CASE TELIA Hur kan telekom möjliggöra sjukvård på distans? En lösning utarbetat av Carlssons skola
1 Fakta om Carlssons skola Projektteamet består av elever från Carlssons skola klass 8B. Halva klassen har deltagit i utformandet av lösningen för Sogeti och därefter har alla elever i klassen ingått i olika arbetsgrupper för framtagande av presentation, rapport och reklamfilm. Projektteamet som presenterar lösningen på finaldagen består av Gabriella Radencrantz (projektledare), Amanda Skålberg, Alexandra Christiansen, Louise Wallstedt och Cedric Bratt. 2 Uppdraget Uppdraget var att vi skulle ta fram kommunikationstjänster som möjliggör självhjälp i hemmet och vård på distans för de som behöver. Vi skulle även ta fram effektiva lösningar som gör att sjukvårdspersonalen enklare kan följa de sjuka och veta hur de ska prioritera deras insatser. 3 Vårt förslag till lösning Vi ska utveckla en applikation för mobila enheter och datorer. I applikation ska video- och telefonsamtal finnas tillgängliga som möjliggör en direkt dialog mellan patient och sjukhus/ vårdcentral. I applikationen ska det även finnas frågeblanketter om individens välmående, som individen kan fylla i och som även kan skickas till sjukhuset digitalt. Denna applikation ska kunna mäta dina personliga värden såsom; puls, blodtryck och syrehalten i blodet. Det kan finnas fler typer av mätningar beroende på teknikens möjligheter, men till dem kan man behöva extra tillbehör, som den enskilda individen frivilligt får införskaffa. Vid allvarlig skada/sjukdom så uppdateras individens värden varannan minut, och skickas till sjukhuset via en databas, så att de lätt ska kunna se om patientens tillstånd blir bättre eller försämras. Kontrollen kan dels övervakas automatiskt av databasen med en larmfunktion vid försämring, men även manuellt av vårdpersonal. Detta kräver internet, men även om du inte har internet uppkoppling, så sparas dina värden så att de när internet uppkoppling finns, kan skickas dit och sjukhuset kan följa ditt tillståndsförlopp. Om det är en lindrigare skada/ sjukdom, ska det redan i applikationen finnas tips och råd för vad man själv i hushållet kan göra för att förbättra sitt tillstånd. Om du inte kan få den hjälp du behöver av applikationen, eller från svar av t.ex sjuksköterska via telefon, så ska dina värden skickas till sjukhuset för bedömning. Där går dina värden igenom ett prioriteringssystem, som ska kunna avgöra hur allvarlig din skada/symptom är. Då får vårdpersonalen hjälp med bedömningen om vilka ärenden som är mest akuta. De mest akuta ärendena kommer att synas på ambulansernas GPS. På kartan så ska det finnas markörer som visar vart man ska åka och prioriteringsgrad. Då värdena hela tiden uppdateras, så kan markörerna ändras efter hur prioriteringarna ändras. För kroniskt sjuka personer eller andra som vården anser behövande, ska det finnas hälsoarmband, som konstant mäter individens värde, och auomatiskt signalerar om 1
dessa drastiskt förändras, då informeras individen samt sjukhuset. Hälsoarmbandet ska bl.a. mäta puls och syrehalten I blodet. Allt detta kommer att kräva internet, och tekniker för big data på grund av de stora datamängderna. Vi tär övertygade om att Sverige inom en nära framtid kommer att gå över till Internet Protocol version 6, något som redan Telia är förberedda för. Det är viktigt att komma ihåg att informationen från appen och monitorn endast skickas till sjukhuset om patienten ger tillstånd. 4 Hur vi kom fram till lösningen 4.1 Organisation I början arbetade skolans tre åttor parallellt med casen. Varje klass blev indelad i två grupper som skulle jobba med vardera case, Sogeti och Telia. Innan vi skulle bolla ideér med varandra i grupperna tog vi ut en ordförande som skulle leda mötena och en kontrollant som skulle fördela ordet så att alla skulle få möjligheterna att prata och visa sina tankar och ideér. För att inte glömma någon idé, valde vi ut en sekreterare som skulle anteckna ner allt i ett gemensamt OneNote. Alla kunde komma åt dokumenten och redigera det, då det var webbaserat. Vi skapade också en Facebook- grupp som alla i klassen, vår lagledare Mikaela och våra lärare kunde nå. Där kunde vi ställa frågor, t.ex till Mikaela för att få reda på vad hon tyckte. Mikaela lade också ut faktatips som vi kunde läsa. 4.2 Kartläggning Vi var inte så erfarna när det gällde sjukvård på distans, så vi fick i läxa att ta reda på information som kunde vara lämpliga till uppdraget. Vi intervjuade föräldrar och andra användbara personer som till exempel läkare, samt tittade på filmer och sökte information på nätet. Nästa tillfälle bestod av att vi delade med oss om informationen vi hittat, och brainstormade hur vi kunde använda den. Vi ringde även till SOS, där vi frågade vilka mätningar som behövs göras när de ska skapa en grundlig diagnos. 