplanen. Skolorna förhåller sig positivt till internationalism Stöd till och samordning av global fostran Egen kultur och kulturidentitet stärks. Konkret internationellt samarbete. Arbete i enlighet med strategin för global fostran i undervisningen. Atmosfär där olika kulturer accepteras. Utbildning erbjuds för global fostran. Aktivt nätverkssamarbete regionalt, nationellt och internationellt. Internationella nivåer utnyttjas i undervisningen. Varje skola utnämner en kontaktperson för global fostran. Uppföljning av utbildningarna och antalet deltagare. Antalet utvecklingsprojekt och projektens kontinuitet på den internationella verksamhetsnivån. Antalet undervisningspersonal samt elever och studeranden som deltar i utvecklingsprojekt i global fostran. Gemensam verksamhetsmodell och praxis för global fostran. Regelbunden bedömning av strategin för global fostran. Kvalitativ bedömning av verksamheten i teamet för global fostran. 15

Källor CIMO [online]. Tillgänglig: http://www.cimo.fi/program/comenius Grunderna för gymnasiets läroplan 2003. Utbildningsstyrelsen. Vammala: Vammalan Kirjapaino Oy. Grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen 2004. Utbildningsstyrelsen. Vammala: Vammalan Kirjapaino Oy. Hyväri, P (2011). Maailmankoulu. Globaalikasvatuksen verkostohanke ja tukipalvelu opettajille [online]. Tillgänglig: http://cimo.multiedition.fi/enewsletter4/yleissivistava_koulutus/syyspaivat_2011/liitteet/hyvri Maauilmankansalaiseksiverkostoitumalla-Compatibility-Mode.pdf (på finska) Karleby plan för kulturell mångfald i småbarnsfostran och grundläggande undervisning (2010) [online]. Tillgänglig: https://www.kokkola.fi/opetus_ja_koulutus/maahanmuuttajaopetus/projektit/fi_fi/monikulttuuris uunnitelma/?textsize=4 Karleby stad (2009). Karleby stads strategi 2009 2013 [online]. Tillgänglig: https://www.kokkola.fi/hallinto/strategiat/kaupungin_strategia/sv_se/kaupungin_strategia/ Kivistö, J. (2008). Globaaliin vastuuseen kasvaminen. Näkökulmia maailman hahmottamisen pedagogiikkaan. Helsinki: Ulkoasiainministeriö. 2. painos. (på finska) Kokkolan suomenkielisen perusopetuksen opetussuunnitelma (2011) [online]. Tillgänglig: https://www.kokkola.fi/opetus_ja_koulutus/perusopetus/opetussuunnitelmat/fi_fi/opetussuunni telma/ (på finska) Lampinen, J (2009). Kasvatusta kansainväliseen yhteistyöhön, ymmärrykseen ja rauhaan. I:Tulevaisuus meissä. Kasvaminen maailmanlaajuiseen vastuuseen. Undervisningsministeriet publikationer 2009:40. Tillgänglig: http://www.minedu.fi/export/sites/default/opm/julkaisut/2009/liitteet/opm40.pdf?lang=fi (på finska) Luukkainen, O (2011). Kansainvälisyyteen on koulutuksessa panostettava. Rexi (3/2011) Sure Fire. (på finska) Maahanmuuttajaopetus [online]. [Citerat 22.5.2012]. Tillgänglig: https://www.kokkola.fi/opetus_ja_koulutus/maahanmuuttajaopetus/fi_fi/maahanmuuttajaopetu s/ (på finska) Maailmankoulu [online]. [Citerat 21.2.2012]. Tillgänglig: https://www.kokkola.fi/opetus_ja_koulutus/hankkeet_ja_projektit/fi_fi/maailmankoulu/ (på finska) Mattila, P (2008). Internationalism från festtal till skolans vardag. Information till kommunala beslutsfattare och rektorer. Utbildningsstyrelsen & CIMO [Online]. Tillgänglig: http://www.oph.fi/download/48143_internationalism_fran_festtal_till_skolans_vardag.pdf 16

Mellersta Österbottens yrkeshögskola. [Citerat 22.5.2012]. Tillgänglig: http://web.cou.fi/page.aspx?id=741&p1=44&p2=741 (på finska) OKM = Opetus- ja kulttuuriministeriö (2012). Tulevaisuuden perusopetus valtakunnalliset tavoitteet ja tuntijako. Opetus- ja kulttuuriministeriön työryhmämuistioita ja selvityksiä 2012:6 [online]. (på finska) Statsrådets förordning om riksomfattande mål för utbildningen enligt lagen om grundläggande utbildning och om timfördelning i den grundläggande utbildningen 28.6.2012/422. Undervisnings- och kulturministeriet (2010). Fostran till globalt ansvar. Slutrapport från styrgruppen för projektet om globalt ansvar. Undervisningsministeriets publikationer 2010:14 [online]. Tillgänglig: http://www.minedu.fi/export/sites/default/opm/julkaisut/2010/liitteet/opm14.pdf?lang=fi Utbildningsstyrelsen & CIMO (2008). Är jag kunnig nog? Törs jag? Javisst! Handledning för skolornas internationalisering [online]. Tillgänglig: http://www.oph.fi/download/49138_handledning_for_skolornas_internationalisering.pdf Utbildningsstyrelsen & CIMO (2011). Kvalitetsrekommendation för den internationella verksamheten den allmänbildande utbildningen [online]. Tillgänglig: http://www.cimo.fi/instancedata/prime_product_julkaisu/cimo/embeds/cimowwwstructure/2326 5_oph_KV_laatukortit_SWE_LOWRESLOPUL.pdf Världsskolan [online]. Citerat 21.2.2012. Tillgänglig: www.maailmankoulu.fi 17