4.3 Bearbetning med val av lösning Alla fick presentera vad de har kommit fram till, varav en sekreterare skrev ner allting som sades. När alla hade presenterat deras information sammanfattade vi det vi har tagit reda på och försökte att sammanställa all information på ett enkelt sätt. På så sätt kunde vi lätt se vilken information vi hade, och vilken information vi saknade. Vi hittade liknande tekniker som vår lösning, och utifrån det kunde vi vidareutveckla våran egen. Alla var uppmuntrade att se en film från Vetenskapens Värld som handlade om sjukvård på distans. Där såg vi idéen om monitorn, som kan mäta olika värden för att läkaren ska kunna skapa en diagnos. Vi bestämde oss för att ta med det i vår lösning, men det var inte vår kompletta idé. Vi strävade efter en lösning som var nytänkande, och som inte finns idag. Vi tänkte på hur vi kunde anpassa vår idé till olika grupper och situationer, och försökte att tänka i nya banor. Vi åkte på ett studiebesök till ATEA, där vi fick hämta inspiration och få reda på hur ett IT- företag arbetar. Som förberedelse inför studiebesöket fick vi skicka in frågor till ATEA, som sedan besvarades när vi kom dit. 2
Vi lyssnade också på en föreläsning av Marie Wall, projektledare från Vinnova som berättade för oss om entreprenörskap och hur man tar fram nya produkter. Eftersom vi fick många förslag och idéer till hur vi skulle lösa uppgiften, tog vi först hänsyn till alla. För om vi kanske skulle ta bort någon, kanske det var den bästa trots allt. Vi tog upp och pratade om alla idéer en i taget för att få fram vårt slutliga förslag. De två grupperna i varje klass presenterade sina förslag för den andra gruppen för att få höra deras synpunkter och förbättringsförslag och med hjälp av detta kunde vi förbättra vårt slutliga förslag till lösning. Därefter skulle en klass väljas ut vars förslag skulle gå vidare. Vi använde oss av samma princip som TV- programmet Draknästet. Två elever i varje grupp fick gå ut och presentera sin lösning för en jury. I juryn satt vår coach Mikaela, biträdande rektor Magnus och vår NO- och tekniklärare Ulrihca som också som hjälpt alla klasser med idéer. Efter det valdes klass 8B ut som vinnare och skulle därför arbeta vidare med sina idéer. Klassens presentationer filmades och visades upp för de två andra klasserna för feedback och kommentarer. De klasserna fungerade som rådgivare och kvalitetskontrollanter. Det kom många bra tips och förbättringsförslag från de klasserna som lades till den slutliga lösningen. 4.4 Presentation När lösningarna var klara till bägge casen delades klassen in i arbetsgrupper. Presentationsgruppen skulle förbereda presentationen till finaldagen, en grupp skulle göra en reklamfilm och en grupp skulle arbeta med rapportskrivande. Grupperna samarbetade nära varandra hela tiden. Presentationsgruppen Presentationsgruppen bestod av åtta personer. Fem av dessa skulle representera skolan på finaldagen och då utgöra projektteamet. Övriga tre skulle fungera som reserver. Gruppen ansvarade för att bestämma hur presentationen skulle genomföras, ta fram presentationsmaterial och tala på finaldagen. Gruppen tänkte ut olika sätt att presentera lösningen och skapa något som var tydligt och kreativt. Det bestämdes att presentationen skulle göras i Prezi, ett presentationsverktyg som gruppen tyckte fungerade bättre för att visa på lösningen än vad t.ex. Powerpoint gör, då den gör presentationen mer interaktiv och tydlig. Vi arbetade både i skolan och hemma med att göra klart Prezi- presentationen. Från föreläsningen med Marie Wall fick gruppen inspiration att använda NABC- modellen som är skapad av SBI International. Det är en modell som visar hur man kan presentera sin lösning för en kund. Presentationsgruppen fick efter en tid rösta vilka fem de tyckte skulle representera skolan. De som inte blev valda skulle fungera som reserver och även fortsätta att hjälpa till med presentationen. Varje person röstade på fem personer från presentationsgruppen som de tyckte skulle ingå i projektteamet och hen skulle då tänka på om personerna verkligen var insatta i caset och trygga att presentera för en publik samt om de var innovativa, strukturerade och målfokuserade, vilket är bra om skolan går till final. 3
Projektteamet fick veckan före finalen ha sin presentation för klassen samt lärare Ulrihca och lagledare Mikaela. De fick sedan återkoppling på vad som fungerade bra och vad som behövde förbättras, både när det gällde Prezi- presentationen och det muntliga framträdandet. Presentationen filmades och övriga två klasser fick se den och ge återkoppling. Projektteamet fick även hjälp av en retoriklärare som gav dem tips på hur man ska prata framför en publik. Rapportgruppen En grupp togs fram som skulle ansvara för rapportskrivandet. Två huvudredaktörer utsågs, en för varje case. Gruppen hade ett delat dokument per case där alla kunde komma in och skriva saker, så alla i rapportgruppen kunde vara delaktiga. Några fick i ansvar att kontrollera att alla källor stämde och göra en värdering av dessa. Gruppen samarbetade nära presentationsgruppen för att kontrollera all fakta och att beskrivningen av lösningen blev korrekt. Texten blev också granskad av personer i parallellklassen och av lärare. Flera versioner av rapporten gjordes och granskades vid flera tillfällen. Filmgruppen Klassen bestämde att det vid presentationen skulle ingå en reklamfilm som kort och enkelt skulle förklara lösningen. Några fick i uppdrag att granska reklamfilmer från Telia, och då titta hur filmerna var uppbyggda. Syftet var att framställa en reklamfilm i samma anda som företagets egna reklamfilmer. De studerade vilka färger som användes, klippteknik och hur innehållet presenterades. Detta gjordes för att ta fram en så trovärdig reklamfilm som möjligt. Även elever från de andra klasserna hjälpte till med manus på lektioner i elevens val, media. En elev komponerade musiken till filmerna. En lärare blev intervjuad i ena filmen och sambon till vår lärare var berättare i den andra reklamfilmen. 5 Källor Intervjuer Seher Korkmaz & Karun Korkmaz - läkare Anna Nordlander läkare Anders Klarström SOS Alarm Eva Hansson - hotellchef Daniel Sachs - företagsledare Filip Engelbert - entreprenör Angela Langensköld, - Skatteverket Delshad Nasrollah, - faculty of medicine and pharmacy Carol Da Villa, 6th year medical student Studiebesök / Föreläsning / Filmer / TV-program Studiebesök på IT- företaget ATEA. Besöksansvarig Lena Tamme. Föreläsning om entreprenörskap med Marie Wall, projektledare Vinnova. 17/2 2015 Carlssons skolas aula. 4
Vetenskapens värld avsnitt 5 2014. http://www.svtplay.se/video/1825514/vetenskapens- varld/avsnitt- 5 Utbildningsradion. Vård på distans. Hur kan hälsotjänster påverka din hälsa. http://www.ur.se/produkter/169153- UR- Samtiden- Vard- pa- distans- Hur- kan- e- halsotjanster- paverka- din- halsa Telia Sonera. reklamfilm https://www.youtube.com/watch?v=mcsbbllay_i Skolverket. Samarbete skola och företag. http://www.hakankallqvist.se/indexgrundskolan.html Internet Adocto. Företagshälsovård. http://adocto.se Doktorn.com. Allt om högt blodtryck. http://www.doktorn.com/artikel/allt- om- högt- blodtryck Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. http://www.msb.se Prezi. Presentationsverktyg Prezi. http://prezi.com/ Stiftelsen för internetinfrastruktur. Lär dig mer om ipv6 fördjupning. https://www.iis.se/lar- dig- mer/ipv6/fordjupning/ Stiftelsen för internetinfrastruktur. Sakernas internet. https://www.iis.se/guide/sakernas- internet/ Sparkol. Presentationsverktyg Videoscribe. http://www.sparkol.com/ Vinnova. Sakernas internet. http://www.vinnova.se/sv/var- verksamhet/gransoverskridande- samverkan/samverkansprogram/strategiska- innovationsomraden/sio- program/sakernas- Internet- Internet- of- things/ Voixiva. Digital hjälp i mobilen för olika sjukdomar. http://voxiva.com/ Västerbottens läns landsting. Vård på distans. http://www.vll.se/default.aspx?id=71139&refid=71138 Wikipedia. Akut omhändertagande. http://sv.wikipedia.org/wiki/akut_omhändertagande Wikipedia. Big data. http;//sv.wikipedia.org/wiki/big_data Wikipedia. Blodtryck. http://sv.wikipedia.org/wiki/blodtryck Wikipedia. Elektrokardiograf. http://sv.wikipedia.org/wiki/elektrokardiograf Wikipedia. Internet protocol version 6. http://sv.wikipedia.org/wiki/ipv6 Wikipedia. Internet of things. http://en.wikipedia.org/wiki/internet_of_things Wikipedia. Medical monitor. http://en.wikipedia.org/wiki/monitoring_(medicine)#medical_monitor Wikipedia. Statistik. http://sv.m.wikipedia.org/wiki/statistik Wikipedia. Surveyundersökningar. http://sv.wikipedia.org/wiki/surveyundersökning 5